Grundfakta

Media (73 st)

Originaltitel Rågens rike
Filmtyp Långfilm
Kategori Spelfilm
Regi
Producent
Manus
Förlaga
Produktionsland
Produktionsbolag
Åldersgräns Tillåten från 15 år
Sverigepremiär 1929-12-26

Medverkande

Mathias Taube
Mattias Spangar, storbonde

Eric Laurent
Markus, hans dräng

Märtha Lindlöf
änka på Gammelgården

Margit Manstad
Klara, änkans dotter

Artur Cederborgh
profet i Vägasked

Gustav Runsten
hans dräng

Visa alla medverkande

Handling

I den landsbygd där filmen utspelas finns flera inbördes fientliga befolkningsgrupper, men utstötta av alla de övriga är timmerhuggarna uppe i skogen. Det är nu lördagseftermiddag och...

Visa hela handlingen

Press

Ivar Johansson fick överlag ett varmt välkomnande som filmregissör. Flera kritiker noterade inflytandet från den sovjetiska filmen, andra pekade på traditionen från den svenska filmens...

Visa all press


Relaterat

Titlar

Originaltitel
Svensk premiärtitel
Distributionstitel

Filmteam

Regi
Manus
Producent
Foto
Musik
Arkitekt
Musikarrangör
Smink
Textdesign

Medverkande

Mathias Taube Mattias Spangar, storbonde
Eric Laurent Markus, hans dräng
Märtha Lindlöf änka på Gammelgården
Margit Manstad Klara, änkans dotter
Artur Cederborgh profet i Vägasked
Gustav Runsten hans dräng
Axel Slangus Kniv-Pekka
Gösta Ericsson Ante, hans förtrogne
Solveig Hedengran Stina, lillpiga på Spangarn
Lizzie Nyström gammelpiga på Spangarn
Sven Bergvall Gusten, äldste sonen på Gammelgården
Wictor Hagman Jan, mellansonen
Rune Engelbrektson Lill-Matt, yngste sonen
Gustaf Gjerdrum präst
Jerry Christenson dräng
Hilda Borgström bondgumma
Sickan Castegren bondgumma
Tyra Dörum bondgumma
Gunhild Robertson bondgumma
Edla Rothgardt bondgumma
Signe Enwall piga
Julia Cæsar piga
Helga Brofeldt piga
Knut Frankman granne till Spangarn

Bolag

Produktionsbolag Tellus Film
Finansiär Maja Engelbrektson
Distributör i Sverige (35 mm) AB Fribergs Filmbyrå 1929

Handling

I den landsbygd där filmen utspelas finns flera inbördes fientliga befolkningsgrupper, men utstötta av alla de övriga är timmerhuggarna uppe i skogen. Det är nu lördagseftermiddag och man bereder sig för kvällens dans.

Karin, dottern i Gammelgården, ämnar sig till dansbanan som alla andra. Hon älskar drängen Markus på storgården Spangarn, vilket hennes mor ser med oblida ögon, eftersom storbonden själv, Mattias, är en fullt tänkbar friare. Karin förekommer även i skogshuggarnas råa samtalsfantasier.

Det håller redan på att dra ihop sig till slagsmål vid dansbanan, när Karin lämnar hemmet för att bege sig dit. På vägen blir hon upphunnen av Kniv-Pekka -- basen för timmerhuggarna -- som försöker våldta henne. Åsyna vittne råkar bli lillpigan på Spangarn, som rusar till dansbanan för att skaffa folk som kan rädda Karin. Markus kommer till hennes undsättning, och ett våldsamt slagsmål utkämpas mellan Markus och Pekka, samtidigt som det kollektiva slagsmålet vid dansbanan pågår som bäst. Markus vinner enviget och efteråt kysser han och Karin varandra i rågfältet.

Storbonden Mattias på Spangarn ackorderar i antydande ordalag med änkan på Gammelgården om hennes dotter. Eftersom drängen och storbonden är väl medvetna om den inbördes rivaliteten är spänningen dem emellan stor. Bonden striglar sin rakkniv, drängen vässar sin lie.

Mattias kommer till Gammelgården på friarbesök. Karin ger honom upprörd och indignerad sitt nej, men den kavata modern är den som bestämmer i huset och hennes svar är ja. Karin gråter ut hos drängen medan bröllopet fastställs till påsk.

Mattias utmanar Markus på brännvinsenvig och super drängen under bordet. Redlös blir Markus placerad bredvid suggan i svinstian, varpå storbonden hämtar Karin och visar henne drängens förnedring.

Den förödmjukelsen kan Markus inte bära utan lämnar bygden och flyr upp till huggarna i skogen, där han så småningom blir accepterad som en like. Han försonas med Kniv-Pekka, som återkommit från fängelsevistelsen som blev följden av våldtäktsförsöket. På väg efter brännvin att fira försoningen med stöter Markus oförhappandes ihop med Mattias ute i skogen. Det blir ett häftigt slagsmål som slutar med att Mattias besegras, oförmögen att ta hand om sig själv. Markus kör honom på släden ned till kyrkogården, där han placerar honom hjälplös i snön framför hustruns grav.

Trots att länsman kommer på besök vill inte bonden på Spangarn sätta fast sin dräng för övervåldet. Bröllopet med Karin måste uppskjutas till följd av de skador Mattias ådragit sig, men när midsommaren kommer blir det vigsel. Framför altaret svimmar Karin utan att ge prästen svar på hans fråga.

Nu kommer en konstig tid för hela bygden. Karin börjar gå i sömnen och skrämmer både människor och djur, när hon om nätterna söker sig upp mot skogen. Hon blir varje gång omhändertagen av traktens egendomliga naturpredikant, "Profeten" och hans dräng. Mattias själv får dåliga nerver och blir oförmögen att sova. Änkan på Gammelgården får slaganfall. Över allt tycks en förbannelse vila. "Profeten" kungör att allt beror på att storbonden inte vill ge Karin fri. Pöbeln uppviglas att hemsöka storbonden för att med våld tvinga honom till medgörlighet, men med sin bjudande auktoritet avspisar han hopen. Men samvetet lämnar honom ingen ro. Han hallucinerar att hans avlidna hustru ger honom råd från fotografiet på väggen. Mattias faller till föga, reser upp i skogen och meddelar Markus att han får jäntan om han kommer tillbaka.

När våren kommer vänder Markus åter; först tar han för den manliga prestigens skull vägen med forsen. Sista biten får han skjuts av storbonden själv. När midsommarstången reses denna gång är det över Karins och Markus älskog i rågfältet.

Censur / granskning

Censurnummer 43945
Datum 1929-12-12
Åldersgräns Tillåten från 15 år
Originallängd 2818 meter
Kommentar I akt II: större delen av första visandet av Kniv-Pekkas brottning med flickan, det fortsatta visandet av samma övervåld, dock bibehålles flickans bortbärning; närbilderna av struptagen under båda karlarnas slagsmål samt en närbild av deras brottning vid rullandet på marken. I akt IV: andra scenen med Markus' handrörelser, då han ligger i svinstian, ävensom text 70: ''Än sover han hos dig och än hos suggan''.


Tekniska fakta

Bildformat 1.33:1
Bredd 35 mm
Hastighet 24
Längd i meter 2217 meter
Längd i minuter 81 min
Akter 9 rullar


Kommentarer

Pressreaktion Svensk filmografi

Ivar Johansson fick överlag ett varmt välkomnande som filmregissör. Flera kritiker noterade inflytandet från den sovjetiska filmen, andra pekade på traditionen från den svenska filmens storhetstid. Detta var svensk bondefilm och ändå något nytt och intresseväckande .

"Den gamle filmtextaren och filmklipparen Ivar Johanssons debut som filmregissör är en av de största och gladaste händelserna i svensk film på länge. Debuten är glänsande. Vi behöva regissörer, vi ha sökt dem med ljus och strålkastare, vi ha skakat fram nya regissörer ur diverse dramatiska kappor och vi ha endels lyckats, endels nöjt oss med sekunda krafter. Men här ha vi en färdig man, född med sinne för film och härdad genom årtionden av praktiska och teoretiska studier. Ivar Johansson förvånar: varför har han inte framträtt för länge sedan. Han k a n ju film -- bättre än någon levande svensk regissör utom Sjöström. Och han är m o d e r n. Han parasiterar inte på den svenska filmens guldålder, han är ingen epigon, han har följt utvecklingen till dags dato med vakna ögon. Mest har han lärt av rysk film, och han berättar med en kraft och talang som gör en varm om hjärtat och återföder tron på den svenska filmens framtid.

Hans stil är fullt mogen. Han berättar helst i långa, dramatiskt mättade och genomarbetade scener. Exempelvis Spangars och Markus makabra supgille på tu man hand. Han borrar sig in i de agerandes själar och vejer inte för naturalism. Han tvärtom söker den.

Dessa långa scener-episoder sammanbinder han med korta landskapsbilder i ryskt maner -- vitsippor på en äng ange våren o s v. Och spets sätter han på berättelsen genom djärva, effektfulla kamerainställningar. Herr Halling har nog fått svettas och gno mer än svenska fotografer bruka ha lust till." (Robin Hood i StT)

"Själva temat tvingar honom att vandra den svenska bondefilmens eviga väg -- slagsmål, midsommardans, forsfärd och så vidare -- men trots detta märker man i en mängd detaljer ett nytt och ofta imponerande grepp." (Hake i SvD)

"Det var en i bästa mening modern regi av verkligt internationellt snitt, fri både från den gammalmodiga teknik, som länge präglat svensk filmregi och från alla de tusenden och en kuriöst pajasartade upptåg, vilka vi eljest blivit inlärda att betrakta som lustigheter i svensk film. Ivar Johansson hade verkligen fångat något av rågdoften från 'Rågens rike' i sina mästerligt tagna landskapsbilder, och han hade på kornet tagit sina förälskade och styvsinta bönder av bägge könen, så att man verkligen trodde på dem -- hur ofta kan man egentligen säga det om de svenska litteraturbönderna av i dag?" (B i NDA)

"Margit Manstad, det är bondflickan, som älskar sin Erik men rustar till bröllop med Mathias Taubes tjurande, vresige förstockade, i det närmaste på kornet tagne storbonde, och svimmar inför altaret. Hon dokumenterar sig ännu en gång som vår skickligaste filmskådespelerska, ehuru hon här har att göra med ett fack, som borde vara henne vitt främmande. Sin lantliga typ gör hon ganska trovärdigt. Vackrare bild än hennes runda ansikte, glittrande ögon och skälmska behag mitt inne i den meterhöga rågens rike har inte svensk film presterat, såvida inte rekordet slås i Säg det med toner, som ännu är en fördold filmstorhet, när detta skrives." (Moje i SocD)

Kommentar Svensk filmografi

Den finländske författaren Jarl Hemmer (1893--1944) publicerade versberättelsen "Rågens rike" år 1922. Enligt uppgift ska han i någon utsträckning ha varit Ivar Johansson behjälplig med manusskrivandet tidigt på året 1929.

Själva inspelningen tog sin början på våren 1929, alltför sent för att man utan stora problem skulle kunna få vinterscenerna till stånd: man fick frakta snö till inspelningsplatserna och sprida ut den på marken just i anslutning till tagningarna för att den inte alldeles skulle töa bort i vårvärmen. Övriga scener togs under sommaren 1929.

Den 29 augusti, kort tid efter inspelningens slut och innan filmen ännu redigerats, avled fru Maja Engelbrektson, privat finansiär till denna och ytterligare två sena tjugotalsfilmer med bygdemotiv, nämligen Stormens barn (1928/1) och Ådalens poesi (1928/9).

I filmens förtexter uppges anmärkningsvärt nog att musiken arrangerats av Rudolf Sahlberg och delvis komponerats av Yngve Sköld. Det anmärkningsvärda i sammanhanget är att det uppenbarligen aldrig förekommit någon musik på filmen. Däremot stod Sahlberg som vanligt för orkesterackompanjemanget på den stockholmska premiärbiografen Röda Kvarn. Musiken till Rågens rike berömdes f ö storligen av flera recensenter, t ex av E-t i FDP: "Behöver man säga att Röda Kvarns orkester överträffade sig själv och att musikbeledsagningen hade stor del i framgången?"

Rågens rike tillkom precis i skarven mellan stum- och ljudfilmsepokerna, och detta är möjligen förklaringen till att filmen aldrig fått den filmhistoriska uppmärksamhet som dess formella originalitet förtjänar. Berättarstrukturen avviker helt från den gängse svenska, närbilderna är många och ofta extrema, expressiva och symbolmättade, klippningen är associativ och egensinnig, kameran rörlig som ytterst sällan i svensk stumfilm. Montagestilen har, som flera kritiker mycket riktigt påpekade, tydliga föredömen i den ryska filmen. Det var en estetik som inte precis skulle bli kännetecknande för Ivar Johanssons fortsatta verksamhet som filmregissör.

Rågens rike var Johanssons regidebut. Han hade under det gångna decenniet gjort sig känd i branschen främst som redigerare -- inte minst av sovjetiska filmers svenska versioner -- och som scenarioskribent, bland annat till flera filmer med litterärt underlag av Hjalmar Bergman. Nu inledde han en bana som en av våra mest produktiva regissörer.

I ett avseende skulle Rågens rike kunna ses som representativ även för hans fortsatta produktion: han blev något av den svenska ljudfilmens mästare i bygdemelodramatik. 1951 kom han exempelvis med en nyinspelning av Rågens rike (1951/3), där drängen från 1929 års version Eric Laurent avancerat till storbonde och där Peter Lindgren och Nine-Christine Jönsson gjorde det unga älskande paret.

Det var en av Ivar Johanssons närmare fyrtio ljudfilmer.

Förlaga

Originaltitel Rågens rike (Dikt)
Författare Jarl Hemmer


Inspelning

(vårvinter och sommaren) 1929 1929-08
Filmstaden Råsunda Sverige
Ösmo, Södermanland Sverige
Stora Skedvi, Dalarna Sverige

Visningar

Sverigepremiär 1929-12-26 Scala Helsingborg Sverige 81 min
Urpremiär 1929-12-26 Scala Helsingborg Sverige 81 min
Sverigepremiär 1929-12-26 Röda Kvarn Stockholm Sverige 81 min
Urpremiär 1929-12-26 Röda Kvarn Stockholm Sverige 81 min
Sverigepremiär 1929-12-26 Metropol Örebro Sverige 81 min
Urpremiär 1929-12-26 Metropol Örebro Sverige 81 min
Sverigepremiär 1929-12-26 Palladium Örebro Sverige 81 min
Urpremiär 1929-12-26 Palladium Örebro Sverige 81 min

Ämnesord

Alkoholmissbruk
Bonde
Bondgårdar
Bröllop med förhinder
Dalarna
Dans
Drängar
Fängelse
Förnedring
Försoning
Föräldrar som kärlekshinder
Hallucinationer
Hjärtattacker
Hämnd
Kyrkogårdar
Midsommar
Pöbel
Rivaler
Skogsarbetare
Skogshuggare
Slagsmål
Somnambulism
Svimning
Våldtäktsförsök
Änkor
Ösmo

Bestånd Film

Uppgifterna här avser filmmaterial i Svenska Filminstitutets arkiv. Arkivets bestånd tillgängliggörs på begäran främst för forskning, andra filmarkiv och rättighetsinnehavare. Vid frågor kontakta filmarkivet@filminstitutet.se

Typ Kopia
Materialbas Acetat
Bredd 35 mm
Längd i meter 2627


Typ Kopia
Materialbas Nitrat
Bredd 35 mm
Längd i meter 50


Typ Duplikatnegativ
Bredd 35 mm
Längd i meter 2625


Typ Duplikatpositiv
Materialbas Acetat
Bredd 35 mm


Typ Originalnegativ bild Huvudtext
Materialbas Acetat
Bredd 35 mm


Bestånd Affischer

Storlek Mellan 850 x 700 och 850 x 1100
Tryckeri AB Offsettryck
Affischdesign Wilhelm Karlsiöö


Storlek Mindre än 850 x 400


Bestånd Arkivalier

Typ Kringmaterial
Arkivalietitel Rågens rike
Omfång Tintningsschema


Bestånd Manuskript

Typ Inspelningsmanus
Manustitel Rågens rike. En kärlekssaga för filmen efter Jarl Hemmers dikt med samma namn av Henning Ohlson.
Omfång 75 s. + 1 s. rollista.
Språk Svenska


Typ Dialoglista
Manustitel Rågens rike. Efter Jarl Hemmers kända, prisbelönta bok. Manus och regi: Ivar Johansson.
Omfång 5 s. rollista (1 s.) ingår.
Språk Svenska


Typ Dialoglista
Manustitel Textlista upprättad efter den nyrestaurerade kopian.
Omfång 13 s.
Språk Svenska


Bestånd Stillbild

Svartvitt papper SET
Bakombild papper 1
Album Nej


Bestånd PR-material

Typ Program/Reklamtryck
Språk Svenska


Typ Program/Reklamtryck
Språk Danska


Kontakta redaktionen

Har du frågor om Svensk Filmdatabas eller är det någon uppgift på den här sidan som inte är korrekt eller som saknas? Hör i så fall gärna av dig till oss på redaktionen. Obs! Vi vet inte om det går att få tag på en film för att se den, så fråga oss inte om det, men testa däremot gärna knappen Hitta filmen som du hittar längst upp i högra hörnet på alla databasens filmsidor.

Vad gäller det?