En enda natt (1939)

Media (202 st)

---

Relaterat

Gustaf Molander och Ingrid Bergman i ännu ett närande samarbete, en melodram om enkelt cirkusfolk och traditionsbundna godsägare. Det är dock Edvin Adolphsons Valdemar, en vuxen oäkting som slits mellan två världar, som till stor del stjäl showen.

Med runt tjugo regisserade filmer var 1930-talet utan tvekan Gustaf Molanders mest produktiva. Även om decenniet knappast räknas som höjdpunkterna i svensk filmhistoria så är det Molander som står för flera av de ljusa stunderna. I En enda natt tog han återigen hjälp av Gösta Stevens, manusförfattare till flertalet av Molanders främsta filmer.

Här skedde det efter en roman av danske Harald Tandrup, om karusellskötaren Valdemar Moreaux (Edvin Adolphson) som reser land och rike runt med tivolidirektrisen Helga Mårtensson (Aino Taube). De lever i ett frodigt, kärleksfullt förhållande, men medellös och stolt som han är vägrar han giftermål. När deras nöjesfält gör halt på landet nära Rosendals slott, på greve Magnus von Bredes ägor, ändras förutsättningarna radikalt. Efter en personlig tête-à-tête inser greven att Valdemar faktiskt är hans förlorade son, den oäkting som blev resultatet av grevens snedsprång en natt för länge sedan.

Dessa tidiga scener mellan greven tillika översten och Valdemar mönstrad som militär tillhör filmens glansnummer, välkoreograferade scener som får ta plats och flödar av Adolphsons ostoppbara charm.

Från denna charm går inte heller den pånyttfödda fadern oberörd. Han bestämmer sig för att anställa den förlorade sonen som stalldräng och anpassa honom till de fina salonger denne aldrig haft tillträde till. I detta ingår också att socialisera med överstens skyddsling, den unga Eva Beckman (Ingrid Bergman), en seriös student som väger sin tillvaro efter nationalekonomiska axiom. Om ens öppen för förhållande önskar hon en iskall partner och separata sovrum. Men när hon väl ingår ömsesidigt kamratskap med Valdemar tinar hon upp något.

Ändå visar sig hans passion för stark för hennes pragmatism, det löper en avgrund mellan deras respektive syn på kärlek. Han säger sig vara för fin för de enkla, för enkel för de fina, och därför rotlös. Men en karuselldräng planteras inte utan vidare om i salongen. Klyftan mellan cirkusmänniskor och godsägare – från ärlighet till ära – visar sig svår att överbrygga.

"En enda natt" syftar följaktligen inte bara på grevens snedsprång utan också på umgänget mellan Valdemar och Eva, återigen två världar som möts, här med likaså disharmoniskt resultat.

Det allvarligt menade i Molanders film, klasskillnaderna och determinismen mellan de olika livslotterna, tecknas på mallat vis och blir knappast föremål för mer än en fotnot i filmhistorien. Men det ligger något fint i utförandet, scener som spelas med övertygelse och vederhäftighet, vare sig det gäller på finare tillställningar eller hos patrasket som festar och bråkar på tivolits enkla kammare. Edvin Adolphson är ett självklart, självlysande centrum i en ensemble där ingen faller utanför ramen. Ingrid Bergman gör sin Eva med professionell känslokyla och bidrog sannolikt starkt till filmens popularitet.

"Det moraliska budskapet i En enda natt är plikten att hålla den sexuella lustan i schack, under kontroll och i sträng disciplin. Ett enda felsteg, en enda natts avvikelse från dygdens stig, kan leda till människors fördärv och olycka", skrev Rune Waldecranz. Den generella kritikermottagandet varierade från svalt till gott.

Man skulle också kunna läsa filmen som en något modernare, om än bara marginellt mindre statisk sedeskildring, där arbetarklassen ser till att roa sig både innan- och utanför äktenskapet, medan överklassen stänger in sig innanför kalla murar oavsett. En enda natt behöver inte nödvändigtvis vara synonymt med ödesdigra misstag, utan ännu mer om det sociala åskådliggörande som dessa klavertramp kan leda till.

Jon Asp (2015)

Den här filmen finns i Filminstitutets distribution och finns tillgänglig att boka på dcp för visning på biograf. Filmerna bokas för slutna och öppna visningar till fasta priser

Boka film i Filminstitutets biografdistribution

Originaltitel	En enda natt
Svensk premiärtitel	En enda natt
Distributionstitel	En eneste Nat (Danmark) En eneste natt (Norge) Vain yksi yö (Finland) En enda natt (Finland) Only One Night (USA) En Enda Natt (USA) Destino (Spanien)

Regi	Gustaf Molander
Manus	Gösta Stevens
Produktionsledare	Stellan Claësson
Foto	Elner Åkesson
Musik	Eric Bengtson (originalmusik - ej krediterad)
Arkitekt	Arne Åkermark
Klippning	Oscar Rosander
Ljudtekniker	Lennart Unnerstad
Regiassistent	Hugo Bolander
Dialog	Harald Tandrup
Ej inspelat manus	Anders Henrikson Stina Bergman Guido Valentin
Inspicient	Tor Borong
B-foto	Bertil Svensson
Stillbildsfoto	Louis Huch (ateljéfoto)
Musikarrangör	Gunnar Johansson
Orkester	SF-orkestern
Orkesterledare	Eric Bengtson
Scenografiassistent	Olle Oldenburg
Maskör	Manne Lundh
B-ljud	Lennart Svensson

Ingrid Bergman	Eva Beckman, ekonomie studerande
Edvin Adolphson	Valdemar Moreaux, karusellskötare
Aino Taube	Helga Mårtenson, tivoliägarinna, änka
Olof Sandborg	överste Magnus von Brede, ägare till Rosenbergs slott, Evas förmyndare, Valdemars far
Erik "Bullen" Berglund	Hagberg, von Bredes hovmästare
Marianne Löfgren	Rosa, föreståndarinna för tivolits skjutstånd
Magnus Kesster	Olsson, kraftkarl på tivolit
-	Ej krediterade:
Sophus Dahl	Krogh, norrman på Medelhavskryssning
Ragna Breda	fru Krogh
Johan Eklöf	Lanzberger, direktör för Cirkus Lanzberger
Tor Borong	kapten Walter, lejondomptör vid Cirkus Lanzberger
Wiktor "Kulörten" Andersson	Bodin, von Bredes stallskötare
Ka Nerell	von Bredes husa
Arne Lindblad	Palm, kortspelare hos Bodin
Nils Nordståhl	ung man vid Rosas skjutstånd
Åke Grönberg	ung man vid Rosas skjutstånd
Olle Janson	ung man vid Rosas skjutstånd
Ingrid Envall	en flicka på karusellen
Stina Sorbon	en flicka på karusellen
Eivor Engelbrektsson	flickan som förestår lyckohjulet
Herman Lantz	tivolibesökare vid styrkemätningen
Bo Hederström	dansande på båten
Tage Almqvist	dansande på båten
Rutger Nygren	dansande på båten
Diana Miller	dansande på båten
Gösta Grip	dansande på båten
Bertil Anderberg	en man vid styrkemätningen
Folke Helleberg	servitör på båten

Produktionsbolag	AB Svensk Filmindustri
Distributör i Sverige (35 mm)	AB Svensk Filmindustri	1939
Distributör i Sverige (DCP)	Stiftelsen Svenska Filminstitutet	2015
Laboratorium	AB Svensk Filmindustris filmlaboratorium

Ett litet ambulerande tivoli har slagit ner sina bopålar någonstans på landet. Vi bekantar oss med dess invånare, t ex den livliga Rosa som har hand om skjutbanan och kraftkarlen Olsson, som svartsjukt bevakar henne. Vi träffar den mörke Valdemar som sköter karusellen och även fungerar som utropare. I dess biljettkassa sitter manhaftiga skönheten Helga Mårtensson, som äger tivolit och avlönar Valdemar. Några högreståndspersoner står och tittar på, bl a översten, greve Magnus von Brede, och denne stirrar ingående på Valdemar. Därefter kommer han att tänka på att tivolit placerat sig på hans ägor utan tillstånd.

Brede far hem och tittar på ett gammalt porträtt av sin far som har en märklig likhet med Valdemar och han börjar undra om inte tivoliskötaren är resultatet av något snedsprång inom hans familj.

Det är morgon över tivolibacken. Valdemar går in i Helgas husvagn och sätter på kaffet varefter han väcker henne med att daska till henne på stjärten. De smågrälar om att Helga är slarvig och diskar illa, detta avbryts av överstens hovmästare som anländer och kallar Valdemar till ett möte på godset klockan tolv. Han går dit och berättar att hans far är en okänd man som tillbringade "en enda natt" med hans mor, blonda varietésångerskan Matilda och försvann sedan han lagt pengar på bordet. Hans morfar var clownen Moreaux.

Valdemar går och von Brede är helt klar över att han är Valdemars far. Det var han som sov en natt med Matilda. Han sänder sin hovmästare till tivolit och säger till Valdemar att han kan bli anställd på godset som hästskötare och få en egen stuga. Valdemar accepterar och under avskedshippan i Helgas husvagn blir det slagsmål mellan honom och kraftkarlen Olsson samt mellan Helga och Rosa. Någon tid efteråt säger översten att han tror att han är Valdemars far och föreslår att Valdemar skall stanna på godset ett år och se hur alla parter kan komma överens. Det gör han och sköter godsets hästar perfekt.

Medan dagarna går blir han alltmera intresserad av överstens skyddsling, den unga Eva Beckman, som har en mycket kall inställning till manskönet. Hon börjar tina upp i umgänget med Valdemar, men när det kommer till sexuella handgripligheter grips Eva av panik och drar in sig i sitt skal. Till slut återvänder Valdemar till tivoliägarinnan Helga Mårtensson och fortsätter sitt liv med det kringresande tivolit.

Censurnummer	58919
Datum	1939-01-05
Åldersgräns	Tillåten från 15 år
Originallängd	2477 meter
Längd efter klipp	2475 meter
Kommentar	Kopiornas längd: 2480 m. Censurens klipp i slutet av akt 5: en del av Valdemars erotiska övervåld mot Eva (2 meter). Visningskopiornas aktlängder (efter utökning med 5 meter i akt 3 och censurens klipp med 2 meter i akt 5): 607-535-565-560-213 = 2480 meter. Aktlängder: 0, 0, 0, 0, 0.

Bildformat	1.37:1
Ljudsystem	Petersen-Poulsen, AGA-Baltic
Bredd	35 mm
Hastighet	24
Längd i meter	2480 meter
Längd i minuter	91 min
Akter	5 rullar
Dialogspråk	Svenska

Pressreaktion Svensk filmografi

DN (Per Lindberg): "En välgjord underhållningsfilm. Så välgjord som Gustaf Molander-filmer alltid äro. Men därjämte impressionistisk, sensuell, vilket hans filmer icke bruka vara.

Man bör inte anlägga några litterära synpunkter på Gösta Stevens manus efter Tandrups roman. Visserligen skymtar i filmens huvudscener ett så allvarligt problem som klyftan mellan över- och underklass -- här mellan cirkusfolk och godsägare. Och visserligen avser titeln att utsäga något så tillspetsat som att en enda natts möte mellan en varietédam och en aristokrat kan få så vådliga följder som en bastard och att det bara behövs en enda natts möte mellan bastarden och en filosofie licentiat för att bastarden skall visa att han inte blivit aristokrat. Men denna tillspetsning verkar ungefär som modet av i förrgår eller som ekot ur en detektivroman. Den allvarliga delen av filmen är tyvärr en smula pretentiös, konstruerad och osannolik.

I denna del dominerar Ingrid Bergman. Hon har fått på sin lott att göra en fil. lic, nationalekonom och maktstreber, en modern intellektuell fröken, som tyvärr inte av författaren fått några bevis på sin intellektualitet. Hon utstrålar en kyla och en indolens som känns riktig. Och hon har en formkultur som är beundransvärd. Rollfiguren stannar därför också en stund på näthinnan som en perfekt modeteckning. Men längre når den inte; därtill finns för lite stoff i rollen.

Lyckligtvis för filmen är bastarden fallen inte bara efter aristokraten utan också efter varietédamen. Och skildringen av tivolilivet och vagabondglädjen är det som ger filmen dess friskhet. Edvin Adolphson är i sitt ässe som tivolicharmör. Smidig som en äkta zigenare, energisk som ett äkta halvblod, grann både att se och höra, romantiskt svart i ögonen, lika skicklig i att sköta hästar, hundar, kvinnor och lejonungar som att hålla svadan i gång. En stor dampublik får verkligen någonting att se på.

Herrpubliken å sin sida har också en glädjekälla. I Aino Taube. Hon är filmens överraskning. Man har hittills vant sig att betrakta henne som en artist, uppfostrad av sin skicklige fader i att bruka små medel och skarp iakttagelse vid omsorgsfull människogestaltning. Denna gång visar hon emellertid att hon också besitter glädje att gå ut över sina egna vanegränser. Hon gör sin karusellägarinna trovärdig, slampig, slitstark och kelen. Det är ingen liten ära för Aino Taube att man kan tro henne vara dotter till Françoise Rosay vid Cirkus Barlay.

Genom någon underlig naturens lust till oordning har det inplantats i oss en drift att skratta när vi ser kvinnor slåss. Aino Taube och Marianne Löfgren äro medvetna därom, och de slåss i cirkusvagnen så att det blir alla tiders slagsmål. Ett slagsmål som förmodligen kommer att göra filmen till svenska folkets egendom. Magnus Kesster assisterar verksamt vid slagsmålet.

I de mera stillsamma scenerna spelar Olof Sandborg en avmätt, traditionstyngd överste och Bullen Berglund en lika traditionstyngd hovmästare."

AB (Filmson): "-- Jag ska gärna bli din hustru och mor åt dina barn men jag vill inte bli din älskarinna!

-- Jamen, hur ska du kunna bli min hustru utan att bli min älskarinna?

-- Tjaa. Du har inte något utpräglat sinne för nyanser.

Kvintessensen i den dramatiskt laddade filmen En enda natt ligger förborgad i detta av Röda Kvarnspubliken livligt applåderade replikskifte mellan Ingrid Bergman och Edvin Adolphson. Hon är en ovanligt ointressant och sorgligt utspökad herrgårdstös, den där endels stöder sig mot kakelugnsfrisen i dekorativ riddräkt, endels bommar på änder i jaktkonfektion och endels vantrivs i vidrigt vidbrättad solhattselegans på medelhavskryss. Han är en besynnerlig bastard av en SF-svensk godsägareöverste och en kosmopolitisk karuselldräng. Jag har verkligen inte läst Harald Tandrups roman som ligger till grund för denna fantasifulla, frasrika och ändå tämligen förnuftiga filmkomedi, men den synes ha rymt allt vad svensk film mer eller mindre olyckligt förälskat sig i: oäktingar, herrgårdsfröknar, ungkarlspappor och tattarromantik."

Kommentar Svensk filmografi

Romanen "En eneste Nat" av den danske författaren Harald Tandrup (1874-1964) utkom 1935.

Anders Henrikson, Stina Bergman och Guido Valentin skrev var sitt manus till denna film, men alla tre underkändes av producenten.

En enda natt hade urpremiär i landsorten den 20.2.1939 men det är dock okänt var.

Originaltitel	En eneste nat (Roman)
Författare	Harald Tandrup

				1938-04-08	1938-04-13
				1937-10-02	1937-12-20
Tyresö slott	Tyresö	Sverige
Filmstaden	Råsunda		(ateljé)

Stockholmspremiär	1939-03-13	Röda Kvarn	Stockholm	Sverige	91 min
Sverigepremiär	1939-02-20	Skandia	Uppsala	Sverige	91 min
TV-visning	1976-12-26	TV1		Sverige	87 min
	1990-07-22	Kanal 1		Sverige	87 min
	1999-04-21	SVT1		Sverige	87 min
Urpremiär	1939-02-20	Skandia	Uppsala	Sverige	91 min

Originaltitel	Hofball-Tänze, op. 161
Kompositör	Joseph Lanner	(1840)

Originaltitel	Nu ska vi opp, opp, opp
Kompositör	Jules Sylvain	(1937)
Textförfattare	Gösta Stevens	(1937)
Sångare	Edvin Adolphson	(visslas även)

Originaltitel	Ach, ich hab' sie ja nur auf die Schulter geküsst. Ur Der Bettelstudent
Kompositör	Carl Millöcker	(1882)
Textförfattare	Ernst Wallmark	(svensk text 1883)
	Richard Genée	(tysk text 1882)
	Friedrich Zell	(tysk text 1882)
Sångare	Edvin Adolphson	(sjungs på svenska)
	Aino Taube	(sjungs på svenska)

Originaltitel	After the Ball
Kompositör	Charles K. Harris	(1892)
Textförfattare	Charles K. Harris	(1892)
	Ernst Wallmark	(svensk text)
Sångare	Edvin Adolphson	(sjungs på svenska)
	Marianne Löfgren	(sjungs på svenska)

Originaltitel	You're My Best Bet
Kompositör	Clay Boland
Textförfattare	Clay Boland

Originaltitel	Charlie Is My Darling
Sångare	Ingrid Bergman	(sjungs på engelska)

Originaltitel	Polonäs, piano, nr 6, op. 53, Ass-dur
Kompositör	Frédéric Chopin	(1842)
Instrumentalist	Ingrid Bergman	(dubbad av ?)

Barn/utomäktenskapligt

Gods

Greve

Hovmästare

Husvagn

Hästskötare

Karusell

Skjutbanor

Slagsmål

Tivolin

Överste

Uppgifterna här avser filmmaterial i Svenska Filminstitutets arkiv. Arkivets bestånd tillgängliggörs på begäran främst för forskning, andra filmarkiv och rättighetsinnehavare. Vid frågor kontakta filmarkivet@filminstitutet.se

Typ	Kopia
Materialbas	Acetat
Bredd	35 mm
Längd i meter	2475

Typ	Kopia
Materialbas	Acetat
Bredd	35 mm
Längd i meter	2474

Typ	Kopia
Materialbas	Polyester
Bredd	35 mm

Typ	Duplikatnegativ
Materialbas	Acetat
Bredd	35 mm

Typ	Duplikatpositiv
Bredd	35 mm
Längd i meter	2477

Typ	Duplikatpositiv
Bredd	35 mm
Längd i meter	38

Storlek	Mellan 850 x 700 och 850 x 1100
Affischtitel	EN ENDA NATT
Tryckeri	Ljunglöfs

Storlek	Mindre än 850 x 400
Affischtitel	EN ENDA NATT
Tryckeri	Ewes tryckeri AB

Storlek	Mellan 850 x 700 och 850 x 1100
Affischtitel	EN ENDA NATT
Tryckeri	Ljunglöfs
Affischdesign	Eric Rohman

Storlek	Större än 850 x 1100
Affischtitel	EN ENDA NATT
Tryckeri	J. Olsén litogr.anst.
Affischdesign	Eric Rohman

Storlek	Mellan 850 x 700 och 850 x 1100
Affischtitel	EN ENDA NATT
Tryckeri	J. Olsén litogr.anst.
Affischdesign	Gunnar Håkansson

Typ	Inspelningsmanus
Manustitel	"filmscenario" av Gösta Stevens efter Harald Tandrups roman.
Omfång	89 s.
Språk	Svenska

Typ	Inspelningsmanus
Manustitel	"filmmanuskript" av Gösta Stevens efter Harald Tandrups roman "En eneste natt".
Omfång	141 s. + tillägg 3 s.
Språk	Svenska

Typ	Inspelningsmanus
Manustitel	"filmmanuskript" av Gösta Stevens. Efter Harald Tandrups roman "En eneste natt."
Omfång	142 s. Rollförteckning (1 s.) ingår. Miljölista (5 s.) inklistrat i manus.
Språk	Svenska

Typ	Dialoglista
Manustitel	Efter Harald Tandrups roman.
Omfång	46 s. Produktionuppgifter och rollista (1 s.) ingår.
Språk	Svenska

Svartvitt papper	SET
Album	Ja

Typ	Program/Reklamtryck

Längd i minuter	91 min
Dialogspråk	Svenska

Typ	Digitalt visningsmaterial
Bredd	ProRes

Typ	Digitalt arkivmaterial
Bredd	MAP

Typ	Digitalt arkivmaterial
Bredd	MAP

Typ	Digitalt visningsmaterial
Bredd	DCP

Typ	Digitalt ljud
Bredd	WAV