Häxan (1922)

Media (211 st)

Häxor kysser Djävulen i baken, besatta nunnor sticker knivar i oblater, spädbarn stoppas i grytor och präster torterar vem som helst. Benjamin Christensen sparar inte på krutet i sitt "kulturhistoriska föredrag" om häxor och hysteri.

Sekunder efter titeln tonar regissörens ansikte fram ur mörkret. Det är bara hornen som fattas. Han har kolsvart hår, spetsiga öron och diaboliska ögonbryn, och naglar fast oss med blicken. När han dyker upp i filmen har han horn. Hans långa öron står rakt upp, tungan spelar och klorna är längre än händerna.

Ett kulturhistoriskt föredrag, kallade den danska regissören Benjamin Christensen sin film om medeltidens häxprocesser. Med teckningar och pekpinne förklarar han hur man föreställde sig kosmos. I en modell rör sig planeter i sfärer av glas, på träsnitt grinar groteska djävlar och i ett mekaniskt helvete åker syndare upp och ner i grytorna.

I spelscener firar en kvinna ner ett halvruttet tjuvfinger i en öltunna, medan en annan kokar katträck. En armé av häxor flyger till Blåkulla, där skönheter i struthattar köar för att kyssa djävulen i baken innan de ska äta soppa på spädbarn. Nakna kvinnor vänder ryggen mot kameran och den upphetsade Satan kör frenetiskt en stör upp och ner i en bunke han har mellan benen. "Sabbatsmaten tillreds ofta av lik från galgar."

En gammal kvinna skruvas fast i en tortyrbänk, och närbilderna av hennes lidande för tankarna till Dreyers En kvinnas martyrium. "Som en andlig farsot utbreder sig häxvanvettet […]. Under loppet av ett par århundraden brändes för trolldom över åtta miljoner kvinnor, män och barn." I den här filmen underdriver man inte.

"I medeltida kloster förtätar sig djävulsångesten till en nästan hopplös förtvivlan." Den onde får en nunna att sticka kniven i en oblat. Hennes medsystrar blir smittade av vansinnet och börjar rulla med ögonen och dansa som besatta.

Århundraden senare är Tora Teje kleptoman. "Dessa tvångshandlingar, dessa somnambula omtöcknade tillstånd sammanhänga med de nervsjukdomar, som vi sammanfatta under namnet hysteri. Och det finns flera beröringspunkter mellan forntidshäxan och den moderna hysterican." Och åtrån? "Hos nutidshäxan är det icke djävulen utan t.ex. en uppburen skådespelare, en prästman på modet eller en känd läkare, som stör nattens ro."

Christensens debutfilm Det hemmeligsfulde X är så visuellt innovativ att man jämfört honom med Griffith. Men han ville gå längre. "Jag är emot alla dessa filmatiseringar… Jag vill hitta ett sätt att göra ren film." I Häxan kastade han handlingen överbord och skildrade fantasier på samma sätt som det reella. När hästen med lakanet lunkar runt på häxsabbaten förstår man att surrealisterna tyckte att man skulle se Christensens filmer i stället för Dreyers.

Christensen hittade verkligen ett nytt sätt att använda filmmediet. Han vågade börja med ett långt pedagogiskt avsnitt, använda nästan bara amatörer i rollerna, blanda skräckfilmseffekter med minst lika skrämmande realism och avsluta med en humanistisk apell. Häxan liknar fortfarande inget annat.

Det tog tid att göra den. 1919 hittade Christensen inkvisitionshandboken "Malleus Maleficarum", och började studera häxeri. När projektet tagit form gav Svensk Filmindustri honom fria händer och köpte en dansk studio där han kunde göra sin film bakom lyckta dörrar. När Häxan hade premiär 1922 hade SF betalat historiens dyraste skandinaviska stumfilm. Den klipptes hårt i många länder och förbjöds i USA, och var en världssuccé.

Johan Ankarstjernes foto gjorde intryck. Marfa, DN: " […] Varje detalj är utmejslad med den ytterligaste omsorg, effekterna äro beräknade av en konstnärs säkra stilkänsla och i vissa scener, till exempel inkvisitionsdomstolen, leder kompositionen tanken på högrenässansens arkitektoniska freskomåleri. Belysningseffekterna äro utsökt vackra […]."

Efter två filmer för tyska UFA – och en roll i Stillers Vingarne – värvades Christensen av MGM, och fortsatte hos Warner Brothers. Efter ett fiasko och sex hyfsade framgångar åkte han hem. Hans sista uppdrag var trilogin The Haunted House, Seven Footprints of Satan och House of Horror, där författaren Cornell Woolrich var med och skrev manus. Tillbaka i Danmark gjorde Christensen flera filmer om sociala problem.

Nina Widerberg (2016)

Den här filmen finns i Filminstitutets distribution och finns tillgänglig att boka på dcp för visning på biograf. Filmerna bokas för slutna och öppna visningar till fasta priser.

Boka film i Filminstitutets biografdistribution

Läs mer om denna film i vår artikel "Hädelse och hysteri"

Läs mer om denna film i vår artikel "Den svenska filmcensuren"

Läs mer om denna film i vår artikel "Häxor, läxor och dödliga intentioner"

Läs mer om denna film i vår artikel "Svensk skräckfilm – Sjöström, Bergman och Evil Ed"

Se denna film i Minibion inne i vårt bibliotek i Filmhuset

Originaltitel	Häxan : Ett kulturhistoriskt föredrag i levande bilder
Svensk premiärtitel	Häxan
Internationell titel	Häxan: Witchcraft Through the Ages
Distributionstitel	Heksen (Danmark) Häxan (Finland) Witchcraft Through the Ages (USA, kortad version) La sorcellerie à travers les âges (Frankrike) Hexen (Tyskland)

Regi	Benjamin Christensen
Manus	Benjamin Christensen
Foto	Johan Ankerstjerne
Arkitekt	Richard Louw
Klippning	Edla Hansen
Scripta	Alice O'Fredericks
Biträdande fotograf	Rudolf Frederiksen
Scenografiassistent	Helge Norél Osvald Karms (som L. Mathiesen)

Benjamin Christensen	Djävulen
Ella la Cour	Karna, trollkvinna
Emmy Schønfeld	trollkvinnans medhjälperska
Kate Fabian	kärlekskrank ungmö
Oscar Stribolt	frossande munk
Wilhelmine Henriksen	Apelone, en fattig gumma
Elisabeth Christensen	Anna Bokpräntarhustrus mor
Astrid Holm	Anna Bokpräntarhustru
Karen Winther	hennes yngre syster
Maren Pedersen	Maria Väverska, häxa
Johannes Andersen	pater Henrik, häxdomare
Elith Pio	Johannes, häxdomare
Aage Hertel	häxdomare
Ib Schønberg	häxdomare
Holst Jørgensen	Peter Titta (i Danmark: Ole Kighul)
Herr Westermann	Rasmus Bödel
Clara Pontoppidan	syster Cecilia, nunna
Elsa Vermehren	självplågande nunna
Alice O'Fredericks	nunna
Gerda Madsen	nunna
Karina Bell	nunna
Tora Teje	hysterikan i moderna avsnittet
Poul Reumert	juvelerare
H.C. Nilsen	juvelerarens assistent
Albrecht Schmidt	psykiater
Knud Rassow	anatom
Ellen Rassow	tjänsteflicka
Frederik Christensen	borgare
Henry Seemann	borgare
Karen Caspersen	ej identifierad roll
Gudrun Barfoed	ej identifierad roll
Holger Pedersen	ej identifierad roll
John Andersen	ej identifierad roll

Produktionsbolag	AB Svensk Filmindustri
Distributör i Sverige (35 mm)	Filmindustri AB Skandias Filmbyrå	1922
Distributör i Sverige (DCP)	Stiftelsen Svenska Filminstitutet	2017

Med hjälp av bokillustrationer, modeller, pekpinne samt ganska omfattande texter beskrivs inledningsvis gamla tiders världsbilder och djävulsföreställningar som bakgrund till vad som i fortsättningen ska berättas om fakta och vidskepelse med anknytning till häxtro och häxpraxis i Europa under medeltiden och senare.

Ett iscensatt avsnitt följer med interiörer från en utövande häxas hem. Häxan heter Karna och framställer olika vidriga dekokter med hjälp av ormar, grodor, träck och människolik. Karna får besök av en kärlekskrank kvinna som ber om en kärleksdryck att ge åt en fet munk som hon fattat tycke för. Karna har även blåkullasalva till försäljning.

Nästa parti av filmen ägnas åt djävulens påtagliga och sinnliga närvaro i många människors, särskilt kvinnors, föreställningsvärld. Djävulsbilden får sin karaktär delvis förklarad genom tidens materiella och sexuella nöd. Den gamla fattiga Apelone drömmer berusad om pengar, lyx och överflöd på mat i hägnet av djävulens makt.

Händelseförloppet i filmens huvudavsnitt tar sin början, när den unga borgarkvinnan Anna Bokpräntarhustru blivit änka. Man misstänker häxeri och den spåkunnige Peter Titta bekräftar misstanken. Den tiggande gamla kvinnan Maria Väverska tas tillfånga av inkvisitionens folk och torteras för att bekänna sitt häxeri. Till sist faller hon till föga och presterar en fantastisk bekännelse om sitt samröre med djävulen som hon fött många barn. Samtidigt anger hon flera andra kvinnor för häxeri, bl.a. Karna och Anna bokpräntarhustrus moder som tidigare behandlat henne oförskämt. Maria Väverska berättar åskådligt för häxdomarna om blåkullafärder och häxorgier. Hennes angivelser leder till serier av fängslanden.

Johannes, den yngste prästen i inkvisitionsdomstolen, grips av köttslig lust när han träffar Anna Bokpräntarhustrus yngre syster. Han låter sig flagelleras. Mot hans vilja blir den unga jungfrun av domstolen i övrigt misstänkt för att förhäxa honom, varför även hon tas till fånga, utsätts för fruktansvärd fysisk och psykisk tortyr och döms till bålet.

Härpå följer i filmen en demonstration av den medeltida tortyrkammarens rekvisita.

Det sista historiska avsnittet ägnas åt klosterväsendets mentalt destruktiva miljö. Syster Cecilia anfäktas svårt av djävulen och kan inte längre styra sina egna handlingar. Hennes vanvett sprider sig bland de andra nunnorna i klostret, och de uppför en grotesk hädisk dans framför altaret.

Filmen avslutas med ett modernt avsnitt, där Christensen driver tesen att de psykiska fenomen som för länge sedan tog sig uttryck i häxväsendet alltjämt är verksamma om också i något ändrade former. De gamla kvinnor som förr drevs att bli häxor tas nu omhand på ålderdomshem och stiftelser. Damer med nervösa besvär kan nu vända sig till psykiatrisk expertis och få hjälp men deras tvångsmässiga handlande är ofta jämförligt med reaktioner av den art som tidigare redovisats i filmen. Olika "hysteriska" symtom hos kvinnor i det moderna samhället parallelliseras med motsvarande medeltida yttringar. Djävulens nattliga besök kan hos nutidskvinnan motsvaras av hallucinationer om inträngande idoler, präster eller avhållna läkare. Kleptomani uppges vara en störning, släkt med medeltida tvångshandlingar.

Granskningsnummer	204119
Datum	2016-11-24
Åldersgräns	Tillåten från 11 år
Beslutsmotivering	Framställningen präglas av en genomgående kuslig och skrämmande stämning med inslag av demoner, utdragna och detaljerat skildrade häxprocesser och människor som torteras. Filmen saknar ljud, med undantag för musik, vilket i kombination med det tidstypiska skådespeleriet och specialeffekterna bedöms mildra dess skrämmande påverkan. Framställningen bedöms kunna medföra stark rädsla och oro och vara till skada för välbefinnandet för barn under 11 år.

Censurnummer	120897
Datum	1979-12-18
Åldersgräns	Tillåten från 15 år
Originallängd	2400 meter
Kommentar	Aktindelning: 305-475-240-310-385-290-395 = 2400 m.

Censurnummer	68056
Datum	1944-12-30
Åldersgräns	Tillåten från 15 år
Originallängd	2590 meter
Längd efter klipp	2521 meter
Kommentar	I akt II: fingrets lösryckande från likhanden, djävulen stryper en kvinna bakifrån, djävulen omfamnar en sovande mans hustru; i akt IV: några närbilder av en gummas ansikte då hon torteras, djävulsritual och trampande på korset, kyssandet av djävulens bakdel (utom början), scenen då en naken kvinna omfamnas av djävulen; i början av V: närbild av en ung pinad kvinnas ansikte; i VI: visningar av kroppsdelar av tortyrinstrument (tumskruvningen bibehålles), oblat i närbild, en nunna spottar på en Jesusbild.

Censurnummer	28098
Datum	1921-11-26
Åldersgräns	Tillåten från 15 år
Originallängd	2506 meter
Kommentar	I akt II: fingrets lösryckande från likhanden samt en del av scenen då djävulen lockar den sovande mannens hustru (denna scen göres likadan som upprepningen därav i VII) ävensom djävulen bakifrån strypande en kvinna. I akt IV: några av närbilderna av den torterade gummans ansikte; klippt djävulsritualen med barnen och kalken/ utom dess första moment/ samt trampandet på korset; klippt visningen av den på sidan liggande nakna kvinnan som omfamnas. I akt V: den upphängda Annas ansikte i närbild. I akt VI: visningarna av kropp och kroppsdelar i tortyrinstrumenten/ tumskruvningen bibehålles/ och närbilden av oblaten, innan den genomstickes, samt det moment då nunnan spottar på Jesusbilden. I akt VII: 2:a gången då läkaren kväver damen i sängen samt visionen av djävulens strypande av kvinnan. Smärre justeringar förbehålles för slutgranskningen. Dessutom hemställes, att kyssningen av djävulens bakdel i IV må av smakskäl förkortas samt att det nervpinande intrycket av hotet med barnets dödande i V om möjligt må mildras genom omarbetning.

Bildformat	1.33:1
Ljudtyp	Stum
Färgtyp	Svartvit
Bärare	35 mm
Hastighet	20
Längd i meter	2506 meter
Längd i minuter	106 min
Akter	7 rullar

Pressreaktion Svensk filmografi

Kritikerna förefaller att ha varit helt på det klara med filmens unika karaktär och filmhistoriska originalitet, och uppsåtet respekterades på det hela taget - även av dem som var kritiska mot formgivningen eller mot de teorier som framfördes av Christensen. Medeltidsskildringen beskrevs allmänt som utomordentligt illusorisk och betvingande, medan det moderna avsnittet av flera recensenter betecknades som onödigt eller illa utfört. Som fototeknisk prestation höjdes filmen till skyarna, och framför allt amatörerna i den digra skådespelarförteckningen fick högt beröm för sin inlevelse.

"Det framgår av ovanstående att Häxan till hela sin läggning och sitt syfte är olik alla andra filmer som visats. Den har ingen handling, inte ett uns av romantik, och den som älskar att fördriva sin kväll med ett spännande kärleksdrama skall inte göra sig besvär. Förutom den rent kulturhistoriska och psykologiska skildringen av häxväsendet - som av vetenskapliga auktoriteter på området vitsordats vara fullständigt riktig - vill författaren ge förståelse för de olyckliga som i alla tider ända in i våra dagar åsamkats så mycket lidande därför att man inte förstått deras sjukdom.

Christensen har arbetat på denna film i nära tre års tid, men så har han också fått den så som han velat ha den. Varje detalj är utmejslad med den ytterligaste omsorg, effekterna äro beräknade av en konstnärs säkra stilkänsla och i vissa scener, till exempel inkvisitionsdomstolen, leder kompositionen tanken på högrenässansens arkitektoniska freskomåleri. Belysningseffekterna äro utsökt vackra, många interiörer äro verkliga konstverk, utan varje billig effekt." (Marfa i DN)

"Säkerligen kommer filmen en lång tid framåt att locka åskådare, och lika säkert kommer den att hos dessa väcka delade meningar. Många komma att känna sig bortkomna, emedan Häxan inte går i den vanliga filmdramatikens väl uppkörda hjulspår, och besvikna, emedan filmen saknar såväl hjältar och hjältinnor som handling i egentlig mening. Det finns alldeles säkert folk, som tycker att filmen är hemsk och känna sig stötta i kanten av en del mindre konventionella episoder, liksom av scener, visande Evas döttrar utan skyddande förklädnad. Men det finns också folk, som vill se filmen endast av sistnämnda skäl och som kommer att tycka, att regissören kunde ha kostat på sig att göra exempelvis interiörerna från inkvisitionens tortyrkammare litet mer detaljerade, rafflande och hårresande.

För dessa kategorier av åskådare är filmen ej heller avsedd. Häxan är intet sensationsdrama och ännu mindre är den besläktad med de tvetydiga upplysningsfilmer, varmed smarta tyskar för några år sedan välsignade mänskligheten. Benjamin Christensen har med hjälp av filmen sökt göra en kulturhistorisk skildring, vetenskapligt objektiv och utan någon extra färgläggning, påstruken endast för att tillfredsställa den enklare publikens smak. Han vänder sig i filmen personligen till publiken liksom om han hölle ett föredrag från en kateder; han framlägger vetenskapliga fakta rörande det medeltida häxväsendet, rekonstruerar med dessas tillhjälp en häxprocess, drar upp paralleller med nutida yttringar av hysteri och gör sina slutledningar." (-ck i SocD)

"Det finns detaljer i filmen som äro absolut vidriga och som nästan måste anses vara utslag av skatologisk obscenitet och sexuell perversitet. Häxväsendet var säkert det mest osunda utslaget av religiös själsförmörkelse och sinnessjukdom i förening. Själva ämnesvalet verkar därför sensation; utförandet av idén ännu mera. Iscensättning och spel må vara tekniskt sett aldrig så förtjänstfulla; de bidraga i detta speciella fall endast relativt obetydligt till framgången av ett verk, som för sin succés har att tacka blott den omständigheten, att det motsvarar smaken hos en mänsklighet i en kulturell och moralisk dekadansperiod." (rl i FDP)

"Omdömen om filmen komma icke osannolikt att bli högst olika. Folk med klena nerver kommer nog här och hvar att reagera mot de ohyggligheter, som oförskräckt rullas upp. Men ingen skall gärna kunna förneka, att dessa bilder fånga genom stora mått och äro präglade af originalitet. En kulturskildring af denna art måste under alla förhållanden vara af betydande värde, helst tidsmiljö och typer verka äkta i minsta detalj. Fotograferingen, som omhänderhafts af Johan Ankerstjerne, är utomordentlig. Blåkullafärderna och andra tekniska svårigheter har denne mästare i kamerans manövrering löst med en öfverlägsenhet, som måste väcka beundran." (Jens Flik i NDA)

Kommentar Svensk filmografi

Benjamin Christensens Häxan framstår i efterhandsperspektivet som en av de originellaste och mest imponerande stumfilmer som över huvud taget finansierades med svenska medel. Varken tillkomstförloppet eller slutresultatet har sin motsvarighet i någon annan produktion under 1920-talet.

De psykiatriska teorier som läggs fram i filmens avslutande del överensstämmer visserligen knappast i alla avseenden med senare tiders psykiatriska ståndpunkter, men Christensens sätt att använda filmmediet för syften vida utöver konstartens vedertagna begränsningar var långt före sin tid och har knappast fått sin like senare heller. Tekniskt, fotografiskt och atmosfäriskt är den alltjämt en enastående prestation.

Christensen hade på 1910-talet gjort sig uppmärksammad som regissör för den danska spionmelodramen Det hemlighetsfulla X (1913), men hans regierfarenhet var tämligen begränsad när han gav sig i kast med detta kulturhistoriska jätteprojekt på film. Uppmärksamheten som kom Häxan till del ledde till hollywoodkontrakt men knappast till några ytterligare filmiska storverk under stumfilmsperioden.

Vid tiden för andra världskriget återkom Benjamin Christensen som filmregissör med socialt engagemang i Danmark. Det är emellertid för Häxan som han har sin plats i den internationella filmhistorien.

Det unika projektet lär ha tagit sin början redan 1918 med förberedelsearbete, men själva inspelningen kunde igångsättas först på sensommaren 1920 för att sedan pågå praktiskt taget ända fram till årsskiftet 1921-22.

Märkligt nog tycks Christensen fått nära nog fria händer av SF-ledningen och därtill en ofattbart generös budget. En hel filmstudio i Hellerup i Danmark inköptes av det danska Astra-Film enkom för Christensens behov och kom veterligt inte till användning för någon annan inspelning så länge SF ägde den! Under stort hemlighetsmakeri, som gav upphov till mycken ryktesspridning, växte filmen så småningom fram och drog med sig kostnader av dimensioner som vid denna tid räknades som svindlande. Uppgifterna växlar om hur dyr filmen blev, men så mycket står klart att den medförde jättelika förluster för SF, eftersom publikens gensvar var minimalt.

I stor utsträckning använde sig Christensen av amatörskådespelare, även för bärande roller. Den gamla kvinnan som kreerar Maria Väverska - i viss mening filmens huvudroll - var sålunda bokstavligt talat hämtad från gatan, och det är betecknande för Christensens ytterst personliga förhållningssätt till mediet, att han tillåter sig att i filmen berätta om denna kvinnas egna reaktioner inför inspelningssituationen och hennes bidrag till hans kunskap om djävulsföreställningarna i 1900-talets Danmark. Flera av de skådespelare som vid denna tid var praktiskt taget helt oprövade men som fick förtroendet att vara med i den digra rollistan blev sedan ryktbara artister i dansk teater och film.

Den avancerade naturalism som Christensen lade i dagen på flera håll i Häxan gav upphov till censuringrepp både från distributörens och Statens Biografbyrås sida; anmärkningsvärt nog klippte SF ned filmen ytterligare efter censurgranskningen.

Trots censur och självcensur gav filmen upphov till mycken ovilja, inte minst från katolskt håll där Häxan uppfattades som ett nedrigt propagandastycke. Protesterna gällde emellertid också mentalhygieniska och psykiatriska aspekter.

Ett auktoritativt försvar kom någon tid efter premiären i en uppmärksammad DN-artikel av Torsten Fogelqvist: "Man kan icke helt underlåta att på Häxan tillämpa den klassiska definitionen på det tragiska dramats syfte - 'att genom fruktan och medlidande verka till affekternas rening'. Och den mynnar ut i en tacksamhetsgärd till upplysning, vetenskap och humanitet. För en gångs skull välsignar man sin egen tid och känner det efter utgången ur detta historiska inferno lättare att andas och leva. Det är icke värdelöst att hos moderna människor, som mest se nuets mörka sidor, framkalla en sådan känsla. Det vore för övrigt ett utslag av irrealistisk hjärtnupenhet att bannlysa det skräckfulla ur människans syn- och tankevärld, ett pjosk som var antiken främmande. Man måste dock göra en bestämd distinktion mellan det fruktansvärda och det rafflande. Det senare uppstår när det förra blir sitt eget självändamål. Och det är åt den sortens sensationer som film och billighetslitteratur så ofta skattat."

1 mars 1941 hade Häxan en uppmärksammad nypremiär på Dagmar-Bio i Köpenhamn, den gången med ett litet företal på ljudfilm framfört av Benjamin Christensen.

				1920-08	1921-12
F.d. Astra-Films ateljéer	Hellerup	Danmark

Sverigepremiär	1922-09-18	Cosmorma	Göteborg	Sverige	91 min
	1922-09-18	Metropol	Helsingborg	Sverige	91 min
	1922-09-18	Metropol	Malmö	Sverige	91 min
	1922-09-18	Röda Kvarn	Stockholm	Sverige	91 min
Urpremiär	1922-09-18	Cosmorma	Göteborg	Sverige	91 min
	1922-09-18	Metropol	Helsingborg	Sverige	91 min
	1922-09-18	Metropol	Malmö	Sverige	91 min
	1922-09-18	Röda Kvarn	Stockholm	Sverige	91 min
Annan visning	1922-11-07	Palads	Köpenhamn	Danmark		(dansk biografpremiär)
TV-visning	1991-09-20	TV2		Sverige
Cinemateksvisning, arkivkopia	1995-03-21
	1995-03-27
	1996-08-08
	1999-12-16
	2004-10-21
	2004-10-21
	2006-11-12
	2009-10-25
TV-visning	2011-07-01	SVT1		Sverige
Cinemateksvisning, arkivkopia	2012-02-26
TV-visning	2013-06-22	SVT2		Sverige
Cinemateksvisning	2017-01-10	Filmhuset	Stockholm	Sverige

Stoned (2005)

Häxan (1922)

Amatörer

Blåkulla

Bål

Djävulen

Dröm

Hysteri

Hädelse

Hämnd

Häxor

Inkvisition

Karltokigt fruntimmer

Kleptomani

Kloster

Kärleksdryck

Läkare

Magi

Medeltid

Munk

Nunnor

Oskyldigt misstänkta

Präst

Psykiatri

Religion

Sexualnöd

Sinnessjukdom

Tortyr

Trollkunnighet

Vidskepelse

Änkor

Öververklighet

Uppgifterna här avser filmmaterial i Svenska Filminstitutets arkiv. Arkivets bestånd tillgängliggörs på begäran främst för forskning, andra filmarkiv och rättighetsinnehavare. Vid frågor kontakta filmarkivet@filminstitutet.se

Typ	Kopia
Materialbas	Acetat
Bärare	35 mm

Typ	Kopia
Materialbas	Acetat
Bärare	35 mm
Längd i meter	2383

Typ	Kopia
Materialbas	Acetat
Bärare	35 mm
Längd i meter	2391

Typ	Kopia
Materialbas	Acetat
Bärare	35 mm
Längd i meter	2394

Typ	Kopia
Materialbas	Polyester
Bärare	35 mm
Längd i meter	2408

Typ	Duplikatnegativ
Bärare	35 mm

Typ	Duplikatnegativ
Bärare	35 mm

Typ	Duplikatnegativ
Bärare	35 mm

Typ	Duplikatnegativ
Materialbas	Acetat
Bärare	35 mm

Typ	Duplikatpositiv
Materialbas	Acetat
Bärare	35 mm

Typ	Tonnegativ
Bärare	16 mm

Typ	Tonnegativ
Bärare	35 mm

Typ	Videokopia digital
Bärare	Digital Betacam (PAL)

Typ	Videokopia digital
Bärare	Digital Betacam (PAL)

Uppgifterna här avser material i Svenska Filminstitutets arkiv. Vid frågor kontakta Bild- och affischarkivet, bildarkivet@filminstitutet.se

Storlek	Större än 80 x 110 cm
Antal exemplar	2

Storlek	Cirka 70 x 100 cm
Antal exemplar	2
Affischtitel	Häxan

Uppgifterna här avser material i Svenska Filminstitutets arkiv. Vid frågor kontakta Biblioteket, biblioteksexpeditionen@filminstitutet.se

Typ	Pressklipp

Uppgifterna här avser material i Svenska Filminstitutets arkiv. Vid frågor kontakta Biblioteket, biblioteksexpeditionen@filminstitutet.se

Typ	Dialoglista
Manustitel	Häxan. Benjamin Christensen framställde denna film i manuskript och iscensättning.
Omfång	15 s.
Språk	Svenska

Typ	Dialoglista
Manustitel	Witchcraft through the ages.
Omfång	33 s.
Språk	Engelska

Typ	Dialoglista
Manustitel	La sorcellerie.
Omfång	15 s.
Språk	Franska

Typ	Dialoglista
Manustitel	Häxan.
Omfång	12 s.
Språk	Franska

Typ	Dialoglista
Manustitel	Häxan.
Omfång	19 s.
Språk	Finska

Typ	Dialoglista
Språk	Engelska

Uppgifterna här avser material i Svenska Filminstitutets arkiv. Vid frågor kontakta Bild- och affischarkivet, bildarkivet@filminstitutet.se

Svartvitt papper	SET
Album	Nej

Typ	Program/Reklamtryck
Språk	Svenska

Typ	Program/Reklamtryck
Språk	Danska

Typ	Program/Reklamtryck
Språk	Danska

Typ	Program/Reklamtryck
Språk	Svenska

Typ	Program/Reklamtryck
Språk	Danska

Ljudtyp	Stum
Färgtyp	Svartvit
Bärare	DCP
Längd i minuter	106 min

Typ	Digitalt visningsmaterial
Bärare	DCP

Typ	Digitalt arkivmaterial
Bärare	MAP

Typ	Digitalt arkivmaterial
Bärare	MAP

Typ	Digitalt visningsmaterial
Bärare	ProRes

Typ	Digitalt visningsmaterial
Bärare	ProRes

Typ	Digitalt visningsmaterial
Bärare	ProRes

Typ	Digitalt visningsmaterial
Bärare	H264

Typ	Digitalt visningsmaterial
Bärare	H264