Körkarlen (1921)

Media (113 st)

Victor Sjöströms ikoniska och fantastiska Selma Lagerlöf-filmatisering om den oförbätterlige suputen David Holm, tidigt i filmen utsedd till dödens körkarl, tillhör sedan länge det yttersta skiktet av internationell filmkanon.

Körkarlen var den allra första produktionen i SF:s nybyggda Filmstaden-ateljéer i Råsunda – och vilken debut sedan! Inte för att regissören Victor Sjöström var någon novis direkt. Sedan mästerverket Ingeborg Holm 1913 hade han hunnit med ytterligare ett par. Med Körkarlen gjorde han det igen. Efter filmatiseringen av Karin Ingmarsdotter (1920) var det dags för det fjärde samarbetet med Selma Lagerlöf. Författarens ockult ursvenska symbolvärld tycktes passa som hand i handske med Sjöströms moderna filmvision och kinematografiska kraft.

Återblick i återblicken och inte minst lager av komplicerade dubbelexponeringar – den narrativa och tekniska virtuositeten är en väl dokumenterad anledning till att Körkarlen tog världen med häpnad. Filmens förproduktion och inspelning gick snabbt. Sjöström skrev manus under en veckas tid och fick det godkänt av författaren efter mindre översyn. Den okända danska skådespelaren Astrid Holm mönstrade på bara ett par dagar före inspelning. Desto längre tid tog efterarbetet – flera månader – då Julius Jaenzons banbrytande foto krävde laboratoriets omfattande ingenjörskonst.

Körkarlen förevigades dock lika mycket för sin känslostarka berättelse. Suputen David Holm (Sjöström själv) och hans möte med Georges, dödens körkarl (Tore Svennberg), blev genom sin psykologiska inlevelse en djupt fängslande moralitet. Som också filmens mellantexter aviserade: det är inte fråga om någon vanlig körkarl, utan en som är i sträng tjänst hos döden.

Plågad av dåligt samvete, men oförmögen att vända spiralen, upprepar David Holm gång efter annan sina misstag i ett fattigsverige där stoltheten och bitterheten i väggarna sitter lika djupt som lungsoten i kläderna. Det nya värvet ger honom visserligen möjlighet att se tillbaka på sitt liv – filmen utspelar sig främst i återblickar, mellan den fysiska och den andliga världen – men jakten på syndernas förlåtelse, eller bara en gnutta genuin självinsikt, sker med ständiga förhinder, samtidigt som hustruns desperation växer, ensam med deras två barn. En barmhärtig hand kommer från slumsyster Edit (Astrid Holm), en utsänd som tar på sig att återförena makarna.

I det ödesmättade får nyårsnatten och tolvslaget en alldeles särskild betydelse, tiden då en nyss avliden ärver rollen som körkarl. Lämpligt nog fick filmen också Stockholmspremiär på nyårsdagen, prestigedag för biopremiär och tecken på Sjöströms storhet. Filmen blev en stor publikframgång. Stockholmarna vallfärdade till biograferna och filmen fick ett långt efterliv runtom i landet, i nykterhetsrörelsernas salonger, men också begagnad i uppbyggligt syfte av Frälsningsarmén och av skolan.

Ett år efter Sverigepremiären fick filmen sin internationella premiär på hela 30 engelska biografer. Därefter fortsatte segertåget ut på kontinenten och på andra sidan Atlanten. Ett par år efter Körkarlen försvann Sjöström till USA för en knapp decennielång karriär i Hollywood. Vid återkomsten till Sverige fortsatte han som skådespelare. Sista uppdraget, och vid sidan av rollen som David Holm det mest minnesvärda, blev som den tillbakablickande patriarken i Ingmar Bergmans Smultronstället (1957).

Det är svårt att föreställa sig vare sig den filmen eller Det sjunde inseglet (1957) utan Körkarlen, vilket Bergman nog skulle vara den förste att erkänna. 1957 var märkesåret då han på en gång stal från och betalade tillbaka åtminstone delar av sin skuld till lärofadern.

Selma Lagerlöfs roman har filmatiserats ytterligare två gånger, 1939 av den namnkunnige fransmannen Julien Duvivier och 1958 av Arne Mattsson, men utan att komma i närheten av Victor Sjöströms prestation.

Jon Asp (2015)

 

Den här filmen finns i Filminstitutets distribution och finns tillgänglig att boka på dcp för visning på biograf. Filmerna bokas för slutna och öppna visningar till fasta priser.

Boka film i Filminstitutets biografdistribution

Läs mer om denna film i vår artikel "Intervju med Anders Hazelius"

Läs mer om denna film i vår artikel "Selma Lagerlöf och den svenska guldåldern"

Hör mer om denna film i vår podd "Körkarlen 100 år"

Läs mer om denna film i vår artikel "Fängelser i svensk film"

Läs mer om denna film i vår artikel "Från Körkarlen till Aniara – svensk Nobelprislitteratur på film"

Läs mer om denna film i vår artikel "Svensk skräckfilm – Sjöström, Bergman och Evil Ed"

Läs mer om denna film i vår artikel "Den svenska filmens guldålder"

Ladda ner filmhandledningen

Se denna film i Minibion inne i vårt bibliotek i Filmhuset

Originaltitel	Körkarlen
Svensk premiärtitel	Körkarlen
Internationell titel	The Phantom Carriage. The Phantom Carriage
Distributionstitel	Ajomies (Finland) Körkarlen (Finland) Thy Soul Shall Bear Witness (Storbritannien) The Stroke of Midnight (USA) La Charrette Fantôme (Frankrike) Der Fuhrmann des Todes (Tyskland) Il carrettiere della morte (Italien) Il carretto fantasma (Italien)
Alternativtitel	The Phantom Chariot (titel förekommande i engelskspråkig litteratur)
Dvd-titel i Sverige	Körkarlen
Videotitel i Sverige	Körkarlen

Regi	Victor Sjöström
Manus	Victor Sjöström
Produktionsledare	Charles Magnusson
Foto	Julius Jaenzon (som J. Julius)
Arkitekt	Axel Esbensen Alexander Bakó Bertil Duroj (assistent)
Regiassistent	Arthur Engborg
B-foto	Carl-Axel Söderström
Ljussättare	Eugén Hellmann
Negativklippning	Eugén Hellmann
Orkesterledare	Eric Westberg (vid premiären på Röda Kvarn)

Victor Sjöström	David Holm
Hilda Borgström	Anna Holm, hans fru
Tore Svennberg	Georges, Davids vän, körkarl
Astrid Holm	syster Edit, slumsyster
Concordia Selander	Edits mor
Lisa Lundholm	syster Maria, slumsyster
Einar Axelsson	Davids yngre bror
Nils Arehn	fängelsepredikanten
Olof Ås	den första körkarlen
Tor Weijden	Gustafsson, frälsningssoldat
Simon Lindstrand	Davids supkamrat på kyrkogården
Nils Elffors	Davids supkamrat på kyrkogården
Josua Bengtson	ena kortspelaren
Bror Berger	andra kortspelaren
Algot Gunnarsson	en arbetare på krogen
Hildur Lithman	arbetarhustrun på krogen
Emmy Albiin	kvinna med lungsot
Mona Geijer-Falkner	servitris på krogen
Helga Brofeldt	servitris på krogen
Signe Wirff	servitris på krogen
Anna-Lisa Baude	frälsningssoldat med gitarr i sångkören
Arthur Natorp	frälsningssoldat vid välkomstmötet
Frida Dahlskog	frälsningssoldat
Erik Bergman	frälsningssoldat vid välkomstmötet
Björn "Nalle" Halldén	äldre flintskallig man på bänken bakom David Holms vid välkomstmötet
Elof Ahrle	ung man på Frälsningsarméns välkomstmöte
Edvin Adolphson	en man med mustasch på krogen
Carl-Harald	en man med skägg och vegamössa på krogen
-	Ej identifierad:
John Ekman	poliskonstapel

Produktionsbolag	AB Svensk Filmindustri
Distributör i Sverige (35 mm)	AB Svenska Biografteaterns Filmbyrå	1921
Distributör i Sverige (DCP)	Stiftelsen Svenska Filminstitutet	2015
Distributör i Sverige (hyrvideo) (fysisk)	Stiftelsen Svenska Filminstitutet	1998
Distributör i Sverige (köpvideo)	Stiftelsen Svenska Filminstitutet	1998
Distributör i Sverige (DVD)	SF Home Entertainment	2008
Laboratorium	AB Svensk Filmindustris filmlaboratorium

Det är nyårsafton och den lilla slumsystern Edit ligger för döden i sitt hem, vårdad av sin mor och sin arbetskamrat syster Maria. Edit har en enda önskan: att få tala med David Holm innan hon dör. Motvilligt beger sig syster Maria och frälsningssoldaten Gustafsson var för sig ut att leta efter denne Holm.

Maria kan inte finna David Holm men väl hans hustru och barn, som håller till i en slumbostad. Hustrun är nästan apatisk men följer Maria till Edits hem. Vid dödsbädden brister hon ut i förbannelser mot den döende, men syster Edit tar henne i sin famn och kysser henne ömt. Fru Holm veknar och börjar gråta i Edits armar.

David Holm själv sitter på kyrkogården och dricker med ett par försupna kamrater. Klockan närmar sig tolvslaget. Holm berättar kusligt om sin gamle vän Georges, den glade slarvern som om nyårsnatten greps av en häftig ångest för att dö. I en återblick skildras hur Georges desperat avstyr ett slagsmål mellan David och en kortspelande kamrat och hur han förklarar för dem, att den som råkar dö på nyårsnatten måste ta på sig uppdraget att bli körkarl åt döden. I åskådliga fantasibilder beskrivs exempel på uppdragets art: att hämta upp en självmördares eller en förlist sjömans själ.

David Holm fortsätter sin berättelse för de alltmer uppskrämda kamraterna på kyrkogården. Han avslöjar att Georges själv avled föregående nyårsnatt.

I sin säng ligger syster Edit, fortfarande ivrig att få tala med David Holm.

Gustafsson, frälsningssoldaten, kommer i sitt letande förbi kyrkogården och finner David men blir hånfullt avvisad av honom. Kamraterna försöker övertala David att gå till Edit. Han vägrar och det blir slagsmål. David blir ihjälslagen. Klockan i kyrktornet slår 12. Dödskärran anländer. Den körs av Georges.

Davids själ reser sig ur kroppen och Georges bekräftar att det nu är hans ofrånkomliga plikt att ta över det fasansfulla uppdraget som körkarl. Men Georges säger sig också vara medveten om att det är han själv som ursprungligen bär skulden till David Holms olycka. Han påminner David om den lycka som denne en gång upplevt i kretsen av sin hustru, sina barn och sin yngre bror.

I en ny återblick framgår hur lyckan snabbt förbytts i misär, när David Holm kommit i dåligt sällskap med Georges som ledare och förledare. David Holm hamnar i fängelse som fyllerist. Fängelsepredikanten manar honom allvarligt till bättring och visar honom på den fruktansvärda följden av hans föredöme: brodern har fängslats för dråp! David Holm blir förtvivlad, gråter och lovar bättring. Men när han full av goda föresatser kommer ut ur fängelset och finner att hustrun förlupit honom och tagit barnen med sig, då blir han ursinnig. Han vill hämnas på hustrun och svär att inte ge sig förrän han funnit henne.

Georges fortsätter sin berättelse på kyrkogården och påminner om vad som hände David Holm föregående nyårsnatt:

En slumstation i Frälsningsarméns regi ska få sin första gäst, och syster Edit och syster Maria väntar ivrigt att någon ska ringa på.

Den förste som kommer råkar vara David Holm, berusad, bitter och cynisk, på jakt efter hustrun. Han hostar tuberkulöst, men Edit tar oförsiktigt och trots Marias varningar hand om hans smittoförande kläder när han somnat. Hon lagar hans kavaj i den kyliga natten och ber ömt för David Holm inför det nya året.

Dagen därpå märker David att hans kavaj är lagad, men innan han lämnar slumstationen river han hånfullt sönder den igen i syster Edits åsyn. Hon ber honom ändå att komma igen nästa nyårsnatt för att hon ska få veta om Gud hört hennes bön om hjälp för David. Han lovar med ett hånskratt att visa henne hur mycket hennes böner är värda.

Georges förehåller David Holm att detta löfte nu måste uppfyllas innan körkarlssysslan ska överlämnas till honom. David gör motstånd, men Georges binder hans själ och tar den med sig i dödskärran till syster Edits hem.

När Edit ser Döden nalkas ber hon om uppskov för att få träffa den man hon älskar och som hon i sin kärlek vållat så mycket ont. I ännu en återblick visas hur Edit en gång kommit till en krog för att dela ut flygblad. Där sitter David och en av hans olyckskamrater, Gustafsson. En arbetarhustru kommer för att hämta hem sin försupne make och anklagar David för att vara skuld till mannens olycka. Gustafsson blir betagen av Edits gestalt och lockas att besöka onsdagens frälsningsmöte. David visar enbart upp sitt hån.

På frälsningsmötet överlämnar sig Gustafsson åt Gud. David Holm uppträder hätskt, ger cyniska råd åt en lungsotshostande kvinna och berättar för syster Edit att hans enda åstundan är att finna sin hustru för att kunna hämnas. I själva verket finns fru Holm i frälsningsarmélokalen fast hon håller sig osynlig för maken. Hon avslöjar sin identitet för syster Edit.

Syster Edit försöker åstadkomma en försoning mellan makarna. Med hjälp av Gustafsson sammanför hon dem. Hustrun är full av förhoppningar men David Holms hårdhet är oförminskad. Inom kort har han drivit hustrun längre i förtvivlan än någonsin. När han en kväll kommer hem berusad försöker hon hindra honom från att smitta barnen med sin hosta genom att låsa in honom i köket. I sitt ursinne tar han till en yxa och hugger sönder dörren.

I sin säng bönfaller syster Edit körkarlen om att få anstånd till dess hon fått träffa David Holm igen, eftersom hon anser sig själv vara orsaken till hans stora skuld: det var ju hon som förde makarna samman igen i deras olycka.

När David sett detta bevis på oändlig kärlek hos syster Edit smälter hans hjärtas hårdhet, hans själ sliter sina band och kysser gråtande syster Edits händer. När hon nu sett hans ånger kan hon dö lugn.

Men Georges leder Davids själ till den slumbostad, där hans hustru och barn bor. David blir vittne till att hustrun planerar att begå självmord och ta barnen med sig i döden. David ber desperat att få gripa in. Han åkallar Gud i ångerköpt och tillintetgjord förtvivlan.

Georges låter honom återvända till de levande, han får på nytt träda in i själens fängelse, dvs kroppen.

På kyrkogården vaknar David till liv. Han rusar hem till hustrun och barnen och tvingar sig in trots hust!runs motstånd. Hon blir övertygad om hans ärliga uppsåt. De gråter i varandras armar och David ber: "Gud, låt min själ få komma till mognad, innan den skall skördas."

Granskningsnummer	204081
Datum	2016-11-14
Åldersgräns	Tillåten från 7 år
Beslutsmotivering	Framställningen innehåller inslag av uppslitande stämning, våldsamheter såsom slagsmål och en man som slår sönder en dörr med en yxa inför fru och barn. Filmen saknar ljud, utöver musik, vilket bedöms mildra upplevelsen av de uppslitande inslagen. Spelstilen är teatral och stiliserad vilket kan minska graden av realism och identifikationen med karaktärerna. Sammantaget kan framställningen medföra stark rädsla och oro hos de yngsta och bedöms därför kunna vara till skada för barn under 7 år.

Censurnummer	25849
Datum	1952
Åldersgräns	Tillåten från 15 år
Originallängd	721 meter
Kommentar	Aktlängder: 125-157-135-148-156 = 721 meter.

Censurnummer	25849
Datum	1951
Åldersgräns	Tillåten från 15 år
Originallängd	718 meter
Kommentar	Aktlängder: 125-157-135-148-156 = 721 meter.

Bildformat	1.33:1
Ljudtyp	Stum
Färgtyp	Svartvit (tintad)
Bärare	35 mm
Hastighet	18
Längd i meter	2129 meter
Längd i minuter	106 min
Akter	5 rullar

Pressreaktion Svensk filmografi

"Med denna premiär går till offentlighet den svenska filmkonstens i flera avseenden starkaste verk hittills, överlägset alla och oehört överlägset de flesta tidigare svenska filmalster samt i konstnärlig utformning och i verkan på åskådaren minst fullt jämbördigt med vilket utländskt slagnummer det vara må. Detta har nåtts genom en innerlig samverkan av författarinnans sant mänskliga, djupt gripande livsskildring, iscensättarens mästerliga förmåga, utomordentliga skådespelarprestationer samt ett utnyttjande av den underbaraste fotografiteknik, parad med sant konstnärlig uppfattning hos operatören." (Rl i FDP)

Körkarlen fick sin mästerverksförklaring omedelbart. Stor gripenhet präglar recensionerna, och flera kritiker jämförde filmens allmängiltighet och angelägna allvar med "Det gamla spelet om Envar". Paradoxalt nog uppfattades realismen i detta övernaturliga mysterium som oerhört skakande och gav upphov till några pläderingar för filmkonstens frihet och rätt till realism och naturalism: man föreställde sig uppenbarligen att filmen skulle komma att uppfattas mycket kontroversiellt av publiken. Selma Lagerlöfs betydelse för den svenska filmdiktningen harangerades, de fototekniska underverken noterades, inte minst för att de underordnats helheten och inte blivit självändamål. Victor Sjöström hyllades som en mästare, både för rollprestationens skull och för den samlande regiauktoritet som förenat de individuella prestationerna till ett fulländat helt.

"Som det färdiga dramat framstår, är det ett fullödigt konstverk, gripande som skådespel, sant såsom livsskildring, väckande som en predikan -- ett glänsande exempel på vad svensk filmkonst kan åstadkomma om den utövas p å a l l v a r." (Rl i FDP)

"Det är svårt att inse, varför ej filmen lika väl som dramatiken skulle ha rätt till realistiskt återgivande av livets avigsidor, i synnerhet som det stumma dramat kanske ofta nog härvidlag har möjlighet att nå ännu högre konstnärliga uttryck än det talade. Vilken åsikt man än må hysa i denna punkt, kan man dock ej annat än stanna i djupaste beundran inför Körkarlens tavlor av mänskligt elände i olika former. Man letar förgäves efter överdrifter, banala teatereffekter, onödigt drastiska moment i spel, maskering och iscensättning; allt är äkta, storartat i sin helgjutenhet och framställt med en beundransvärd säkerhet i blick och grepp" (Quelqu'une i SvD)

"Man torde obetingat kunna sätta denna gripande nyårspredikan på samma plan som 'Det gamla spelet om Envar'. Samma andlösa spänning som härskade då detta gamla spel gick över tiljan, rådde i salongen när Körkarlen rullades upp på den vita duken. Effekten blev också betydligt större på filmen än om man skulle tänkt sig Körkarlen på teatern. Att på samma realistiska sätt åskådliggöra Körkarlens hemska färd på nyårsnatten och att i varandra så infläta fantasi och verklighet torde ej de mest utvecklade sceniska resurser kunna åstadkomma. Bokens underbart fängslande innehåll och mystiska stämning har Victor Sjöström lyckats uppfånga och kvarhålla även på den vita duken." (AB)

"En av Selma Lagerlöfs mest bisarra fantasiskapelser med sedvanlig ideell symbolisk läggning har i Victor Sjöströms film kombinerats med moderna fotografiska trick, som förlänar densamma all erforderlig skräckfull mystik. Förfaringssättet med dubbeltagning, som här kommit till användning, är kanske ej i sig självt så märkvärdigt, men för den oinvigdes öga ter sig resultatet i alla fall mycket verkningsfullt, vilket ju även är meningen. Fotografens, hr J. Julius, insats i filmen kan ej nog berömmas; han har åstadkommit belysningseffekter och stämningsbilder, som äro fullt jämngoda med och stundom överträffa hans brors i Klostret i Sendomir." (Quelqu'une i SvD)

"Det som först och främst utmärker denna nya film, är en serie alldeles utomordentliga fotografier, nästan en kedja av levande Rembrandtstavlor. Hela händelsen och drömmen utspelas nattetid och ett egendomligt mystiskt ljusliv fyller hela filmen. Det är ett nöje, såsom för övrigt nästan alltid vid Victor Sjöströms filmskapelser, att fördjupa sig i detaljrikedomen och beundra en mängd utsökta detaljer, som överallt fängsla ögat. Den fantastiska historien är också berömvärdt fint och rikt framställd och spelet på alla händer godt." (-sque i StD)

"Slutligen Victor Sjöström som David Holm och Hilda Borgström som den förlorade Holms av skräck och fasor till dödsförtvivlan drivna hustru. (-) Huru denna inspiration här verkat -- därom kan ej vara mer än ett tal. Det blir för övrigt alldeles likgiltigt, huru den estetiske finsmakaren i sin höga nåde avväger de båda prestationernas förtjänster. Man har blott att inse vissheten om, att vad än i detta sammanhang individuellt kan sägas, skulle tusen sinom tusen, därav alldeles oberörda, vördsamt och varmt vilja trycka deras händer, vilka givit liv och gestalt åt dem som leva och lida i eländesvärldens djup, tvingande människor att lyssna och deras hjärtan att slå. Tusenstämmigt tack från dem, som förena sig i trängtan efter vad som inrymmes i Körkarlens nyårsbön: 'själens mognad, innan det blir för sent!"' (Z-k-s i StT)

Kommentar Svensk filmografi

Efter Karin Ingmarsdotter (1920/2) blev romanen "Körkarlen" från 1912 nästa verk av Selma Lagerlöf som Victor Sjöström valde att bearbeta för filmen, därtill lockad sannolikt både av bokens tematik och komplicerade berättarstruktur och av den utmaning som en filmatisering rent tekniskt skulle innebära för honom själv och hans medarbetare i det nystartade ateljékomplexet i Råsunda. Körkarlen har prodnr 1 i Filmstadens produktionslista.

På en vecka, våren 1920, skrev Sjöström själv manuskriptet till filmen, i början av april presenterade han det för Selma Lagerlöf, reviderade det i samråd med författarinnan och fick det godkänt.

Den 18 maj startade själva inspelningarna för att vara avslutade i slutet av juli. Ungefär samtidigt tillkom Mauritz Stillers Erotikon (1920/15) i de nya ateljéerna, som alltså omedelbart fick ett dubbelt elddop. I synnerhet Körkarlen ställde stora krav på studioresurserna med sina avancerade fotografiska och arkitektoniska komplikationer. Sjöström visste att Selma Lagerlöf haft Landskrona i tankarna som skådeplats för händelseförloppet i "Körkarlen" och med denna stadsbild som förlaga gjordes bl a stora exteriörbyggen i Filmstaden, exempelvis den kyrkogård som har så central betydelse i filmen.

Inspelningen av Körkarlen ägde alltså rum före inspelningen av Mästerman (1920/12) men den senare filmen fick sin premiär långt tidigare, beroende på att Körkarlen krävde osedvanligt långt efterarbete, fr a av laboratorieteknisk art; som fototekniskt ingenjörsarbete hade filmen vid den här tiden knappast några motsvarigheter och det enastående resultatet var till stor del effekten av samarbetet mellan fotografen Julius Jaenzon och ledaren för laboratoriearbetet Eugén Hellman. De invecklade dubbelexponeringar i flera led som i filmen åskådliggjorde skillnaden mellan den "andliga" och den "fysiska" världen gav filmen och dess fotograf en världsberömmelse som bestått genom åren.

Även skådespelarmässigt intar Körkarlen en särställning inom svensk stumfilm med sin påfallande strävan till realism och sin ofta dokumenterade förmåga att fängsla och gripa även sentida åskådare. Victor Sjöström gjorde här själv sin i särklass finaste och i registerbredd mest imponerande rollprestation på film före Smultronstället (1957/30). Av Hilda Borgström utvann han en kvinnogestaltning som i intensitet kan jämföras med den hon gav i deras första film tillsammans, Ingeborg Holm (1913).

I syster Edits roll gjorde den tämligen okända danskan Astrid Holm sitt livs roll -- märkligt nog engagerades hon först några dagar före inspelningens början, vilket ger en antydan om med vilken brådstörtad hast denna märkesfilm i svensk filmhistoria planerades. I rollen som David Holms bror debuterade Einar Axelsson som filmskådespelare. Efter en kort period som stjärna under 1920-talet inordnade han sig så småningom som en av de mer pregnanta karaktärsprofilerna bland den svenska filmens andraplansfigurer.

Liksom flera av de föregående årens Sjöström-filmer fick också Körkarlen nyårsdagspremiär på Röda Kvarn i Stockholm, en tradition som manifesterade vilken status som regissören uppnått. Enligt informationer i Filmnyheter nr 1 1921 beledsagades filmen på premiärbion huvudsakligen av "en del kompositioner av Ture Rangström, såsom brottstycken ur hans 'Divertimento elegiaco', 'Sommarhelg' och 'Sånger', instrumenterade för orkester. Övergångarna mellan dessa musiknummer förmedlas av Mendelsohn, Saint-Saëns m fl. Förspelet torde erbjuda den musikintresserade ett särskilt intresse, då det utgöres av Max Regers 'Benedictus', op. 59 n:r 9, instrumenterad av Röda Kvarns orkesterledare, direktör Westberg."

Då och då upprepas fortfarande uppgifter som bolagets publicitetsfolk lät sprida och som gav vid handen att Körkarlen fram t o m den 20 februari skulle ha setts av 98.000 personer enbart i huvudstaden, vilket skulle motsvara var fjärde stockholmare. Uppgiften är naturligtvis en betydlig överdrift, men faktum kvarstår att filmen var en stor publik framgång i Sverige.

Vid sidan av de kommersiella föreställningarna kom den att ses av stora mängder människor via andra distributionskanaler. Så använde sig nykterhetsrörelsen av den i en kampanjverksamhet som IOGT startade tidigt 1922. Filmen har också använts som uppbyggelsefilm av Frälsningsarmén samt som skolfilm.

De utländska framgångarna inleddes med den närmast klassiska "trade show" i London som ägde rum den 4 februari 1921 och till vilken Sjöström själv rest ned eftersom det ryktades att den engelska textredigeringen grovt förvanskats för att passa rådande publiksmak. Regissörens ingripande ledde åtminstone till vissa kompromisser från den engelske distributörens sida. Specialvisningen på Alhambra-teatern blev i alla händelser en enastående triumf för Sjöström och den svenska filmen.

Om Körkarlens utlandslansering i övrigt skriver Bengt Forslund i sin Sjöström-avhandling:" Den offentliga premären följde nyårsdagen 1922 på 30 engelska biografer samtidigt. I Wien visades filmen redan i maj, pressvisningarna i Paris ägde rum i juni och den officiella premiären 1 oktober. Samma månad gick filmen upp i Rom och vid årsskiftet var det Berlins tur. Den 4 juni 1922 får filmen New York-premiär och dagen därpå en helt översvallande recension i The New York Times.

Victor Sjöström var med ens ett världsnamn!"

Körkarlen har alltsedan dess räknats som ett av de centrala verken i filmkonstens utvecklingshistoria. !Filmencyklopedisterna René Jeanne och Charles Ford må här få representera den gängse attityden bland filmhistorikerna: "Säkerligen har ingen film gett upphov till så mycket beundran, så många diskussioner och kommentarer som Körkarlen, och säkerligen har ingen film förtjänat det i så hög grad."

Originaltitel	Körkarlen (Roman)
Författare	Selma Lagerlöf

		Sverige		1920-05-18	1920-07
Filmstaden	Råsunda		(ateljé)
	Råsunda		(exteriörer)

Sverigepremiär	1921-01-01	Cosmorama	Göteborg	Sverige	103 min
	1921-01-01	Röda Kvarn	Stockholm	Sverige	103 min
Urpremiär	1921-01-01	Cosmorama	Göteborg	Sverige	103 min
	1921-01-01	Röda Kvarn	Stockholm	Sverige	103 min
TV-visning	1978-03-31	TV1		Sverige	101 min
Cinemateksvisning, arkivkopia	1992-06-26
	1995-03-04
	1998-03-20	Bio Victor Sjöström	Stockholm	Sverige	105 min	(Visning av restaurerad kopia med specialskriven musik av Matti Bye. Kapellmästare: Daniel Bingert. Musiker: Matti Bye, Anna Lindal, Staffan Larson, Mats Olofsson, Tony Bauer, Michael Blair, Ivo Nilsson, Andreas Edlund, Ingrid Lindskog)
Videorelease	1998-10			Sverige	101 min
TV-visning	1998-11-01	SVT2		Sverige	101 min
Cinemateksvisning, arkivkopia	1999-03-20
	1999-03-23
	2000-06-09
	2000-07-26
	2000-11-05
	2000-11-12
	2002-07-27
	2002-09-12
TV-visning	2002-11-19	SVT1		Sverige	101 min
Cinemateksvisning, arkivkopia	2003-01-18
	2003-06-28
	2003-07-06
	2003-11-13
	2003-11-16
	2004-05-12
TV-visning	2004-09-20	SVT1		Sverige	101 min
Cinemateksvisning, arkivkopia	2004-10-21
	2005-03-20
	2005-11-03
TV-visning	2006-02-06	SVT1		Sverige	101 min
Dvd-release	2008-03-20			Sverige
Cinemateksvisning, arkivkopia	2008-10-29
	2008-12-06
	2009-05-30					I samarbete med Dramaten.
Festivalvisning	2013-03-15	Spegeln A	Malmö	Sverige	107 min	BUFF filmfestival, 2013.
Cinemateksvisning, arkivkopia	2014-10-04
Cinemateksvisning	2015-11-25	Filmhuset	Stockholm	Sverige
Cinemateksvisning, arkivkopia	2015-11-25
Festivalvisning	2017-02-02	Göteborgs Konserthus	Göteborg	Sverige	103 min	Göteborg Film Festival 2017
TV-visning	2021-01-01	SVT2		Sverige
VOD-release	2023-01-09	SVT Play		Sverige		Antal dagar på SVT Play 30

Originaltitel	Musik i urval (kontakta redaktionen för detaljer om enskilda filmer)

Selma Lagerlöf 1858-1958 (1958)	Citat ingår från	Körkarlen (1921)
Från spex till sex (1971)	Citat ingår från	Körkarlen (1921)
Victor Sjöström - ett porträtt av Gösta Werner (1981)	Citat ingår från	Körkarlen (1921)
Klassiska svenska filmer (1959)	Citat ingår från	Körkarlen (1921)
Bildmakarna (2000)	Citat ingår från	Körkarlen (1921)
Selma Lagerlöf 80 år (1938)	Citat ingår från	Körkarlen (1921)

Alkoholmissbruk

Botgöring

Död

Dödsbädd

Frälsningsarmén

Fängelse

Förnedring

Försoning

Hallucinationer

Hämnd

Kortspel

Kyrkogårdar

Landskrona

Minnesbilder

Nyår

Omvändelse

Religion

Samvetskval

Självmordsförsök

Slagsmål

Slum

Socialt engagemang

Syndaångest

Tuberkulos

Vålnad

Äktenskap

Återblick

Öververklighet

Uppgifterna här avser filmmaterial i Svenska Filminstitutets arkiv. Arkivets bestånd tillgängliggörs på begäran främst för forskning, andra filmarkiv och rättighetsinnehavare. Vid frågor kontakta filmarkivet@filminstitutet.se

Typ	Kopia
Materialbas	Acetat
Bärare	35 mm
Längd i meter	1776

Typ	Kopia
Materialbas	Acetat
Bärare	35 mm
Längd i meter	1790

Typ	Kopia
Materialbas	Acetat
Bärare	35 mm
Längd i meter	1622

Typ	Kopia
Materialbas	Acetat
Bärare	35 mm
Längd i meter	1936

Typ	Kopia
Materialbas	Acetat
Bärare	35 mm
Längd i meter	1939

Typ	Kopia
Materialbas	Acetat
Bärare	35 mm
Längd i meter	1763

Typ	Kopia
Materialbas	Polyester
Bärare	35 mm
Längd i meter	1939

Typ	Kopia
Materialbas	Polyester
Bärare	35 mm
Längd i meter	1937

Typ	Kopia
Materialbas	Polyester
Bärare	35 mm
Längd i meter	1937

Typ	Kopia
Materialbas	Polyester
Bärare	35 mm
Längd i meter	1938

Typ	Duplikatnegativ
Bärare	35 mm

Typ	Duplikatnegativ
Bärare	35 mm
Längd i meter	1622

Typ	Duplikatnegativ
Bärare	35 mm
Längd i meter	1936

Typ	Duplikatpositiv
Materialbas	Polyester
Bärare	35 mm
Längd i meter	1936

Typ	Originalnegativ bild
Bärare	35 mm
Längd i meter	340

Typ	Videokopia digital
Bärare	Digital Betacam (PAL)

Uppgifterna här avser material i Svenska Filminstitutets arkiv. Vid frågor kontakta Bild- och affischarkivet, bildarkivet@filminstitutet.se

Storlek	Cirka 60 x 80 cm
Antal exemplar	1
Affischdesign	Nils Hårde

Storlek	Mindre än 40 x 75 cm
Antal exemplar	1

Storlek	Mindre än 40 x 75 cm
Antal exemplar	1

Storlek	Större än 80 x 110 cm
Antal exemplar	2

Storlek	Cirka 70 x 100 cm
Antal exemplar	2
Tryckeri	Tryckeri AB Småland
Affischdesign	Nils Hårde

Uppgifterna här avser material i Svenska Filminstitutets arkiv. Vid frågor kontakta Biblioteket, biblioteksexpeditionen@filminstitutet.se

Typ	Noter
Arkivalietitel	Körkarlen

Typ	Pressklipp

Uppgifterna här avser material i Svenska Filminstitutets arkiv. Vid frågor kontakta Biblioteket, biblioteksexpeditionen@filminstitutet.se

Typ	Dialoglista
Manustitel	The phantom chariot. Told in living pictures under the direction of Victor Sjöström.
Omfång	12 s. Rollista ingår.
Språk	Engelska

Typ	Dialoglista
Manustitel	Thy soul shall bear witness. Adapted from the famous novel by Dr. Selma Lagerlöf written and directed by Victor Sjöström.
Omfång	8 s. Rollista ingår.
Språk	Engelska

Typ	Dialoglista
Manustitel	Thy soul shall bear witness. (Körkarlen).
Omfång	6 s. Rollista ingår.
Språk	Engelska

Typ	Dialoglista
Manustitel	Thy soul shall bear witness. Adapted from the famous novel by Dr. Selma Lagerlöf. Directed by Victor Seastrom.
Omfång	6 s. Rollista ingår.
Språk	Engelska

Typ	Dialoglista
Manustitel	Thy soul shall bear witness. (Körkarlen). Told in living pictures under the direction of Victor Sjöström.
Omfång	6 s. Rollista ingår.
Språk	Engelska

Typ	Dialoglista
Manustitel	La carreta fantasma. Contada en imagen viva bajo la direccion de Victor Sjöström.
Omfång	16 s. Rollista (1 s.) ingår.
Språk	Spanska

Typ	Dialoglista
Manustitel	Selma Lagerlöf: Körkarlen. Berättad i levande bilder under ledning av Victor Sjöström.
Omfång	16 s. Rollista ingår.
Språk	Svenska

Typ	Dialoglista
Manustitel	Selma Lagerlöf: Körkarlen. Berättad i levande bilder under ledning av Victor Sjöström.
Omfång	11 s. + 1 s. tillägg. Rollista ingår.
Språk	Svenska

Typ	Dialoglista
Manustitel	Selma Lagerlöf: Körkarlen. Berättad i levande bilder under ledning av Victor Sjöström.
Omfång	7 s. + 1 s. tillägg i 2 ex. Rollista ingår.
Språk	Svenska

Typ	Dialoglista
Manustitel	Selma Lagerlöf. Körkarlen. Berättad i levande bilder under ledning av Victor Sjöström.
Omfång	8 s.
Språk	Svenska

Typ	Inspelningsmanus
Manustitel	Körkarlen.
Omfång	102 s.
Språk	Svenska

Typ	Inspelningsmanus
Omfång	105 s.
Språk	Svenska

Typ	Dialoglista
Språk	Engelska

Uppgifterna här avser material i Svenska Filminstitutets arkiv. Vid frågor kontakta Bild- och affischarkivet, bildarkivet@filminstitutet.se

Svartvitt papper	SET
Bakombild papper	5
Dia	1
Album	Nej

Typ	Program/Reklamtryck
Språk	Svenska

Typ	Program/Reklamtryck
Språk	Danska

Typ	Program/Reklamtryck
Språk	Svenska

Typ	Program/Reklamtryck
Språk	Svenska

Typ	Program/Reklamtryck
Språk	Svenska

Typ	Program/Reklamtryck
Språk	Engelska

Typ	Program/Reklamtryck

Typ	Program/Reklamtryck
Språk	Danska

Typ	Program/Reklamtryck
Språk	Svenska

Typ	Program/Reklamtryck
Språk	Svenska

Typ	Program/Reklamtryck
Språk	Svenska

Ljudtyp	Stum
Färgtyp	Svartvit (tintad)
Bärare	DCP
Längd i minuter	106 min

Typ	Digitalt visningsmaterial
Bärare	DCP

Typ	Digitalt visningsmaterial
Bärare	DCP

Typ	Digitalt arkivmaterial
Bärare	MAP

Typ	Digitalt arkivmaterial
Bärare	MAP

Typ	Digitalt visningsmaterial
Bärare	ProRes

Typ	Digitalt visningsmaterial
Bärare	H264

Typ	Digitalt arkivmaterial
Bärare	MAP

Typ	Digitalt visningsmaterial
Bärare	H264

Typ	Digitalt visningsmaterial
Bärare	ProRes

Typ	Digitalt visningsmaterial
Bärare	H264