Innehållsförteckning

Grundfakta

Media (136 st)

Originaltitel Eld ombord : En berättelse från sjön
Filmtyp Långfilm
Kategori Spelfilm
Regi
Manus
Produktionsland
Produktionsbolag
Åldersgräns Tillåten från 15 år
Sverigepremiär 1923-02-05

Medverkande

Jenny Hasselquist
Ann-Britt Steen

Matheson Lang
Jan Steen

Ida Gawell-Blumenthal
Ann-Britts mor

Thecla Åhlander
Dicks mor

Julia Cederblad
Eulalia, Dicks kusin

Visa alla medverkande

Handling

Sjömanshustrun Ann-Britt Steen bor med sin mor och lilla dotter i en småstad. Man väntar just hem familjefadern Jan Steen, skepparen på skonerten Framtiden, som varit på långresa. Den...

Visa hela handlingen

Press

Det var ingen hemlighet att Eld ombord var tillkommen med spekulativa sneglingar mot den internationella publiken, och det var flera av stockholmskritikerna som beklagade att detta så tydligt...

Visa all press


Relaterat

Titlar

Originaltitel
Svensk premiärtitel
Distributionstitel

Filmteam

Regi
Manus
Foto
Arkitekt
Inspicient
Biträdande fotograf
Musikarrangör
Orkester
Orkesterledare
Smink

Medverkande

Jenny Hasselquist Ann-Britt Steen
Matheson Lang Jan Steen
Victor Sjöström Dick
Ida Gawell-Blumenthal Ann-Britts mor
Thecla Åhlander Dicks mor
Julia Cederblad Eulalia, Dicks kusin
Josua Bengtson J.B. Roff, skeppsmäkare
- Ej krediterade:
Maria Di Zazzo Lill-Britt, Jans och Ann-Britts dotter
Nils Lundell detektiv
Arthur Natorp kock på skonerten Framtiden
Kurt Welin fet lättmatros
Erik Stocklassa besättningsman
Bror Berger besättningsman
Gustaf Salzenstein besättningsman
Sven Quick besättningsman
Wille Beck besättningsman
Olof Ås besättningsman
Harry Hednoff besättningsman
John Norrman kafégäst

Bolag

Produktionsbolag AB Svensk Filminspelning
Distributör i Sverige (35 mm) AB Svenska Biografteaterns Filmbyrå 1923
Laboratorium AB Svensk Filmindustris filmlaboratorium

Handling

Sjömanshustrun Ann-Britt Steen bor med sin mor och lilla dotter i en småstad. Man väntar just hem familjefadern Jan Steen, skepparen på skonerten Framtiden, som varit på långresa. Den förste som tittar in är emellertid den godmodige slarvern Dick som en gång varit Ann-Britts ungdomsförälskelse och som nu återvänt efter en tids bortovaro från hemstaden. När Jan Steen kommer hem blir han hjärtligt mottagen men anar att hustrun och Dick fortfarande är varmt fästade vid varandra. Det kommer till ett uppträde mellan männen. I sin svartsjuka begär Jan att Ann-Britt i fortsättningen ska följa honom på hans resor.

Efter besöket hos Ann-Britt söker Dick upp sin sjukliga mor. Hon har tagits om hand av den fula men trogna släktingen Eulalia, som hoppas att en gång få gifta sig med Dick. Återseendet mellan mor och son blir vemodigt, eftersom modern oroar sig för att Dick är arbetslös. För att lugna henne söker Dick upp skeppsmäklare Roff på hamnkaféet för att få hyra på någon båt. Roff avvisar honom överlägset. I stället får Dick ett erbjudande av en detektiv att mot betalning agera polisspion för att sätta fast Roff som är en skurk och storsmugglare. Detektiven föreslår Dick att söka anställning hos Jan Steen och antyder att denne har affärer med Roff. Trots sina föga varmhjärtade känslor för Jan blir Dick så uppbragt över att rivalens heder sätts i fråga, att han klår upp detektiven. När han återkommer till hemmet har modern avlidit.

Det går en tid och Jan Steen åtföljs på sina resor av Ann-Britt, dottern Lill-Britt och en brokig skara besättningsmän. Jan är lynnig och irriterad och bekänner för hustrun att han är svårt skuldsatt hos skeppsmäklare Roff. När skonerten nästa gång angör hemmahamnen erbjuder sig Roff att efterskänka skulden mot att Jan tar en frakt med "farlig" last. Jan inser att risken är stor för att besättningen ska göra myteri om det uppdagas vad smörtunnorna egentligen innehåller, men han måste gå med på mäklarens anbud. Under lastningen råkar styrmannen på Framtiden bryta benet och måste i hast ersättas. Alltför sent upptäcker Jan, att den nye styrman som Roff skaffat honom är -- Dick!

Spänningen ombord mellan skepparen och hans styrman blir svårartad, och den mildras inte av att Dick en dag räddar Lill-Britt från att slås ihjäl av en fallande bom: dotterns tillgivenhet för Dick bara ökar Jans svartsjuka.

Av en tillfällighet upptäcker Dick att smördrittlarna innehåller krut. Han ställer Jan till svars och besättningen försöker göra myteri men hålls i schack av den beväpnade skepparen. För att statuera exempel låter han binda Dick vid masten för att prygla honom. Då griper Ann-Britt in till Dicks försvar, skyddar honom med sin kropp och kastar häftiga förebråelser mot sin make. Jan svarar med att låsa in barnet i sin hytt och stänga Ann-Britt ute. I sin upprördhet knuffar han sin hustru så att hon faller så illa att man tror att hon slagit ihjäl sig. Ett våldsamt slagsmål utbryter, där Jan slutligen slår Dick medvetslös.

Besättningen tar Jan Steen till fånga för att hänga honom och sätter sig att supa före avrättningen. Under tiden kommer Dick till sans, och eftersom han tror att Ann-Britt är död beslutar han sig för att göra slut på allt och spränga båten. När myteristerna får klart för sig, att han håller på att göra upp eld i lastrummet, rymmer de i en livbåt. Plötsligt minns Dick, att det oskyldiga barnet finns kvar på båten. Han försöker släcka elden men svimmar av utmattning med Lill-Britts docka i famnen.

Ann-Britt som i själva verket klarat sitt fall med livet i behåll har nu repat sig tillräckligt för att kunna skära sin make fri från repen. Jan lyckas rädda Dick från lågorna och föra honom och sin hustru och dotter ombord på en livbåt. Strax därefter exploderar Framtiden och går till botten.

Jan Steen är därefter en fattig man men en lycklig familjefar. Familjen tar hand om Dick som blivit invalidiserad av skadorna han tilldragit sig ombord.

Censur / granskning

Censurnummer 30961
Datum 1923-01-23
Åldersgräns Tillåten från 15 år
Originallängd 2370 meter
Längd efter klipp 2312 meter
Kommentar I akt 4: brottningsscenerna på relingen i närbild och en del av scenerna med kaptenens bindning (20 meter). I akt 5: åskådliggörandet av huru mordbranden arrangeras med bomullen och hur det brinner i den radvis utlagda bomullen; klippt däremellan en av de scener då Dick triumferar över sitt mordbrandsverk (33 meter).


Tekniska fakta

Bildformat 1.33:1
Bredd 35 mm
Hastighet 24
Längd i meter 2371 meter
Längd i minuter 86 min
Akter 5 rullar


Kommentarer

Pressreaktion Svensk filmografi

Det var ingen hemlighet att Eld ombord var tillkommen med spekulativa sneglingar mot den internationella publiken, och det var flera av stockholmskritikerna som beklagade att detta så tydligt satt sin prägel framför allt på filmens upplösning, som betecknades som tam och publikfriande. Men i övrigt var kritiken enig om att Sjöström gjort en konstnärlig film med spänning och stark handling. Hjalmar Bergman ansågs ha konstruerat en fyndig och talangfull intrig med psykologisk sanning. Sjöströms regi och Julius Jaenzons foto berömdes för sin realism och trovärdighet. Engelsmannen Matheson Lang imponerade med sin övertygande pondus, skådespelaren Sjöström med sin träffsäkra karaktäriseringsförmåga och Jenny Hasselquist med sitt varma, okonstlade och eteriska väsen.

"Det är icke att förundra sig över att man inom filmvärlden räknar svensk film bland de bästa; man förstår det då man sett denna sista, av Sjöströms skapelser. Eld ombord skulle -- sådant som innehållet är -- ganska lätt kunnat fuskas bort, ty den har tillräckligt med sentimentala och lätt fördärvade moment. Nu är den i det stället en monumentalfilm, fullt jämbördig med de bästa amerikanska såväl vad regi som spel och fotografering beträffar." (Arbetaren)

"Att Hjalmar Bergman fortsätter att skriva för filmen får väl anses bero på att han fattat verkligt intresse för uppgiften. Lika glädjande som detta faktum är även den utveckling hans filmförfattarskap genomgått. Han har mer och mer lärt att lämpa sig efter filmteknikens fordringar, medan han på samma gång sällan prutar av på sina konstnärliga krav. Han tar först och främst sikte på dramatiskt patos, men däromkring formar han med fin och säker uppfattning det psykologiska stoffet. Han skapar levande människor, diktar trovärdiga händelseförlopp, tecknar livets egen gång, sådant det rör sig kring oss.

Det är icke underligt, att ett samarbete mellan Hjalmar Bergman och Victor Sjöström blir harmoniskt. Sjöströms veneration inför begreppet ä k t h e t, hans omutliga sanningskärlek i människo- och händelseskildring, just detta som ger hans filmer deras nobless och gedigenhet om än stundom tillika en viss tyngd, överensstämmer med Hjalmar Bergmans anda och uppfattning i hans litterära filmarbete.

Även den föreliggande filmen, Eld ombord, är ett talande prov på detta idealiska samarbete mellan författare och regissör."

Så uttalade sig Quelqu'une i SvD, som emellertid också hade invändningar att komma med, främst beträffande epilogen som följde på filmens spektakulära klimax: "Och där borde filmen ha slutat -- med fartygets explosion som en storståtlig klimax på detta ypperligt gjorda dramatiska crescendo. Men som bekant sitter det en biografpublik på andra sidan Atlanten, vars smak och uppfattning icke tillåta sorgliga filmslut, och för denna ha författare och regissör här böjt sig och på filmen häktat ett 'lyckligt slut', enligt vilket skepparen med hustru och barn samt styrmannen räddas ur såväl lågor som vågor för att i söndagsskolmässig lycka och endräkt leva livet leende vidare, som om ingenting hänt. Man måste taga till denna förklaring som den enda möjliga till att icke filmen enligt alla konstnärliga och dramatiska lagar fått sluta som ett mäktigt och gripande sorgespel.

Bortsett från detta heterogena slut hör filmen till Sjöströms bästa. Regien utmärkes av yttersta noggrannhet och osviklig precision i alla detaljer. Livet ombord -- en alldeles ny miljö för svensk film -- har fått en god och realistisk framställning. Fotograferingen -- av hr J. Julius -- är förstklassig, särskilt vad angår nattbilderna. Icke en närbild förekommer: våra svenska regissörer ha icke samma tilltro till dylikas värde, varken från filmberättelsens eller från estetisk synpunkt, som de amerikanska".

"Fotograferingen av J. Julius är särdeles effektfull och närbilderna diskreta och vackra. Till Sjöströms starkaste filmer hör knappast Eld ombord, men den är spännande och underhållande och bör likaväl som en mängd amerikanska kunna tilldra sig den stora publikens intresse." (Marfa i DN)

"Man kunde ha skäl att vänta sig åtskilliga regifel beträffande det rent sjömansmässiga i scenerna ombord, men dessa äro ganska få. Det största är det sätt på vilket den farliga lasten stuvats. I verkligheten hade den säkert förskjutit sig och hotat skutan med kantring i stället för explosion. Anmärkningsvärt är även, att man inte får se några uppfriskande bilder av segling i frisk vind. Fartyget ligger hela tiden i nästan fullkomligt bleke." (-ck i SocD)

Kommentar Svensk filmografi

Hjalmar Bergman presenterade uppslaget till Eld ombord för Victor Sjöström hösten 1921 och återkom med olika manusversioner under våren 1922. De kommersiella spekulationerna som numera blivit riktningsgivande hos ledningen för Svensk Filmindustri (och därmed också i dess dotterbolag Svensk Filminspelning) verkade emellertid störande och skapade allt större modlöshet hos de båda kreatörerna. Bergman fick dessutom det förödmjukande beskedet att SF på grund av de dåliga tiderna beslutat sänka hans författarhonorar. Vidare tvingades han att stryka ett avsnitt mot slutet, som enligt hans uppfattning gav stycket dess konstnärliga existensberättigande, nämligen det "danteanska helvete" som personerna måste genomgå på havet efter fartygets sprängning. Den spektakulära klimax som sprängningen utgjorde blev för övrigt mer effektfull än avsett: fartyget gick till botten. En av filmens inspicienter, Nils Elffors, gav i Filmnyheter nr 23, 1923, en noggrann redogörelse för detta pyrotekniska äventyr.

För att göra filmen attraktiv på den anglosachsiska marknaden var SF-ledningen angelägen om att få en engelsman i huvudrollen. Valet föll på en bekant shakespearetolkare, Matheson Lang. Då denne inte kunde ställa upp förrän sensommaren 1922 fick inspelningen av Eld ombord vänta, och Sjöström måste hastigt och lustigt ta itu med den för honom minst lika prövande produktionen av Det omringade huset (1922/10). Detta i sin tur ledde till att planeringen av sjöfilmen därefter blev något brådstörtad. Lang hade möjlighet att medverka högst 24 dagar med början sista veckan i juli, vilket inte gav Sjöström många dagars frist mellan inspelningarna. Detta påverkade även rollbesättningen: Sjöström valde att själv spela Dicks roll för att förenkla planeringsarbetet.

Filmen hade en måttlig publik framgång i Sverige, och på den engelska marknad man spekulerat i väckte den ingen större uppmärksamhet. Den engelskspråkiga titulaturen är för övrigt svårt förbistrad. En annons i Biografbladets internationellt inriktade nr 20, 1923, uppger att filmen i England distribueras av Ideal Films som Jealousy. I engelskspråkig filmlitteratur går filmen ömsevis under beteckningarna Fire On Board, The Hell Ship eller The Tragic Ship. Dess etablerade franska titel är Le vaisseau tragique.

Detta kompromissbelastade arbete blev Sjöströms sista svenska stumfilm. När Eld ombord fick sin premiär hade han lämnat Sverige för USA. (Se i övrigt Bengt Forslund: "Victor Sjöström. Hans liv och verk", s 170--177!)

Inspelning

1922-07 1922-08
Filmstaden Råsunda Sverige
ombord på skonerten Jersö Öregrund Sverige

Visningar

Sverigepremiär 1923-02-05 Röda Kvarn Stockholm Sverige 86 min
Urpremiär 1923-02-05 Röda Kvarn Stockholm Sverige 86 min

Ämnesord

Alkoholmissbruk
Arbetslöshet
Detektiv
Ekonomiskt obestånd
Eldsvådor
Familj
Heder
Hämnd
Karltokigt fruntimmer
Myteri
Mäklare
Olyckstillbud
Prygel
Räddningsbragd
Sjöman
Skeppsbrott
Skulder
Slagsmål
Smuggling
Småstäder
Svartsjuka
Svimning
Utpressning
Äktenskap
Öregrund

Bestånd Film

Uppgifterna här avser filmmaterial i Svenska Filminstitutets arkiv. Arkivets bestånd tillgängliggörs på begäran främst för forskning, andra filmarkiv och rättighetsinnehavare. Vid frågor kontakta filmarkivet@filminstitutet.se

Typ Kopia
Materialbas Acetat
Bredd 35 mm
Längd i meter 2045


Typ Kopia
Bredd 35 mm
Längd i meter 2045


Typ Duplikatnegativ
Bredd 35 mm


Bestånd Affischer

Storlek Mellan 850 x 400 och 850 x 690
Affischdesign Gunnar Håkansson


Bestånd Manuskript

Typ Dialoglista
Manustitel Film i fem avdelningar av Hjalmar Bergman.
Omfång 6 s.
Språk Svenska


Typ Dialoglista
Manustitel Men of the sea. From an original story by Hjalmar Bergman. Scenario and direction: Victor Seastrom. Camera: J. Julius.
Omfång 6 s.
Språk Engelska


Bestånd Stillbild

Svartvitt papper SET
Bakombild papper 14
Album Nej


Bestånd PR-material

Typ Program/Reklamtryck
Språk Svenska


Typ Program/Reklamtryck
Språk Danska


Typ Program/Reklamtryck
Språk Danska


Typ Program/Reklamtryck
Språk Svenska


Typ Program/Reklamtryck
Språk Svenska


Typ Program/Reklamtryck
Språk Svenska


Kontakta redaktionen

Har du frågor om Svensk Filmdatabas eller är det någon uppgift på den här sidan som inte är korrekt eller som saknas? Hör i så fall gärna av dig till oss på redaktionen. Obs! Vi vet inte om det går att få tag på en film för att se den, så fråga oss inte om det, men testa däremot gärna knappen Se filmen som du hittar längst upp i högra hörnet på alla databasens filmsidor.

Vad gäller det?