Bröderna Östermans huskors (1925)

Media (1 st)

Originaltitel	Bröderna Östermans huskors
Filmtyp	Långfilm
Kategori	Spelfilm
Regi	William Larsson
Manus	Thure Alfe Jenny Tschernichin-Larsson
Förlaga	Bröderna Östermans huskors (Pjäs)
Produktionsland	Sverige
Produktionsbolag	Filmindustri AB Triumvir
Åldersgräns	Barntillåten

Medverkande

Frida Sporrong
Anna Söderberg, ''huskorset''

Georg Blomstedt
Lars Österman

Carl-Ivar Ytterman
Karl Österman

Nils Lundell
Nils Österman

Jenny Tschernichin-Larsson
Helena Vestman, Lars, Karl och Nils syster

Eric Engstam
Jan Vestman, Helenas man

Visa fler

Om filmen

Denna film hör tyvärr till de svenska stumfilmer som helt har gått förlorade och vi känner inte till något bevarat filmmaterial – vare sig kopia, original- eller bevarandematerial. Läs...

Visa hela texten

Handling

Bröderna Österman på Svanö får efter flera års ungkarlsliv för sig att de behöver en hushållerska och annonserar om saken i tidningen. Ogifta Anna Söderberg anländer per båt som...

Visa hela handlingen

Press

Filmen fick ett positivt mottagande av samtliga stockholmsrecensenter. "Regissören William Larsson har fått med alla roliga poänger i pjäsen, och en så rolig svensk film ha vi...

Visa all press

Denna film hör tyvärr till de svenska stumfilmer som helt har gått förlorade och vi känner inte till något bevarat filmmaterial – vare sig kopia, original- eller bevarandematerial. Läs mer på Filmarkivets sida Bevarade och förlorade svenska stumfilmer.

Bröderna Österman på Svanö får efter flera års ungkarlsliv för sig att de behöver en hushållerska och annonserar om saken i tidningen. Ogifta Anna Söderberg anländer per båt som ensam sökande till platsen. Hon tar omedelbart kommandot på gården, för ett hårt regemente och tvingar de motsträviga bröderna att lägga bort sina olater och snåla ungkarlsfasoner. Hon kör så hårt med dem, att de slutligen vänder sig till fjärdingsman för att få iväg henne.

Vid det laget har emellertid huskorset blivit god vän med sjömannen Axel Ohlsson och hans ensamstående gamla mamma, som avslöjat att Axel i själva verket är fjärdingsmannens oäkta son. När den myndige fjärdingsmannen kommer för att focka Anna Söderberg har hon alltså en trumf på hand som hon spelar ut med sådan ackuratess att han lomar i väg som en våt hund. Bröderna Österman måste behålla sitt huskors.

Så småningom börjar de acceptera henne och hennes effektiva skötsel av gården, och när hon lyckas sälja Kråkön till greve Lejonflyckt för fem tusen kronor tar de henne helt till sitt hjärta. Vid städsel!årets slut förklarar hon att hon tänker sluta, och då blir bröderna Österman så desperata att de till och med friar för att få behålla henne. Men Anna har redan en utkorad. Före avskedsfesten ordnar det kavata fruntimret så att bröderna testamenterar gården till systerdottern Ella Vestman under förutsättning att hon vårdar bröderna till döddagar -- och gifter sig med Axel Ohlsson. (Bearbetning av program.)

Pressreaktion Svensk filmografi

Filmen fick ett positivt mottagande av samtliga stockholmsrecensenter.

"Regissören William Larsson har fått med alla roliga poänger i pjäsen, och en så rolig svensk film ha vi knappast sett förut." (R L i AB)

"William Larsson, som handhaft regin, ådagalägger både rutin och uppfinningsförmåga, men så har han ju också varit med från den svenska filmens tidigaste försöksår. Påhittet med de tre kuschade rospiggarnas skräcksyner i drömmen är onekligen dyrbart." (Jens Flik i NDA)

"Man kan inte annat än ryckas med av denna film -- och om hur många svenska lustspel har man kunnat säga det? Alla försök i den glada genren ha ju utfallit illa, och man har till sist fått för sig att vi svenskar inte alls ligga för lustspel. Bröderna Österman bevisar emellertid på ett glänsande sätt motsatsen.

Ty det är en absolut okonstlad, absolut naturlig, spontan, äktsvensk humor, som strömmar emot en från duken. Friskhet och liv. Regissör William Larssons förtjänst är svår att fastställa, men vi misstänka, att framgången främst beror på de ypperliga framställarna av Lars och Karl Östermans roller -- George Blomstedt och Carl-Ivar Ytterman (samt den anonyme textförfattarn!). De två äro så frodiga, naturliga och roliga, att det är en fröjd." (Robin Hood i StT)

"Detaljerna äro ovanligt väl inkilade. Bara sådana små scener, som katten som springer över vägen vid huskorsets ankomst eller Lundells scen med getabocken, vittna om förmåga att med små medel nå en komisk effekt. Däremot hade man lätt kunnat undvika en del naturalia. Man har på sina håll en egendomlig uppfattning av begreppet realism." (Gvs i StD)

Kommentar Svensk filmografi

Denna skärgårdsinspelning ägde rum på högsommaren 1924.

Folklustspelet "Bröderna Östermans huskors" av Oscar Wennersten (1868--1922) uppfördes första gången på Folkets Hus Teater i Stockholm 1913.

Pjäsen har filmatiserats flera gånger, därav två i Danmark. I Sverige gjordes en nyinspelning 1932 (se 1932/12), även då med Frida Sporrong i huskorsets roll. Manusförfattaren till 1925 års version, Thure Alfe, stod för regin. 1945 kom ännu en svensk filmatisering, då med Ivar Johansson som regissör och Emy Hagman i huvudrollen (se 1945/38).

Uppgifterna här avser material i Svenska Filminstitutets arkiv. Vid frågor kontakta Bild- och affischarkivet, bildarkivet@filminstitutet.se

Uppgifterna här avser material i Svenska Filminstitutets arkiv. Vid frågor kontakta Biblioteket, biblioteksexpeditionen@filminstitutet.se