Grundfakta

Media (228 st)

Originaltitel John Ericsson - segraren vid Hampton Roads : En filmskiss om en svensk-amerikan i samband med Delawarejubileet
Filmtyp Långfilm
Kategori Spelfilm
Regi
Manus
Produktionsland
Produktionsbolag
Utmärkelser
Åldersgräns Barntillåten
Dialogspråk
Sverigepremiär 1937-12-13

Medverkande

Victor Sjöström
kapten John Ericsson

Märta Ekström
Amelia, John Ericssons hustru

Anders Henrikson
Taylor, Ericssons sekreterare

Hilda Borgström
Ann Cassidy, Ericssons hushållerska

Carl Barcklind
Stephen Mallory, kongressledamot, senare sydstaternas sjöminister

Marianne Aminoff
Mary, Mallorys dotter

Visa alla medverkande

Handling

Filmen handlar om den svenske uppfinnaren John Ericsson (1803-1889). En av Cunardlinjens ångare är på väg från Liverpool till New York med bl a John Ericssons engelska hustru Amelia,...

Visa hela handlingen

Press

NDA (Per Lindberg): "Rydqvist har för det första gjort en karaktärsteckning av rang -- ett motstycke till Hjalmar Knut Martin -- vars namn man annars brukar förbinda med mindre sammansatt,...

Visa all press


Relaterat

Titlar

Originaltitel
Svensk premiärtitel
Distributionstitel

Filmteam

Regi
Manus
Produktionsledare
Foto
Musik
Arkitekt
Klippning
Ljudtekniker
Regiassistent
Rådgivare
Scenario
Inspicient
B-foto
Stillbildsfoto
Musikarrangör
Orkester
Orkesterledare
Scenografiassistent
Kläder
Smink
B-ljud
Förtexter
Speaker

Medverkande

Victor Sjöström kapten John Ericsson
Märta Ekström Amelia, John Ericssons hustru
Anders Henrikson Taylor, Ericssons sekreterare
Hilda Borgström Ann Cassidy, Ericssons hushållerska
Carl Barcklind Stephen Mallory, kongressledamot, senare sydstaternas sjöminister
Marianne Aminoff Mary, Mallorys dotter
Kotti Chave James Kerrigan, marinlöjtnant, Marys fästman
Edvin Adolphson kommendör Sanders, kongressledamot, senare befälhavare på Merrimac
Ivar Kåge Harry Delamater, järnvägsägare
Olof Winnerstrand kommendör Smith, ordförande i nordstaternas sjöförsvarskommitté
Richard Lund kommendör Paulding, medlem av nordstaternas sjöförsvarskommitté
Erik Rosén kapten Davis, medlem av nordstaternas sjöförsvarskommitté
Sigurd Wallén Karl "Charlie" Pettersson, matros
Hasse Ekman sekonden på nordstaternas Cumberland/adjutant på sydstaternas Merrimac, den föregåendes bror
Helga Görlin Jenny Lind
Nils Jerring presentatören
- Ej krediterade:
John Ericsson president Abraham Lincoln
Gösta Bodin Phineas Taylor Barnum, Jenny Linds impressario
Gösta Lycke befälhavare på nordstatsfartyget Minnesota
Nils Nordståhl befälhavare på nordstatsfartyget Cumberland
Greta Almroth Amelias väninna i England
John Hilke sydstaternas president Jefferson Davis
Charles White Jim
George Fant en löjtnant på Monitor
Bengt Djurberg en löjtnant på Monitor
Carl Deurell verkmästaren på järnverket
Eric Abrahamsson kontoristen hos sjöminister Mallory
Knut Frankman matros på Monitor
Gunnar Sjöberg matros på Monitor
Sven Björklund löjtnant på Merrimac
Georg Fernquist officer vid krigsrättegången
Emil Fjellström en arbetare på sydstatsvarvet
Yngwe Nyquist sydstatsgeneralen Robert E. Lee
Torsten Hillberg domaren i krigsrättegången
Helge Mauritz hyllningssångaren (dubbad av Jussi Björling)
Robert Ryberg inskrivningsofficer
Richard Lindström ordförande i marinutskottet
Axel Lagerberg ledamot i marinutskottet
August Falck en matros på Cunardlinjen
Wictor Hagman en matros på Cunardlinjen
James Westheimer en matros på Cunardlinjen
Walter Lindström ledamot i marinutskottet
Axel Lindberg Lincolns sekreterare
Oscar Åberg chef för sydstatsvarvet
Gabriel Rosén vaktchefen i sydstatsarmén
Eric von Gegerfelt sydstatsminister
Gösta Grip sydstatsminister
John Westin kongressledamot som förkunnar utgången av presidentvalet
Helge Karlsson kanonskötare på Monitor
Alf Kjellin ung man på Delamaters ritkontor
Bror Berger mannen i luckan för arbetssökande
Ingeborg Strandin en orolig mor vid tåget
Carin Appelberg-Sandberg en orolig mor vid tåget
John Sandling rekryt på järnvägsstationen
Wilhelm Haquinius stinsen som signalerar för tågets avgång
Anders Holmgren lokföraren
Helge Kihlberg en man på järnvägsperrongen vid löjtnant Kerrigans ankomst
Herman Lantz en man vid Cunardlinjens ankomst till New York
Carl August Andersson styrman på Minnesota
- Ej identifierade:
Hester Harvey flicka
Folke Helleberg officer

Bolag

Produktionsbolag AB Svensk Filmindustri
Distributör i Sverige (35 mm) AB Svensk Filmindustri 1937
Distributör i Sverige (16 mm) AB Svensk Filmindustris avdelning för skolfilm m.m. 1957
Laboratorium AB Svensk Filmindustris filmlaboratorium

Handling

Filmen handlar om den svenske uppfinnaren John Ericsson (1803-1889).
En av Cunardlinjens ångare är på väg från Liverpool till New York med bl a John Ericssons engelska hustru Amelia, född Ryan, ombord. Fartyget framdrives inte med hjul på sidan som tidigare, utan med John Ericssons uppfinning propellern. Av samtalet framgår att John ägnar ganska liten tid åt sin hustru, utan går helt upp i sitt arbete.
I New York (ca 1850) dikterar han brev för sin sekreterare Taylor, där han kräver amerikanska staten på pengar för kostnaderna för ångfregatten Princeton. Ett brev anländer från den franske kejsaren, Napoleon III, som tackar nej till kanonbåten Monitor. På båten packar Amelia samman sina saker, hjälpt av Karl Pettersson, en ungdomsvän till John från Långbanshyttan. Ericsson skyndar ner till kajen med Mary Mallory, dotter till den blivande sjöministern i Sydstaterna, Stephen Mallory. Ericsson ser en officer piska en svart man och ingriper genom att slå ner honom. Officeren är kommendör Sanders, som sedan motarbetar honom på hög nivå.
Mary meddelar att hon förälskat sig i en viss löjtnant James Kerrigan i marinen, han är sydstatsbo, men han är liksom Lincoln emot slaveriet. Johns hustru Amelia ser honom allt mera sällan i den äktenskapliga sängen -- han övernattar på kontoret, slitande med sina uppfinningar. För att trösta henne bjuder han frun på Jenny Linds konsert i Castle Garden, men som vanligt arbetar han över och frun missar konserten och far hem till England. Mallory anländer och meddelar att John trots allt inte får sina pengar, man har ogillat att han skrivit under ett upprop för Lincoln.
Ericsson hämtar hem sin dotter från Sydstaterna samt förebådar den kommande konflikten mellan Nord- och Sydstaterna. John Ericsson forsätter sitt arbete, nu på en varmluftsmaskin.
Lincoln blir vald till president och det amerikanska inbördeskriget bryter ut 1861. Nordstaterna vill blockera Hampton Roads för att hindra Sydstaternas bomullsexport till Europa. Man börjar bygga blockadbrytaren Merrimac. John Ericsson och Taylor far till Washington för att plädera för Monitor, det enda som kan stoppa Merrimac. Till slut undertecknar Abraham Lincoln ett papper den 20 september 1861, där John Ericsson får en beställning på sin Monitor. John skickar James Kerrigan som spion till Sydstaterna för att ta reda på hur tjock pansarplåt Merrimac har. Han tar sig in som plåtslagare på varvet i Norfolk, men avslöjas och grips. Mary Mallory hjälper honom att fly.
Torsdagen den 6 maj 1862 startar Merrimac mot Nordstaterna och Hampton Roads. Monitor ligger nästan klar i New Yorks hamn och man grälar om maximiladdningen i kanonen -- 15 skålpund eller de 30 som Ericsson anser behövs för att penetrera Marrimac som huvudsakligen består av järnvägsräls. Merrimac sänker nu med lätthet flera nordstatsfartyg vid Hampton Roads. Monitor anländer och avlossar 15-punds skott, som inte tar på Merrimac, men en av laddningarna görs på 30 pund och träffar Merrimac under vattenlinjen, hon tar in vatten och retirerar. Kerrigan skall avrättas som spion -- man har arresterat honom igen, men stilleståndet kommer och han räddas av detta.
Amelia är i England och låter sig lockas att fara över till maken i New York och kommer fram just som han begrundar en solmaskin, och vilar sig för kvällens sångarhyllning. Solisten (Jussi Björling) sjunger "Ack, Värmeland du sköna" för honom. Man ser natursköna bilder från Sverige och sist John Ericsson-mausoleet i Filipstad. (Verklig miljö: Pennsylvaniastationen i filmen är tagen i SJ:s verkstäder i Tomteboda.)

Texten reviderad 2011-02-04

Censur / granskning

Censurnummer 56811
Datum 1957-10-18
Åldersgräns Barntillåten
Originallängd 997 meter
Kommentar Aktlängder: 485-512 = 997 meter. Aktlängder: 485, 512.


Censurnummer 56811
Datum 1937-12-09
Åldersgräns Barntillåten
Originallängd 2533 meter
Kommentar Aktlängder: 0, 0, 0, 0, 0.


Tekniska fakta

Bildformat 1.37:1
Ljudsystem Petersen-Poulsen, AGA-Baltic
Bredd 35 mm
Hastighet 24
Längd i meter 2533 meter
Längd i minuter 93 min
Akter 5 rullar


Kommentarer

Pressreaktion Svensk filmografi

NDA (Per Lindberg): "Rydqvist har för det första gjort en karaktärsteckning av rang -- ett motstycke till Hjalmar Knut Martin -- vars namn man annars brukar förbinda med mindre sammansatt, kanske allför litet sammansatt, men inte mindre riktig, inte mindre nationell.

Och denna människa, John Ericsson, har författaren låtit uppleva den välkända Hjalmar Söderbergska konflikten: 'kvinnans kärlek och mannens verk, de tu äro fiender av begynnelsen'. Men det är inte bara kvinnans krav som trasslar till hans arbete, det är också rikedomen på politiska intriger och frånvaron av pengarna. Genom att kombinera alla dessa synnerligen trovärdiga livsingredienser, skapar författaren dramatiska flätningar och växelscener, som äro både underhållande, överraskande och riktiga.

Gustaf Edgren kan skatta sig lycklig att ha fått hand om detta scenario. Man är ju van vid att Edgrens filmer alltid äro genuina, kunnigt gjorda, aldrig fadda. Men denna gång har han gjort mycket mer än ett redbart arbete. Han har skapat ett helt äventyr.

Han har dessutom visat sig vara en duktig dramatiker. Han har, ur myllret av bifigurer och livliga yttre händelser, plockat fram huvudfigurerna och fått dem att framstå inte bara som ledare av handlingen i filmen, utan rent av som verkliga människor (-- en sådan accentuering av huvudsaken borde ju vara självfallen, men är i film tämligen unik). Han har förmått låta händelseförloppet och personerna hetsa varann när man nalkas de avgörande scenerna -- man känner krigshetsen blåsa in över John Ericssons papper. Och han lyckas helt befria sig från en av den svenska filmens svåraste fel: benägenheten för longörer.

Om jag nu efter denna kaskad av beröm kommer med ett stycke kritik, är det inte av lust att klandra. Det är bara för att den ärade läsaren inte skall tro mig omdömeslös och misstro också berömmet.

Ja, visst finns det svagheter i denna film.

började gripas av en smittosam hostepidemi. Denna inledning består däri att en herre håller ett tal om John Ericssons liv från vaggan till det ögonblick då filmberättelsen börjar. Talet är så akademiskt att det, väl också att låta chauvinistiskt svärmeri förrycka proportionerna i ämnet och framställa striden mellan Monitor och Merrimac såsom med ens avgörande för hela det amerikanska inbördeskriget! Ett lika svårt fel är stillösheten hos en del av rollinnehavarna, mest påfallande hos det unga paret, som hela tiden rörde sig i den tidlösa atmosfär som är utmärkande för filmungdom. Det fordras kultur, d. v. s. inlevelse i förvärvad kunskap, för att få sinne för en tids historiska stil. Och varifrån skall filmungdomen ta sådant!"

StT (Robin Hood): "Råsundas resurser ha spänts till det yttersta, och ännu mera produktionschefens och regissörens organisationsförmåga. Man har utan att blinka kastat sig in i amerikansk miljö, man ger järnvägar och båtar och fabriker -- i 1800-tals utformning -- man ger frejdigt det berömda sjöslaget i Hampton Roads mellan 'Merrimac', 'Monitor', och segelfartygen. Naturligtvis äro interiörerna bättre än exteriörerna, i interiörerna kan svenskt kulturhistoriskt sinne och kultiverad svensk smak blomstra utan att bristen på dollarmiljoner hejdar. I exteriörerna blir arbetet svårare -- hela denna svårskötta blandning av miniatyrmodeller och detaljbilder i hel skala. Men -- det bjuder på något sätt emot att kritisera i ett fall som detta. Segraren har så utomordentliga förtjänster, att man drar sig för att anmärka på petitesser såsom negrer, cowboys och -- tidningstypografin. Använde verkligen amerikanska tidningar sådana rubriker och sådana bokstavstyper den tiden? Det är petitesser i jämförelse med allt det Edgrens bästa insats är kanske annars tempot. Det hela går rasande snabbt, replikerna virvla fram hos de flesta, och för första gången i svensk film ser man detta härliga slöseri att inte ge för mycket av det goda: i en vanlig svensk film skulle Jussi Björlings sång -- och Helga Görlins (som Jenny Lind) -- ha dragits ut i det oändliga, och skulle genom utdragenheten ha dödat sin egen effekt. Här blir det bara glimtar, korta, hastiga, men just därför så effektfulla."

Kommentar Svensk filmografi

Fliege" och hade urpremiär på Victoria-Theater i Mosebacke 17.3.1931, 23 gånger -- enligt Drottningholms Om trickarbetet: Skalmodellerna av Merrimac och Monitor utfördes av Arne Åkermark, som sedan for över till England och lät själva sjöslaget ske i en engelsk modelltank.

Inspelning

1937-08-10 1937-11-11
Filmstaden Råsunda Sverige (ateljé)
Tomteboda Stockholm Sverige (tågscener)
Segelfartyget af Chapman i Stockholms skärgård Stockholm Sverige
Augerums kyrka Augerum, Blekinge Sverige

Visningar

Sverigepremiär 1937-12-13 Spegeln Stockholm Sverige 93 min
TV-visning 1971-04-12 TV1 Sverige 89 min
1984-01-07 TV2 Sverige 89 min
1990-10-01 Kanal 1 Sverige 89 min
1997-10-28 SVT1 Sverige 89 min
2001-06-20 SVT1 Sverige 89 min
Urpremiär 1937-12-13 Spegeln Stockholm Sverige 93 min

Musikstycken

Originaltitel Ack, Värmeland du sköna
Textförfattare Anders Fryxell (1814)
Sångare Jussi Björling (dubbar Helge Mauritz)
Instrumentalist Marianne Aminoff (piano - dubbad ?)


Originaltitel En sjömansvisa från Kinakusten
Sångare Sigurd Wallén
kör (matroser)


Originaltitel Dixie
Kompositör Daniel Decatur Emmett (1860)


Originaltitel Marching Through Georgia
Kompositör Henry Clay Work (1865)
Textförfattare Henry Clay Work (1865)


Originaltitel Impromptu, piano, D. 935, op. 142. Nr 3, B-dur
Kompositör Franz Schubert (1827)
Sångare Märta Ekström (nynnar)
Instrumentalist Märta Ekström (piano - dubbad av ?)


Originaltitel Il faut partir mes bans compagnons. Ur La fille du régiment
Kompositör Gaetano Donizetti (1840)
Textförfattare Nils Erik Wilhelm af Wetterstedt (svensk text 1845)
Jules-Henri Vernoy de Saint-Georges (fransk text 1840)
Jean-François-Alfred Bayard (fransk text 1840)
Callisto Bassi (italiensk text 1840)
Sångare Helga Görlin


Originaltitel Rida ranka
Kompositör August Ekenberg (1893)
Textförfattare Hans Henric Hallbäck
Sångare Helga Görlin


Originaltitel Tramp! Tramp! Tramp! (the Boys Are Coming)
Kompositör George Frederick Root (1865)
Textförfattare George Frederick Root (1865 - "Jesus Loves the Little Children"))
Joe Hill (1913)


Originaltitel Glory Hallelujah
Sångare kör (manskör)


Originaltitel Old Black Joe
Kompositör Stephen C. Foster (1860)
Textförfattare Stephen C. Foster (1860)


Originaltitel Allegro risoluto
Kompositör Helmer Alexandersson


Originaltitel The Flag of the Union


Originaltitel Till en hjärtevän
Sångare Sigurd Wallén
kör (matroser)


Originaltitel Kungliga Värmlands regementes marsch
Kompositör Carl Neumann


Utmärkelser

Svenska Filmjournalisternas Klubbs pris Stockholm 1938 (1:a plats i Biografbladets och Svenska Filmjournalisternas Klubbs omröstning 1937-38)

Ämnesord

Arkebusering
Barnum/P. T.
Ericsson, John (1803-1889)
Filipstad
Hampton Roads/USA
Inbördeskrig/USA
Kanon
Lee/general
Lincoln/Abraham
Lind/Jenny
Merrimac
Monitor
New York
President/USA
Propeller
Spion
Tomteboda/SJ-verkstäderna
Ångfregatt

Bestånd Film

Uppgifterna här avser filmmaterial i Svenska Filminstitutets arkiv. Arkivets bestånd tillgängliggörs på begäran främst för forskning, andra filmarkiv och rättighetsinnehavare.

Typ Kopia
Materialbas Acetat
Bredd 35 mm
Längd i meter 2484


Typ Kopia
Materialbas Acetat
Bredd 35 mm
Längd i meter 2505


Typ Duplikatpositiv
Bredd 35 mm


Typ Duplikatpositiv
Bredd 35 mm


Bestånd Affischer

Storlek Mellan 850 x 700 och 850 x 1100
Affischtitel JOHN ERICSSON SEGRAREN VID HAMPTON ROADS
Tryckeri J. Olsén litogr.anst.
Affischdesign Eric Rohman


Storlek Mellan 850 x 700 och 850 x 1100
Affischtitel JOHN ERICSSON SEGRAREN VID HAMPTON ROADS
Tryckeri Ivar Hæggströms lito


Storlek Mindre än 850 x 400
Affischtitel JOHN ERICSSON SEGRAREN VID HAMPTON ROADS
Tryckeri Zetterlund & Thelanders boktryckeri AB


Storlek Mindre än 850 x 400
Affischtitel JOHN ERICSSON REGRAREN VID HAMPTON ROADS
Tryckeri Zetterlund & Thelanders boktryckeri AB


Storlek Större än 850 x 1100
Affischtitel JOHN ERICSSON SEGRAREN VID HAMPTON ROADS
Tryckeri J. Olsén litogr.anst.
Affischdesign Eric Rohman


Bestånd Arkivalier

Typ Kostymskiss
Arkivalietitel 27 st kostymskisser
Teknik Akvarell
Storlek 17


Bestånd Manuskript

Typ Synopsis
Manustitel John Ericsson - der Sieger von Hampton Roads.
Omfång 1 s.
Språk Tyska


Typ Inspelningsmanus
Manustitel John Ericsson - segraren vid Hampton Roads. Av Gustaf Edgren och Oscar Rydqvist.
Omfång 126 s.
Språk Svenska


Typ Dialoglista
Manustitel John Ericsson - segraren vid Hampton Roads. En filmskiss kring en svensk-amerikan i samband med Delawarejubiléet av Oscar Rydqvist och Gustaf Edgren.
Omfång 64 s. Produktionsuppgifter (2 s.) ingår.
Språk Svenska


Bestånd Stillbild

Svartvitt papper SET
Bakombild papper 10
Album Ja


Bestånd PR-material

Typ Program folio
Språk Svenska


Typ Program folio
Språk Svenska


Typ Program folio
Språk Engelska


Typ Program/Reklamtryck
Språk Svenska


Typ Program/Reklamtryck
Språk Svenska


Kontakta redaktionen

Har du frågor om Svensk Filmdatabas eller är det någon uppgift på den här sidan som inte är korrekt eller som saknas? Hör i så fall gärna av dig till oss på redaktionen. Obs! Vi vet inte om det går att få tag på en film för att se den, så fråga oss inte om det, men testa däremot gärna knappen Se filmen som du hittar längst upp i högra hörnet på alla databasens filmsidor.

Vad gäller det?