Originaltitel | Två konungar : Romantiserad skildring från Gustaf III:s och Bellmans dagar |
---|---|
Filmtyp | Långfilm |
Kategori | Spelfilm |
Regi | |
Manus | |
Förlaga |
|
Produktionsland |
|
Produktionsbolag | |
Åldersgräns | Barntillåten |
Sverigepremiär | 1925-11-09 |
Hugo Björne
baron Gustaf Mauritz Armfelt, gunstling vid hovet
Nils Arehn
baron Carl Fredrik Pechlin, sammansvuren
Gabriel Alw
Jacob Johan Anckarström, sammansvuren
Den unge lycksökaren Ture Hjelm möter en dag ett skenande ekipage och lyckas genom ett rådigt och våghalsigt ingripande avstyra en olycka. Ekipaget tillhör Gustaf III:s gunstling, baron...
"Det var ett ovanligt mottagande som premiärpubliken på Röda Kvarn fick i går, då rokokofilmen Två konungar hade premiär. Hela personalen, biljett- och konfektförsäljerskor och...
Originaltitel |
|
---|---|
Svensk premiärtitel |
|
Distributionstitel |
|
Alternativtitel |
|
Regi | |
---|---|
Manus | |
Foto |
|
Koreograf | |
Arkitekt |
|
Musikarrangör |
|
Orkester |
|
Orkesterledare |
|
Kläder | |
Smink |
Arne Weel | Gustaf III | ||
Åke Claesson | Carl Michael Bellman | ||
Harald Schwenzen | Thure Hielm | ||
Hugo Björne | baron Gustaf Mauritz Armfelt, gunstling vid hovet | ||
Nils Arehn | baron Carl Fredrik Pechlin, sammansvuren | ||
Gabriel Alw | Jacob Johan Anckarström, sammansvuren | ||
Renée Björling | Anne-Charlotte von Stapelmohr | ||
Jessie Wessel | Frederique Grönlund, senare fru Bellman | ||
Inga Ellis | Karin Blom | ||
Ebon Strandin | Ulla Winblad | ||
- | Ej krediterade: | ||
Manda Björling | fru von Stapelmohr, Anne-Charlottes mor | ||
Thor Modéen | Mollberg | ||
Stina Berg | roddarmadam | ||
Alva Garbo | Magdalena Rudenschöld | (ej identifierad) | |
Astri Richard | drottningen | ||
Gerda Ström | mamsell Arfvedsson, sibylla | ||
Nils Ekstam | Hans Henric von Essen | ||
Erik "Bullen" Berglund | Elis Schröderheim | ||
Ernst Brunman | Fader Blom på Gyllene Tuppen, Karins far | ||
Arvid Enström | Fredman | ||
Wilhelm Tunelli | Armfelts lakej | ||
Hulda Malmström | en mor med barn på Gröna Lund | ||
Thor Christiernsson | Bielke | ||
Wictor Hagman | Reuterholm, sammansvuren | ||
Gustaf Lövås | kunglig executeur | ||
Carl-Gunnar Wingård | kunglig executeur | ||
Gösta Gustafson | passagerare i roddbåten | ||
John Melin | passagerare i roddbåten | ||
Herman Lantz | passagerare i roddbåten | ||
Nils Jacobsson | sammansvuren | ||
Emmy Albiin | den fattiga modern som får en stekt fasan av Bellman | ||
Sven Tropp | dansare i Drottningholmsparken | ||
Elly Holmberg | dansare i Drottningholmsparken | ||
Carl Browallius | en man på krogen Tre Liljor | ||
Oscar Bergström | Sergel | ||
Gösta Richter | en sammansvuren | ||
Knut Frankman | Fader Movitz med basfiolen | ||
Gucken Cederborg | kvinna i Bellmans sällskap | ||
Georg Fernquist | lakej hon konungen | ||
Helge Kihlberg | pukslagaren på Gröna Lund | ||
Justus Hagman | en man på krogen Tre Liljor | ||
Sven Quick | en man på Tre Liljor | ||
Alfred Sundberg | en sammansvuren | ||
Sture Baude | lakej hos konungen | ||
Erik Johansson | en skålande vid Fredmans bord på Gröna Lund | ||
Albion Örtengren | (ej identifierad) | ||
Ragnar Falck | (ej identifierad) | ||
Anna Lilja | (ej identifierad) |
Produktionsbolag | AB Svensk Filmindustri | ||
---|---|---|---|
Distributör i Sverige (35 mm) | Filmindustri AB Skandias Filmbyrå | 1925 | |
Laboratorium | AB Svensk Filmindustris filmlaboratorium |
Den unge lycksökaren Ture Hjelm möter en dag ett skenande ekipage och lyckas genom ett rådigt och våghalsigt ingripande avstyra en olycka. Ekipaget tillhör Gustaf III:s gunstling, baron Armfelt, och som belöning för sin bragd får Ture tjänst vid konungens garde. Konspiratörer försöker lönnligen locka honom över till kungens fiender, men Ture rapporterar för Gustaf som får ett bistert och beslutsamt uttryck i ansiktet: "Spioner även här!" Hans förtroende för Ture tilltar.
Lyckligt ovetande om anslagen som hotar hans vän och gynnare framlever filmtitelns andre konung, dvs Carl Michael Bellman, sina dagar sjungande visor till luta i Stockholms omgivningar.
I hans närhet finns ständigt de unga damerna Ann-Charlotte von Stapelmohr och Frederique Grönlund. Bellman har bara ögon för den förstnämnda, vilket synbarligen smärtar den tillbakadragna Frederique.
Vid midsommarfirandet på Gröna Lund ska Bellman framträda, och konungen får lust att trots faran närvara. "Det skulle bereda mig stor plaisir att se hur mitt folk amuserar sig utan att mitt incognito röjes". Han blir igenkänd, och hans trogna folk hyllar honom entusiastiskt.
Men de sammansvurna konspirerar mot hans liv, och Ture Hjelm råkar få veta att de planerar ett attentat på Haga slott om natten. Han beger sig dit, och duktig fäktare som han är lyckas han driva de maskerade skurkarna på flykten.
Under en picknick vid Mälarens strand friar Bellman till Ann-Charlotte som emellertid inte ger något bestämt svar. Under hemfärden får han för första gången upp ögonen för Frederiques behagfulla väsen. Denna gång är hans kärlek besvarad.
Konungen visar sitt mod och sina dramatiska böjelser genom att uppsöka sina fiender i deras eget kvarter och inviterar dem till divertissemang på Drottningholm.
Flera år har gått. På Huvudsta slott spionerar Ture Hjelm på de sammansvurna som planerar inför den slutgiltiga gärningen på maskeradbalen. Han blir emellertid upptäckt och bunden och kan inte hindra dem från att förverkliga sina onda anslag.
Samtidigt sitter den nu åldrande Bellman i sitt hem med Frederique och skriver. Man får egendomliga varsel om vad som är på väg att hända: en sträng brister på lutan, konungens porträtt lossnar från sin spik.
På maskeradbalen närmar sig en grupp djupt maskerade män Gustaf III. "Godnatt, vackra mask!" är signalordet, och så kommer skottet. "Se inte så förskräckt ut, Armfelt, det gör inte alls ont. Det smärtar mig bara att den krabaten sköt mig bakifrån", säger kungen innan han dör.
Censurnummer | 36060 |
---|---|
Datum | 1925-11-06 |
Åldersgräns | Barntillåten |
Originallängd | 2461 meter |
Bildformat | 1.33:1 |
---|---|
Ljudtyp | Stum |
Färgtyp | Svartvit (tintad) |
Bärare | 35 mm |
Hastighet | 20 |
Längd i meter | 2461 meter |
Längd i minuter | 108 min |
Akter | 6 rullar |
"Det var ett ovanligt mottagande som premiärpubliken på Röda Kvarn fick i går, då rokokofilmen Två konungar hade premiär. Hela personalen, biljett- och konfektförsäljerskor och vaktmästare voro skrudade i dräkter från gustavianska tidevarvet. Man måste också medge att det gav intryck av fest och glädje med detta pittoreska inslag."
Denna beskrivning gav AB:s Refil, som kallade filmen en sensation, en upplevelse. Även den övriga stockholmspressen gav i huvudsak uttryck åt stor uppskattning. Mest entusiastisk var Arbetarens recensent, som kallade filmen "den utan tvivel bästa film, som hittills framställts i vårt land". Gvs i StD berömde Elis Ellis' förmåga att levande gestalta i bild: "Man har verkligen allt skäl att tala om regi (-). Två konungar är utan jämförelse bland de senare årens svenska filmer."
Reservationerna gällde främst överflödet av episoder, splittringen i sammanhanget och bristande dramatisk stringens.
"Det var nämligen ganska klent bevänt med den dramatiska utvecklingen men de vackra bilderna, som ibland medförde, att man hade känslan av att sitta och bläddra i ett illustrerat praktverk, framkallade i förening med den ytterst skickligt arrangerade musiken en reflex från den gustavianska tiden med all dess prakt och esprit.
Och här komma vi in på ett viktigt kapitel -- det är nämligen obestridligt att denna film står och faller med musiken. Hr Sahlberg, som med fog torde kunna betecknas som den svenska filmens främste musikexpert, har här genom en skicklig sammanflätning av Bellmansmelodier och samtida kompositioner -- Mozart, Haydn, Rameau -- åstadkommit ett ackompanjemang, som icke blott bär filmen utan också förlänar den det liv, som den ursprungligen saknar. Jag skulle icke vilja se denna film med ackompanjemang av enbart piano och fiol! Emellertid har Två konungar mer än någon annan film dokumenterat musikens betydelse för filmen och när man lämnar Röda Kvarn, minnes man icke minst de många vackra melodierna. Hur träffande var t ex icke ledmotivet ur Haydns barnsymfoni inpassat i den lilla gatuscenen med barnen, som spelade Gubben Noak!" (Hake i SvD)
Sahlbergs musik hörde till det som konsekvent berömdes, liksom Julius Jaenzons foto. "Många av de tavlor som upprullas ha en rokokomålnings lekande, idylliska behag. Till denna effekt bidrar fotografen, J. Julius, med ett godt kameraarbete." (StT)
Däremot var reaktionerna delade inför de två titelrollernas framställare. Flera kritiker ansåg att Arne Weels Gustaf III saknade pondus och majestät och framstod som operettaktig. Åke Claesson som Bellman uppfattades av somliga som livlös och beskedlig, utan färg och must.
S G S i FDP ansåg dock de båda konungarna vara "tagna på kornet, i synnerhet den sistnämnde, ty Åke Claesson har gjort ett mästerverk av sin roll som den romantiske idealisten. Man ser den av folket så älskade skalden i en mängd idylliska scener från Haga, då denne med sitt älsklingsinstrument inspireras av den natursköna omgivningen till sina många vackra dikter och melodier."
SocD:s recensent påpekade i förbigående det anmärkningsvärda förhållandet att de sammansvurnas motiv aldrig blir redovisade i filmen, och oaktat sin entusiasm för den rojalistiska filmen erinrade Arbetarens kritiker om att en "något så när genomsnittsbildad människa vet vem Gustaf III var, känner hans reaktionära sinnelag, hans statskupp, hans ömkliga roll som mecenat och dålig rådgivare åt den franska revolutionens fiender".
Denna utomordentligt påkostade kostymfilm tillhör den patriotiska och rojalistiska genre som blomstrade under senare hälften av 1920-talet. Stor möda lades ned på den yttre autenticiteten. Vetenskaplig expertis tillkallades för att dekorer, dräkter och rekonstruktioner skulle bli historiskt korrekta.
Uppbyggandet av friluftsteatern i Drottningholms slottspark leddes av Agne Beijer som även kontrollerade den historiska korrektheten i maskeradbalens masker, vilka kopierats efter Desprez' teckningar.
De läckert utförda textkartongerna har ett demonstrativt arkaiserande och franskinfluerat ordval och är ofta försedda med spirituella rokokovinjetter som anspelar på situationen. Åtskilliga scener är inspelade i autentiska miljöer som ställdes till förfogande av hovet som t o m lånade ut Gustaf III:s galavagn och kungaslupen "Vasaorden" till inspelningen. Den magnifika operamaskeraden är dock filmad i Råsundaateljéerna som här åstadkom ett av de mest påkostade byggena i Filmstadens historia. Inspelningen ägde rum i maj, juni och juli 1925.
Den svenska tjugotalsfilmens internationella orientering tar sig uttryck i att man med sikte på grannländerna engagerade den danske operettskådespelaren Arne Weel för Gustaf III:s roll och den unge norrmannen Harald Schwenzen som Ture Hjelm. Det kan i marginalen påpekas, att rollen som Magdalena Rudenschöld spelades av Greta Garbos syster Alva, som avled en tid efter inspelningen.
Åke Claesson, som gjorde sin filmdebut i Två konungar var redan väl förtrogen med Bellmans roll. Han hade gjort Bellmanturnéer runt om i Skandinavien och på kontinenten, och han hade spelat rollen i Ernst Didrings pjäs vid Svenska Teatern i Helsingfors. I svensk film skulle han förbli bellmantolkaren par préférence och spela rollen i ytterligare tre filmer: Ulla min Ulla (1930/8), Sol över Klara (1942/15) och Hans majestäts rival (1943/33).
I Två konungar framför Claesson åtskilliga av Bellmans visor i sekvenser som är så långa, att de ska ge biografkapellen rejält med utrymme att blomma ut musikaliskt. Texterna anger konsekvent vilka visor som tänkes exekverade av sånga!ren.
Filmens uppläggningar erinrar i mycket om pjäsen "Två konungar" av Ernst Didring (1868--1931), men manuskriptet räknades av SF som ett original för filmen. Däremot måste bolaget utverka Didrings tillstånd att få använda pjäsens titel även på filmen. Kungaparet hade för övrigt varit huvudpersoner och gett namn åt en svensk spelfilm redan långt tidigare, nämligen Gustaf III och Bellman av år 1908.
Samtidigt med Ellis hade John W Brunius för Film AB Nordstjärnans räkning påbörjat en inspelning om Gustaf III med Gösta Ekman i huvudrollen. Den inspelningen avbröts, sannolikt av hänsyn till de publika vanskligheterna med två filmer på samma motiv, men också till följd av Gösta Ekmans engagemang i den tyska filmatiseringen av Faust. Av Nordstjärnans projekt förverkligades bara en liten kortfilm, inspelad på Stockholms slott under titeln En afton hos Gustaf III på Stockholms slott (se do i Appendix).
Två konungar räknades vid premiären i november 1925 som producerad av Svensk Filmindustri, men ännu i september annonserades Kronfilm som officin.
1925-05 | 1925-07 | |||||
Filmstaden | Råsunda | Sverige | (ateljé) | |||
Stockholms slott | Stockholm | Sverige | ||||
Drottningholms slott | Ekerö | Sverige | ||||
Tessinska rummen i Överståthållareämbetets palats | Stockholm | Sverige | ||||
Hagaparken | Stockholm | Sverige | ||||
Djurgården | Stockholm | Sverige | ||||
Gamla Stan | Stockholm | Sverige | ||||
Gustavianska rummen på Gripsholms slott | Strängnäs | Sverige | ||||
Mälaren | Sverige |
Sverigepremiär | 1925-11-09 | Röda Kvarn | Gävle | Sverige | 108 min | |
---|---|---|---|---|---|---|
Urpremiär | 1925-11-09 | Röda Kvarn | Gävle | Sverige | 108 min | |
Sverigepremiär | 1925-11-09 | Victoria | Göteborg | Sverige | 108 min | |
Urpremiär | 1925-11-09 | Victoria | Göteborg | Sverige | 108 min | |
Sverigepremiär | 1925-11-09 | Röda Kvarn | Helsingborg | Sverige | 108 min | |
Urpremiär | 1925-11-09 | Röda Kvarn | Helsingborg | Sverige | 108 min | |
Sverigepremiär | 1925-11-09 | Scania | Malmö | Sverige | 108 min | |
Urpremiär | 1925-11-09 | Scania | Malmö | Sverige | 108 min | |
Sverigepremiär | 1925-11-09 | Skandia | Norrköping | Sverige | 108 min | |
Urpremiär | 1925-11-09 | Skandia | Norrköping | Sverige | 108 min | |
Sverigepremiär | 1925-11-09 | Röda Kvarn | Stockholm | Sverige | 108 min | |
Urpremiär | 1925-11-09 | Röda Kvarn | Stockholm | Sverige | 108 min | |
Sverigepremiär | 1925-11-09 | Röda Kvarn | Uppsala | Sverige | 108 min | |
Urpremiär | 1925-11-09 | Röda Kvarn | Uppsala | Sverige | 108 min |
Adel |
Attentat |
Bellman, Carl Michael (1740-1795) |
Drottningholm |
Död |
Fester |
Fäktning |
Förräderi |
Gripsholm |
Gustaf III, kung av Sverige (1746-1792) |
Huvudsta |
Häst/skenande |
Kungligheter |
Maskerader |
Midsommar |
Mord |
Mälaren |
Norrflärke |
Olyckstillbud |
Opera |
Patriotism |
Picknick |
Räddningsbragd |
Sammansvärjning |
Skådespelare |
Spioner |
Stockholm Gamla stan |
Stockholm Slottet |
Stockholm/Djurgården |
Stockholm/Haga |
Stockholm/Överståthållareämbetets palats |
Sångare |
Teatrar |
Varsel |
Vasaorden |
Uppgifterna här avser filmmaterial i Svenska Filminstitutets arkiv. Arkivets bestånd tillgängliggörs på begäran främst för forskning, andra filmarkiv och rättighetsinnehavare. Vid frågor kontakta filmarkivet@filminstitutet.se
Typ | Kopia |
---|---|
Bärare | 35 mm |
Längd i meter | 2242 |
Typ | Kopia |
---|---|
Bärare | 35 mm |
Längd i meter | 2270 |
Typ | Duplikatnegativ |
---|---|
Bärare | 35 mm |
Typ | Duplikatnegativ |
---|---|
Bärare | 35 mm |
Längd i meter | 2270 |
Uppgifterna här avser material i Svenska Filminstitutets arkiv. Vid frågor kontakta Bild- och affischarkivet, bildarkivet@filminstitutet.se
Storlek | Cirka 70 x 100 cm |
---|---|
Antal exemplar | 1 |
Tryckeri | Ivar Hæggströms lito |
Affischdesign | Allan Egnell |
Uppgifterna här avser material i Svenska Filminstitutets arkiv. Vid frågor kontakta Biblioteket, biblioteksexpeditionen@filminstitutet.se
Typ | Kostymskiss |
---|---|
Teknik | Färgkrita |
Storlek | 23 |
Typ | Kostymskiss |
---|---|
Teknik | teckningar |
Storlek | 2 st Bläck |
Typ | Pressklipp |
---|
Uppgifterna här avser material i Svenska Filminstitutets arkiv. Vid frågor kontakta Biblioteket, biblioteksexpeditionen@filminstitutet.se
Typ | Synopsis |
---|---|
Manustitel | Der Königsmord in der Stockholmer Oper. |
Omfång | 3 s. |
Språk | Tyska |
Typ | Dialoglista |
---|---|
Manustitel | Scenario: Henning Ohlsson och Elis Ellis. |
Omfång | 6 s. |
Språk | Svenska |
Typ | Dialoglista |
---|---|
Manustitel | Fighting Thgough. |
Omfång | 6 s. |
Språk | Engelska |
Typ | Dialoglista |
---|---|
Manustitel | Der Köningsmord in der Stockholmer Oper. |
Omfång | 7 s. |
Språk | Tyska |
Typ | Dialoglista |
---|---|
Manustitel | Deux rois. |
Omfång | 6 s. |
Språk | Franska |
Typ | Dialoglista |
---|---|
Manustitel | Textlista upprättad efter nyrestaurerad kopia. |
Omfång | 17 s. Produktionsuppgifter och rollista (1 s.). |
Språk | Svenska |
Uppgifterna här avser material i Svenska Filminstitutets arkiv. Vid frågor kontakta Bild- och affischarkivet, bildarkivet@filminstitutet.se
Svartvitt papper | SET |
---|---|
Bakombild papper | 1 |
Album | Nej |
Typ | Program/Reklamtryck |
---|
Typ | Program/Reklamtryck |
---|---|
Språk | Svenska |
Typ | Program/Reklamtryck |
---|---|
Språk | Svenska |
Typ | Program/Reklamtryck |
---|---|
Språk | Finska |