Grundfakta

Media (96 st)

Originaltitel En lyckoriddare
Filmtyp Långfilm
Kategori Spelfilm
Regi
Manus
Förlaga
Produktionsland
Produktionsbolag
Åldersgräns Barntillåten
Sverigepremiär 1921-03-14

Medverkande

Gösta Ekman
Lars Wiwalt

Mary Johnson
Gertrud Wulffsdotter Grijp

Axel Ringvall
Wulff Grijp på Björkeberga

Hilda Forsslund
Lena Daa på Öretorp

Nils Lundell
Clement, Wiwalts vapendragare

Vilhelm Bryde
Rönnow Bilde

Visa alla medverkande

Handling

År 1628 blir den svenske friherren Erich Gyllenstierna i La Rochelle av amorösa skäl invecklad i ett gräl med den franske officeren Henri de Bresignac och allvarligt sårad i en duell. Av...

Visa hela handlingen

Press

En bra film med ordentligt publiktycke, berättad och spelad med bravur och elegans tyckte Stockholmspressen och berömde regissörens förmåga att skapa ganska illusorisk tidsfärg av...

Visa all press


Relaterat

Titlar

Originaltitel
Svensk premiärtitel
Distributionstitel
Manustitel

Filmteam

Medverkande

Gösta Ekman Lars Wiwalt
Mary Johnson Gertrud Wulffsdotter Grijp
Axel Ringvall Wulff Grijp på Björkeberga
Hilda Forsslund Lena Daa på Öretorp
Nils Lundell Clement, Wiwalts vapendragare
Vilhelm Bryde Rönnow Bilde
Gösta Cederlund Niels Kagg
Gull Natorp fru Margarete Grijp
Carlo Keil-Möller Erich Gyllenstierna
Arthur Natorp Andreas Anundi
Semmy Friedmann Henri de Bresignac
Alfred Lundberg präst
Harald Wehlnor Erich Gyllenstiernas vän
Justus Hagman värdshusvärd
Jullan Jonsson värdshusvärdinna
Anna-Lisa Baude ej identifierad roll

Bolag

Produktionsbolag AB Svensk Filmindustri
Distributör i Sverige (35 mm) Filmindustri AB Skandias Filmbyrå 1921

Handling

År 1628 blir den svenske friherren Erich Gyllenstierna i La Rochelle av amorösa skäl invecklad i ett gräl med den franske officeren Henri de Bresignac och allvarligt sårad i en duell. Av hans båda lakejer - Andreas Anundi och Lars Wiwalt - visar sig den förre svekfull och bemäktigar sig friherrens papper och signetring efter att ha oskadliggjort Wiwalt.

Ett år senare är Wiwalt i Lübeck i förhoppningen att så småningom kunna ta sig hem till Sverige. Till sin överraskning finner han på en krog sin gamle kamrat, just som denne står i begrepp att lura en avdankad knekt i kortspel. Wiwalt slår ned på Anundi, avslöjar hans falskspel och tvingar honom att lämna ifrån sig de gyllenstiernska värdesakerna. Den häpne knekten som heter Clement ber att få bli Wiwalts vapendragare hädanefter, vilket accepteras.

Wiwalt blir på samma krog bekant med två danska ädlingar, Niels Kagg och Rönnow Bilde, och presenterar sig nu själv som friherre Gyllenstierna. Kagg visar en medaljong med bilden av sin fränka, den vackra Gertrud Wulffsdotter Grijp och Wiwalt blir helt betagen, trots att Rönnow Bilde antyder sig vara jungfruns tillkommande. Niels Kagg inviterar Wiwalt att besöka godset Öretorp i Skåne, där hans egen moster fru Lena Daa huserar och där jungfru Gertrud ofta är tillstädes.

Efter en tid inträffar Wiwalt och Clement på Öretorp, där Niels Kagg får presentera den föregivne svenske ädlingen för gamla fru Lena, som blir helt förtjust. Eftersom hon är lagd för intrigspel och eftersom hon föga estimerar den utsvävande Rönnow Bilde sänder hon bud efter Wulff Grijp - herren till Björkeberga och den sköna jungfruns fader - med baktanken att Gyllenstierna vore ett lämpligare parti för unga Gertrud.

Den ölstinne Wulff Grijp som är ganska kort om huvudet och föga slipad i sättet blir eld och lågor över den fine svensken. Han inbjuder honom till Björkeberga och Wiwalt accepterar för att få vara i Gertruds närhet.

Gertrud blir mycket intagen av den ridderlige svensken som har både lyriska och musikaliska gåvor förutom sitt charmerande sätt. Deras gemensamme vän Niels Kagg ser med mild svartsjuka på händelseutvecklingen, men en systerlig öm scen mellan Gertrud och Niels leder till ett allvarligt missförstånd: Wiwalt tror att Gertrud driver ett spel med hans känslor och att hon i själva verket har samma bördsgiriga avsikter som sin far. Följaktligen fortsätter han själv att spela sitt falska spel, t.o.m. när slottsherren och hans lika lystna hustru planerar för trolovning och arrangerar en stor bankett för de unga tu.

På festen infinner sig en ovälkommen gäst, den hänsynslöse och försmådde Rönnow Bilde. När det blir tal om trolovning antyder Bilde att Gertrud inte längre är jungfru: "Trolovning? Hastar det för jäntan?" Denna skymf leder till en duell, där Wiwalt sårar Bilde i armen, varpå den senare förödmjukad lämnar godset. Nästa dag kommer trolovningen till stånd. Wiwalt undertecknar trolovningsdokumentet och skriver försåtligt "Ericke Gyllenstierna".

På värdshuset i närheten råkar Bilde träffa den verklige Erich Gyllenstierna, som i själva verket överlevt skadorna från sin duell i Frankrike och som nu själv är på väg hem. Bilde inviger honom i händelseförloppet på Björkeberga. Han beger sig till godset och avslöjar Wiwalts bedrägliga förfarande. Wiwalt hoppar ut genom ett fönster och lyckas med Clements hjälp rymma. Clement blir allvarligt sårad men följer tappert sin herre till skogs.

Om natten återvänder Wiwalt i hemlighet till Gertruds kammare, där alla missförstånd klaras upp. Hon förklarar sig villig att följa honom ur landet. Han enleverar henne och de flyr mot ett fiskeläge vid kusten. Clement dör av sina skador. Situationen är prekär för det unga paret och under omständigheternas tryck växer misstänksamheten dem emellan. När de slutligen blir upphunna av sina förföljare tror Wiwalt att Gertrud förrått honom. Han rider ensam bort mot nya äventyr och lämnar kvinnan i armarna på Niels Kagg. Man låter honom löpa. (Bearbetning av scenario och programblad.)

Censur / granskning

Censurnummer 26515
Datum 1921-03-08
Åldersgräns Barntillåten
Originallängd 1960 meter


Tekniska fakta

Bildformat 1.33:1
Bredd 35 mm
Hastighet 18
Längd i meter 1960 meter
Längd i minuter 95 min
Akter 6 rullar


Kommentarer

Pressreaktion Svensk filmografi

En bra film med ordentligt publiktycke, berättad och spelad med bravur och elegans tyckte Stockholmspressen och berömde regissörens förmåga att skapa ganska illusorisk tidsfärg av romantiskt 1600-tal. Filmen blev en framgång för John W. Brunius, men kanske i ännu högre grad för den frodige och dråplige Axel Ringvall som här fick göra sitt första större framträdande på film. Även Gösta Ekman - grann och käck - fick applåder. Mary Johnson ansågs med förlov dekorativ men ledsam.

"Visserligen skulle ämnet - hämtat från Harald Molanders bekanta historiska roman - i en Lubitsch's händer ha fått en helt annan bearbetning och förlänats ofantligt mycket rikare såväl tidsfärg som konstnärligt liv. Men så föga hemmastadda som de svenska filmregissörerna ännu äro på kostymfilmens område, får man icke klaga - det är ett gott och omsorgsfullt arbete nedlagt på En lyckoriddare, och större flykt över komposition och regi är något som kommer med tid och erfarenhet." (-une i SvD)

"Handlingen i En lyckoriddare är förlagd till början av 1600-talet. Ett omsorgsfullt, av konstnärlig anda präglat arbete har nedlagts på den tidstrogna miljön, och flera av filmens figurer ge intryck av att livslevande ha stigit fram mellan bladen i De tre musketörerna. (-) Vilken förtjänst som tillkommer den vårdade regin är redan nämnt. Filmens framgång beror emellertid först och främst på det sätt lyckoriddaren, den sig höviskt skickande äventyraren Wiwalt framställes. Gösta Ekman har knappast gjort en bättre filmroll än denna - det intryck av vekhet hans ansikte och gestalt oftast ger är här betydligt mildrat och kvar finns precis vad som behövs för att ge illusion av en ädling med fransk förfining och polityr från det sjuttonde århundradets begynnelse. Hans motspelerska Mary Johnson är även denna films svagaste stöttepinne. Hennes färglösa gestalt och stereotypa spel förmår här mindre än någonsin att fängsla. Skådespelerskor, som verkligen göra skäl för namnet och dessutom besitta naturlig ungdomlig fägring, har den svenska filmen ännu inte funnit några." (-ck i SocD)

"Som hennes fader herr Wulff Grijp skapade Axel Ringvall ännu en av sina burleskt komiska typer. Publiken blev glad till sinnes bara hans imponerande gestalt, skymd av en jättestor ölkanna, blev synlig på duken. 'Nu, nu kommer Ringvall', viskades det i salongen. Hela stycket igenom förföljes den gode slottsherren av en envis törst." (NL i AB)

Kommentar Svensk filmografi

En lyckoriddare var något så sällsynt som en rejäl svensk äventyrsfilm i kostym - "en av de yppigaste, frikostigaste av alla svenska inspelningar" som kritikern Stig Almqvist skrev långt senare.

Berättelsen hade i långa stycken verklighetsbakgrund och gick tillbaka på en central episod i den svenske 1600-talsskalden Lars Wivallius äventyrliga levnadshistoria. På den hade författaren och teaterregissören Harald Molander (1858-1900), Gustaf Molanders fader, 1896 baserat romanen "En lyckoriddare" som hösten 1900 framfördes i dramatiserad form på Svenska Teatern med Anders de Wahl i titelrollen.

Romanen och dramat uppgavs officiellt som filmens förlagor, och från början var avsikten att de Wahl skulle ha kreerat Wiwalts roll också i filmen. Förutom de uppgivna molanderska förlagorna har scenarioförfattarna Brunius och Ask med säkerhet också utnyttjat Albert Ulrik Bååths diktcykel från 1892 "Kärlekssagan på Björkeberga sommaren 1629"; det slutliga manuskriptet bär t.o.m. namn efter Bååths arbete.

Förutom för Gösta Ekman som här befäste sin ställning som den svenska filmens romantiske, sköne och temperamentsfulle förste älskare, så blev En lyckoriddare också en stor framgång för den magnifike karaktärskomikern Axel Ringvall som här för första gången fick tillfälle att demonstrera sitt register på vita duken i en roll som svarade mot hans kvalifikationer. Han fick inte många fler tillfällen.

Stor möda lades ned på att återskapa den romantiska tidsfärg som stycket fordrade, och även texterna framfördes i en avsevärt svårläst, arkaiserande stil både i avseende på ordval, satsbyggnad och grafisk formgivning. Textningen utfördes av förste aktuarien i sjökortsverket, kapten Otto Jahnke.

Inspelningen ägde rum sommaren 1920, samtidigt med att Pauline Brunius gjorde sina korta Winnerstrand-filmer och Rune Carlsten sin Högre ändamål (1921) i Skandias ateljé i Långängen.

Lars Wivallius äventyr med Gertrud Grijp blev 1942 föremål för ännu en inspelning, den spexiga En äventyrare (1942) med Sture Lagerwall som Wivallius, Ingrid Backlin som Gertrud och Thor Modéen som Wulff Grijp. Som ett kuriosum kan noteras att Gull Natorp, fru Margaretes framställarinna i stumfilmsversionen, återkom som Lena Daa i ljudfilmen.

Förlaga

Originaltitel En lyckoriddare (Roman)
Författare Harald Molander


Inspelning

(sommaren) 1920 1920
Skandiaateljén, Långängen Stocksund Sverige
Svaneholms slott Skurup Sverige
Borgeby slott Lomma Sverige
Bjärred Lomma Sverige
Oktorpsgården, Skansen Stockholm Sverige

Visningar

Sverigepremiär 1921-03-14 Metropol Gävle Sverige 95 min
Urpremiär 1921-03-14 Metropol Gävle Sverige 95 min
Sverigepremiär 1921-03-14 Victoria Göteborg Sverige 95 min
Urpremiär 1921-03-14 Victoria Göteborg Sverige 95 min
Sverigepremiär 1921-03-14 Skandia Lund Sverige 95 min
Urpremiär 1921-03-14 Skandia Lund Sverige 95 min
Sverigepremiär 1921-03-14 Skandia Norrköping Sverige 95 min
Urpremiär 1921-03-14 Skandia Norrköping Sverige 95 min
Sverigepremiär 1921-03-14 Sture Stockholm Sverige 95 min
Urpremiär 1921-03-14 Sture Stockholm Sverige 95 min
Sverigepremiär 1921-03-14 Skandia Örebro Sverige 95 min
Urpremiär 1921-03-14 Skandia Örebro Sverige 95 min

Ämnesord

Adel
Alkoholmissbruk
Bal
Bedrägerier
Biskopar
Bjärred
Borgeby
Dueller
Enlevering
Falska identiteter
Fäktning
Försmådd kärlek
Föräldrar som kopplare
Kamratskap/manligt
Kortspel
Krogar
Officer
Rivaler
Rymningar
Skåne
Slott
Stockholm/Skansen
Svaneholm
Svartsjuka
Sångare
Wivallius, Lars (1605-1669)

Bestånd Film

Uppgifterna här avser filmmaterial i Svenska Filminstitutets arkiv. Arkivets bestånd tillgängliggörs på begäran främst för forskning, andra filmarkiv och rättighetsinnehavare. Vid frågor kontakta filmarkivet@filminstitutet.se

Typ Kopia
Materialbas Acetat
Bredd 35 mm
Längd i meter 243


Typ Duplikatnegativ
Bredd 35 mm
Längd i meter 243


Bestånd Affischer

Storlek Mellan 850 x 700 och 850 x 1100
Affischdesign Nils Hårde


Storlek Större än 850 x 1100


Bestånd Arkivalier

Typ Kostym
Arkivalietitel En lyckoriddare
Omfång Väst i mocka med broderat/målat mönster


Typ Kostym
Arkivalietitel En lyckoriddare
Omfång Liv i brun bomull med vinröd manchesterärm


Typ Kostym
Arkivalietitel En lyckoriddare
Omfång Stövlar i brun mocka och gehäng i läder


Typ Kostym
Arkivalietitel En lyckoriddare
Omfång Dräkt i brun ull med lila inslag (2 delar)


Typ Textkartong
Arkivalietitel En lyckoriddare
Storlek 200x139 mm


Bestånd Manuskript

Typ Inspelningsmanus
Manustitel Kärlekssagan på Björkeberga. Efter Harald Molanders berättelse.
Omfång 118 s. (Miljölista (10 s.) ingår.
Språk Svenska


Typ Inspelningsmanus
Manustitel Äventyrsfilm i fem akter, fritt efter Molander och Bååth.
Omfång 105 s. Roll- och miljölista (10 s.) ingår.
Språk Svenska


Typ Inspelningsmanus
Manustitel Äventyrsfilm i fem akter, fritt efter Molander och Bååth.
Omfång 104 s. Roll- och miljölista (10 s.) ingår.
Språk Svenska


Typ Dialoglista
Manustitel Le chevalier du bonheur.
Omfång 6 s.
Språk Franska


Bestånd Stillbild

Svartvitt papper SET
Bakombild papper 4
Album Nej


Bestånd PR-material

Typ Program/Reklamtryck


Typ Program/Reklamtryck
Språk Danska


Typ Program/Reklamtryck
Språk Engelska


Typ Program/Reklamtryck
Språk Tyska


Typ Program/Reklamtryck
Språk Svenska


Typ Program/Reklamtryck
Språk Svenska


Typ Program/Reklamtryck
Språk Svenska


Kontakta redaktionen

Har du frågor om Svensk Filmdatabas eller är det någon uppgift på den här sidan som inte är korrekt eller som saknas? Hör i så fall gärna av dig till oss på redaktionen. Obs! Vi vet inte om det går att få tag på en film för att se den, så fråga oss inte om det, men testa däremot gärna knappen Se filmen som du hittar längst upp i högra hörnet på alla databasens filmsidor.

Vad gäller det?