Innehållsförteckning

Grundfakta

Media (97 st)

Originaltitel Anderssonskans Kalle
Filmtyp Långfilm
Kategori Spelfilm
Regi
Manus
Förlaga
Produktionsland
Produktionsbolag
Åldersgräns Barntillåten
Sverigepremiär 1922-09-04

Medverkande

Anna Diedrich
Anderssonskan

Dagmar Ebbesen
Pilgrenskan

Stina Berg
Bobergskan

Eugen Nilsson
Pilgren

Aino Schärlund-Gille
Ann-Mari Graham

Visa alla medverkande

Handling

Anderssonskans Kalle är alla fruarnas i kvarteret skräck till följd av sina busstreck. Han kastar lasso om Mjölk-Fia, men eftersom hon är starkare än han, råkar han ut för en rejäl...

Visa hela handlingen

Press

Det fanns recensenter som tyckte att det förekom betänkligt råa och hjärtlösa inslag bland pojkstrecken, men det allmänna omdömet var att Anderssonskans Kalle var en munter och rolig...

Visa all press


Relaterat

Titlar

Originaltitel
Svensk premiärtitel
Distributionstitel

Filmteam

Regi
Manus
Produktionsledare
Foto
Regiassistent
Smink

Medverkande

Gösta Alexandersson Kalle
Anna Diedrich Anderssonskan
Dagmar Ebbesen Pilgrenskan
Stina Berg Bobergskan
Eugen Nilsson Pilgren
Aino Schärlund-Gille Ann-Mari Graham
Edith Wallén Mjölkfia
Gertie Löweström Pilgrenskans dotter
Bojan Nilsson Erikssonskan
Hanna Rudahl Petterssonskan
Julia Cæsar Lövbergskan
Mathilda Caspér magasinsfrun
Albin Lindahl Graham, direktör
Maja Cassel fru Graham
Carl-Gunnar Wingård Mogren
Gösta Lindberg polis
Axel Oxehufvud "Långfredag"
Helmer Larsson "Fettisdag"
Ebba Malmstedt Janssonskan
Gerda Ström Jonssonskan
Jenny Ahlbin Jönssonskan
Siri Haglund Lindgrenskan
Anna Karlsson Lundströmskan

Bolag

Produktionsbolag B. Wahlströms förlag
Distributör i Sverige (35 mm) AB Fredrik Andersons Filmbyrå 1922

Handling

Anderssonskans Kalle är alla fruarnas i kvarteret skräck till följd av sina busstreck. Han kastar lasso om Mjölk-Fia, men eftersom hon är starkare än han, råkar han ut för en rejäl omgång stryk. Han funderar på hämnd mot käringarna.

Kalle stjäl Petterssonskans såpburk och såpar in Pilgrenskans trappa, med påföljd att den sedvanligt berusade Pilgren ramlar i trappan och blir liggande. När Pilgrenskan och hennes dotter kommer ut för att se vad som hänt går det lika illa för dem.

Kalle utför flera liknande upptåg som går ut över tanterna i kvarteret, men en dag synes en förändring ha inträffat i hans liv. Kalle har blivit kär i den rike direktör Grahams dotter! Han är i färd med att rista in sin kärestas namn Ann-Mari, på porten när Bobergskan tar honom på bar gärning. För att slippa bli anmäld för värden erbjuder sig Kalle att hjälpa fru Boberg, som råkar stå i begrepp att flytta. I sin beskäftighet åstadkommer Kalle att i stort sett hela Bobergskans bohag demoleras.

När vintern kommer ordnar Kalle och hans kamrater en skridskobana med slängkälke på bakgården. Käringarna lockas att delta i spektaklet och bjuds på en kälktur utan like: sprinten lossnar, och käringarna hamnar i målarverkstan och sölar ner sig. Förföljd av käringarna rymmer Kalle ut på ett isflak. Ovarsamt nog råkar också Pilgrenskan i sin iver stiga ut på ett flak och får därmed en ofrivillig och ganska våghalsig segeltur.

Under vintern bygger sig Kalle en båt, med vilken han plöjer vågorna utanför sin kära Ann-Maris hem. En dag blir han i tillfälle att rädda Ann-Mari från att drunkna. Själv rymmer han fältet, men familjen Grahams faktotum Mogren lyckas hitta honom. Han erbjuds ett nytt hem i societeten. (Bearbetning av program.)

Censur / granskning

Censurnummer 29632
Datum 1922-08-18
Åldersgräns Barntillåten
Originallängd 1776 meter
Kommentar Akt II ca 10 m kortare Röd I akt II: scenen och texten, då Kalle byter sig till en "dynamitpatron". Aktlängder: 0, 0, 0, 0, 0.


Tekniska fakta

Bildformat 1.33:1
Bredd 35 mm
Hastighet 20
Längd i meter 1776 meter
Längd i minuter 78 min
Akter 5 rullar


Kommentarer

Pressreaktion Svensk filmografi

Det fanns recensenter som tyckte att det förekom betänkligt råa och hjärtlösa inslag bland pojkstrecken, men det allmänna omdömet var att Anderssonskans Kalle var en munter och rolig film med fart, schvung och färg och med tilltalande idylliska och måleriska vyer från ett försvinnande Stockholm.

"När man nu ser resultatet i sin helhet av den inspelning av pojkstrecken, som gjorts under Sigurd Walléns ledning, kan man icke annat betyg ge än berömligt. Det är första gången hr Wallén självständigt iscensatt en film efter manuskript, och han kan vara nöjd att resultatet blivit så godt. Nu är det kanske mången som invänder att pojkstrecken blivit alltför starkt färglagda för att verka äkta, men såsom hr Norlander skildrat sin rackarunge så har också regissören målat honom i filmen. Det är poänger som äro obetalbara, och man har ohejdat roligt åt en hel del situationer, som denne Anderssonskans Kalle iråkar under sitt krig med 'käringarna' på sin mammas idylliska bakgata. Särskilt den del av Kalles äventyrsroman, som är förlagd till vintern, har i filmen utformats med särdeles muntrande scener - bäst av alla den jumpning nere i Stadsgården, vari Kalle med hela sitt gäng deltager, och där Pilgrenskan av de små tjuvpojkarna lockats ut på ett drivande isflak. Överdrifterna i den groteska humor, som genomgår filmen, komma mest fram i den porslinskrossning, som Kalle får utöva vid den beskedliga Bobergskans flyttning. Där borde saxen få klippa några bitar." (StT)

"Filmen är barntillåten, men borde icke vara det eftersom man tagit med den osociala och ur pedagogisk synpunkt fördärvliga historien om Bobergskans flyttning. För den som inte har lust eller råd att lämna reflexionsförmågan hemma måste de scener, denna historia rymmer, verka mer frånstötande än humoristiska. Det ligger nämligen inte mycket humoristiskt i att en rackarunge på tjugo minuter lyckas fördärva det bohag en kvinna slitit för och samlat på i trettio år. Kvicka pojkstreck äro värda att förevigas å filmen, icke råa och osociala. Trots detta tro vi att Anderssonskans Kalle blir en succésfilm, helst som spelet är bra på alla händer och den blivande publiken kanske ej så kritisk som undertecknad." (Eva i Arbetaren)

"Gösta Alexanderson tycks vara en sällsynt pigg och vaken pojke med den rätta hänförelsen för utövandet av rackartyg. Han har också en ovanlig förmåga att vara naturlig såväl när han är glittrande glad som när tårarna strömma. Det mesta av den goda prestationen får naturligtvis skrivas på en kunnig och förstående instruktion, men materialet har tydligen varit det bästa tänkbara. En dråplig studie är Dagmar Ebbesens Pilgrenska, en filmdebut, men i sanning en lovande sådan! Hennes färd på isblocket t.ex. är rentav storartad. Även Stina Berg som Bobergskan har många roliga poänger och Eugen Nilsson har en liten, men ypperligt gjord scen: när han kommer hem en kväll litet kullrig i hatten och skall försöka karta uppför den såpade trappan." (Marfa i DN)

Kommentar Svensk filmografi

Boken "Anderssonskans Kalle" av Emil Norlander (1865-1935) utgavs första gången 1901 och baserades på kåserier som Norlander tidigare publicerat i Nya Nisse och Stockholms-Tidningen. Boken kom ut i flera upplagor, 1922 hos Birger Wahlströms förlag som nu också valde den som underlag för sitt första framträdande som filmförläggare.

Under märket Bewefilm skulle förlaget under 1920-talet stå för en substantiell del av den svenska filmproduktionen, till en början med en rad lättsinnigheter men så småningom med allt klarare seriös målsättning. Mot slutet av decenniet lierade sig förlaget med Svensk Filmindustri och Oscar Hemberg i det internationellt spekulerande filmbolaget Isepa. Efter dess fiasko drog sig Wahlström undan från vidare filmengagemang.

I det första skedet samarbetade Wahlström med Fredrik Andersons filmbyrå, en ny distributionsfirma i den svenska filmbranschen. Fredrik Anderson hade tillhört cheferna inom Skandinavisk Filmcentral, som han lämnat strax före bankrutten för att bli sin egen filmföretagare. Ganska snart gjorde han sig gällande också som filmproducent under namnet Filmfred.

Sigurd Wallén, en av den svenska filmhistoriens allra mest produktiva regissörer, debuterade med denna film. Den spelades in sommaren 1922 efter inledande exteriörtagningar vintern dessförinnan, och den låg färdig i juli 1922. Interiörerna togs i en för ändamålet omdisponerad del av Centralsaluhallen vid Kungsbron i Stockholm, som därmed för första gången användes som filmateljé. Under de följande åren tillkom flera filmer i denna provisoriska lokal, de flesta i Bewefilms regi. Under tjugotalets senare hälft disponerades ateljén av Tullberg-film, som producerade industri- och beställningsfilm.

Filmen blev en utomordentligt stor publikframgång. Enligt Walléns egna uppgifter skall den ha kostat 36.000 kronor i framställning och spelat in en halv miljon netto. Succén var så stor, att den inledde en lång serie svenska busstrecksfilmer från olika officiner. Den första efterföljaren var en direkt fortsättning på förstlingsfilmen, tillkom inom samma upphovskrets och fick titeln Anderssonskans Kalle på nya upptåg (1923). Huvudrollen gavs naturligtvis även denna gång åt "fyndet" Gösta Alexandersson som blev denna tids största svenska barnstjärna.

Senare decennier fick se ytterligare versioner av Anderssonskans Kalle. Sigurd Wallén gjorde själv den första ljudfilmsvarianten 1934 med Nils Hallberg som Kalle (Anderssonskans Kalle, 1934). Rolf Husberg stod som regissör för 1950 års modell, och Arne Stivell för 1972 års.

Anderssonskans Kalle av år 1922 ansågs i vissa kretsar som en högst olämplig barnfilm och väckte därmed ett visst rabalder i pressen. Denna publicitet kom naturligtvis snarast filmen till godo, i synnerhet som flera framstående personer med anknytning till barn- och ungdomsverksamhet trädde fram till dess försvar, bland andra förste folkskoleinspektören Karl Nordlund och den svenske scoutchefen major Ebbe Lieberath.

Bland käringarna kring Kalle förekom två damer som i flera årtionden con amore skulle förkroppsliga detta begrepp i otaliga svenska filmer, nämligen Dagmar Ebbesen och Julia Cæsar.

Förlaga

Originaltitel Anderssonskans Kalle (Ungdomsroman)
Författare Emil Norlander


Inspelning

(vintern och sommaren) 1922 1922
Centralsaluhallen vid Kungsbron Stockholm Sverige
Rålambshov Stockholm Sverige
Fjällgatan, Södermalm Stockholm Sverige

Visningar

Sverigepremiär 1922-09-04 Olympia Gävle Sverige 78 min
1922-09-04 Imperial Stockholm Sverige 78 min
1922-09-04 Mosebacke Stockholm Sverige 78 min
1922-09-04 Odéon Stockholm Sverige 78 min
1922-09-04 Cosmorama Örebro Sverige 78 min
Urpremiär 1922-09-04 Olympia Gävle Sverige 78 min
1922-09-04 Imperial Stockholm Sverige 78 min
1922-09-04 Mosebacke Stockholm Sverige 78 min
1922-09-04 Odéon Stockholm Sverige 78 min
1922-09-04 Cosmorma Örebro Sverige 78 min

Ämnesord

Alkoholmissbruk
Arbetarkvarter
Barn
Direktörer
Drunkningstillbud
Käringar
Rackartyg
Räddningsbragd
Societet
Stockholm/Södermalm
Stryk
Upphöjelse

Bestånd Affischer

Storlek Mellan 850 x 400 och 850 x 690


Storlek Mellan 850 x 400 och 850 x 690


Storlek Mellan 850 x 400 och 850 x 690


Storlek Mindre än 850 x 400
Tryckeri Wernqvist & Co boktr. AB


Bestånd Manuskript

Typ Inspelningsmanus
Manustitel Av Emil Norlander.
Omfång 28 s. Epilog (4 s.) lösa blad ingår.
Språk Svenska


Typ Inspelningsmanus
Manustitel Av Emil Norlander.
Omfång 29 s. Epilog och delar av miljölista (5 s.) lösa blad ingår.
Språk Svenska


Typ Inspelningsmanus
Manustitel Av Emil Norlander.
Omfång 24 s. Scenerna 9-90 (8 s.) som löst tillägg.
Språk Svenska


Typ Dialoglista
Omfång 6 s.
Språk Svenska


Typ Synopsis
Varianttitel Mrs Anderson's Kalle
Omfång 4 s.
Språk Engelska


Typ Dialoglista
Varianttitel Mrs Anderson's Charlie
Omfång 6 s.
Språk Engelska


Typ Synopsis
Manustitel Von Emil Norlander.
Omfång 4 s. Produktionsuppgifter och rollista ingår.
Språk Tyska


Typ Dialoglista
Manustitel Nach Emil Norlanders Buch 'Anderssonskans Kalle'.
Omfång 7 s.
Språk Tyska


Bestånd Stillbild

Svartvitt papper SET
Bakombild papper 2
Album Ja


Bestånd PR-material

Typ Program/Reklamtryck
Språk Svenska


Typ Program/Reklamtryck
Språk Svenska


Typ Program/Reklamtryck
Språk Svenska


Typ Program/Reklamtryck
Språk Svenska


Kontakta redaktionen

Har du frågor om Svensk Filmdatabas eller är det någon uppgift på den här sidan som inte är korrekt eller som saknas? Hör i så fall gärna av dig till oss på redaktionen. Obs! Vi vet inte om det går att få tag på en film för att se den, så fråga oss inte om det, men testa däremot gärna knappen Se filmen som du hittar längst upp i högra hörnet på alla databasens filmsidor.

Vad gäller det?