Originaltitel | Flickor på fabrik |
---|---|
Filmtyp | Långfilm |
Kategori | Spelfilm |
Regi | |
Manus | |
Produktionsland |
|
Produktionsbolag | |
Åldersgräns | Tillåten från 15 år |
Dialogspråk |
|
Sverigepremiär | 1935-12-26 |
Carl Barcklind
Axel Bergström, direktör för Elektroverken
Fritiof Billquist
Harry Bergström, ingenjör
Birgit Rosengren
Karin Lind
Karin Ekelund
Margit Bergström, Harrys syster
Helge Hagerman
Björn Lind, Karins bror
Ruth Weijden
Lotten Bergström, Harrys och Margits mor
På Elektroverken Stockholm tillverkas bl a glödlampor av främst kvinnliga arbetare. Vicedirektör Sixten von Holst talar med direktör Bergströms dotter Margit. Hon vill ha sällskap på...
DN (Jerome): "Svagheten med Flickor på fabrik ligger i det att den på en gång ger både för mycket och för litet. För att först ta det sistnämnda, man känner inte att berättelsen...
Originaltitel |
|
---|---|
Svensk premiärtitel |
|
Distributionstitel |
|
Inspelningstitel |
|
Regi | |
---|---|
Manus | |
Foto | |
Musik |
|
Arkitekt | |
Klippning |
|
Ljudtekniker | |
Inspicient | |
B-foto | |
Musikarrangör |
Carl Barcklind | Axel Bergström, direktör för Elektroverken | ||
Fritiof Billquist | Harry Bergström, ingenjör | ||
Birgit Rosengren | Karin Lind | ||
Karin Ekelund | Margit Bergström, Harrys syster | ||
Helge Hagerman | Björn Lind, Karins bror | ||
Ruth Weijden | Lotten Bergström, Harrys och Margits mor | ||
Naemi Briese | Majken Pettersson, Karins arbetskamrat | ||
Gideon Wahlberg | Larsson, fackföreningsombud | ||
Dagmar Ebbesen | fru Bengtson, portvakt | ||
Gunnar Olsson | Erik Löfstedt, arbetare | ||
Olle Törnquist | Sixten von Holst, kallad Snoppen, vicedirektör | ||
- | Ej krediterade: | ||
Folke Pilo | Axel Roth, arbetare | ||
Diddie Andersson | Clary Johansson, Karins arbetskamrat | ||
Wiktor "Kulörten" Andersson | man på verkstadsklubbens möte | ||
Elswig Bladh | en av Karins arbetskamrater | ||
Britta Estelle | en av Karins arbetskamrater | ||
Mari-Anne Fröroth | en av Karins arbetskamrater | ||
Maj-Lis Lüning (som Maja-Lisa Lüning) | en av Karins arbetskamrater | ||
Britta Borg | en av Karins arbetskamrater | ||
Inga-Maj Erikson | en av Karins arbetskamrater | ||
Elsa Ebbesen-Thornblad | Laura, Larssons barnsköterska | ||
Knut Frankman | ena sekreteraren vid verkstadsklubbens möte | ||
Paul Hagman | andra sekreteraren vid verkstadsklubbens möte | ||
Einar Molin | en arbetare på verkstadsklubbens möte | ||
Alice Timander (som Alice Müller) | en ung kvinna på verkstadsklubbens möte | ||
Sigrid Nordenswärd | en ung kvinna på verkstadsklubbens möte | ||
Lennart Lauber | kontorsvaktmästare |
Produktionsbolag | AB Europa Film | ||
---|---|---|---|
Distributör i Sverige (35 mm) | AB Europa Film | 1935 | |
Laboratorium | AB Kinocentralen |
På Elektroverken Stockholm tillverkas bl a glödlampor av främst kvinnliga arbetare. Vicedirektör Sixten von Holst talar med direktör Bergströms dotter Margit. Hon vill ha sällskap på stan när hon ska köpa en ny scarf. In på kontoret kommer Harry, Bergströms son. Harry har varit utomlands i åtta år och studerat fabriker för elektroteknik.Inne hos direktör Bergström grälar denne med sin syster Lotten. Hon försvarar kommunisten Erik Löfstedt som blivit avskedad. Denne är misstänkt för stöld. Harry kommer in i rummet. Han ska börja arbeta på företaget och säger att han vill arbeta på fabriksgolvet för att lära känna arbetarna bättre.Han flyttar in i ett vanligt hyreshus, där portvaktsfrun fru Bengtsson tar hand om honom. Han har även en hushållerska, som är hans faster Lotten. I grannvåningen bor fabriksarbeterskan Karin Lind tillsammans med sin bror Björn, och i lägenheten under bor fackföreningskämpen Larsson, änkeman med en ung son. Vid inflyttningen ser Harry och Karin på varandra. När Harry sjunger högt i badrummet hakar hon på, och de pratar därefter med varandra genom väggen.Margit råkar backa in sin bil i ett ritkontor och förstör några ritningar. Där arbetar Karins bror Björn. De grälar. Hon säger att hon blivit skadad i ankeln och han hjälper henne upp till sin våning. Harry råkar befinna sig där men avslöjar inte vem hon är. Margit kallar sig "Strömberg".På ett fackföreningsmöte diskuterar man fallet Löfstedt. Denne gör ett livfullt anförande där han berättar om de orättvisor han säger sig ha blivit utsatt för på grund av sin politiska övertygelse. Han hävdar att den påstådda stölden var en provokation från arbetsgivarens sida. Mötet leds av Larsson som avvärjer försök att begära votering som skulle leda till en ny strejk. I stället får han mötet med på att förhandla med direktör Bergström. Efter mötet bjuder Harry, som varit närvarande, Karin på restaurang. Karin är övertygad kommunist och förklarar att hon inte är intresserad av kärlek och äktenskap. För henne är kampen viktigare. Senare berättar hon för Harry om den kommunistiska cell som finns på fabriken.Sixten är på besök hos Bergströms men Margit säger att hon inte har tid med honom och han går sin väg. Larsson kommer för att träffa direktören. Denne är oförsonlig och vägrar att träffa en uppgörelse om Löfstedt. Margit som nu börjat umgås med Björn gör en utflykt i naturen med denne. De träffar på Sixten som i stället börjat umgås med Karins väninna Majken. Båda blir överens om att deras gamla förhållande är definitivt slut. Sixten avslöjar nu också att han är trött på sitt dagdrönarliv som vicedirektör och vill i stället arbeta med motorer.Harry är hemma hos Karin och friar. Hon säger att hon inte vill gifta sig. Det är en principsak eftersom hon och Björn lovat varandra att inte göra det. När Björn kommer hem i sällskap med Margit kommer Karin till insikt om att hon inte längre är bunden av sitt löfte. Hon och Harry tar ut lysning. De två får en våning i lysningspresent av Harrys far. Karin tror att denne är bonde i Norrland. Hennes arbetskamrater har som lysningspresent hjälpt henne att lösa ut ett gammalt arvssmycke hon haft på pantbanken.När hon är ensam i våningen kommer Löfstedt på besök. Han är aggressiv och blir närgången mot henne. Han erkänner att han hade stulit tidigare för han ville köpa något till henne. Till sist lyckas hon bli fri från honom när ett telegrambud kommer.Harry träffar sin far på en restaurang. Harry presenterar sina framtidsplaner för fabriken och arbetarna. Han tänker gå med på deras lönekrav eftersom han upptäckt att en rationalisering av driften mycket väl kan betala höjda löner.Majken presenterar sin nye fästman för Karin. Det är Sixten som ligger under en bil och mekar. När Karin något senare är på fabriken får hon bud att komma upp till direktören. När hon kommer in på kontoret upptäcker hon att den nye direktören är Harry. Hon blir våldsamt upprörd och kallar honom förrädare. Hon sliter av sig sin ring, kastar den på honom och flyr. När Harry försöker springa efter hejdas han av sin far.Utanför träffar Karin Löfstedt. Karin säger att han hade rätt och att Harry lurat dem och nu vet deras hemligheter. Hon hatar honom så mycket att hon kunde önska att han var död. Hon säger farväl till Löfstedt som står kvar med tankfull min.Vid fackföreningsmötet säger Harry till de häpna delegaterna att han går med på deras krav. Till Larsson säger han att de också i fortsättningen ska vara du och bror med varandra. När de tar varandra i hand, kommer Löfstedt in. Han har en pistol i handen och siktar mot Harry. Larsson går emellan och blir träffad av ett skott i axeln. Löfstedt blir fasttagen, men Larsson låter honom löpa mot löfte att aldrig göra om det.Karin går omkring i den nya våningen och river sönder ett fotografi av Harry men kysser det sedan. Då kommer Harry in och omfamnar henne. Hon menar att han förrått dem och säkert föraktar henne, men ändå älskar hon honom. Han säger då att de ska gifta sig redan på lördag, och att Björn och Margit ska göra detsamma.
Censurnummer | 53212 |
---|---|
Datum | 1935-12-18 |
Åldersgräns | Tillåten från 15 år |
Originallängd | 2285 meter |
Kommentar | Kopiornas längd 2400 meter - 88 minuter. Aktlängder: 0, 0, 0, 0, 0. |
Bildformat | 1.37:1 |
---|---|
Ljudtyp | Ljud |
Ljudsystem | Tobis Klangfilm |
Färgtyp | Svartvit |
Bärare | 35 mm |
Hastighet | 24 |
Längd i meter | 2400 meter |
Längd i minuter | 88 min |
Akter | 5 rullar |
DN (Jerome): "Svagheten med Flickor på fabrik ligger i det att den på en gång ger både för mycket och för litet. För att först ta det sistnämnda, man känner inte att berättelsen bärs av något riktigt starkt patos. Författarna ha haft en idé, en god idé, men den har framsprungit ur deras hjärnor, inte deras hjärtan. De ha från sin utgångspunkt kalkylerat med siffror i stället för med människor. På så vis får man inte bara ett utan tre exempel på hur allt numera flyter mellan de s. k. klasserna, hur lätt det går att kliva uppåt eller neråt på samhällsstegen. Tre exempel -- ett tag trodde man för resten det skulle bli fyra -- på den tesen är två för mycket; man börjar undra om inte författarna själva tvivlat på sin förkunnelse och för säkerhets skull velat klubba till åskådaren ordentligt.
Har resultatet inte blivit alldeles övertygande innebär detta emellertid inte något underkännande av filmen i sin helhet. Man sätter denna tvärtom som ett uttryck för en god vilja att åstadkomma något som inte helt följer de vanliga, schablonmässiga linjerna. Flickor på fabrik har kontakt med det nutida livet runt omkring oss, det är mycket värt redan det."
Ny Dag (Assar): "Ingen människa har hjärta att klandra rollernas innehavare för att de misslyckats. Filmen har svenskt rekord i dumhet och reaktionär fräckhet och utgör ett sorgligt exempel på hur djupt i botten svensk filmproduktion kan komma."
StT (R H-d): "Flickor på fabrik är en social film som tyvärr glömmer bort att den är social.
Det är bäst att genast påpeka att Europa Film aldrig gjort ett elegantare arbete vad den utvärtes formen angår. Ett stort steg framåt. Fotografen Harald Berglund och framför allt arkitekten Bibi Lindström ha nått en aktningsvärd kvalitet. Man tänker ibland på Äktenskapsleken.
Men en film lever inte på sin yttre form, det måste också finnas en klar inre form, och invärtes klarhet kan Flickor på fabrik omöjligt beskyllas för. Manuskriptförfattaren och regissören Sölve Cederstrand har tydligen svävat i ljuv okunnighet om vad han egentligen velat. Vad som skiljer Flickor på fabrik från Under falsk flagg är tydligen att det i och för sig tacksamma motivet med det rika direktörsbarnets anonyma uppträdande sammankopplas med en social tendens: direktörsbarnet lär sig förstå arbetarna. Men hur har denna sociala tendens utformats? Arbetarmötet är rena parodin, och den privata lilla löneuppgörelsen mellan direktör och arbetare verkar i högsta grad skrivbordsprodukt. Men det värsta är arbetarflickan Birgit Rosengrens hastiga kapitulation i sista scenen, där hon blankt ger upp allt vad hon kämpat för, och agitatorn Gunnar Olssons lika hastiga omvändelse. Om jag vore klassmedveten arbetare skulle jag inte tycka om att se mig framställd på det sättet i film.
Nå, det är kanske klokast att blunda för de sociala tendenserna och ta filmen som en enkel underhållning."
Denna film från 1935 representerar en verklig ansträngning från Europa Film att bredda innehållet i sina komedier. Man ger sig in på löneavtal och fackföreningsmöten, talar om försök att organisera sig o s v. Tyvärr spårar det hela ur mot slutet, vilket framgår av recensionerna. Skurken i dramat, den av Gunnar Olsson spelade Erik Löfstedt, är kommunist och belastas av manusförfattarna med en gåtfull hårdhet. När filmen börjar har han dels suttit åtta år på Långholmen (för deltagande i en 'strejkdemonstration'), dels har han stulit en hundrakronorssedel. I fortsättningen är han ett oroselement på sin arbetsplats, försöker våldta sin f d fästmö Karin Lind och vådaskjuter fackföreningsledaren Larsson medan han siktar på firmans nye direktör Harry Bergström. Denna del av filmens innehåll noteras inte i SocD, men den kallas "reaktionär fräckhet" i Ny Dag.
1935-10-08 | 1935-12-14 | |||||
AB Europa Studio | Sundbyberg | Sverige | (ateljé) | |||
Stockholm | Sverige | (exteriörer) |
Sverigepremiär | 1935-12-26 | Palladium | Göteborg | Sverige | 88 min | |
---|---|---|---|---|---|---|
1935-12-26 | Röda Sten | Göteborg | Sverige | 88 min | ||
1935-12-26 | Odéon | Helsingborg | Sverige | 88 min | ||
1935-12-26 | Capitol | Malmö | Sverige | 88 min | ||
1935-12-26 | Grand | Stockholm | Sverige | 88 min | ||
1935-12-26 | Roxy | Stockholm | Sverige | 88 min | ||
Urpremiär | 1935-12-26 | Palladium | Göteborg | Sverige | 88 min | |
1935-12-26 | Röda Sten | Göteborg | Sverige | 88 min | ||
1935-12-26 | Odéon | Helsingborg | Sverige | 88 min | ||
1935-12-26 | Capitol | Malmö | Sverige | 88 min | ||
1935-12-26 | Grand | Stockholm | Sverige | 88 min | ||
1935-12-26 | Roxy | Stockholm | Sverige | 88 min | ||
TV-visning | 1987-11-28 | TV2 | Sverige | |||
1999-01-13 | SVT1 | Sverige |
Originaltitel | Två hjärtan i en tango | |
---|---|---|
Kompositör | Erik Baumann | (1935) |
Sten Axelson | (1935) |
Originaltitel | Moment rustique | |
---|---|---|
Kompositör | Rogelio Huguet y Tagell | |
Henry Verdun |
Originaltitel | En visa om våren | |
---|---|---|
Kompositör | Sten Axelson | (1935) |
Textförfattare | Sten Axelson | (1935) |
Sångare | Fritiof Billquist | |
Birgit Rosengren | ||
Birgit Rosengren | (repris) |
Originaltitel | Ungarische Tänze. Nr 5, fiss-moll | |
---|---|---|
Kompositör | Johannes Brahms | (1869) |
Originaltitel | Sans souci | |
---|---|---|
Kompositör | Gabriel-Marie |
Originaltitel | Nocturne, piano, nr 19, op. 72:1, e-moll | |
---|---|---|
Kompositör | Frédéric Chopin | (1827) |
Originaltitel | Preludium, piano, op. 28. Nr 6, h-moll | |
---|---|---|
Kompositör | Frédéric Chopin | (1836) |
Originaltitel | Vrede | |
---|---|---|
Kompositör | Erik Baumann | (1935) |
Agitator |
Arbetarklass |
Direktörer |
Elektroteknik |
Fackföreningar |
Kommunister |
Lampfabrik |
Löneförhandlingar |
Skottskador |
Stockholm/Osram-fabriken |
Stölder |
Uppgifterna här avser filmmaterial i Svenska Filminstitutets arkiv. Arkivets bestånd tillgängliggörs på begäran främst för forskning, andra filmarkiv och rättighetsinnehavare. Vid frågor kontakta filmarkivet@filminstitutet.se
Typ | Kopia |
---|---|
Materialbas | Acetat |
Bärare | 35 mm |
Längd i meter | 2368 |
Typ | Duplikatnegativ |
---|---|
Bärare | 35 mm |
Typ | Duplikatpositiv |
---|---|
Bärare | 35 mm |
Typ | Tonnegativ |
---|---|
Bärare | 35 mm |
Uppgifterna här avser material i Svenska Filminstitutets arkiv. Vid frågor kontakta Bild- och affischarkivet, bildarkivet@filminstitutet.se
Storlek | Cirka 70 x 100 cm |
---|---|
Antal exemplar | 2 |
Affischtitel | FLICKOR PÅ FABRIK |
Tryckeri | J. Olsén litogr.anst. |
Affischdesign | Eric Rohman |
Storlek | Mindre än 40 x 75 cm |
---|---|
Antal exemplar | 2 |
Affischtitel | FLICKOR PÅ FABRIK En svensk film om vardagens romantik |
Tryckeri | Otto Ahlström boktryckeri |
Storlek | Större än 80 x 110 cm |
---|---|
Antal exemplar | 1 |
Affischtitel | FLICKOR PÅ FABRIK |
Tryckeri | J. Olsén litogr.anst. |
Affischdesign | Eric Rohman |
Uppgifterna här avser material i Svenska Filminstitutets arkiv. Vid frågor kontakta Biblioteket, biblioteksexpeditionen@filminstitutet.se
Typ | Pressklipp |
---|
Uppgifterna här avser material i Svenska Filminstitutets arkiv. Vid frågor kontakta Biblioteket, biblioteksexpeditionen@filminstitutet.se
Typ | Inspelningsmanus |
---|---|
Omfång | 95 s. |
Språk | Svenska |
Typ | Inspelningsmanus |
---|---|
Omfång | 100 s. + tillägg. |
Språk | Svenska |
Typ | Kringmaterial |
---|---|
Språk | Svenska |
Uppgifterna här avser material i Svenska Filminstitutets arkiv. Vid frågor kontakta Bild- och affischarkivet, bildarkivet@filminstitutet.se
Svartvitt papper | SET |
---|---|
Bakombild papper | 1 |
Album | Ja |
Typ | Program/Reklamtryck |
---|---|
Språk | Svenska |
Typ | Program/Reklamtryck |
---|---|
Språk | Danska |
Typ | Program/Reklamtryck |
---|---|
Språk | Danska |