Grundfakta

Media (155 st)

Originaltitel Gubben kommer
Filmtyp Långfilm
Kategori Spelfilm
Regi
Manus
Förlaga
Produktionsland
Produktionsbolag
Åldersgräns Tillåten från 15 år
Dialogspråk
Sverigepremiär 1939-01-16

Medverkande

Victor Sjöström
Carl-Henrik de Grévy, kallad Gubben

Tora Teje
Ragnhild Sneijder

Elsa Burnett
Marianne, Ragnhilds dotter

George Fant
Bengt Sneijder, Ragnhilds son

Elsa Widborg
Louise Bohn, Gubbens syster

Birgit Tengroth
Gunvor, Louises sällskapsdam

Visa alla medverkande

Handling

Ett vårlandskap. Utefter en väg kommer en arbetslös diversearbetare, Kalle Karlin, vandrande, spelande Internationalen på ett munspel. Han anländer till Holinge herrgård och träffar...

Visa hela handlingen

Press

NDA (C B-n): "Aldrig tidigare i svensk film ha människorna studerats med sådant intensivt intresse som här, aldrig ha närbilderna av ansiktena varit så talrika, aldrig har kameran så...

Visa all press


Relaterat

Titlar

Originaltitel
Svensk premiärtitel
Distributionstitel

Filmteam

Regi
Manus
Produktionsledare
Foto
Musik
Arkitekt
Klippning
Ljudtekniker
Regiassistent
Inspicient
B-foto
Stillbildsfoto
Fotoassistent
Musikarrangör
Orkester
Orkesterledare
Scenografiassistent
Smink
B-ljud
Förtexter

Medverkande

Victor Sjöström Carl-Henrik de Grévy, kallad Gubben
Tora Teje Ragnhild Sneijder
Elsa Burnett Marianne, Ragnhilds dotter
George Fant Bengt Sneijder, Ragnhilds son
Elsa Widborg Louise Bohn, Gubbens syster
Birgit Tengroth Gunvor, Louises sällskapsdam
Olof Molander Georg Hempelmann, advokat
Aino Taube Dagny Hempelmann, Georgs hustru
Willy Peters Erik Hempelmann, paret Hempelmanns son
Aurore Palmgren Ulrika, kokerska på Holinge
Marianne Löfgren Birgit, husa på Holinge
Gun-Mari Kjellström Maj, Birgits dotter
Edvin Adolphson Kalle Karlin, dräng
- Ej krediterade:
Carl Ström Engström, en vän till Gubben
Nils Jacobsson taxichauffören som kör Marianne och Louise Bohn
Arne Lindblad chaufför på taxistationen
Carl-Harald chaufför på taxistationen
Gustaf Hiort af Ornäs Larsson, chaufför på taxistationen
John Wahlbom taxichauffören som kör Gubben
Eivor Landström husa hos Hempelmanns
Åke Stenberg brevbäraren
Karin Elffors telefonisten
- Ej identifierad:
Gösta Bodin taxichaufför (ej identifierad)

Bolag

Produktionsbolag AB Svensk Filmindustri
Distributör i Sverige (35 mm) AB Svensk Filmindustri 1939
Laboratorium AB Svensk Filmindustris filmlaboratorium

Handling

Ett vårlandskap. Utefter en väg kommer en arbetslös diversearbetare, Kalle Karlin, vandrande, spelande Internationalen på ett munspel. Han anländer till Holinge herrgård och träffar utanför sexåringen Maj grävande en grop i marken. Maj säger att hon leker "dödgrävaren" -- "Jag gräver inte ner. Jag gräver opp. För det gjorde dödgrävaren."

Detta är den första av flera utspridda ledtrådar som pekar på 'Gubben', det vill säga Charles-Henrik de Grévy. Han avvek för 20 år sedan från sin herrgård sedan han beskyllts för att ha förskingrat en och en halv miljon. Vidare försökte bl a hans syster få honom omyndigförklarad. Som ett stöd för detta hittade man vittnen som påstod att han grävt på kyrkogården om nätterna. I själva verket var han amatörarkeolog, vilket misstolkades i bygden. Allt detta avslöjas gradvis under handlingens gång fram till slutscenerna där 'Gubben' uppenbarar sig livs levande.

Kalle Karlin anställs som någonting mitt emellan kusk och trädgårdsarbetare. I köket träffar han köksan Ulrika och pigan Birgit, som är mor till Maj. Vi får veta att huset bebos av fru Sneijder, hennes 22-årige son Bengt och 28-åriga dottern Marianne. Familjen Sneijder bor hyresfritt efter tillstånd av 'Gubben', men de saknar pengar. Bl a måste Marianne ha extra understöd för att överleva som skådespelerska. För att klara ekonomin säljer fru Sneijder i smyg en del av husets prydnader, vilket upptäcks av 'Gubbens' syster, fru Louise Brohn, som under handlingens gång vill anmäla fru Sneijder för stöld. Fru Brohn vill ha 'Gubben' dödförklarad och själv bli utsedd till huvudarvinge, varefter hon tydligen tänker vräka familjen Sneijder.

Advokat Hempelmann är 'Gubbens' f d kompanjon. I slutet av filmen visar det sig att det var han och inte 'Gubben' som förskingrade. Han har en dotter, Dagny, som Bengt uppvaktar, fast hans intresse glider alltmera över till fru Brohns unga sällskapsdam, Gunvor, som han slutligen förlovar sig med.

Det utbryter en våldsam storm. Marianne demonstrerar sina dåliga nerver med hysteriskt pianospel. Advokaten har varit på besök på gården och kolliderar i sin bil med ett stormfällt träd. Hans förs nu tillbaka till gården blödande från blessyrer i ansiktet. Han befinner sig nu i vardagsrummet tillsammans med familjen Sneijder och fru Brohn när 'Gubben' plötsligt visar sig efter 20 års bortavaro. Alla är nervösa, men 'Gubben' visar ingen hämndlystnad, inte ens mot advokat Hempelmann, som han får att bekänna sitt ansvar för förskingringen. Fru Sneijder erkänner att 'Gubben' är far till Bengt, som nu försonas med honom. Bengt är därför huvudarvinge och inte systern, fru Brohn.

Censur / granskning

Censurnummer 58768
Datum 1938-12-07
Åldersgräns Tillåten från 15 år
Originallängd 2375 meter
Kommentar Granskningskopians aktlängder: 525-500-535-515-300 = 2375 meter. Visningskopiornas aktlängder: 570-500-535-515-300 = 2420 meter - 88 minuter. Aktlängder: 525, 500, 535, 515, 300.


Tekniska fakta

Bildformat 1.37:1
Ljudsystem Petersen-Poulsen, AGA-Baltic
Bredd 35 mm
Hastighet 24
Längd i meter 2375 meter
Längd i minuter 87 min
Akter 5 rullar


Kommentarer

Pressreaktion Svensk filmografi

NDA (C B-n): "Aldrig tidigare i svensk film ha människorna studerats med sådant intensivt intresse som här, aldrig ha närbilderna av ansiktena varit så talrika, aldrig har kameran så närgånget följt ett svenskt ansiktes skiftningar. Det gäller inte så mycket huvudpersonerna, de som ha att svara för handlingen. Men det gäller desto mer några av bifigurerna, vilka studeras med en omsorg, som icke står i relation till deras roller i handlingen. Hur intensivt lever icke t. ex. Olof Molanders ansikte -- den försnillande advokatens anletsdrag äro studerade i alla dess skiftningar, från slughet och triumf till ångest och samvetskval. Utmärkt är också Elsa Burnett studerad, det krampaktigt sammanbitna ansiktet som först i en av de sista scenerna mjuknar och tinar upp. På något vis blir det ansikten som dessa som bli de huvudsakliga agerande i filmen, medan de som föra handlingen framåt, spela en mera sekundär roll."

StT (Robin Hood): "Vill man karakterisera Per Lindbergs sätt att arbeta kan man säga att teatermannen märks i en punkt: han plockar fram människorna. Att skildra människor så ingående och starkt är ovanligt i svensk film nu. Lindberg har varit med om manuskriptet, och han ser stoffet med teatermannens blick. Det kändes inte så mycket inför åskådarnas ögon, händelserna berättas av skådespelarna. I stället sätter Lindberg in intensiva, nyanserade spelscener. Stämningen framkallas inte genom filmisk klippningsteknik och fotografiska tricks, utan genom skådespelarnas mimik. Elsa Burnetts hysteri och själskamp, hennes hat och komplex, målas i en rad närbildansikten. Så svåra, djärva scener är man inte van vid i svensk film. Man kommer henne in på livet -- känner människan bakom det härjade ansiktet och nervutbrotten.

Men mest intresserad har Lindberg tydligen varit av Olof Molander. Att regissera sin gamla rival och antagonist -- vilken triumf. Men herrarna ha funnit varann, och hjälpt varann till en serie suggestiva scener, som sakna motstycke."

SvD (Esq): "Som roman fängslade den med sina ärliga verklighetsbilder, sin humana livsuppfattning, sin hurtiga, snabba berättarton. Tyvärr har tempot gått förlorat i filmen, och därmed åtskilligt av den suggestiva stämningen. Man satt i ångestkramp över slutkapitlen, 'gubbens' skugga föll allt tyngre och hotfullare över Holingegård och över människorna, som bands inom höststormens och känslostormarnas trollkrets. Nu mattas spänningen onödigt; dialogen dras ut i återhållna repliker och täta närbilder; visst är man nyfiken -- som i en detektivhistoria -- på 'hur det ska gå', men kulmen får inte ett teatraliskt tycke, konstruerat snarare än framvuxet ur de emotionella konflikterna. Ännu en kritisk invändning är oundgänglig, mot den närgånget friska kärleksscenen mellan ungdomarna. Handlaget borde varit fjärilslätt och ömt; här är det grovt och ofint.

Nu till behållningen! Lindbergs förmåga som personinstruktör har givit honom en särställning, försvarad med glans i Gubben kommer. Maken till ensemble kan ingen film skryta med i aktuell svensk produktion. Så många intensiva karaktärsstudier ha inte presterats sedan Sjöström-Stillerepoken."

Kommentar Svensk filmografi

Gösta Gustaf-Janson kommenterar sitt manusarbete 26.5.1975: "Jag kände Pelle Lindberg från en period på 20-talet när han ägnade sig åt studentteater i Nordiska Muséet och det ledde till att jag och några kamrater fick statera när han började sätta upp pjäser på Konserthuset.En del manusarbete hade jag gjort, för jag hade fått arbeta på filmatiseringar av min fars romaner. Det gällde Gustaf Jansons 'Affären Costa Negra' t ex som jag utarbetade två gånger, dels åt Lasse Ring, dels åt Nils Poppe. Romanen 'Nils Dobblare' blev ett oinspelat filmmanus åt John Brunius.

Pers och min idé var att 'Gubben' inte skulle visas i bild förrän på slutet. Men det oroade filmfolket på SF oerhört och de tvang oss att trots allt försöka skriva in en presentation av honom tidigare i filmen. Kvar av det finns den mystiska scenen som skall föreställa utspelas på natten på en ångare.

Hade jag själv några intentioner med det hela så var det att predika en slags 'hygglighetens' evangelium. Min egen Gud har aldrig varit en domedagens Gud. Han kommer aldrig för att hålla rättegång, han ställer tillrätta och han förlåter. Det försökte jag bevara i filmen.

För Per Lindberg var detta nog av föga vikt. För honom var det viktigare att handlingen underordnade sig spelet, huvudsaken var kreerandet och effekten. Manusbearbetarens synpunkter vägde lätt vid sidan av detta. Men han satsade oerhört mycket av sin egen energi och entusiasm. Trots detta blev det inte det slags film jag hade tänkt mig. Replikerna kom teatraliskt och spelet blev långsamt. Man hade redan då internationellt sett nått långt med underbetonat spel, men Pelle Lindberg behärskade inte den delen av filmkonsten i sin första ljudfilm."

Romanen "Gubben kommer" av Gösta Gustaf-Janson (f 1902) utkom på Bonniers Förlag 1934.

Förlaga

Originaltitel Gubben kommer (Roman)
Författare Gösta Gustaf-Janson


Inspelning

1938-05-16 1938-08-31
Filmstaden Råsunda Sverige (ateljé)

Visningar

Sverigepremiär 1939-01-16 China Stockholm Sverige 88 min
1939-01-16 Röda Kvarn Uppsala Sverige 88 min
TV-visning 1973-02-02 TV1 Sverige 83 min
1986-08-16 TV1 Sverige 83 min
1991-10-29 TV2 Sverige 83 min
1998-04-14 SVT1 Sverige 83 min
2001-07-04 SVT1 Sverige 83 min
Urpremiär 1939-01-16 China Stockholm Sverige 88 min
1939-01-16 Röda Kvarn Uppsala Sverige 88 min

Musikstycken

Originaltitel Toccata och fuga, orgel, BWV 565, d-moll
Kompositör Johann Sebastian Bach (1720)


Originaltitel L'Internationale
Kompositör Pierre Degeyter (1887)
Textförfattare Henrik Menander (svensk text 1902)
Eugène Pottier (fransk text 1871)


Originaltitel Älvsborgsvisan
Textförfattare August Wilhelm Thorsson (1883)
Instrumentalist Edvin Adolphson (munspel)


Originaltitel Sonat, piano, nr 23, op. 57, f-moll
Kompositör Ludwig van Beethoven (1804)
Instrumentalist Elsa Burnett (piano - dubbad av ?)


Originaltitel Sonat, piano, nr 8, op. 13, c-moll, "Pathétique"
Kompositör Ludwig van Beethoven (publ. 1799)
Instrumentalist Elsa Burnett (piano - dubbad av ?)


Ämnesord

Advokater
Arkeologi
Barn/utomäktenskapligt
Bilolyckor
Chaufförer
Förskingring
Herrgårdar
Munspel
Omyndigförklaring
Pianospel
Skådespelerska
Stormar

Bestånd Film

Uppgifterna här avser filmmaterial i Svenska Filminstitutets arkiv. Arkivets bestånd tillgängliggörs på begäran främst för forskning, andra filmarkiv och rättighetsinnehavare.

Typ Kopia
Bredd 35 mm
Längd i meter 2434


Typ Kopia
Bredd 35 mm
Längd i meter 2391


Typ Duplikatpositiv
Bredd 35 mm
Längd i meter 2434


Bestånd Affischer

Storlek Mellan 850 x 700 och 850 x 1100
Affischtitel GUBBEN KOMMER
Tryckeri Ljunglöfs
Affischdesign Eric Rohman


Storlek Mindre än 850 x 400
Affischtitel Gösta Gustaf-Janssons GUBBEN KOMMER
Tryckeri Zetterlund & Thelanders boktryckeri AB


Storlek Mellan 850 x 700 och 850 x 1100
Affischtitel GUBBEN KOMMER
Tryckeri J. Olsén litogr.anst.


Storlek Större än 850 x 1100
Affischtitel Gösta Gustaf-Janssons GUBBEN KOMMER
Tryckeri Ljunglöfs


Storlek Mellan 850 x 700 och 850 x 1100
Affischtitel GUBBEN KOMMER
Tryckeri J. Olsén litogr.anst.
Affischdesign [?] Söderberg


Bestånd Manuskript

Typ Inspelningsmanus
Omfång 121 s.
Språk Svenska


Typ Inspelningsmanus
Manustitel Gubben kommer. Filmscenario. [Av] Gösta Gustaf-Janson.
Omfång 181 s. Rollista med rollbeskrivning (2 s.) ingår.
Språk Svenska


Typ Inspelningsmanus
Manustitel Gubben kommer. Efter Gösta Gustaf-Jansons roman. Filmscenario: Stina Bergman, Gösta Gustaf-Janson.
Omfång 150 s. Rollista (1 s.) ingår i ett ex.
Språk Svenska


Typ Inspelningsmanus
Manustitel Gubben kommer. Efter Gösta Gustaf-Jansons roman. Filmscenario: Stina Bergman, Gösta Gustaf-Janson.
Omfång 150 s. Rollista (1 s.) ingår. + 2 s. löst i manus.
Språk Svenska


Typ Dialoglista
Manustitel Gubben kommer. Efter Gösta Gustaf-Janssons roman. Manus: Gösta Gustaf-Jansson och Per Lindberg.
Omfång 36 s. Produktionsuppgifter och rollista (1 s.) ingår.
Språk Svenska


Typ Kringmaterial
Språk Svenska


Bestånd Stillbild

Svartvitt papper SET
Album Ja


Bestånd PR-material

Typ Program/Reklamtryck


Kontakta redaktionen

Har du frågor om Svensk Filmdatabas eller är det någon uppgift på den här sidan som inte är korrekt eller som saknas? Hör i så fall gärna av dig till oss på redaktionen. Obs! Vi vet inte om det går att få tag på en film för att se den, så fråga oss inte om det, men testa däremot gärna knappen Se filmen som du hittar längst upp i högra hörnet på alla databasens filmsidor.

Vad gäller det?