När Bengt och Anders bytte hustrur (1925)

Media (3 st)

Originaltitel	När Bengt och Anders bytte hustrur
Filmtyp	Långfilm
Kategori	Spelfilm
Regi	Thure Alfe
Manus	Thure Alfe Carl-Ivar Ytterman
Förlaga	När Bengt och Anders bytte hustrur (Pjäs)
Produktionsland	Sverige
Produktionsbolag	Film AB Tule
Åldersgräns	Barntillåten
Sverigepremiär	1925-10-05

Medverkande

Carl-Ivar Ytterman
Bengt på Snibben

Carin Appelberg-Sandberg
Britta, Bengts hustru

Georg Blomstedt
Anders på Blåsekulla, handelsman

Edla Rothgardt
Fina, Anders hustru

Arvid Enström
Petter Spof, f.d. knekt

Ernst Öberg
Svantesson, nämndeman

Visa fler

Om filmen

Denna film hör tyvärr till de svenska stumfilmer som helt har gått förlorade och vi känner inte till något bevarat filmmaterial – vare sig kopia, original- eller bevarandematerial. Läs...

Visa hela texten

Handling

Anders på Blåsekulla och Bengt på Snibben är grannar. Båda har ett elände med sina fruar. Anders är en fridsam handelsman som är gift med Fina, ett snålt och grälsjukt rivjärn. Den...

Visa hela handlingen

Press

Stockholmskritikerna var tämligen eniga om att Felix Körlings lustspel knappast tålt överflyttningen till film. Framför allt Carl-Ivar Yttermans krympling ansågs ha blivit alltför...

Visa all press

Denna film hör tyvärr till de svenska stumfilmer som helt har gått förlorade och vi känner inte till något bevarat filmmaterial – vare sig kopia, original- eller bevarandematerial. Läs mer på Filmarkivets sida Bevarade och förlorade svenska stumfilmer.

Anders på Blåsekulla och Bengt på Snibben är grannar. Båda har ett elände med sina fruar. Anders är en fridsam handelsman som är gift med Fina, ett snålt och grälsjukt rivjärn. Den reumatiske och sjuklige Bengt däremot har fått ett spendersamt och högfärdigt fruntimmer till äkta. Den ganska förmögne Bengt anser att hustru Britta formligen vräker ut hans pengar på onödigheter.

De missnöjda äkta männen brukar då och då beklaga sig för varandra över en sup -- alltid hemma hos Bengt eftersom Fina inte tillåter Anders att ha något starkt i huset. Gamle knekten Petter Spof deltar en dag i gubbarnas överläggningar, därtill lockad av brännvinet, och föreslår ett hustrubyte som lösning på problemet.

Efter en viss tvekan går gubbarna med på förslaget och ger Petter uppdraget att förhandla med kärringarna. Fina och Britta accepterar att byta makar om dagarna -- nätterna ska de tillbringa hos gamla Malena.

Genom bytet hamnar gubbarna ur den äktenskapliga askan i elden. Bengt som blivit van vid ett visst mått av denna världens goda får leva på svältkost. När han försöker stjäla sig till en matbit ur skåpet slår Fina honom i skallen med fårbogen. När han smyger sig ut i visthusboden låser hon in honom där.

Anders råkar ut för Brittas husliga beskäftighet, tvingas måla om huset och skaffa nya pinnaler i stället för den gamla inredningen som byteshustrun underkänner.

Båda gubbarna önskar sig alltså ganska snart tillbaka till de gamla förhållandena, men kvinnfolken visar ingen barmhärtighet, trots att både Bengt och Anders under slåtterkalaset på Blåsekulla gör tragikomiskt kärvänliga närmanden till sina respektive äkta hälfter.

Parallellt med hustrubytets förvecklingar har nämndemans Elin och unge Ivar Björck knutit kärlekens band, och lagom till deras bröllop har Fina och Britta slutligen gått med på att gå tillbaka till sina ursprungliga karlar, sedan dessa vederbörligen fått sig en läxa. (Bearbetning av program.)

Pressreaktion Svensk filmografi

Stockholmskritikerna var tämligen eniga om att Felix Körlings lustspel knappast tålt överflyttningen till film. Framför allt Carl-Ivar Yttermans krympling ansågs ha blivit alltför grotesk på den stumma scenen, mera kuslig än rolig. Enda samfällda berömmet gällde de vackra naturscenerierna, väl fotograferade av Ar!thur Thorell.

"Det är situationskomiken en film, som denna bygger på, men det kan inte hjälpas att resultatet av hustrubytet blivit rätt klent. Talscenens möjligheter att skapa effekt av motsättningen mellan koleriska och flegmatiska temperament har Thure Alfes regi endast svagt kunnat utnyttja framför kameran. Varken Karl Ivar Yttermans på friluftsscenen så berömda Bengt på Snibben eller Georg Blomstedts Anders på Blåsekulla blir därför några riktigt komiska filmgestalter. Bättre äro då deras äkta hälfter." (Jerome i DN)

"Ty den har åtskilliga brister, bland vilka hr Alfes plumpheter spela en framträdande roll. Det vore roligt om en del filmherrars obskyra tro på en bred publiks dåliga smak ville hämma sig. Till filmens osmakliga del hör också Karl-Ivar Ytterman, som gjort lycka i talpjäsen men som i filmen inte blivit mycket annat än en karikatyr på människa." (SocD)

Kommentar Svensk filmografi

Folklustspelet "När Bengt och Anders bytte hustrur" av Felix Körling (1864--1937) uruppfördes på Hagatea!tern i Stockholm 1916, och framfördes flera somrar å rad på denna friluftsscen med Carl-Ivar Ytterman som Bengt på Snibben.

Pjäsen nyinspelades 1950 med Arthur Spjuth som regissör och med John Elfström och Sigge Fürst i titelrollerna.

Thure Alfes version av år 1925 spelades in under senare delen av juli och augusti efter ett scenario av regissören och Ytterman. För inspelningen bildade Alfe, som tidigare varit anställd hos Triumvirfilm och där bl a skrivit manus till folklustspelet Bröderna Östermans huskors (1925/1), den nya filmofficinen Triofilm med stöd av distributionsföretaget Tulefilm. Produktionen övertogs emellertid av Tule, och Triofilm synes ha lagts ned trots att firman också planerade en inspelning av Jenny Blicher-Clausens roman "Farbror Frans" på ett scenario av Henning Ohlson. Den senare blev emellertid fast knuten till Film AB Minerva som under hösten lät filmatisera boken (1926/5).

När Bengt och Anders bytte hustrur blev Thure Alfes enda stumfilm. Han regisserade tidigt under ljudfilmsepoken ett par långfilmer i lustspelsgenren (1932/5, 1932/12) men var i övrigt främst verksam som reklam- och beställningsfilmare hos Kinocentralen.

Uppgifterna här avser material i Svenska Filminstitutets arkiv. Vid frågor kontakta Biblioteket, biblioteksexpeditionen@filminstitutet.se

Uppgifterna här avser material i Svenska Filminstitutets arkiv. Vid frågor kontakta Bild- och affischarkivet, bildarkivet@filminstitutet.se