Innehållsförteckning

Grundfakta

Media (51 st)

Originaltitel Folket i Simlångsdalen
Filmtyp Långfilm
Kategori Spelfilm
Regi
Producent
Manus
Förlaga
Produktionsland
Produktionsbolag
Åldersgräns Tillåten från 15 år
Sverigepremiär 1924-11-03

Medverkande

Mathias Taube
Sig Folkeson

Greta Almroth
Ingrid, hans dotter

Ida Schylander
Skog-Börta

Theodor Berthels
Lars Brand, gästgivare

Paul Seelig
Sven Brand, hans son

Visa alla medverkande

Handling

Sig Folkeson är den rikaste bonden i Simlångsdalen, en mäktig och hänsynslös jordägare som börjat som vallpojke. När han står på höjden av sin makt börjar motståndet mot honom inom...

Visa hela handlingen

Press

Folket i Simlångsdalen spåddes framgång och välförtjänt succé, trots att flera kritiker fann betydande brister i manuset som gränsade till pekoralet. "Bondfilmen har kommit på...

Visa all press


Relaterat

Titlar

Originaltitel
Svensk premiärtitel
Distributionstitel

Filmteam

Medverkande

Mathias Taube Sig Folkeson
Greta Almroth Ingrid, hans dotter
Elly Holmberg Marit
Ida Schylander Skog-Börta
Theodor Berthels Lars Brand, gästgivare
Paul Seelig Sven Brand, hans son
Semmy Friedmann Tattar-Jan
Georg Blomstedt länsman
Fridolf Rhudin Alarik
Carl Wallin Sibelius, luffare
Gösta Gustafson Wallenbeck, klockare
Wictor Hagman ej identifierad roll
Robert Jonsson ej identifierad roll

Bolag

Produktionsbolag Filmindustri AB Triumvir
Distributör i Sverige (35 mm) Filmindustri AB Triumvir 1924

Handling

Sig Folkeson är den rikaste bonden i Simlångsdalen, en mäktig och hänsynslös jordägare som börjat som vallpojke. När han står på höjden av sin makt börjar motståndet mot honom inom socknen att organiseras under ledning av gästgivaren Lars Brand. Den gamle tiggaren och landsvägsfilosofen Sibelius profeterar att Folkesons högmod skall leda till hans fall. Storbonden ansätts av grubblerier och samvetskval, bl a för att han i sin ungdom övergivit tatterskan Skog-Börta efter ett kärleksäventyr.

Tattarna finns fortfarande kvar i trakten och blir nu beskyllda för en del häststölder med påföljd att bygdens bönder under ledning av Lars Brand företar en straffexpedition till tattarbyn. Den fege länsmannen och hans lindrigt begåvade son Alarik deltar i razzian, där åtskilliga tattare efter en vild strid blir häktade. Tattarnas unge ledare Jan undkommer emellertid och får Skog-Börtas uppdrag att hämnas den oförrätt hon lidit.

Sig Folkesons vackra och blonda dotter Ingrid älskar i hemlighet Lars Brands son Sven, men fädernas inbördes fientlighet leder till att Sven lämnar Simlångsdalen och går till sjöss.

Ingrid har en god vän och skolkamrat, hittebarnet Marit om vilken det ryktas att hon är av tattarsläkt fast hon fostrats av en bonde i trakten. Av Sibelius, tiggaren, får Marit en dag en antydan om att hon i själva verket skulle vara Sig Folkesons dotter. Då hon direkt frågar ut Folkeson om saken blir hon visad på porten.

Folkesons finansiella ställning börjar nu bli allvarligt undergrävd. När länsman under något som liknar utpressningshot friar till Ingrid för sin sons räkning faller Folkeson följaktligen till föga. Men Ingrid vägrar att svika löftet hon givit till Sven Brand, och det kommer till en brytning mellan far och dotter.

Så dör Skog-Börta, sörjd av hela sin stam. Den åldrade och brutne bondetyrannen kallar då till sig Marit och bekänner för henne, att hon är frukten av hans förbindelse med tatterskan. Även Marit vänder honom ryggen.

Tattar-Jans och Skog-Börtas hämnd kommer vid midsommarfirandet, då Jan mitt i dansen rövar bort Ingrid för att göra med henne vad Sig Folkeson i sin ungdom gjorde med Skog-Börta. Men just denna dag återkommer Sven Brand från sjön och räddar sin Ingrid genom att efter en våldsam brottning vräka ned Tattar-Jan från en hög klippa.

Den gamle Sig Folkeson måste acceptera att ge bort sin dotter till Sven. Böjd nästan till jorden söker han sig till ensamheten och tystnaden. Men hans mörka dotter Marit sluter upp vid hans sida med försoning och ömhet. (Bearbetning av program.)

Censur / granskning

Censurnummer 34249
Datum 1924-11-01
Åldersgräns Tillåten från 15 år
Originallängd 2218 meter


Tekniska fakta

Bildformat 1.33:1
Bredd 35 mm
Hastighet 24
Längd i meter 2218 meter
Längd i minuter 81 min
Akter 6 rullar


Kommentarer

Pressreaktion Svensk filmografi

Folket i Simlångsdalen spåddes framgång och välförtjänt succé, trots att flera kritiker fann betydande brister i manuset som gränsade till pekoralet.

"Bondfilmen har kommit på modet igen, åter rulla celluloidremsorna fulla av torvans romantik. Och intet ondt i det, bara nu inte all denna bondeskildring vore så schablonmässig. Släkttvister, handklavérerotik och nästan alltid någon av de agerande som blir sjöman på böljan den blå. Sjuttiofem procent av handlingen försiggår på förstukvisten, en eller ett par scener alltid på kyrkbacken. Och så åker man förstås trilla i oändlighet. Om det nu bara vore gjort med rusch och verklig behändighet, som t ex är fallet med schablonen hos amerikanerna, skulle man mer än väl finna sig i upprepningarna. Men så är inte fallet. Och mestadels söker man också göra sig grov i rösten och ge det hela en allvarstung prägel." (StD)

Efter vanan gav man beröm åt fotograferingen och de natursköna vyerna. "Här som i Trollebokungen är det ramen, som räddar det hela. Och för en särdeles dekorativ sådan har Adrian Bjurman sörjt med vanlig vederhäftighet. En underbart vacker natur -- filmen är inspelad på ort och ställe -- har också stått till hans förfogande." (Jens Flik i NDA)

Theodor Berthels allmogeregi blev i denna film en besvikelse för flera kritiker efter den mycket lovande debuten i Flickan från Paradiset, men Robin Hood i StT hävdade att Berthels var en ovanlig filmtalang:

"För det första kan hr Berthels konsten att klippa -- något som man inte lär mer än till en viss gräns, sedan fordras specialbegåvning. Hr Berthels har överskridit gränsen. Han tycks verkligen ha sinne för filmkons!tens rytm. (-) För det andra har hr Berthels en beundransvärd förmåga att sätta liv och färg i scenerna. Även denna förmåga kan man ej förvärva sig mer än i viss utsträckning -- man måste vara född med den livgivande trollstaven om filmremsan skall få högre liv (-) I Simlångsdalen förekomma en rad scener med mycket folk -- en zigenarby, ett par folkfester -- och sannerligen känner man inte en fläkt av själva The Covered Wagon! Ingen svensk skulle ha kunnat göra zigenarlägret bättre. Berthels tycks vara ämnad att bli 'den svenske Cruze'. Lycka till!"

Om Greta Almroths återkomst till vita duken efter några års bortovaro var meningarna mycket delade. D S i Arbetaren var syrligast:

"Greta Almroth gjorde kanske en gång som 'Stormyrtösen' skäl för att kallas 'en melodi ur en svensk folkvisa', men nu gör hon det absolut inte. Då skulle det vara en bra förfulad och travesterad folkvisa. Hon har blivit åtskilligt ograciös för att ej säga klumpig och hennes Ingrid Folkeson var mer än lovligt lik en ej värst ungdomlig lagårdsdeja. Skådespelerska har hon väl aldrig varit, men nu voro nästan samtliga scener, i vilka hon var med, misslyckade. Hennes minspel och hela mimik var oäkta och alltför ofta liknade hon mera en utarbetad medelålders arbetarekvinna med rynkig panna, än en ung och sund halländsk bondflicka."

StD:s kritiker hade snarast den diametralt motsatta uppfattningen. "Bästa namn på personlistan är Greta Almroth, som man åter får nöjet se i Stormyrtösens skepnad. Det syns att hon har spelat mycket film i sina dar. En enkelhet och flärdfrihet i gesten som få svenska filmaktriser ha. Själva rollfacket börjar kanske inte fullt lämpa sig för henne längre. Men ännu är hon i alla fall bra. Så som hon har ingen kunnat spela svensk bondflicka."

Kommentar Svensk filmografi

Författaren, folkloristen och politikern Fredrik Ström (1880--1948) hade publicerat sin roman "Folket i Simlångsdalen" år 1903. Vid tiden för filmens tillkomst var han fortfarande sekreterare i Sveriges Kommunistiska Parti och därtill "bolsjevikrysk konsul i Stockholm"; sedermera skulle han bli socialdemokratisk riksdagsman och ordförande i Stockholms stadsfullmäktige. Han deltog med stort intresse i filminspelningen i Halland under högsommaren 1924 och förklarade sig mycket nöjd med resultatet.

Filmen skulle ursprungligen ha regisserats av Egil Eide och med Jessie Wessel i en av huvudrollerna.

En nyinspelning av "Folket i Simlångsdalen" regisserades 1947 av Åke Ohberg (1948/5).

Förlaga

Originaltitel Folket i Simlångsdalen (Roman)
Författare Fredrik Ström


Inspelning

(sommaren) 1924 1924
Ateljé i kvarteret Harpan på Linnégatan Stockholm Sverige
Trakten kring sjön Simlången Halland Sverige
Spånga Stockholm Sverige (zigenarläger)

Visningar

Sverigepremiär 1924-11-03 Palladium Halmstad Sverige 81 min
1924-11-03 Imperial Stockholm Sverige 81 min
1924-11-03 Rialto Stockholm Sverige 81 min
1924-11-03 Sibyllan Stockholm Sverige 81 min
1924-11-03 Rivoli Örebro Sverige 81 min

Ämnesord

Barn/utomäktenskapligt
Barn/återfunnet
Bonde
Dans
Död
Enlevering
Fordringsägare
Fosterbarn
Frierier
Försoning
Gästgivare
Halland
Hittebarn
Häktning
Häststölder
Konflikt/far-dotter
Kvinnorov
Luffare
Länsman
Midsommar
Polis
Samvetskval
Simlången
Skulder
Slagsmål
Spånga
Tattare
Tiggare
Trolöshet i kärlek
Utpressning
Våld mot kvinna

Bestånd Film

Uppgifterna här avser filmmaterial i Svenska Filminstitutets arkiv. Arkivets bestånd tillgängliggörs på begäran främst för forskning, andra filmarkiv och rättighetsinnehavare. Vid frågor kontakta filmarkivet@filminstitutet.se

Typ Kopia
Bredd 35 mm
Längd i meter 127


Typ Duplikatnegativ
Bredd 35 mm
Längd i meter 127


Bestånd Affischer

Storlek Mellan 850 x 400 och 850 x 690


Storlek Större än 850 x 1100


Storlek Mellan 850 x 400 och 850 x 690
Affischtitel TANTERNAS HAEVN


Bestånd Stillbild

Svartvitt papper SET
Bakombild papper 8
Album Nej


Bestånd PR-material

Typ Program/Reklamtryck
Språk Svenska


Typ Program/Reklamtryck
Språk Svenska


Typ Program/Reklamtryck
Språk Svenska


Kontakta redaktionen

Har du frågor om Svensk Filmdatabas eller är det någon uppgift på den här sidan som inte är korrekt eller som saknas? Hör i så fall gärna av dig till oss på redaktionen. Obs! Vi vet inte om det går att få tag på en film för att se den, så fråga oss inte om det, men testa däremot gärna knappen Hitta filmen som du hittar längst upp i högra hörnet på alla databasens filmsidor.

Vad gäller det?