Originaltitel | Pensionat Paradiset |
---|---|
Filmtyp | Långfilm |
Kategori | Spelfilm |
Regi | |
Manus |
|
Produktionsland |
|
Produktionsbolag | |
Åldersgräns | Barntillåten |
Dialogspråk |
|
Sverigepremiär | 1937-02-08 |
Thor Modéen
Julius "Julle" Bergström, skräddare
Maritta Marke
Lotta Bergström, Julles syster, husa på Pensionat Paradiset
Nils Ericson
Nisse, Julles medhjälpare i skrädderiet/fröken Kajsa Lovander
Julia Cæsar
Elvira Pettersson, pensionatsvärdinna
Greta Ericson
Margit, Elvira Petterssons dotter
Carl Hagman
don Carlos från Argentina, Elviras svåger, operasångare
Populärt och bespottat lustspel med Thor Modéen som ställföreträdande operasångare på ett värdshus i skärgården med flera giriga gäster. Filmen stack i ögonen på...
Vi far med en sjungande och spelande skärgårdsbåt till Pensionat Paradiset ute i Stockholms skärgård. Unga Margit Pettersson, dotter till pensionatinnehaverskan, Elvira Pettersson, pratar...
Med undantag av DN var det bland morgontidningarna endast SocD som var helt negativ i sina omdömen. Kvällspressen, främst NDA, lät sig ryckas med av DN och var totalt avvisande. Robin Hood...
Populärt och bespottat lustspel med Thor Modéen som ställföreträdande operasångare på ett värdshus i skärgården med flera giriga gäster. Filmen stack i ögonen på kultureliten men älskades av publiken och har med åren delvis omvärderats.
”Kärleken till de gamla sakerna beror inte på att de är gamla. Det är bara det att åldrandet och förfallet ger den nödvändiga distansen, eller uppväcker den nödvändiga sympatin.” – Susan Sontag i sin berömda essä om camp, först publicerad på svenska i Chaplin 1966.
På olika grunder är Weyler Hildebrands Pensionat Paradiset (1937) en veritabel svensk klassiker, vissa skulle kalla den kultfilm. Tidigt kom den att kallas, till viss del bedrägligt, ”pilsnerfilmernas pilsnerfilm”. Ett par veckor efter premiären kom den nämligen att utlösa den omtalade Konserthusdebatten, efter att kritiken mot den svenska filmen hade ljudit stark under hela trettiotalet.
Det var ett möte arrangerat av Sveriges författarförening i syfte att gissla den svenska filmens torftighet och i bästa fall även föreslå förbättringar. Flera namnkunniga kulturpersonligheter deltog, bland dem Vilhelm Moberg, folkbildaren Gunnar Hirdman och filmkritikern Carl Björkman. Just Björkman hade i sin recension av Pensionat Paradiset i Dagens Nyheter myntat det sedermera klassiska tillmälet: “Svensk film – en skamfläck för vår kultur”. Under debatten fick Björkman tillfälle att utveckla: ”Det ojämförligt mesta i denna svenska produktion är undermålig vara […], ett enfaldigt andligt gods där grovheten och smaklösheten fira triumfer när filmerna inte komma med någon pretention och där det flacka och fadda regerar när filmerna komma med pretention.”
Pensionat Paradiset hamnade i skottgluggen för denna svidande kritik. Är det då fråga om undermålig konst eller upphöjd kitsch? Nog är det så att tiden krymper den banala radien, för att åter citera Susan Sontag. Men faktum är att publiken redan då älskade filmen lika mycket som kultureliten hatade den.
Vad i filmen är det som underhåller och provocerar så?
Möjligen är det förbehållslösheten, det alltigenom ohämmade. Pensionat Paradiset, här förlagt till Stockholms skärgård, kompromissar aldrig med sitt uppdrag: farsen, förväxlingskomiken, folkligheten. Här finns alla de beståndsdelar som kännetecknade 30-talet: de grovhuggna typerna, den hemvävda miljön, de förutsägbara situationerna, bondkomiken.
Ingen karaktär står svarslös, alltid en klämkäck replik på lut, gäller det societetskvinna eller chaufför; människor som trugar vardagscynism eller som lider av fåfänga; de äldre likväl som uppkomlingarna. Inga skämt tycks för skämda.
Typexempel om kvinnor: ”Fruntimmer är sig lika i alla väder och vindar.” Om föraktet för finkultur, centralt element i svensk komedi: ”Figaros bröllop – ett strålande bröllop, fem sorters brännvin.” Den senare repliken uttalas av svensk films store komediant: Thor Modéen, här skräddare som under falsk mantel mönstrar på rollen som den berömda och högt emotsedda operasångaren Don Carlos, släkting till Fru Pettersson, spelad av Julia Ceasar, som tillsammans med Modéen utgör filmens stora stjärnor. Till denna osannolika handling interfolieras diverse lycksökare och bedragare.
Nog utan särskilda genuspolitiska hänsyn tagna ståtar filmen med ovanligt god kvinnlig representation. Det så kallade Bechdeltestet klaras med råge. Som mest ses över en handfull namngivna kvinnor, om än en av dem utklädd, samtala om annat än män. En annan storhet i farsen är att karaktärerna framstår som tvättäkta proffs på att följa upp sina lustigheter med lika övertygande flabb, vilket förefaller mycket mer genuint än till exempel den senare skrattmaskinen.
Jon Asp (2015)
Den här filmen finns i Filminstitutets distribution och finns tillgänglig att boka på dcp för visning på biograf. Filmerna bokas för slutna och öppna visningar till fasta priser.
Originaltitel |
|
---|---|
Svensk premiärtitel |
|
Distributionstitel |
|
Dvd-titel i Sverige |
|
Andra censurtitel |
|
Regi | |
---|---|
Manus |
|
Produktionsledare | |
Foto | |
Musik |
|
Arkitekt | |
Klippning | |
Ljudtekniker |
|
Regiassistent | |
Inspicient | |
B-foto | |
Stillbildsfoto |
|
Orkester | |
Orkesterledare | |
B-ljud |
|
Förtexter |
Thor Modéen | Julius "Julle" Bergström, skräddare | ||
Maritta Marke | Lotta Bergström, Julles syster, husa på Pensionat Paradiset | ||
Nils Ericson | Nisse, Julles medhjälpare i skrädderiet/fröken Kajsa Lovander | ||
Julia Cæsar | Elvira Pettersson, pensionatsvärdinna | ||
Greta Ericson | Margit, Elvira Petterssons dotter | ||
Carl Hagman | don Carlos från Argentina, Elviras svåger, operasångare | ||
Lili Ziedner | fröken Cronblom, pensionatsgäst | ||
Arthur Fischer | Kihlman, alias baron de Planche, tjuv och solochvårare | ||
Hugo Jacobson | Svärd, portier och vaktmästare på pensionatet | ||
Folke Helleberg | Eric Karlsson, Margits fästman, racerbåtsförare | ||
Linnéa Hillberg | grevinnan Klingehjelm, pensionatsgäst | ||
Carl-Gunnar Wingård | fabrikör Agaton Pålsson, pensionatsgäst | ||
Bullan Weijden | Hulda Pålsson, Agatons fru | ||
Sven-Eric Gamble (som Sven-Eric Carlsson) | Pelle Pålsson, Agaton och Huldas son | ||
John Botvid | Fernlund, pensionatsgäst | ||
Hjördis Gille | lomhörda fröken Ström | ||
Hugo Bolander | notarien, pensionatsgäst | ||
Helga Brofeldt | pensionatsgäst | ||
Arne Lindblad | pensionatsgäst | ||
Siri Olson | pensionatsgäst | ||
Richard Lund | direktör Johnson, motorfabrikant | ||
Åke Uppström | herr Roos, kund hos Julle | ||
Sigge Fürst | sjungande passagerare på ångbåten Östanå I | ||
Lena Cederström | ung pensionatsgäst | ||
Keth Hårleman | ung pensionatsgäst | ||
Karla Wiberg (som Karla Borong) | medelålders pensionatsgäst | ||
Manetta Ryberg | medelålders pensionatsgäst | ||
Greta Tegnér (som Greta Lundberg) | ung pensionatsgäst | ||
Sixten Sparre | pensionatsgäst | ||
Berns De Reaux | don Carlos betjänt | ||
Harry Philipson | man på bryggan vid Östanås ankomst | ||
Paul Hagman | man på bryggan vid Östanås ankomst | ||
Bertil Schedin | man på bryggan vid båttävlingen | ||
Julius "Julle" Sjögren | man på bryggan vid båttävlingen | ||
Curt Lundvik | man på bryggan vid båttävlingen | ||
John Sandling | man på bryggan vid båttävlingen | ||
Carl Reinholdz | man på bryggan vid båttävlingen | ||
Harry Essing | styrman på Östanå |
Produktionsbolag | AB Stockholmfilm | ||
---|---|---|---|
Distributör i Sverige (35 mm) | AB Wivefilm | 1937 | |
AB Stockholmfilm | 1952 | ||
Distributör i Sverige (DCP) | Stiftelsen Svenska Filminstitutet | 2015 | |
Distributör i Sverige (DVD) | Studio S Entertainment | 2013 | |
Laboratorium | AB Svensk Filmindustris filmlaboratorium | ||
Smink | Firma Carl M. Lundh AB |
Vi far med en sjungande och spelande skärgårdsbåt till Pensionat Paradiset ute i Stockholms skärgård. Unga Margit Pettersson, dotter till pensionatinnehaverskan, Elvira Pettersson, pratar med sin pojkvän Eric som uppfunnnit och patenterat en ny karburator till en utombordsmotor. Med den hoppas han vinna en båttävling och därigenom få ett jobb inom Johnsonkoncernen som i en liten ask, som han uttrycker det. Fru Pettersson vill däremot att Margit i stället skall hålla sig till en baron de Planche som gästar pensionat och vilken värdinnan tror vara förmögen.Portieren Svärd delar ut dagens tidningar och fröken Cronblom börjar läsa sitt exemplar varvid hon vid familjesidan utbrister i "Det var rysligt så få döda det var i dag". Hon läser vidare i tidningen att fru Petterssons svåger, den argentinske sångaren Don Carlos skall komma på besök, en man som fru Pettersson aldrig tidigare träffat. Don Carlos har vidare skänkt ett pris bestående av en pokal och 10.000 kr till den stundande racerbåtstävlingen.Lotta, pensionatets piga, sjunger en visa ganska högljutt så att fru Pettersson grälar med henne och Lotta säger upp sig. Hon störtar hem till sin bror, skräddaren Julius Bergström, samt dennes gesäll Nisse, som är Lottas fästman.Hos Julius anländer fängelsekunden och sol-och- vårmannen Kihlman och säger sig vilja ha en frack till ett kommande bröllop, men Julius vägrar stå till tjänst. I själva verket är Kihlman identisk med den de Planche som duperat fru Pettersson. Lotta kommer på sig med att ha glömt att dra ur sladden till ett elektriskt strykjärn när hon hastigt fick lämna pensionatet. Hon ber Julius gå till pensionatet för den skull. Han gör det mitt i natten men lyckas genom sitt bullersamma uppträdande väcka gästerna. För att undvika att bli tagen som en inbrottstjuv låtsas han nu vara svågern från Sydamerika, Don Carlos, och han stannar kvar. I samband med detta upptäcker han att Kihlman uppträder som baron.Som pensionatsgäst upplever Julius det stundtals kaotiska livet kring smörgåsbordet där gästerna kivas om maten. Julius deltar i kvällsunderhållningen och man ber honom framföra ett av sina berömda operanummer varvid han med hjälp av bl a en eldgaffel med stor inlevelse framför sången "Jag är en äkta mexikanare, jag älskar kvinnor och handgemäng".Lotta kommer tillbaka till pensionatet och syr på en klänning. Fästmannen Nisse tjänar som provdocka. När han dessutom prövar en damperuk kommer fru Pettersson in och ber "henne" hjälpa några andra damer prova baddräkter. Nisse måste nu uppträda som kvinna och lockas nu att delta i det allmänna badandet. Han tvingas mer eller mindre att hoppa simhopp vilket medför vissa svårigheter. Han lockas också att delta i prov för simborgarmärket. När man sätter märket på honom exploderar hans ena "bröst".Kihlman fattar tycke för damen som i själva verket är den utklädde Nisse och försöker sig på en förförelse genom att bjuda på grogg på sitt rum. Denne låter sig också bjudas på en cigarr. Julius ser till att Margit och fru Pettersson kommer in och upptäcker "dambesöket". Detta gör att Margit nu kan uppvaktas av Eric.Dagen därpå skall motorbåtstävlingen gå av stapeln. Den riktige Don Carlos dyker nu upp. Kihlman avslöjas efter att ha stulit några värdesaker och jagas av Julius. Under jakten hamnar de två i Erics motorbåt som går i gång och vinner tävlingen samtidigt som Julius fångat Kihlman i ett fast grepp. Eric får ett erbjudande att besöka Johnsonfabrikens chef för att närmare berätta om sin uppfinning och han får sin Margit samtidigt som Kihlman sparkas på porten.
Censurnummer | 80599 |
---|---|
Datum | 1952-05-15 |
Åldersgräns | Barntillåten |
Originallängd | 2000 meter |
Kommentar | Speltid: 73 minuter. Aktlängder: 0, 0, 0, 0. |
Censurnummer | 55305 |
---|---|
Datum | 1952 |
Åldersgräns | Tillåten från 15 år |
Originallängd | 2158 meter |
Kommentar | Aktlängder: 571-548-572-467 = 2158 meter - 79 minuter. Aktlängder: 571, 548, 572, 467. |
Censurnummer | 58153 |
---|---|
Datum | 1938-09-13 |
Åldersgräns | Barntillåten |
Originallängd | 1760 meter |
Kommentar | Aktlängder: 495-475-400-390 = 1760 meter - 64 minuter. Aktlängder: 495, 475, 400, 390. |
Censurnummer | 55305 |
---|---|
Datum | 1937-02-06 |
Åldersgräns | Tillåten från 15 år |
Originallängd | 2154 meter |
Kommentar | Aktlängder: 310-264-284-278-288-278-234-219 = 2154 m - 79 minuter. Visningskopiornas aktlängder (5 akter): 571-548-572-467 = 2158 m - 79 minuter. Aktlängder: 310, 264, 284, 278, 288, 278, 234, 218. |
Bildformat | 1.37:1 |
---|---|
Ljudtyp | Ljud |
Ljudsystem | Petersen-Poulsen, AGA-Baltic |
Färgtyp | Svartvit |
Bärare | 35 mm |
Hastighet | 24 |
Längd i meter | 2158 meter |
Längd i minuter | 78 min |
Akter | 4 rullar |
Dialogspråk |
|
Med undantag av DN var det bland morgontidningarna endast SocD som var helt negativ i sina omdömen. Kvällspressen, främst NDA, lät sig ryckas med av DN och var totalt avvisande. Robin Hood (StT) representerade kritikernas flertal med "Varför klumpa ner sig med dessa otroliga smaklösheter? Bristande rutin kan förlåtas, men inte bristande smak. Folk skrattade visserligen, men skämdes att slutapplådera."
Eftersom recensionen i DN (C B-n) den 9.2.1937 betydde så oerhört mycket för den fortsatta filmdebatten återges den här endast något beskuren: "Skandiabiografen hade på måndagskvällen premiär på ett svenskt lustspel, Pensionat Paradiset, medan Rialto och Rivoli bjödo på Willy Forsts första film av den egna produktionen, Burgtheater, Grand gav Florence Nightingale-filmen Den vita ängeln och Sture Ärans väg. Allt som allt var det åtta premiärer, vilka samtliga recenseras här nedan.
Pensionat Paradiset är nog nättopp det allra simplaste jag hittills sett av svensk film, den hopar smaklösheter på smaklösheter, och även den som förut upplevt åtskilligt i svensk filmproduktion tar sig inför denna underliga skapelse om huvudet och frågar: är det verkligen möjligt att svensk film kan vara så djupt sjunken? Finns det verkligen publik för sådant dravel?
Allt skall dömas efter sin grad och art, svarar någon. En film som denna kommer inte med några pretentioner. Den är bara avsedd att roa de breda massorna.
Precis som om det skulle göra saken bättre!
Faktum kvarstår: vill ni en gång gå och se ett verkligt koncentrat av svensk tarvlighet och enfald, vill ni se de allra sämsta sidorna i svenskt lynne utlämnade till beskådande, vill ni riktigt ordentligt skämmas över en svensk produkt, då ska ni gå på Skandia någon kväll i veckan och se Pensionat Paradiset, ni kommer inte att bli besviken!
Filmen annonserar sig visst själv som en slapstick och anser sig väl därmed befriad från alla sannolikhetskrav i fråga om handlingen: en handling som kretsar kring Paradispensionatets grannskräddare, som en mörk natt blir tagen för en väntad rik onkel från Sydamerika när han gör inbrott i pensionatet. Han skall nämligen rädda ett bortglömt strykjärn från att tutta eld. Varpå han bland inackorderingarna nödgas spela rollen ut ända till dess den riktige anländer. Kring denna lilla intrig grupperar sig så ett myller av arrangemang från den svenska humorns bakgårdar. Där är teaterfriherrinnan, en Juliana som inte glömt sin adliga ätt, och där är den överfettade knapadelsdamen med adelskalender och taxeringskalender som enda lektyr ute på pensionatet. Där är sommargästen som smetar skosvärta i stället för badolja i ansiktet, där är barnungen som väter ner i matsalen, och där är fällstolen som faller ihop när man sätter sig i den. Någon står och nyser mitt över det dukade smörgåsbordet så att maten nyses bort. Någon sjunger utan röst, men med en sådan intensitet att han slår sönder möblerna. Någon -- låt oss spara det allra värsta till sist! -- en karl sätter på sig en klänning och nödgas med anledning därav prova baddräkt på en dam, ta simborgarmärket tillsammans med flickor och supa sig halvfull under en förförelsescen inne på en av de manliga gästernas sängkammare. Fy sjutton!
Och den första av filmens repliker, avsedd att locka till skratt, utsäges av en skräcktant när hon norpat åt sig tidningen från stan och skall studera nyheterna: 'Det var rysligt så få döda'.
Att fästa sådant avseende vid en svensk struntfilm, det är att bruka större våld än nöden kräver, det är att skjuta en mygga med en kanon, säger kanske en och annan. Ja, det är möjligen sant. Men när dessa den svenska filmens myggor ideligen leva upp igen, ideligen envisas att svärma och att sticka, då må det vara hänt. Allrahälst som saken börjar bli allvarsam.
Det ligger helt enkelt så till att den svenska filmen -- en skamfläck för vår kultur -- som bäst är i färd med att rasera en god del av de resultat som det svenska folkbildningsarbetet under långa och mödosamma år har byggt upp. Denna svenska film, som inte tjänar några som hälst andra intressen än de kommersiella, är verkligen en samhällsfara, och med den förödande kraft som bilder långt mer än ordet alltid övar på de stora massorna har denna fara nu vuxit därhän att den på allvar måste bekämpas -- t. ex. med några av de kraftresurser som en gång i tiden uppmobiliserades för utrotande av avarterna hos den allra värst kolorerade veckopressen!
Den svenska filmen sådan den representeras av den övervägande majoriteten svenska filmer är en ändå värre kräftskada än den kolorerade pressen, den är ändå mera påträngande och brukar grövre förförelsekonster, den är på något vis outrotlig. En utgrälad bok måste stoppas under bokhandlardisken, och en misslyckad pjäs läggas ned efter en vecka, men hur usel en film än är och hurudan kritik den än har fått, så fortsätter den ändock oförtröttligt sitt liv ut över landet; kopiorna finns och äro kanske abonnerade sedan månader tillbaka, och alltid ges det några avlägsna landsortshålor dit man kan räkna på att ryktet om misslyckandet inte nått och där man med braskande och hi så lustiga affischer kan lura sjuttio öre av folk."
Denna film är den mest omskrivna av alla 30-talsfilmerna och dess titel blev ett slagord. Pensionat Paradiset blev synonymt med en svensk skräpfilm. Observera att filmen spelades in på SF i Råsunda där producenten hyrt in sig samt att den tekniska standarden inte var helt undermålig.
Filmbolaget tog fasta på de negativa omdömen som kom till uttryck och när man efter cirka 18 månader klippte ner filmen för att få den barntillåten, ändrade man titeln till Skärgårdskavaljerer.
En av de deltagare som hårt kritiserade filmen i den filmdebatt som blossade upp våren 1937 var författaren Vilhelm Moberg, samme Vilhelm Moberg som efter första TV-visningen i okt 1971 kommenterade filmen med att den verkar efter alla dessa år ganska oskyldig. Måhända därför att TV klippt bort en så kallad lustighet med nazistisk anknytning.
(kompletteringar 21 november och 2 december 1936) | 1936-08-28 | 1936-11-09 | ||||
Filmstaden | Råsunda | Sverige | (ateljé) | |||
Råsunda | Sverige | (exteriörer) | ||||
Dalarö | Haninge | Sverige | (exteriörer) | |||
Lidingö båtbrygga | Lidingö | Sverige | (exteriörer) | |||
Solviksbadet | Bromma | Sverige | (exteriörer) |
Sverigepremiär | 1937-02-08 | Skandia | Stockholm | Sverige | 79 min | |
---|---|---|---|---|---|---|
Urpremiär | 1937-02-08 | Skandia | Stockholm | Sverige | 79 min | |
TV-visning | 1971-10-19 | TV2 | Sverige | 76 min | ||
1973-01-16 | TV2 | Sverige | 76 min | |||
1981-03-01 | TV2 | Sverige | 76 min | |||
1986-01-28 | TV2 | Sverige | 76 min | |||
1993-01-06 | TV2 | Sverige | 76 min | |||
1995-09-30 | Kanal 1 | Sverige | 76 min | |||
Festivalvisning | 2010-02-04 | Capitol | Göteborg | Sverige | 79 min | 33:e Göteborg International Film festival. |
Cinemateksvisning, arkivkopia | 2010-02-06 | I samarbete med GIFF 2010. | ||||
2011-02-25 | ||||||
2012-09-18 | ||||||
Dvd-release | 2013-08-28 | Sverige | (utgiven i samlingen "Den stora pilsnerboxen") | |||
Cinemateksvisning, arkivkopia | 2013-09-05 | |||||
TV-visning | 2020-04-06 | SVT1 | Sverige | |||
2022-01-25 | SVT1 | Sverige | ||||
Cinemateksvisning, arkivkopia | 2023-11-08 | Stockholm | Sverige |
Originaltitel | Välkommen i det gröna | |
---|---|---|
Kompositör | Jules Sylvain | (1936) |
Textförfattare | Sven Paddock | (1936) |
Sångare | Sigge Fürst | |
Folke Helleberg | ||
kör | (båtpassagerare) |
Originaltitel | Scène humour | |
---|---|---|
Kompositör | Michel Brusselmans |
Originaltitel | I rosens doft | |
---|---|---|
Kompositör | Edvin Ziedner | (1937) |
Textförfattare | Edvin Ziedner | (1937) |
Sångare | Lili Ziedner |
Originaltitel | Calle Schewens vals | |
---|---|---|
Kompositör | Evert Taube | (1931) |
Textförfattare | Evert Taube | (1931) |
Originaltitel | En äkta mexikanare | |
---|---|---|
Kompositör | Jules Sylvain | (1937) |
Textförfattare | Sven Paddock | (1937) |
Sångare | Thor Modéen | |
Instrumentalist | Lili Ziedner | (piano) |
Originaltitel | Svarta Rudolf | |
---|---|---|
Kompositör | Robert Norrby | (1909) |
Textförfattare | Erik Axel Karlfeldt | (1909) |
Originaltitel | Nu ska' vi vara snälla | |
---|---|---|
Kompositör | Jules Sylvain | (1935) |
Textförfattare | Karl Gerhard | (1935) |
Sångare | Maritta Marke |
Originaltitel | Fjorton år tror jag visst att jag var | |
---|---|---|
Textförfattare | Henrik Lilljebjörn | |
Sångare | Lili Ziedner |
Originaltitel | Déshabillez-vous | |
---|---|---|
Kompositör | René Mercier |
Originaltitel | Roue libre | |
---|---|---|
Kompositör | Stéphane Chapelier |
Minns ni? (1993) | Citat ingår från | Pensionat Paradiset (1937) |
Brännvin |
Förklädnad/man som kvinna |
Karburator |
Montör |
Papegojor |
Pensionat |
Pilsner |
Racerbåt |
Simborgarmärket |
Skräddare |
Skärgård/Stockholms |
Skärgårdsångare |
Smörgåsbord |
Sol-och-vårare |
Tjuvar |
Uppgifterna här avser filmmaterial i Svenska Filminstitutets arkiv. Arkivets bestånd tillgängliggörs på begäran främst för forskning, andra filmarkiv och rättighetsinnehavare. Vid frågor kontakta filmarkivet@filminstitutet.se
Typ | Kopia |
---|---|
Materialbas | Acetat |
Bärare | 35 mm |
Längd i meter | 1958 |
Typ | Kopia |
---|---|
Materialbas | Acetat |
Bärare | 35 mm |
Längd i meter | 2046 |
Typ | Kopia |
---|---|
Materialbas | Polyester |
Bärare | 35 mm |
Längd i meter | 2133 |
Typ | Duplikatnegativ |
---|---|
Materialbas | Acetat |
Bärare | 35 mm |
Typ | Duplikatnegativ |
---|---|
Materialbas | Acetat |
Bärare | 35 mm |
Typ | Duplikatnegativ |
---|---|
Materialbas | Acetat |
Bärare | 35 mm |
Typ | Duplikatnegativ |
---|---|
Materialbas | Polyester |
Bärare | 35 mm |
Längd i meter | 2093 |
Typ | Duplikatpositiv |
---|---|
Materialbas | Acetat |
Bärare | 35 mm |
Längd i meter | 2114 |
Typ | Duplikatpositiv för OP |
---|---|
Materialbas | Polyester |
Bärare | 35 mm |
Längd i meter | 1 |
Typ | Tonnegativ |
---|---|
Materialbas | Acetat |
Typ | Tonnegativ |
---|---|
Materialbas | Polyester |
Bärare | 35 mm |
Längd i meter | 2118 |
Uppgifterna här avser material i Svenska Filminstitutets arkiv. Vid frågor kontakta Bild- och affischarkivet, bildarkivet@filminstitutet.se
Storlek | Mindre än 40 x 75 cm |
---|---|
Antal exemplar | 2 |
Affischtitel | Den mest omtalade svenska filmfarsen hittills PENSIONAT PARADISET |
Tryckeri | Bror Ekegrens boktryckeri |
Storlek | Cirka 70 x 100 cm |
---|---|
Antal exemplar | 2 |
Affischtitel | SKÄRGÅRDSKAVALJERER pensionat paradiset |
Tryckeri | Uddeholms Offset |
Affischdesign | Walter Bjorne |
Storlek | Cirka 70 x 100 cm |
---|---|
Antal exemplar | 1 |
Affischtitel | PENSIONAT PARADISET |
Tryckeri | Ivarsons tryckeri |
Affischdesign | Eric Rohman |
Storlek | Mindre än 40 x 75 cm |
---|---|
Antal exemplar | 2 |
Affischtitel | En svensk skratt- och jubelfilm om kärlek, sol och snurretävlingar! SKÄRGÅRDSKAVALJERER Pensionat Paradiset |
Tryckeri | Robert E. Petersen offset-bogtryck |
Affischdesign | Walter Bjorne |
Storlek | Cirka 60 x 80 cm |
---|---|
Antal exemplar | 1 |
Affischtitel | DET TOSSEDE HUS Hotel Paradis |
Tryckeri | Dyva & Jeppesens bogtrykkeri aktieselskab |
Affischdesign | F. Erik |
Uppgifterna här avser material i Svenska Filminstitutets arkiv. Vid frågor kontakta Biblioteket, biblioteksexpeditionen@filminstitutet.se
Typ | Kostym |
---|---|
Arkivalietitel | Pensionat Paradiset |
Omfång | Klänning i gulrandigt siden med shiffongisättning |
Typ | Pressklipp |
---|
Uppgifterna här avser material i Svenska Filminstitutets arkiv. Vid frågor kontakta Biblioteket, biblioteksexpeditionen@filminstitutet.se
Typ | Inspelningsmanus |
---|---|
Omfång | 154 s. + 4 s. sångtexter. Rollista (1 s.) ingår. |
Språk | Svenska |
Typ | Kringmaterial |
---|
Typ | Kringmaterial |
---|---|
Språk | Svenska |
Typ | Kringmaterial |
---|
Typ | Dialoglista |
---|---|
Språk | Svenska |
Typ | Dialoglista |
---|---|
Språk | Svenska |
Uppgifterna här avser material i Svenska Filminstitutets arkiv. Vid frågor kontakta Bild- och affischarkivet, bildarkivet@filminstitutet.se
Svartvitt papper | SET |
---|---|
Album | Ja |
Typ | Program/Reklamtryck |
---|---|
Språk | Danska |
Typ | Reklamtryck |
---|---|
Språk | Svenska |
Typ | Program/Reklamtryck |
---|---|
Språk | Svenska |
Typ | Reklamtryck |
---|---|
Språk | Svenska |
Ljudtyp | Ljud |
---|---|
Färgtyp | Svartvit |
Bärare | DCP |
Längd i minuter | 78 min |
Dialogspråk |
|
Typ | Digitalt ljud |
---|---|
Bärare | WAV |
Typ | Digitalt visningsmaterial |
---|---|
Bärare | DCP |
Typ | Digitalt arkivmaterial |
---|---|
Bärare | MAP |
Typ | Digitalt arkivmaterial |
---|---|
Bärare | MAP |
Typ | Digitalt visningsmaterial |
---|---|
Bärare | ProRes |
Typ | Digitalt visningsmaterial |
---|---|
Bärare | H264 |