Grundfakta

Media (25 st)

Originaltitel Kronans rallare
Filmtyp Långfilm
Kategori Spelfilm
Regi
Manus
Produktionsland
Produktionsbolag
Åldersgräns Barntillåten
Dialogspråk
Sverigepremiär 1932-08-08

Medverkande

David Svensson
Långa David, rallare

Per Persson
Smålandspelle, rallarbas

Axel Granholm
Axel Granholm, SJ:s generaldirektör

Weyler Hildebrand
rallare och sångare

Fritiof Billquist
man i slagsmål

Handling

Byggandet av Inlandsbanan. Den påbörjades 1907 och avslutades 1936 -- några år efter filmens färdigställande. Dess officiella sträckning var:...

Visa hela handlingen

Press

SocD (-rg): "Verket står över dess skapare. Därför kan det också vara förklarligt, att Kronans rallare ger så mycket mera av banan än av dess byggare. I Kronans rallare är det blott...

Visa all press


Relaterat

Titlar

Originaltitel
Svensk premiärtitel

Filmteam

Regi
Manus
Foto
Musik
Redigering
Musikarrangör
Orkester
Förtexter

Medverkande

David Svensson Långa David, rallare
Per Persson Smålandspelle, rallarbas
Axel Granholm Axel Granholm, SJ:s generaldirektör
Weyler Hildebrand rallare och sångare
Fritiof Billquist man i slagsmål (inklippt scen ur filmen "Landskamp" 1931)

Bolag

Handling

Byggandet av Inlandsbanan. Den påbörjades 1907 och avslutades 1936 -- några år efter filmens färdigställande. Dess officiella sträckning var: Kristinehamn--Lesjöfors--Mora--Sveg--Östersund --Arvidsjaur--Gällivare. Det var Sveriges sista stora banbygge.

Filmen börjar med inledande svep i ödemarken. Därefter några historiska bilder: En hästdragen järnvägsvagn, ett lokomotiv från 1856. Ett lok 75 år senare. En resa genom nutiden -- en man i en tågkupé och på ljudbandet Sigfrid Siwertz' dikt "Där du drömmer dig fram i ett rullande hus". Några scener med olika personer som använder järnvägen.

Under vintern jobbar man undan förarbetet för sommarens banbygge. Väg röjes genom skog och berg, man spränger och bygger brofästen. Telefonledningar dras fram. Arbetsmaskiner forslas fram på hästslädar.

När sommaren kommer är det de egentliga rallarnas tur att gripa in. Utanför sin stuga sitter Smålandspelle, rallarbas, och längtar mot norr. Långe David dyker upp, rallargänget samlas. Först bryter man väg genom obygden för att transportera tunga maskiner. Provisoriska bostäder för arbetsstyrkan byggs. Många rallare har tagit med sig barn och familj.

Dans i byn med rallarna och livligt öldrickande. Kockorna visar sig. Bit för bit tränger sig civilisationen in i obygden. Olika arbetsmoment för brobygge och rälsläggning. Generaldirektör Granholm kommer på besök och hinner bl a med en forsfärd. Järnvägen drar sig fram, man ser renar och kor hamna framför loket.

Rallarnas arbete närmar sig slutet. Banan börjar bli färdig. Man tar avsked av vännerna, några stannar kvar. Flickor tar farväl av charmören Långe David. Någon gråter. Tåget far.

Censur / granskning

Censurnummer 47938
Datum 1949
Åldersgräns Barntillåten
Originallängd 738 meter
Kommentar Aktlängder: 358-380 = 738 meter.


Censurnummer 47938
Datum 1948
Åldersgräns Barntillåten
Originallängd 738 meter
Kommentar Aktlängder: 358-380 = 738 meter.


Censurnummer 47938
Datum 1947
Åldersgräns Barntillåten
Originallängd 738 meter
Kommentar Aktlängder: 358-380 = 738 meter.


Censurnummer 47938
Datum 1946
Åldersgräns Barntillåten
Originallängd 738 meter
Kommentar Aktlängder: 358-380 = 738 meter.


Censurnummer 47938
Datum 1946
Åldersgräns Barntillåten
Originallängd 1787 meter


Censurnummer 47938
Datum 1935
Åldersgräns Barntillåten
Originallängd 1787 meter


Censurnummer 47938
Datum 1932-08-05
Åldersgräns Barntillåten
Originallängd 1817 meter


Censurnummer 47938
Datum 1932
Åldersgräns Barntillåten
Originallängd 738 meter
Kommentar Aktlängder: 358-380 = 738 meter.


Tekniska fakta

Bildformat 1.37:1
Ljudsystem AGA-Baltic
Bredd 35 mm
Hastighet 24
Längd i meter 1813 meter
Längd i minuter 66 min


Kommentarer

Pressreaktion Svensk filmografi

SocD (-rg): "Verket står över dess skapare. Därför kan det också vara förklarligt, att Kronans rallare ger så mycket mera av banan än av dess byggare. I Kronans rallare är det blott ett par antydningar om rallarnas eget liv utanför arbetet. Annars kunde nog den film, som nu efter lång väntan haft sin premiär på Skandia, ha vunnit på något mera människoskildring. En blixtbild av rallarkårens föreningsliv, hur 36:an blev till 'Väg- och Vatten', hur detta förbund och S. A. C. brottats. Varför inte? Utan att spränga ramen för filmen -- den att för eftervärlden visa glimtar ur Inlandsbanebyggets historia -- skulle man i filmens ingress kunnat ge en antydan om, hur rallarnävar röjde upp i lönnkrögarnästena kring Nuolja, hur rallare med Verdandiskölden i rockslaget genomförde ett effektiv lokalt veto för en av Nord-Sverges mest besökta marknader. Det kunde getts som motvikt till ingressens lönnkrögarkoja och Långa Davids pilsnerhalsning. När Svarta Björns -- hon hette så och inte Norska Björn, som det felaktigt sjunges i filmen -- kärleks- och sorgesaga var all, hölls det där längst i norr en begravningshögtid, som än lever i minnet hos de kvarvarande av Männen som gjorde det. Den bilden kunde kameran ha levandegjort och förevigat i Kronans rallare. Filmen skulle ha vunnit både i publikvärde och som historiskt domument på några utvikningar av sådan art.

Författaren Viksten har skickligt undgått sentimentalitetens faror, där han låter det evigt kvinnliga skymta och förljuva rallarlivet. Kamerans handhavare har lika säkert undgått en frestelse, som annars legat snubblande nära. Han har undvikit naturscenerierna i andra fall än där de nödvändigt och vackert kommit till bruk som inramning åt arbetet och det fullbordade verket. Kronans rallare vore värd ett segertåg sådant som Järnhästens, med vilken den svenska järnvägsfilmen ju också har sin naturliga släktskap."

StT (Robin Hood): "Filmen är intressant så till vida att den reder sig helt utan yrkesskådespelare och dramatisk handling. Ansvaret faller alltså helt på fotografen -- ty något scenario i vanlig mening kan det inte bli tal om. Boges foto är mycket bra, inte alltid så klart och vackert, kanske, men alltid fängslande, roande, levande. Det vimlar av typer och situationer, tagna direkt ur rallarlivet, och knäppta så skickligt att man glömmer kameran och tycker sig leva mitt i skogarna bland rallarlagen, deras hårda knot och hårdhänta flirt med bastanta donnor, deras sång och litrar och stekos och stelfingrade toalettbestyr före gästspelen på dansbanorna. Boge har fått fram en äktsvensk stämning, man skrattar och har roligt, särskilt åt rallaren Långe-David, med Fallströmmustascherna och den medfödda komiken.

Som belysande film över järnvägsbyggandet som yrke är Kronans rallare däremot svagare. Bilderna äro bra och belysande var för sig, men kunde ha sammanställts bättre. Jag skulle för min del ha velat ha mera förklarande text, samt några kartor och levande diagram, där man sett var, när och hur den skildrade järnvägslinjen växte genom Sverige. Då hade filmen blivit värdefullare och modernare. Men -- då hade den kanske inte passat att visa på vanlig biograf."

DN (Cyrano): "Först som sist kan konstateras att filmen är ett mästerverk. Varken mer eller mindre. Ett storslaget dokument på samma gång som ett färgrikt och färgglatt bildreportage om männen och gärningen kring Sveriges sista stora banbygge. En enkelt och chosefritt berättad historia om hur det egentligen 'går till' när man banar väg för människors bekvämlighets skull genom myrar och moar, tiomilaskogar och fjällmassiv. En röd tråd eller en skarpt markerad dramatisk utvecklingslinje saknar filmen alldeles. Den är, som nyss nämndes och som redan tidigare påpekats i en utförligare behandling av filmen på Söndagsbilagans filmsida, ett bildreportage, men den är även någonting mera. Ett av de mest fullödiga och helgjutna filmverk som den svenska filmen kommit med under de senaste åren. Ett epos till den svenska ihärdigheten och strävsamheten och naturen inte minst. Vid en detaljgranskning kan man upptäcka vissa svagheter, det erkännes. Att illustrera talet eller sätta ord till bilderna, hur man nu vill uttrycka det, är kanske litet olyckligt. I synnerhet i början förstördes en god del av helhetsintrycket genom detta 'dubblerande'. Att låta en röst i högtalaren säga 'Du som sover dig fram genom fjället tryggt...' exempelvis och samtidigt visa en grosshandlare som sitter och sussar i en salongskupéfåtölj är kaka på kaka. I varje fall är det ofilmiskt så det förslår. Talet får i ett fall som detta på sin höjd komplettera filmbilden, vara en nödfallsutväg när den fantasilöse regissören inte i bild kan omskriva ett händelseförlopp. Eljest verkar det 'Sound News' eller någonting ännu värre. Att Granowsky gjorde likadant på flera ställen i Sången om livet är intet försvar. Även mästaren kan fela.

Trots dessa detaljanmärkningar verkar filmen emellertid som helhet betraktad mäktig och imposant. Litet kärv och sträv kanhända, som den natur till vilken fotografen Gustaf Boge för åskådaren, men det är naturligtvis inget fel. Snarare tvärtom. "

Kommentar Svensk filmografi

Från en artikel av Moje i SFs programbroschyr, sid 3:

"Det var för att rädda järnvägarnas och järnvägsbyggarnas historia år eftervärlden som S. J. till sitt sjuttiofemårsjubileum i höstas i samarbete med Svensk Filmindustri inspelade den redan omtalade rallarfilmen Kronans rallare. Den låg klar redan till jubileet men kunde i det skick den då befann sig inte vidarebefordras till den stora allmänheten, som säkert skulle ha funnit den en smula tung och alltför saklig. Man har alltså kostat på den en fullständig omredigering, försett den med musik, ljudeffekter och många roliga rallarvisor, klippt ned den till lagom längd, eliminerat de alltför tekniskt instruktiva detaljerna från järnvägsbyggandet, låtit romantiken och kärleken få sin del och gjort en, som det otvivelaktigt skall visa sig, publikdragande film av den, på samma gång som man likväl bibehållit tillräckligt mycket av de rent dokumentära delarna för att den även i sitt nuvarande skick skall kunna göra anspråk på att utgöra ett kulturhistoriskt dokument av rang.

Och nu är filmen i faggorna även för den del av allmänheten, som inte bär S. J:s bevingade märke i mössan och på rockuppslaget.

Kuriöst nog förefaller det som om vederbörande genom omredigeringen kommit den ursprunglige författarens intentioner närmast. Det var Albert Viksten som först levererade det litterära underlaget till inspelningen, och när han för en tid sedan fick se den för allmänheten avsedda filmupplagan, slog det honom genast, att det var så han menat.

Han ville ha filmen till ett rallarnas epos, han ville berätta om deras arbete, sorger och glädjeämnen, han ville i filmbilder skildra arbetets musik, så att säga. Men han önskade också bevara något av den romantik, som alltid omsusat rallarlivet, och allt detta finner man nu i den filmupplaga, som inom kort skall ge även oss, vanliga dödliga, en föreställning om hur det gått till när vårt förnämsta trafikmedel erövrat landet."

Inspelning

1931 1931
Sorsele-Avaviken Sverige (bansträckan)

Visningar

Sverigepremiär 1932-08-08 Skandia Stockholm Sverige 66 min Ingick i programmet "En rallare, en rallare".
Urpremiär 1932-08-08 Skandia Stockholm Sverige 66 min Ingick i programmet "En rallare, en rallare".
TV-visning 1970-04-04 TV2 Sverige 63 min

Musikstycken

Originaltitel Det var skogarnas land, det var bergens land
Kompositör Manne Briandt
Textförfattare Per Hallström
Sångare kör (manskör)


Originaltitel Gavott (Czibulka)
Kompositör Alfons Czibulka


Originaltitel Där du drömmer dig fram i ett rullande hus
Kompositör Per Hallström
Textförfattare Sigfrid Siwertz


Originaltitel Helgdagskväll i timmerkojan
Kompositör Sven Scholander (1923)
Textförfattare Dan Andersson (1911)
Sångare Weyler Hildebrand


Originaltitel Kvartett, stråkar, nr 1, op. 12, Ess-dur. Canconetta
Kompositör Felix Mendelssohn-Bartholdy (1829)


Originaltitel Borrarvisa
Sångare Manne Briandt


Originaltitel Hejarvisa
Sångare kör (manskör)


Originaltitel Smålandssången
Kompositör Ivar Widéen (1911)
Textförfattare Linnéa Andrén (1911)


Originaltitel Sköna Cecilia
Sångare Manne Briandt


Originaltitel Rallaremarsch
Textförfattare Manne Briandt


Originaltitel Limu limu lima


Originaltitel Höga berg och djupa dalar


Originaltitel Kovan kommer, kovan går
Textförfattare Emil Norlander (1900)


Originaltitel Amanda Lundbom
Textförfattare Emil Norlander (1909)


Originaltitel Kom hit lilla flicka och tag mig runt om halsen
Sångare Weyler Hildebrand


Originaltitel Der kreuzfidele Kupferschmied
Kompositör Carl Peter (1890)
Textförfattare - (okänd tysk textförfattare)
Bo Brink (svensk text)


Originaltitel Baxarvisa
Sångare kör (manskör)


Originaltitel Rallarvalsen
Kompositör Eric Bengtson
Textförfattare Borr-Anders (pseudonym)
Sångare Manne Briandt (dubbar Per Persson)


Originaltitel Eskimåvisan
Textförfattare Anders Fredrik Kärrberg (1900)


Originaltitel Frykdalsdans nr 2
Textförfattare Tord Wetterberg
Bearbetning Ernst Willners (musikbearbetning 1902)


Ämnesord

Brobyggen
Dansbanor
Generaldirektör/SJ
Inlandsbanan
Järnväg
Järnvägsbygge
Järnvägshistoria
Kocka
Lokomotiv
Rallare
Ren
Rälsläggning
Slagsmål
Sånger/rallarvisor
Telefoner

Bestånd Film

Uppgifterna här avser filmmaterial i Svenska Filminstitutets arkiv. Arkivets bestånd tillgängliggörs på begäran främst för forskning, andra filmarkiv och rättighetsinnehavare. Vid frågor kontakta filmarkivet@filminstitutet.se

Typ Kopia
Materialbas Acetat
Bredd 35 mm
Längd i meter 1776


Bestånd Affischer

Storlek Mellan 850 x 700 och 850 x 1100
Affischtitel KRONANS RALLARE En skildring i bild och toner mot bakgrunden av det sista stora statsbanebygget i Sverige
Tryckeri J. Olsén litogr.anst.


Storlek Mindre än 850 x 400
Affischtitel KRONANS RALLARE en dramatisk, storslagen, äkta berättelse i bild och toner om männen och gärningen kring Sveriges sista stora banbygge
Tryckeri AB Offsettryck


Bestånd Stillbild

Svartvitt papper SET
Album Nej


Bestånd PR-material

Typ Program/Reklamtryck
Språk Svenska


Typ Program/Reklamtryck
Språk Svenska


Typ Program folio
Språk Svenska


Kontakta redaktionen

Har du frågor om Svensk Filmdatabas eller är det någon uppgift på den här sidan som inte är korrekt eller som saknas? Hör i så fall gärna av dig till oss på redaktionen. Obs! Vi vet inte om det går att få tag på en film för att se den, så fråga oss inte om det, men testa däremot gärna knappen Se filmen som du hittar längst upp i högra hörnet på alla databasens filmsidor.

Vad gäller det?