Fritiofs saga (1924)

"Någon närmare redogörelse för konstverkets innehåll torde vara överflödigt. Dels torde de flesta kunna erinra sig diktens huvudinnehåll, dels torde få kunna känna igen densamma i vår utstyrsel. Filmen får tala för sig själv. Dess uppsättning är emellertid i varje fall så omsorgsfullt tidstrogen som allt vad vi göra, något annat behöver ej påpekas!

Ingen berättigad invändning kan riktas mot vår bearbetning av Tegnérs dikt, som ej med samma fog kan riktas mot alla andra svenska filmbearbetningar av kända diktverk. Och det nationella inslaget hava vi - trots all amerikanisering - lyckligt kunnat bibehålla i form av en del vackert nationalklädda bönder, här och var instoppade i bilderna."

(Ur filmprogrammet, citerat efter signaturen Flâneurs anmälan av filmen i Skånska Dagbladet 17.5 1924 under rubriken "Karnevalsfilmen. Tegnérs Frithiofs Saga i den dövstumma konstens värld".)

Pressreaktion Svensk filmografi

"Publiken hade omåttligt roligt åt Frithiofs bravader till lands och vatten och tjusades av den utomordentligt fagra Ingeborg. Filmen går åtskilliga gånger utanpå den vid föregående karnevalen tagna, men så har ju också filmtekniken gått avsevärt framåt. Fotograferingen är utmärkt och regissören-författaren måste givas en eloge bl a för valet av miljön, i vilken spelet förlagts." (SDS)

"Spelet var gott på alla händer, men särskilt på Fritiofs. Han visade nämligen i sin strid med förre utskottsförmannen kung Ring prov på en boxningskonst, som måste betraktas såsom ett hot av herrar Dempsey, Charpentier och alla andra negrer. Balders!templets uppgående i lågor var avsevärt bättre framställt än motsvarande eldsvåda i Gösta Berlings saga -- skriven av den i karnevalståget deltagande Selma Lagerlöf -- och Lunds brandkår skötte sig förträffligt." (Arbetet)

Kommentar Svensk filmografi

Lundastudenternas karnevalsfilm 1924 var en kombination av filmparodi och studentspex. Parodin gällde närmast Gösta Berlings saga, bl.a. dess fria sätt att förhålla sig till sin litterära förlaga.

Filmen har sannolikt inte fått någon ordinär biografexploatering. Uppgifterna om filmen har huvudsakligen hämtats från Gunnar Lorentz karnevalfilmshistorik i Biografbladet nr 2, 1948, s. 95-101: "Från lejonjakten i Obsis' park till björnscenen i Dalby hage". Se också Om Film, Svenska Filmsamfundets årsbok 1935-36, s. 73-78, där Lars Djurberg skriver om akademiska spexfilmer under rubriken "Clownen från Lund".

"Baldersbio" var identisk med universitetets i Lund för tillfället biografinredda gymnastiksal Palaestra. Författarpseudonymen Morits Tyster döljer sannolikt den flitige spexförfattaren och latindocenten Malte Åkerman.

Uppgifterna här avser filmmaterial i Svenska Filminstitutets arkiv. Arkivets bestånd tillgängliggörs på begäran främst för forskning, andra filmarkiv och rättighetsinnehavare. Vid frågor kontakta filmarkivet@filminstitutet.se

Uppgifterna här avser material i Svenska Filminstitutets arkiv. Vid frågor kontakta Biblioteket, biblioteksexpeditionen@filminstitutet.se