Grundfakta

Media (86 st)

Originaltitel Farbror Frans
Filmtyp Långfilm
Kategori Spelfilm
Regi
Manus
Förlaga
Produktionsland
Produktionsbolag
Åldersgräns Tillåten från 15 år
Sverigepremiär 1926-03-15

Medverkande

Ivan Hedqvist
farbror Frans

Richard Lund
Peter Dam, premiäraktör

Margita Alfvén
Margareta Solling

Astri Richard
Henny von Spoover

Paul Stäring
Helle (4 år), Kajas son

Visa alla medverkande

Handling

Filmen är en återblick, där den åldrade Kaja berättar sin egen kärlekshistoria för den 20-årige och nyföräls!kade sonen Helle. Den försiggår i danskt högborgerligt...

Visa hela handlingen

Press

Det var ett allmänt omdöme, att Sigurd Wallén räddat det sentimentala romanstoffet från att bli sliskigt eller förfalla till pjollrighet. Ändå noterade flera recensenter att det...

Visa all press


Relaterat

Titlar

Originaltitel
Svensk premiärtitel
Distributionstitel

Filmteam

Medverkande

Ivan Hedqvist farbror Frans
Inga Tidblad Kaja
Richard Lund Peter Dam, premiäraktör
Margita Alfvén Margareta Solling
Astri Richard Henny von Spoover
Paul Stäring Helle (4 år), Kajas son
Olof Wifstrand Helle, 20 år
Dagny Westerberg Helles fästmö
Stina Berg farbror Frans' hushållerska
Lili Ziedner aktris
Knut Lambert Kajas far
Gustaf Lövås skridskoåkare
Olle Ek skådespelare
Astrid Magnusson

Bolag

Produktionsbolag Film AB Minerva
Distributör i Sverige (35 mm) Filmindustri AB Skandias Filmbyrå 1926

Handling

Filmen är en återblick, där den åldrade Kaja berättar sin egen kärlekshistoria för den 20-årige och nyföräls!kade sonen Helle.

Den försiggår i danskt högborgerligt 1880-tal. Den unga Kaja är förälskad i och nyförlovad med den firade premiäraktören Peter Dam. Hennes svärmeri iakttas med vemod och oro av hennes gode vän, den gamle farbror Frans, som undrar om hon verkligen är säker på att detta är den stora kärleken. "Var lugn farbror Frans. Jag vet att jag valt rätt", svarar hon och kysser honom på pannan. Efteråt försjunker farbror Frans i gamla fotografier från Kajas barndom och minns hur han tidigt fick hand om hennes vårdnad och uppfostran. "Så hade hon blivit för honom ungdomen, livet."

När Peter och Kaja är ute på supé flirtar han diskret med andra kvinnor, och han försummar att delta i Kajas inredningsbestyr i det blivande hemmet. Farbror Frans är desto omtänksammare. Till och med kvällen före bröllopet, "den sista i frihet", väljer Peter att tillbringa med damerna på teatern, och den kvällen är farbror Frans nära att ge efter för sin passion och låter Kaja ana, att hans känslor inte är uteslutande farbroderliga.

Efter bröllopet framstår Peter alltmer som en hänsynslös egoist. Vid tanken på det barn som Kaja väntar mulnar han och hustruns oro för framtiden avfärdar han som hysteriska fasoner. Kaja anar att han är otrogen och grips av tilltagande förtvivlan.

Under sommaren vistas Kaja på landet i väntan på barnet som ska födas. Peter finner förevändningar för att resa bort på annat håll med sin älskarinna. Kaja finner tröst hos farbror Frans som besöker henne vid havet. Hon sjunger för honom på stranden, han tar hennes hand, hon lutar sitt huvud mot hans axel. Utan ord och med stor behärskning visar de varandra sin kärlek.

Kaja är nära att dö i barnsäng, men farbror Frans kämpar om henne med döden och vinner slutligen. När Peter Dam återvänder vägrar Kaja att låta honom röra vid den nyfödde sonen Helle. Hon vill ha skilsmässa och får därvidlag efter en tid oväntad hjälp i och med att general von Spoover, far till Peters senaste älskarinna, begär att Peter ska gifta sig med hans dotter.

"Så följde dagar, bräddfulla av lycka". Kaja och farbror Frans kan gifta sig med varandra och ger den lille Helle ett nytt och harmoniskt hem. De lever i en lantlig idyll, men lyckan blir kort. En dag, när farbror Frans åter sitter och minns vid de gamla fotografierna får han en hjärtattack och dör med ett barndomsfoto av Kaja i handen. Den djupaste sorg och förtvivlan drabbar Kaja, men när den fyraårige sonen i sin leksakstelefon beställer ett samtal med farbror Frans i himlen inser hon att hon fortfarande har en uppgift i livet och beslutar att i fortsättningen leva uteslutande för sin son.

Här återvänder filmen till den lilla ramberättelsen. Den nu uppväxte Helles fästmö kommer på besök och hälsas välkommen av Kaja med samma visdomsord som hon själv en gång fick av farbror Frans: "Kräv allt, giv allt!"

Censur / granskning

Censurnummer 36829
Datum 1926-03-10
Åldersgräns Tillåten från 15 år
Originallängd 1897 meter


Tekniska fakta

Bildformat 1.33:1
Bredd 35 mm
Hastighet 24
Längd i meter 1897 meter
Längd i minuter 69 min
Akter 6 rullar


Kommentarer

Pressreaktion Svensk filmografi

Det var ett allmänt omdöme, att Sigurd Wallén räddat det sentimentala romanstoffet från att bli sliskigt eller förfalla till pjollrighet. Ändå noterade flera recensenter att det snyftades mycket intensivt i salongen. Det vackra fotot och den elegiska stämningen lovordades, men en genomgående kritik gällde överflödet av oväsentliga detaljer, omständligheten i berättandet och speltaktens långsläpighet.

"Men det finns å andra sidan partier som skildras med en nästan suggestiv styrka; som exempelvis i den scen, där Kaja blir medveten om att hennes kärlek till mannen är död och att den hon älskar är farbror Frans. Eller Kajas svåra stund, då hon fött sitt barn, och farbror Frans stilla och sorgset sitter vid hennes bädd, då hennes ande irrar i vilda feberfantasier -- det är ögonblick av en exaltatiskt gripande verkan." (StD)

Ivan Hedqvist fick lysande recensioner för sin gammelmansroll, som betecknas som glänsande, ypperligt spelad och briljant maskerad, full av resning, nobless och värme. Lika stor hänförelse väckte Inga Tidblads spel, karaktäriserat med adjektiv som ljuv och själfull, fin och känslig, vek och älsklig. "Naturligt och med stort behag bär hon också upp sina klänningar från sekelslutet -- ja, det är helt igenom, till det inre och till det yttre, en fin och vacker prestation." (StT)

Flera av kritikerna ansåg att hon förde tanken till Lilian Gish. Däremot redovisades flera reservationer inför Richard Lund. "Denne skådespelare hör inte längre hemma i första älskarfacket, vilket man kunde konstatera även i en tidigare film av samme regissör, nämligen Dollarmillionen" skrev SvD.

Arbetarens recensent summerade sina intryck så här: "En sådan film ger dock något: den ger en spegelbild av en gången generations stämnings- och känslovärld, dess flärdlösa glädje och lycka, liksom dess stillsamt burna sorg, den ger stämningar som då man hör de spröda tonerna från en spinett." Och han (hon?) tillade: "Fotograferingen var fin-fin."

Kommentar Svensk filmografi

Den danska författarinnan Jenny Blicher-Clausens roman "Farbror Frans" utkom 1902 och blev en stor försäljningssuccé. Romanens bitterljuvt nostalgiska atmosfär blir i filmen ytterligare understruken, dels genom det längre tidsavståndet, dels genom en återblicksteknik i flera led, dels genom att huvudpersonerna även i lyckliga stunder själva drömmer sig tillbaka till ännu lyckligare skeden i livet.

Det är värt att påpeka att upphovsmännen av allt att döma funnit relationen mellan den åldrige farbror Frans och den unga Kaja något vansklig att skildra med hänsyn till tidens syn på den goda smakens gränser. Farbror Frans kysser sålunda aldrig sin Kaja -- annat än på fotografi!

Axel Lindbloms foto är anmärkningsvärt för sitt raffinerade spel med rumsskapande ljusdunkeleffekter som präglar praktiskt taget hela filmen. I sina memoarer, "Revydags" (s 135 ff), ger Sigurd Wallén glimtar från inspelningen, som han uppenbarligen räknar som en av sina stoltaste bedrifter. Den ägde rum i Danmark och i Filmstaden hösten 1925.

Filmen hör för övrigt till de få sena svenska tjugotalsfilmer som funnit nåd i Bengt Idestam-Almquists historieskrivning. 1944 skrev han i 'hSvensk Filmindustri tjugofem år" (s 113 f):

"Det är två filmer från denna tid, som påkallar uppmärksamheten, Damen med kameliorna och Farbror Frans. De har en vemodig, spröd stämning av höst. I dem klingar storhetstidens vackra sommar ut. De förtär resterna av storhetstidens arv, på ett värdigt, kultiverat nästan överförfinat sätt, och står i sällsam kontrast till den omgivande världens buller. (-) Också Farbror Frans är en trana i sparvdans. Hur skulle hans och den översentimentala författarinnan Blicher-Clausens motto 'Gå aldrig på ackord med kärleken' vinna gehör i jazzålderns sexuella frigjordhet? (-) Farbror Frans är i vissa avseenden vida överlägsen många av våra dagars uppreklamerade filmer. Dock inte i publiktycke."

Idestam-Almquists antydan om att filmen skulle ha blivit ett publikfiasko stämmer knappast med verkligheten. Åtminstone inför Stockholms-publiken blev Farbror Frans en relativ framgång.

Förlaga

Inspelning

(hösten) 1925 1925
Filmstaden Råsunda Sverige
Gilleleje Danmark

Visningar

Sverigepremiär 1926-03-15 Röda Kvarn Gävle Sverige 69 min
Urpremiär 1926-03-15 Röda Kvarn Gävle Sverige 69 min
Sverigepremiär 1926-03-15 Cosmorama Göteborg Sverige 69 min
Urpremiär 1926-03-15 Cosmorama Göteborg Sverige 69 min
Sverigepremiär 1926-03-15 Scania Malmö Sverige 69 min
Urpremiär 1926-03-15 Scania Malmö Sverige 69 min
Sverigepremiär 1926-03-15 Skandia Norrköping Sverige 69 min
Urpremiär 1926-03-15 Skandia Norrköping Sverige 69 min
Sverigepremiär 1926-03-15 Röda Kvarn Stockholm Sverige 69 min
Urpremiär 1926-03-15 Röda Kvarn Stockholm Sverige 69 min
Sverigepremiär 1926-03-15 Svea Sundsvall Sverige 69 min
Urpremiär 1926-03-15 Svea Sundsvall Sverige 69 min
Sverigepremiär 1926-03-15 Röda Kvarn Uppsala Sverige 69 min
Urpremiär 1926-03-15 Röda Kvarn Uppsala Sverige 69 min
Sverigepremiär 1926-03-15 Imperial Örebro Sverige 69 min
Urpremiär 1926-03-15 Imperial Örebro Sverige 69 min

Ämnesord

1800-tal
Barn
Barnafödsel
Danmark/Gilleleje
Död
Ensamstående man
Familj
Gammelmanskärlek
Hjärtattacker
Leksakstelefon
Minnesbilder
Officer
Otrohet
Rivaler
Sjukdom
Skilsmässor
Skådespelare
Vård av sjuk
Äktenskap
Änkor
Återblick

Bestånd Film

Uppgifterna här avser filmmaterial i Svenska Filminstitutets arkiv. Arkivets bestånd tillgängliggörs på begäran främst för forskning, andra filmarkiv och rättighetsinnehavare. Vid frågor kontakta filmarkivet@filminstitutet.se

Typ Kopia
Materialbas Acetat
Bredd 35 mm


Typ Duplikatnegativ
Bredd 35 mm


Bestånd Affischer

Storlek Större än 850 x 1100
Tryckeri Ivar Hæggströms lito
Affischdesign Gunnar Håkansson


Bestånd Manuskript

Typ Synopsis
Manustitel Daughters of yesterday.
Omfång 2 s.
Språk Engelska


Typ Inspelningsmanus
Manustitel För filmen efter J-Blicher-Clausens roman med samma namn. Av Henning Ohlson.
Omfång 75 s. Miljölista (7 s.) ingår.
Språk Svenska


Typ Dialoglista
Omfång 6 s. Rollista ingår.
Språk Svenska


Typ Dialoglista
Manustitel Daughters of yesterday.
Omfång 6 s.
Språk Engelska


Typ Inspelningsmanus
Manustitel För filmen efter J-Blicher-Clausens roman med samma namn av: Henning Ohlson.
Omfång 75 s. Miljölista (7 s.) ingår.
Språk Svenska


Bestånd Stillbild

Svartvitt papper 16
Album Ja


Bestånd PR-material

Typ Program/Reklamtryck
Språk Svenska


Typ Program/Reklamtryck
Språk Danska


Typ Program/Reklamtryck
Språk Svenska


Kontakta redaktionen

Har du frågor om Svensk Filmdatabas eller är det någon uppgift på den här sidan som inte är korrekt eller som saknas? Hör i så fall gärna av dig till oss på redaktionen. Obs! Vi vet inte om det går att få tag på en film för att se den, så fråga oss inte om det, men testa däremot gärna knappen Hitta filmen som du hittar längst upp i högra hörnet på alla databasens filmsidor.

Vad gäller det?