Arnljot (1927)

Media (73 st)

Denna film hör tyvärr till de svenska stumfilmer som helt har gått förlorade och vi känner inte till något bevarat filmmaterial – vare sig kopia, original- eller bevarandematerial. Läs mer på Filmarkivets sida Bevarade och förlorade svenska stumfilmer.

Originaltitel	Arnljot
Svensk premiärtitel	Arnljot

Regi	Theodor Berthels
Manus	Greta Berthels
Foto	Adrian Bjurman
Musik	Wilhelm Peterson-Berger (vid premiären)
Arkitekt	Arvid Olson
Klippning	Adrian Bjurman
Rådgivare	Gustaf Hallström
Musikarrangör	Wilhelm Peterson-Berger

Hugo Björne	Arnljot Sunvisson
Thora Östberg	Gunhild Östmundsdotter
Greta Berthels	Vaino
Theodor Berthels	Olav den helige
Arthur Natorp	Ubma, lapparnas trollkarl
Paul Seelig	Gudfast Grimson
Valborg Hansson	Unn, Arnljots moder
Henning Ohlsson	Sigurd i Slandrom
Thure Holm	Östmund, Gunhilds fader

Produktionsbolag	Thebe Film
	Svenska Biografernas Förening u.p.a.
Distributör i Sverige (35 mm)	Film AB Liberty	1927

Efter fem år i västerled återkommer vikingen Arnljot Sunvisson år 1025 till Jämtland för att finna att hans älskade Gunhild Östmundsdotter svikit sina löften och gift sig med Gudfast Grimson.
Arnljot får veta, att sveket beror på att Gudfast förtalat honom inför Gunhild, och vid tinget på Frösön dräper han sin rival. Därmed har Arnljot brutit mot tingsfredens heliga lag och blir förklarad fågelfri -- när han i själva verket annars haft goda utsikter att bli utropad till jämtarnas konung.
Arnljot flyr till fjällen och bygger en koja. Under en snöstorm ger han skydd åt en sameflicka vid namn Vaino som skickats ut av trollkarlen Ubma för att söka reda på den biltoge vikingens vistelseort. Ubma har ont i sinnet och vill utröna var Arnljot gömt sin faders skatter, men Vaino förmår inte förråda sin välgörare utan stannar hos Arnljot som hans lydiga tjänarinna.
Arnljot får höra om Olav Haraldson, konungen i Nord-Norge som övergått till Vite Krists lära, och sänder med två fredlösa män en hälsning och en gåva till honom. Även Gunhild har gripits av den nya läran och låtit sig kristnas. För sin tros skull måste hon fly från hembygden, och på sin flykt mot Norge går hon vilse och kommer till Arnljots koja. Han försöker återväcka hennes kärlek, men hon lämnar honom och vandrar vidare.
Arnljot vill i sin förtvivlan kasta sig mot sitt spjut men hindras av den trogna Vaino. I stället beslutar han sig för att sluta sig till Olav den heliges män. Han sänder Vaino tillbaka till hennes folk, beger sig till Norge, välkomnas av Olav och låter sig döpas.
Som Olavs närmaste man bereder sig Arnljot för att deltaga i slaget vid Stiklestad när han nås av sändebud från jämtarna som nu upphävt hans fredlöshet och bjuder honom kungavärdigheten. Men Arnljot stupar tillsammans med Olav i slaget. Han dör i armarna på Gunhild och hans lik förs över fjällen tillbaka till Frösön. (Bearbetning av manuskript och program.)

Texten reviderad 2011-01-21

Censurnummer	38303
Datum	1927-01-07
Åldersgräns	Barntillåten
Originallängd	2439 meter

Bildformat	1.33:1
Ljudtyp	Stum
Färgtyp	Svartvit
Bärare	35 mm
Hastighet	24
Längd i meter	2439 meter
Längd i minuter	89 min
Akter	7 rullar

Pressreaktion Svensk filmografi

Det talades visserligen positivt om svenskhet, storvulen kraft och mäktighet i några recensioner, men på det hela taget blev Arnljot ett kritikerfiasko i Stockholm. Man fann den överlag uppstyltad, ofilmisk, tung och illa spelad.

"Filmatiseringen av Peterson-Bergers Arnljot, som i går kväll hade premiär på Sibyllan, är närmast att betrakta som ett svenskt försök att åstadkomma något i stil med tyskarnas filmatisering av Nibelungen.

Upp till denna senares episka bredd och storslagna skönhet når Arnljot icke. Dess vikingar verkar för mycket operaartister, giva knappast illusion av urkraften hos våra förfäder, när de skakade svärd och sköld." (E i FDP)

"Det är ledsamt att nödgas säga det, men vi kunna ej annat än betrakta Arnljot som ett stort steg bakåt. I sina första filmer frapperade Berthels med livfulla, mustiga masscener, en bitvis rapp och intelligent klippning, rörlig kamera och blinkvis levande personinstruktion. Var finns alla dessa goda egenskaper i 'Arnljot'? Kan ens den välvilligaste betraktare skönja dem?" (Robin Hood i StT)

"Arnljotfilmen är från början till slut ett missgrepp. I stället för att bygga på sägnernas betydligt mer rörliga stoff, har scenariot låsts fast vid operan, bundits vid dess skådeplatser och hackat sönder dess repliker. Något mer stillastående och orörligt än denna film får man också leta efter. Man letar förgäves efter någon ljuspunkt. Det skulle i så fall vara bakgrunden, det jämtländska landskapet, men dess skönhet kan ju knappast filmfabrikörerna räkna sig till förtjänst. Berthels regi har alldeles slagit slint. Den brukar sina svagheter till trots annars förete vissa glimtar, men här har han tydligen i sin föresats att vara riktigt fornnordisk och gravallvarlig alldeles tappat huvudet. Med dylika skådespelare kunde resultatet för övrigt knappast blivit särskilt acceptabelt, även om en mer rutinerad regissör lett inspelningen. Björnes Arnljot är en enda stor teatergrimas, och mellan dylika och rena tafattheter fördelar sig spelet i övrigt. Det gäller både solister och statister. Man blir faktiskt vemodig, när man ser allt detta döda skägg och alla dess nickande skallar." (StD)

Kommentar Svensk filmografi

Theodor Berthels gick till verket med stor omsorg och höga ambitioner, när han efter sviten av "folkfilmer" grep sig an detta högkulturellt pretentiösa stoff. För att dräkter och byggnader och rekvisita skulle bli vetenskapligt korrekta engagerades t ex en särskild expert, dr Gustaf Hallström vid Statens Historiska museum. I Filmjournalen 1925, nr 35--37, s 582--583, gav Hallström en redogörelse för sitt arbete under inspelningen.

Inspelningstiden var ovanligt lång: filmen påbörjades före Min fru har en fästman (1926/8) men blev färdig flera månader senare. Liksom denna andra Berthels-film från officinen Thebe Film finansierades Arnljot huvudsakligen av Svenska Biografernas Förening och blev liksom den ett publikt fiasko. I samband med urpremiären i Östersund förekom emellertid anslående festligheter, som bl a landshövdingen hedrade med sin närvaro.

Filmen byggde på ett drama av Wilhelm Peterson-Berger (1867--1942), vilket i sin tur utgjorde en bearbetning för talscenen av hans opera "Arnljot" som uruppfördes på Kungliga Teatern i Stockholm 1910 och som länge räknades som vårt främsta svenska operaarbete. Enligt publiciteten kring filmen ska Peterson-Berger också i någon mån ha deltagit i manuskriptarbetet, men den ryktbare kompositören och kritikern var föga entusiastisk över det slutliga resultatet. Efter premiären gjorde han ett tidningsuttalande om filmen:

"Även om jag inte bestämt vill ta avstånd från filmen, kan jag dock inte underlåta att framhålla, att den inte alls är efter mitt sinne. Jag har visserligen gått in på att låta den spelas och även att musiken till operan får beledsaga filmen, ett arbete, som jag f ö själv verkställt. Men eljest har samarbetet mellan mig och regissören tyvärr varit ytterst ringa.

Det är en hel del försyndelser man gjort sig skyldig till, men att draga fram dem alla skulle föra alltför långt. Inte minst är det mot regien jag vill rikta mina anmärkningar. Framför allt äro Gunhilds olika scener illa gjorda och hennes framställarinna synnerligen svag. Efter dråpet av maken vid tinget t ex kastar hon sig över honom i en pose, som skulle hon säga: 'Var inte stött, min lilla Arnljot'. Vidare är Vainos kostymer alldeles felaktiga: alltför eskimå-gentila! Det är ju dock ingen amerikansk äventyrsfilm från Alaska det är frågan om. Och att en katolsk biskop går omkring och undervisar folket i en svart prästkappa är en filmfantasi, som inte passar i detta sammanhang. Slutligen Arnljots likfärd: nog har man väl tillräckligt många bildexempel på att man inte bär en slagen hjälte på spjuten -- 20 mil som här är fallet -- utan över axlarna på ett eller annat sätt. Huvudfiguren spelas dessutom i mitt tycke litet för sentimentalt.

Det skulle emellertid krävt ytterligare ett år och kostat en hel del pengar att göra om alla dessa scener. Om alltså filminspelningen är på sidan om mina intentioner och betydligt förvanskad, finnes ändå så mycket kvar av vildmarksstämningen, Vainopoesien och Arnljotödet, att man kan fängslas och gripas. Och kanske den kommer att slå an, trots allt." (Citerat efter Biografbladet 1927 nr 1, s 38--39)

Originaltitel	Arnljot (Pjäs)
Författare	Wilhelm Peterson-Berger

				1925	1926
F.d. Bonnierateljén, Kungsholmen	Stockholm	Sverige
	Frösön, Jämtland	Sverige
Mullfjället, Duved	Åre, Jämtland	Sverige

Sverigepremiär	1927-01-10	Sveasalongen	Östersund		89 min
Urpremiär	1927-01-10	Sveasalongen	Östersund		89 min
Stockholmspremiär	1927-01-24	Sibyllan	Stockholm		89 min

Originaltitel	Musik i urval (kontakta redaktionen för detaljer om enskilda filmer)

Dop

Död

Fjäll

Fredlös

Frösön

Fältslag

Jämtland

Landsflykt

Mord

Mullfjället

Nationella minoriteter, samer

Omvändelse

Samer

Självmordsförsök

Stiklestad

Ting

Trollkarl

Trollkunnighet

Trolöshet i kärlek

Trosförföljelse

Viking

gåsmiddag

Änkor

Uppgifterna här avser material i Svenska Filminstitutets arkiv. Vid frågor kontakta Bild- och affischarkivet, bildarkivet@filminstitutet.se

Storlek	Cirka 70 x 100 cm
Antal exemplar	1
Tryckeri	J. Olsén litogr.anst.
Affischdesign	Eric Rohman

Uppgifterna här avser material i Svenska Filminstitutets arkiv. Vid frågor kontakta Biblioteket, biblioteksexpeditionen@filminstitutet.se

Typ	Pressklipp

Uppgifterna här avser material i Svenska Filminstitutets arkiv. Vid frågor kontakta Biblioteket, biblioteksexpeditionen@filminstitutet.se

Typ	Inspelningsmanus
Manustitel	Arnljot. Filmatiseringar efter W. Peterson-Bergers drama "Arnljot"
Omfång	50 s. Scenförteckning ingår.
Språk	Svenska

Typ	Synopsis
Manustitel	"handling"
Omfång	1 s.
Språk	Svenska

Typ	Synopsis
Manustitel	Manus: Greta Berthels efter Wilhelm Peterson-Bergers drama.
Omfång	2 s. Rollista ingår.
Språk	Svenska

Typ	Synopsis
Omfång	1 s.
Språk	Engelska

Typ	Synopsis
Omfång	1 s. Rollista ingår.
Språk	Tyska

Typ	Dialoglista
Manustitel	Efter Wilhelm Peterson-Bergers drama.
Omfång	7 s. Produktionsuppgifter ingår.
Språk	Svenska

Typ	Dialoglista
Manustitel	"textlista" till 'Arnljot'. En film efter Wilhelm Peterson-Bergers drama.
Omfång	9 s.
Språk	Svenska

Typ	Dialoglista
Manustitel	From the opera of Wilhelm Peterson-Berger.
Omfång	6 s.
Språk	Engelska

Typ	Inspelningsmanus
Manustitel	Arnljot.
Omfång	50 s.
Språk	Svenska

Uppgifterna här avser material i Svenska Filminstitutets arkiv. Vid frågor kontakta Bild- och affischarkivet, bildarkivet@filminstitutet.se

Svartvitt papper	SET
Bakombild papper	SET
Album	Nej

Typ	Program/Reklamtryck
Språk	Svenska

Typ	Program/Reklamtryck
Språk	Svenska

Typ	Program/Reklamtryck
Språk	Svenska

Typ	Program/Reklamtryck
Språk	Svenska