Grundfakta

Media (1 st)

Originaltitel Veranda för en tenor
Filmtyp Långfilm
Kategori Spelfilm
Regi
Producent
Manus
Förlaga
Produktionsland
Produktionsbolag
Utmärkelser
Åldersgräns Tillåten från 11 år
Dialogspråk
Sverigepremiär 1998-09-11

Medverkande

Krister Henriksson
Hoffman/Henning

Lena B. Eriksson
Cathrin, Tomas fru, "Revisorn"

Chatarina Larsson
Inga-Lill, Hennings fru

Martin Melin
Bobo, Hennings och Inga-Lills son

Visa alla medverkande

Handling

Stockholm. Nutid. Författaren Thomas hittar en kväll sin far Hennings gamla smoking i en garderob. Han tar på sig den och finner att den passar honom perfekt, vilket han tycker är märkligt...

Visa hela handlingen

Press

Filmen fick med något undantag lysande recensioner: Lisa Ohlins länge emotsedda långfilmsdebut motsvarade de högt ställda kraven; särskilt framhölls Krister Henrikssons...

Visa all press


Relaterat

Titlar

Originaltitel
Svensk premiärtitel
Alternativtitel
Videotitel i Sverige

Filmteam

Regi
Manus
Producent
Produktionsledare
Foto
Musik
Scenograf
Klippning
Ljudtekniker
Regiassistent
Scripta
Verkställande producent
Produktionsassistent
Inspelningsassistent
Rollsättare
Pressinformation
Filmkonsulent
B-foto
C-foto
Stillbildsfoto
Elektriker
Passare
Ljussättare
Negativklippning
Optisk printer
Instrumentalist
Scenografiassistent
Snickare
Dekormålare
Attributör
Kläder
Maskör
Klädassistent
Klippassistent
Ljudläggning
Tramp
Specialeffekter, ljud
Mixning
Grafisk form
Övrig medarbetare
Tack till

Medverkande

Johan H:son Kjellgren Tomas
Krister Henriksson Hoffman/Henning
Lena B. Eriksson Cathrin, Tomas fru, "Revisorn"
Jessica Liedberg Penny
Chatarina Larsson Inga-Lill, Hennings fru
Martin Melin Bobo, Hennings och Inga-Lills son
Petter Darin Henrik, Bobos kamrat
Hans Lindgren Verner
Jonas Falk pappan
Michael Nyqvist regissören
Bergljót Árnadóttir kostymören
Ruben Lundström Conny, Tomas son
Joakim Nätterqvist produktionsassistenten
Erika Höghede älskarinnan
- Bortklippta i den slutliga filmen:
Ola Sanderfelt medlem i teatergruppen
Ingela Sahlin medlem i teatergruppen
Mia Benson medlem i teatergruppen

Bolag

Produktionsbolag Migma Film AB (för)
AB Svensk Filmindustri (©)
Produktionsstöd Stiftelsen Svenska Filminstitutet
Distributör i Sverige (35 mm) AB Svensk Filmindustri 1998
Stiftelsen Svenska Filminstitutet 1999
Distributör i Sverige (hyrvideo) (fysisk) SF Video 1999
Laboratorium FilmTeknik AB
Mixning Europa Studios AB
Övrigt bolag FilmTeknik AB (optisk printer)
Cinelicht (tack)
Filmklipp AB, Thomas Holéwa (tack)
Operabaren (tack)
Restaurang Den Gyldene Freden (tack)
Motorola AB (tack)
Philips - Wide Screen (tack)
Scandinavian Airlines System (tack)
Zoégas Kaffe AB (tack)
Nokia Mobile Phones AB (tack)
Zeunerts AB (tack)
Skogaholms Bröd AB (tack)
Caravanhallen (tack)
AB Svenska Tempus (tack)
Förvaltnings AB Tuscana (tack)
Enosvezia AB (tack)

Handling

Stockholm. Nutid. Författaren Thomas hittar en kväll sin far Hennings gamla smoking i en garderob. Han tar på sig den och finner att den passar honom perfekt, vilket han tycker är märkligt eftersom han minns honom som en så stor man.

Efter ett bråk med sambon, kontorsanställd vid en teater men också statist i en aktuell föreställning, går Thomas ned på krogen. Här träffar han sin barndomsvän, den alkoholiserade skådespelaren Hoffman, som tidigare haft ett förhållande med Thomas sambo. Båda kallar henne "Revisorn".

Under fyllan avslöjar Hoffman att han är döende, något som bekräftas av flickvännen Penny, och att han som sin sista skådespelarinsats vill spela Henning i filmen Veranda för en tenor, efter ett manus som han och Thomas tidigare arbetat på men aldrig slutfört.

De återupptar arbetet på manuset till Veranda för en tenor, som baserar sig på ett gemensamt barndomsminne från Hennings sommarställe. De bråkar om manuset eftersom deras minnen av händelseförloppet från den sommaren för många år sedan går isär. Hoffmans tilltagande trötthet gör dock att det blir Thomas som skriver huvuddelen av manuset.

Under författandets gång ser vi Thomas manusversion iscensatt; hans alter ego heter Bobo och Hoffman är omdöpt till Henrik, medan fadern behållit namnet Henning. Bobo och Henrik är cirka tio år gamla och bästa vänner, men också värsta rivaler om Hennings gunst.

En dag tvingas Henrik återvända hem till sina avskydda föräldrar. Kvar blir Bobo som sätts att hjälpa Henning att bygga en veranda till huset. Henning påstår att operatenoren Jussi Björling, vars röst han älskar, ska komma ut till sommarstället för att sjunga på verandan så snart den är färdigbyggd.

När verandan väl är klar tvingar han Thomas att hålla utkik efter sångaren, som enligt Henning ska anlända med båt samma dag. Ingen sångare dyker emellertid upp, och på natten ligger den svikne Bobo vaken och lyssnar till faderns fyllesnack med modern ute i köket.

Manuset till Veranda för en tenor färdigställs och filminspelningen påbörjas. Skådespelarna är desamma som vi tidigare sett under Thomas manusarbete. Hoffman börjar emellertid avvika från Thomas manus och improviserar långa monologer.

Under en kort ledighet från inspelningen försvinner Hoffman, men Thomas hittar honom nersupen och i dålig kondition. På väg i bil till inspelningsplatsen försämras Hoffmans tillstånd och han dör.

Inspelningens öde förblir okänt, men i en avslutande scen ser vi hur Hoffman/Henning, klädd som Jussi Björling och med dennes röst, uppträder på verandan i ett drömskt ljusskimmer. (MTr)

Censur / granskning

Censurnummer 135477
Datum 1998-07-06
Åldersgräns Tillåten från 11 år
Originallängd 2660 meter
Kommentar Aktlängder: 462-436-559-529-368-306


Tekniska fakta

Bildformat 1.66:1
Ljudsystem DTS Digital Theater System
Bredd 35 mm
Hastighet 24
Längd i meter 2660 meter
Längd i minuter 97 min
Akter 6 rullar


Kommentarer

Pressreaktion Svensk filmografi

Filmen fick med något undantag lysande recensioner: Lisa Ohlins länge emotsedda långfilmsdebut motsvarade de högt ställda kraven; särskilt framhölls Krister Henrikssons anmärkningsvärda prestation i rollerna som den självförbrännande skådespelaren Hoffman, som Thomas pappa Henning och som Hoffman spelande Henning.

Astrid Söderbergh Widding, SvD: "Veranda för en tenor är som helhet en ytterst stilmedveten produktion, som tydligt skriver in sig i en europeisk konstfilmstradition. Filmen växlar obesvärat mellan färg och svartvitt, mellan då och nu - och den förbinder strundtals de båda planen med illusionsbrytande dialoger som överbryggar glappet i tid och rum (-).

Det är med säker hand som Ohlin gestaltar Östergrens vision av manlig vänskap och broderskap. Om själva ämnet ligger henne nära eller om hon bara flyhänt tagit sig an själva filmarbetet är mer oklart.

Veranda för en tenor är en välspelad film på alla händer, men också välkomponerad i sin berättarteknik och beträffande bildspråket."

Annika Gustafsson, SDS: "[Lisa Ohlin] sätter ribban högt och lyckas med en minimal budget iscensätta en sorts lågmäld dramatik, där inte allting skrivs publiken på näsan. Här finns luckor att fylla ut för den medskapande åskådaren. De känslomässiga och psykologiska banden [mellan personerna] bildar ett mönster, där dåtid och nutid flyter in i varandra med varierande grad av spänning. Som publik anstränger man sig för att få ekvationen att gå ihop.

Den sortens komplicerade film brukar sällan vara signerad i Sverige. Lisa Ohlin gjorde alldeles rätt då hon väntade ut en passande historia.

Dessutom är det roligt att höra välformulerade repliker utan att filmen på något sätt drar åt det litterära."

Helena Lindblad, DN: "Långfilmsdebuterande Lisa Ohlin (-) har gripit sig an den intrikata metaberättelsen med beundransvärt lätt men koncentrerad hand.

Ur berättelsens många lager och parallellhandlingar destillerar hon fram en stramt berättad, känslomässig thriller på dödens rand. Det handlar om livslögner, besvikelse och försoning mellan två män som ömsom varit blodsbröder, ömsom bittra rivaler om samma fadersfigur. (-)

Krister Henrikssons dubbelroll som den dödsmärkte, självförbrännande Hoffman/Henning (-) är en stor och märklig prestation. Skådespelare som spelar skådespelare känns ofta så kokett självmedvetna, men Henrikssons utstrålning och närvaro är så stark att det nästan gör ont att se honom spela. (-)

I Veranda för en tenor visar Lisa Ohlin sig äntligen i helfigur som en äkta filmberättare. Hennes fabuleringsglädje är smittande och förmågan att förvalta en riktigt bra historia, och förvandla den till en ännu bättre film, imponerar stort."

Monika Tunbäck-Hanson, GP: "En god berättelse, ett välskrivet manus med repliker som får skådespelarna att växa och inte minst ett bildspråk som skapar spänningar och ställer krav. Inte är vi särskilt bortskämda med svenska filmer där så mycket stämmer. Men det gör det i Veranda för en tenor, Lisa Ohlins långfilmsdebut. (-)

Det är väl just detta: hennes förmåga att få de olika historierna och tidsplanen att växa ut ur och in i varandra som imponerar mest - vid sidan av personregin. Krister Henriksson gör ett gripande dubbelporträtt - fyllt av ångest och av liv."

Fredrik Sahlin, Nöjesguiden: "Det är svårt att sätta fingret på vad det är som gör att detta inte är en fantastiskt bra film. Det är en bra och sevärd film, ingen tvekan om det, men inte den triumffärd som den ytligt sett borde vara: manusets grundkonflikt mellan Thomas och Hoffman är intressant och lockande, Anders Bohmans kontrastrika foto är mycket suggestivt, skådespeleriet går från adekvat till genialt och den kronologiskt uppbrutna dramaturgin eggar våra sinnen. Men det är något som fattas. Eller om jag säger så här: det är förunderligt att en film som hyser så många heta känslor stundtals kan kännas så avmätt. Ett möjligt svar ligger i att Ohlin inte har gått speciellt långt utanför Östergrens välskrivna men ändå stramt hållna novell. Hela upplägget känns lite aningen litterärt, lite för duktigt, lite akademiskt, men detta sagt med ett stort undantag: Krister Henriksson. (-)

Maken till stort skådespeleri har nämligen sällan tidigare skådats."

Michael Tapper, Filmhäftet: "Veranda för en tenor är ett obegåvat pekoral, närmast pinsamt oförmöget att frambringa ett äkta tonfall. Berättelsens anspråk på autenticitet blottlägger endast dess ytlighet. Och iscensättningens trötta flirtar med komplexa berättarstrukturer som regissören inte förefaller förstå gör filmens alla stilgrepp till tomma gester. Veranda för en tenor kan därför ses som ett skolexempel på den slags uppblåst strunt som alltför ofta döljer sig bakom beteckningen svensk konstnärlig kvalitetsfilm."

Kommentar Svensk filmografi

Lisa Ohlin (f 1960), filmutbildad i USA, uppmärksammades första gången för den knappt halvtimmeslånga Ingen som du (1993). Därefter regisserade hon TV-serien Nattens barn (1995) efter Inger Edelfeldts roman "Nattbarn" (1994) och svarade för avsnittet Happy Days (1995) i Göteborg Film Festivals stafettfilm 90 minuter 90-tal.

Veranda för en tenor, hennes långfilmsdebut, grundar sig på Klas Östergrens novell eller kortroman, först publicerad som nr 44 (1996) av tidskriften Filmkonst. 1997 kom den att ingå i samlingsvolymen "Med stövlarna på".

Ohlin och Östergren skrev tillsammans filmmanuset. Om samarbetet berättade Ohlin för Jeanette Gentele i SvD 10.9.1998:

"- Man kan säga att jag stått för strukturen och han för karaktärsutvecklingen. Han hade ingen vision av boken som film. Jag blandade tidsplanen på ett sådant sätt som bara är möjligt på film.

Var det inte svårt för dig som kvinnlig regissör att ha kvinnor som bipersoner?

- Jag har inte bara tagit bort utan också lagt till. Eftersom boken är skriven ur Thomas perspektiv har jag skrivit till scener för kvinnorna för att visa det pris de får betala för sin kärlek."

Filmens budget omfattade 8,2 Mkr.

Krister Henriksson erhöll 1998 års Guldbagge för bästa manliga huvudroll.

Förlaga

Originaltitel Veranda för en tenor (Berättelse)
Författare Klas Östergren


Inspelning

1997-09-09 1997-10-02
Sverige 1997-07-08 1997-07-25
Stockholm

Visningar

Sverigepremiär 1998-09-11 Filmstaden Göteborg Sverige 97 min
1998-09-11 Downtown Malmö Sverige 97 min
1998-09-11 Röda Kvarn Stockholm Sverige 97 min (samt ytterligare 1 plats)
Videorelease 1999-03 Sverige 93 min
TV-visning 2002-03-30 SVT2 Sverige 88 min
2014-07-23 SVT2 Sverige

Musikstycken

Originaltitel La donna è mobile. Ur Rigoletto
Kompositör Giuseppe Verdi (1851)
Textförfattare Francesco Maria Piave (1851)
Ernst Wallmark (svensk text 1861)
Sångare Jussi Björling (sjunger på italienska)
Jussi Björling (repris - sjunger på svenska)


Originaltitel Che gelida manina. Ur La Bohème
Kompositör Giacomo Puccini (1896)
Textförfattare Giuseppe Giacosa (italiensk text 1896)
Luigi Illica (italiensk text 1896)
Sven Nyblom (svensk text 1901)
Sångare Jussi Björling (sjunger på italienska)


Originaltitel Madamina, il catalogo è questo. Ur Don Giovanni
Kompositör Wolfgang Amadeus Mozart (1787)
Textförfattare Herbert Sandberg (svensk text 19 )
Lorenzo Da Ponte (italiensk text 1787)
Carl Gustaf Nordforss (svensk text 1813)
Erik Lindegren (svensk text 1961)
Wilhelm Bauck (svensk text 1856)
Sångare Gilles Cachemaille (sjunger på italienska)


Originaltitel Nämner du Sverige
Kompositör Eric Wide (1929)
Textförfattare John Coldén (1929)
Dirigent Nils Grevillius (inspelning 1938-05-30)
Sångare Jussi Björling (inspelning 1938-05-30)


Originaltitel Là ci darem la mano. Ur Don Giovanni
Kompositör Wolfgang Amadeus Mozart (1787)
Textförfattare Herbert Sandberg (svensk text 19--?)
Lorenzo Da Ponte (1787)
Carl Gustaf Nordforss (svensk text 1813)
Erik Lindegren (svensk text 1961)
Wilhelm Bauck (svensk text 1856)
Sångare Marcus Jupither (inspelning från Confidencen - sjunger på ital.)
Malin Hart (inspelning från Confidencen - sjunger på ital.)


Originaltitel De' miei bollenti spiriti. Ur La Traviata
Kompositör Giuseppe Verdi (1853)
Textförfattare Alf Henrikson (svensk text 1961)
Francesco Maria Piave (italiensk text 1853)
Ernst Wallmark (svensk text 1868)
Sven Lindström (svensk text 1948)
Sångare Giacomo Aragall (sjunger på italienska)


Originaltitel Red
Kompositör Jan Bang


Utmärkelser

Guldbagge Stockholm 1999 Bästa skådespelare Krister Henriksson
Guldbaggenominerad Stockholm 1999 Bästa film
Stockholm 1999 Bästa regi Lisa Ohlin
Stockholm 1999 Bästa skådespelare Johan H:son Kjellgren
Stockholm 1999 Bästa kvinnliga biroll Lena B. Eriksson
Stockholm 1999 Bästa manuskript Klas Östergren
Stockholm 1999 Bästa manuskript Lisa Ohlin

Bestånd Film

Uppgifterna här avser filmmaterial i Svenska Filminstitutets arkiv. Arkivets bestånd tillgängliggörs på begäran främst för forskning, andra filmarkiv och rättighetsinnehavare. Vid frågor kontakta filmarkivet@filminstitutet.se

Typ Kopia
Materialbas Polyester
Bredd 35 mm


Typ Kopia
Materialbas Polyester
Bredd 35 mm


Typ Kopia
Materialbas Polyester
Bredd 35 mm


Typ Kopia
Materialbas Polyester
Bredd 35 mm


Typ Duplikatpositiv
Bredd 35 mm
Längd i meter 2660


Typ Originalnegativ bild
Bredd 35 mm


Typ Tonnegativ
Bredd 35 mm


Typ Printmaster
Bredd 17,5 mm


Bestånd Affischer

Storlek Mellan 850 x 700 och 850 x 1100
Affischtitel VERANDA FÖR EN TENOR


Storlek Mindre än 850 x 400
Affischtitel VERANDA FÖR EN TENOR


Bestånd Manuskript

Typ Inspelningsmanus
Manustitel Veranda för en tenor. Manus version 2. April 1997. Klas Östergren.
Omfång 146 s.
Språk Svenska


Typ Inspelningsmanus
Manustitel Veranda för en tenor. Version 3. April 1997. Klas Östergren.
Omfång 130 s.
Språk Svenska


Typ Inspelningsmanus
Manustitel Veranda för en tenor. Klas Östergren & Lisa Ohlin. Vers. 5, Inspelningsmanus. 97-05-29.
Omfång 132 s.
Språk Svenska


Bestånd Stillbild

Svartvitt papper 1
Album Nej


Bestånd PR-material

Typ Program/Reklamtryck
Språk Svenska


Typ Program/Reklamtryck
Språk Engelska


Kontakta redaktionen

Har du frågor om Svensk Filmdatabas eller är det någon uppgift på den här sidan som inte är korrekt eller som saknas? Hör i så fall gärna av dig till oss på redaktionen. Obs! Vi vet inte om det går att få tag på en film för att se den, så fråga oss inte om det, men testa däremot gärna knappen Se filmen som du hittar längst upp i högra hörnet på alla databasens filmsidor.

Vad gäller det?