Grundfakta

Media (96 st)

Originaltitel Närkingarna
Filmtyp Långfilm
Kategori Spelfilm
Regi
Producent
Manus
Förlaga
Produktionsland
Produktionsbolag
Åldersgräns Barntillåten
Sverigepremiär 1923-09-17

Medverkande

Anna Carlsten
Anna (i prologen) och Ingeborg

Hugo Björne
Axel Stål, brukspatron

Maja Jerlström
Selma, hans dotter

Henning Ohlsson
Östing, kusk

Emma Rommel
mor Kattrina

Wictor Hagman
Olle, hennes son

Visa alla medverkande

Handling

Prolog. Studenten Axel Stål vill gifta sig med barndomsvännen Anna, men fadern grosshandlare Stål ställer sig hindrande i vägen för denna mesalliance. Han kör Anna på porten och...

Visa hela handlingen

Press

Den nya premiärbiografen Skandia och de särskilda invigningsarrangemangen tenderade att få lika stor uppmärksamhet i recensionerna som själva filmen. Men Gustaf Edgren fick uppmuntrande...

Visa all press


Relaterat

Titlar

Originaltitel
Svensk premiärtitel
Distributionstitel

Filmteam

Medverkande

Anna Carlsten Anna (i prologen) och Ingeborg
Hugo Björne Axel Stål, brukspatron
Maja Jerlström Selma, hans dotter
Henning Ohlsson Östing, kusk
Emma Rommel mor Kattrina
Wictor Hagman Olle, hennes son
Fridolf Rhudin Lasse, hennes son
Gustaf Aronsson Sven Jonsson, bergsman
Torsten Bergström Sven, hans son, student
Alfred Lundberg Stål, grosshandlare, Axels far
Anders Larsson Lill-Anders, dräng
Edit Ernholm Stina, piga
Gerda Björne Sophie Bom, Selmas guvernant
Edith Nilsson Nolgårds-Lotta
Aina Bergström sjuksyster
Rosa Tillman Kajsa Östing

Bolag

Produktionsbolag Värmlandsfilm
Distributör i Sverige (35 mm) AB Svenska Biografteaterns Filmbyrå 1923

Handling

Prolog. Studenten Axel Stål vill gifta sig med barndomsvännen Anna, men fadern grosshandlare Stål ställer sig hindrande i vägen för denna mesalliance. Han kör Anna på porten och skickar sonen till London i affärer. Anna dör i barnsäng efter att ha gett livet till lilla Ingeborg, som tas om hand av kusken Östing och hans barnlösa hustru. Grosshandlare Stål meddelar sin son att både Anna och barnet avlidit. (Prologen slut)

Många år senare är Axel Stål brukspatron på Lunnasjö i västra Närke. Han är änkling och har en dotter Selma, för vilken han anställt en karltokig guvernant, fröken Bom. Selma blir god vän med en piga hos den välbeställda mor Kattrina. Pigan heter Ingeborg och är i hemlighet förlovad med bergsman Sven Jonssons son Sven. Sven studerar vid universitet och är studiekamrat med mor Kattrinas välartade son Olle. Mor Kattrina har också en odugling till son som heter Lasse och som är lat, matfrisk och pilsk. Lasse ägnar främst sina förförelsekonster åt pigan Stina men tar sig gärna en flirt även med andra villiga fruntimmer, t ex fröken Bom.

Det är midsommar, och speleman vid dansen är gamle Östing. Olle har ferier och dansar med sin älskade Selma, men unge Sven Jonsson och Ingeborg är sorgsna, eftersom Svens far motarbetar deras föräls!kelse med alla medel. Han vill inte att sonen ska gifta sig med en fattig piga. Runt omkring dem försiggår tjänstefolkets komiska svartsjukedramer i midsommarnatten.

När höstterminen börjar, reser Olle och Sven tillbaka till universitetet, och nu börjar gamle Sven Jonsson intrigera för att få bort Ingeborg från trakten. Han förmår mor Kattrina att skicka iväg henne, men Selma rycker in som rädderska och ordnar så att Ingeborg får tjänst som kammarjungfru på Lunnasjö. Jonsson försöker då övertala även brukspatron Stål att förpassa flickan till annan ort, men också nu avstyr Selma hans intriger. Ironiskt nog blir det Ingeborg som får ta hand om bergsman Sven Jonsson efter en hjärtattack, vilket gör honom något vänligare stämd. När brukspatron Stål kommer på besök till Jonsson upptäcker han hur lik Ingeborg är hans ungdoms käresta. Av en gråtande Östing får han så småningom bekräftelse på misstankarna: Ingeborg är hans egen dotter.

Nästa sommar är de båda uppsalastudenterna färdiga med sina examina och återvänder till hembygden. Selma och Olle förlovar sig. Lasse och Stina beslutar sig för att bli ett par. Brukspatron avslöjar att Ingeborg är hans dotter, och då föreligger inte längre några hinder för Svens och hennes kärlek heller.

Censur / granskning

Censurnummer 32106
Datum 1923-09-10
Åldersgräns Barntillåten
Originallängd 1877 meter


Tekniska fakta

Bildformat 1.33:1
Bredd 35 mm
Hastighet 24
Längd i meter 1877 meter
Längd i minuter 68 min
Akter 5 rullar


Kommentarer

Pressreaktion Svensk filmografi

Den nya premiärbiografen Skandia och de särskilda invigningsarrangemangen tenderade att få lika stor uppmärksamhet i recensionerna som själva filmen. Men Gustaf Edgren fick uppmuntrande beröm för säker regi och för äkthet och trovärdighet i allmogeskildringen. Hans fotograf Adrian Bjurman ansågs ha fångat synnerligen måleriska landskapsvyer som tilltalade alla, och flera kritiker såg i Fridolf Rhudin en komisk begåvning med framtiden för sig.

"Det är inte utan, att det gör ett något bisarrt intryck att i den fantastiska miljö den nya Skandiabiografens salong erbjuder se framföras det gamla svenska folkskådespelet 'Närkingarna' med dess trohjärtade gammaldags folklighet och blida naivitet. (-) Hr Rhudins bondyngling Lasse är en fullkomligt mästerlig studie, icke minst med tanke på alla de överdrifter rollen oavbrutet frestar till, och vilka skådespelaren med fin urskillning alldeles undvikit. Icke en överflödig gest eller en chargerad detalj i mimik och uppträdande låter han komma sig till last, och trots maskens karikatyrmässiga fulhet har han gjort en riktig, levande människa av figuren. Lika förträfflig både i mask och spel är hr Olsson som bondspelmannen-kyrkvaktaren Östing -- en briljant döderhultartyp, kantig och knastertorr men med en i sin bundna knapphet talande mimik. Det är två verkliga kvalitetsprestationer." (Quelqu'une i SvD)

"Det är förvånansvärt, att regissören hunnit lära sig filmtekniken så snabbt. Närkingarnas olika scener följa på varann just i rätt ordning och med rätt längd -- utom i ett par undantagsfall. (-) Det mest sympatiska med Närkingarna äro vissa detaljer, som verka uppfriskande äkta. Man föres till handelsbutiker, till dansbanor, till slåtterängar, till storbondegårdar, till drängstugor. Överallt känner man igen sig. Inte ett spår av teater när det gäller allmogebilderna." (Robin Hood i StT)

"Det bör genast framhållas, att regissören hr Edgren på det gamla folkskådespelets föga originella handling lyckats bygga en underhållande filmberättelse. Vad man särskilt fäster sig vid, är den vederhäftighet som präglar bilderna ur allmogelivet. Både bergsman Jonsson och mor Kattrina, klockaren Östing och Stina äro tagna på kornet. Karikerad är däremot Lasse, filmens lustiga figur, men framställaren, en värmländsk amatör, hr Fridolf Rhudin, är tydligen en komisk förmåga av rang." (StD)

Kommentar Svensk filmografi

Folkskådespelet "Nerkingarne" av Axel Anrep (1835--1897) fick sin urpremiär på Södra Teatern i Stockholm den 16.12.1871 och förblev länge ett efterfrågat standardnummer på åtskilliga av landets scener, inte minst amatörteatrarna. Kring 1920 stod pjäsen på kristinehamnsamatörernas repertoar, och deras ledare Gustaf Edgren ansåg den lämplig att filmatisera. Efter att ha gjort sina lärospån som filmregissör med Fröken på Björneborg (1922/12) ansåg han nu tiden mogen för den avsevärt anspråksfullare, kostsammare och mer krävande Närkingarna. Han gav sin film en något modernare tidsdräkt än originalet, la till en förklarande prolog men förhöll sig i övrigt tämligen vördnadsfull till Anreps text. Genom avtal med Svensk Filmindustri fick Edgren tillgång till professionella ateljéresurser på försommaren 1923 och dessutom till SF:s inarbetade distributionskanaler. Han fick till och med äran att med filmen inviga SF:s nyaste biograf. Efter Närkingarna var redaktören Edgren redan en etablerad filmregissör.

Biografen Skandia (Look fr o m 1968) som alltså invigdes i och med premiären på Närkingarna var arkitektoniskt ett verk av E G Asplund i dekorationssamarbete med bl a konstnärerna Alf Munthe, Ejnar Forseth, Leander Engström och Stig Blomberg. Därmed hade SF fått sin tredje stora prestigebiograf i Stockholm -- de tidigare var Röda Kvarn och Palladium -- och den som länge skulle gälla som företagets propraste. Ännu 1944 beskrevs den i jubileumsboken "Svensk Filmindustri tjugofem år" som "något som utan all tvekan var -- och är -- Sveriges konstnärligaste och exklusiv!aste biografsalong."

Invigningsprogrammet på Skandia omfattade förutom Närkingarna flera högtidliga inslag, bland vilka kan nämnas en radiokonsert, "framförd medelst trådlös telefoni från Svenska Radioaktiebolagets avsändarestation".

Förlaga

Originaltitel Nerkingarne (Pjäs)
Författare Axel Anrep


Inspelning

Sverige 1923 1923
Filmstaden Råsunda Sverige
Sunds herrgård vid Letälven Sverige
Degerfors Sverige
Svartå Sverige
Värmlands Åtorps kyrka Sverige
Uppsala Sverige
Vasastaden Stockholm Sverige

Visningar

Stockholmspremiär 1923-09-20 Skandia Stockholm Sverige 68 min
Sverigepremiär 1923-09-17 Regina Gävle Sverige 68 min
Urpremiär 1923-09-17 Regina Gävle Sverige 68 min
Sverigepremiär 1923-09-17 Victoria Göteborg Sverige 68 min
Urpremiär 1923-09-17 Victoria Göteborg Sverige 68 min
Sverigepremiär 1923-09-17 Röda Kvarn Helsingborg Sverige 68 min
Urpremiär 1923-09-17 Röda Kvarn Helsingborg Sverige 68 min
Sverigepremiär 1923-09-17 Metropol Malmö Sverige 68 min
Urpremiär 1923-09-17 Metropol Malmö Sverige 68 min
Sverigepremiär 1923-09-17 Skandia Norrköping Sverige 68 min
Urpremiär 1923-09-17 Skandia Norrköping Sverige 68 min
Sverigepremiär 1923-09-17 Imperial Örebro Sverige 68 min
Urpremiär 1923-09-17 Imperial Örebro Sverige 68 min
Minns du? (1935) Närkingarna (1923)

Ämnesord

Barn/utomäktenskapligt
Barn/återfunnet
Dans
Folkdans
Fosterbarn
Förlovningar
Föräldrar som kärlekshinder
Grosshandlare
Guvernant
Hjärtattacker
Kammarjungfru
Karltokigt fruntimmer
Konflikt/far-son
Kuskar
Letälven
Midsommar
Närke
Patroner
Piga
Stockholm/Vasastan
Student
Sund
Svartsjuka
Uppsala
Värmlands Åtorp
Vård av sjuk

Bestånd Film

Uppgifterna här avser filmmaterial i Svenska Filminstitutets arkiv. Arkivets bestånd tillgängliggörs på begäran främst för forskning, andra filmarkiv och rättighetsinnehavare. Vid frågor kontakta filmarkivet@filminstitutet.se

Typ Kopia
Bredd 35 mm


Typ Duplikatnegativ
Bredd 35 mm


Bestånd Affischer

Storlek Mellan 850 x 400 och 850 x 690
Tryckeri Lito Svensk Konstindustri


Bestånd Manuskript

Typ Inspelningsmanus
Omfång 55 s. Miljölista (2 s.) ingår.
Språk Svenska


Typ Dialoglista
Manustitel Folklivsbilder av Axel Anrep. Bearbetning för filmen av Gustaf Edgren.
Språk Svenska


Typ Dialoglista
Manustitel The poeple from nerike.
Omfång 6 s.
Språk Engelska


Typ Dialoglista
Manustitel Leute aus Närke.
Omfång 8 s.
Språk Tyska


Typ Dialoglista
Manustitel Le retour du passé.
Omfång 5 s.
Språk Franska


Bestånd Stillbild

Svartvitt papper SET
Bakombild papper 2
Album Nej


Bestånd PR-material

Typ Program/Reklamtryck
Språk Svenska


Typ Program/Reklamtryck
Språk Svenska


Typ Program/Reklamtryck
Språk Svenska


Typ Program/Reklamtryck
Språk Danska


Typ Program/Reklamtryck
Språk Svenska


Kontakta redaktionen

Har du frågor om Svensk Filmdatabas eller är det någon uppgift på den här sidan som inte är korrekt eller som saknas? Hör i så fall gärna av dig till oss på redaktionen. Obs! Vi vet inte om det går att få tag på en film för att se den, så fråga oss inte om det, men testa däremot gärna knappen Hitta filmen som du hittar längst upp i högra hörnet på alla databasens filmsidor.

Vad gäller det?