Mot nya tider (1939)

Media (136 st)

---

Relaterat

Originaltitel	Mot nya tider
Svensk premiärtitel	Mot nya tider
Distributionstitel	Mod nye tider (Danmark)

Regi	Sigurd Wallén
Manus	Gösta Rodin (ej krediterad) John Sandén (huvudsakligen Brantings tal)
Foto	Hilmer Ekdahl (interiörer) Karl-Erik Alberts (exteriörer)
Musik	Eric Bengtson (originalmusik ej krediterad)
Arkitekt	Bertil Duroj
Klippning	Lennart Wallén
Ljudtekniker	Sven Josephson
Regiassistent	Lennart Wallén
Inspicient	Karl-Ivar Örtengren
Musikarrangör	Eric Bengtson
Rekvisita	Allan Egnell
Kläder	Allan Egnell
Smink	Börje Lundh
B-ljud	Lars Nordberg
Förtexter	Alva Lundin

Victor Sjöström	Hjalmar Branting
Sigurd Wallén	Kalle Lundgren, målarmästare
Bengt Djurberg	Johan Dahlberg, ingenjör
Solveig Hedengran	Elin Ström, senare gift med Johan Dahlberg
Gun-Mari Kjellström	Eva, Johans och Elins dotter som liten
Ulla Hodell	Eva som ung flicka
Marianne Aminoff	Eva som vuxen
Karl Holter	Henrik Thygesen, norrman
Georg Løkkeberg	Christian Thygesen, Henriks bror, norsk löjtnant/Helge Thygesen som vuxen
Åke Johansson	Helge Thygesen, Christians son som barn
Ingela Lundstedt	Sigrid Bergström, Christian Thygesens fästmö, Helges mor
Thor Modéen	Lindqvist
Ingolf Schanche	Christian Michelsen, norsk statsminister
David Knudsen	Jørgen Løvland, norsk statsminister
Leif Amble-Næss	Harald Bothner, norskt statsråd
Sigval Kvam	Edvard Hagerup Bull, norskt statsråd
Olof Sandborg	kung Oscar II
Karl-Magnus Thulstrup	kronprins Gustav
Sven Bergvall	Christian Lundeberg, svensk statsminister
Ragnar Widestedt	Fredrik Wachtmeister, svensk utrikesminister, medlem av den svenska förhandlingsdelegationen
Rune Carlsten	Karl Staaff, medlem av den svenska förhandlingsdelegationen
Arne Lindblad	August Palm
Willy Peters	Per Albin Hansson
Carl Barcklind	Semmy Rubenson, polismästare i Stockholm
Gösta Cederlund	landshövding Curry Treffenberg
Stina Ståhle	Christina Nilsson
Georg Fernquist	konditor Berns
Hjalmar Meissner	August Meissner
Tord Bernheim	Hilding Nihlén, grilljannen på Berns salong
Carin Swensson	Hulda Malmström
Carl Apolloff	vicomte de Soto Maior
-	Ej krediterade (i den ordning de uppträder i filmen):
Siri Olson	uppasserska på Blanchs Café
Oscar Törnblom	en bekant till Lindqvist vid bordet på Blanch
Anna Olin	barnmorskan
Knut Lambert	kungens sekreterare
Emmy Albiin	en vräkt gammal kvinna
Hugo Tranberg	byggnadsarbetare
Helge Karlsson	byggnadsarbetare
Axel Lagerberg	den mörkhårige mannen som lyssnar när Lundgren läser ur "Röda rummet"
Gottfrid Holde	den vithårige mannen som lyssnar när Lundgren läser ur "Röda rummet"
Knut Frankman	hovmästaren på Blanch
Hanny Schedin	Stina, barnjungfrun
Gunnar Björnstrand	August Palms medhjälpare
Åke Brodin	mannen på Grand Hôtels balkong
Alice Müller	en kvinna i Grand Hôtels vestibul
Oscar Åberg	portiern på Grand Hôtel/utskottsordföranden
Eric Magnusson	en man i Grand Hôtels vestibul
Manetta Ryberg	en kvinna i Grand Hôtels vestibul
Hartwig Fock	Olsson, arbetare
John Hilke	en kortspelare
Estery Ericsson	sugrörsdrickande gäst på Berns
Åke Uppström	första tidningsutroparen
David Erikson	mannen som kommenterar Branting på gatan
Åke Grönberg	en arbetare
Erik Johansson	andrakammarriksdagsman
Axel Högel	andrakammarriksdagsman
Nils Hultgren	hans sekreterare
John Sandling	en man på socialdemokraternas partiexpedition
Victor Thorén	en man på socialdemokraternas partiexpedition
Ludde Juberg	Lars Stendahl, stadsfiskal i Stockholm
Richard Lindström	Sven Adolf Hedin, andrakammarriksdagsman
Artur Cederborgh	Paul Petter Waldenström, riksdagsman i talarstolen
Frithiof Hedvall	riksdagsman i talarstolen
Yngwe Nyquist	den norske expeditionschefen
Asbjørn Toms Larsen	den unge mannen utanför Morgenbladets kontor som utbringar ett tre gånger trefalt leve för Norge
Olle Hilding	ena schackspelande militären
Olov Wigren	andra schackspelande militären
Gunnar Olram	Carl Berner, stortingspresident, medlem av den norska förhandlingsdelegationen
Otto Adelby	restauranggäst med glasögon och skägg
Folke Algotsson	hans bordsgranne
Carl Ericson	tidningsläsande äldre man vid restaurangbord
Gunnar Almqvist	hans bordsgranne
Oscar Heurlin	hovmästaren
Valborg Svensson	telefonisten
Ernst Brunman	medlem av den norska förhandlingsdelegationen
Georg Skarstedt	sekreteraren som anmäler Michelsen hos Lundeberg
-	Bortklippt i den slutliga filmen:
Arthur Fischer	Herman Lindqvist, socialdemokrat som samtalar med Branting		(bortklippt)

Produktionsbolag	AB Svensk Talfilm
Distributör i Sverige (35 mm)	Svensk Talfilms Distributionsbyrå AB	1939
Laboratorium	AB Kinocentralen

En julidag i Trondhjem år 1873. I Trondhjems domkyrka blir Oscar II krönt, omgiven av präster och statsmän. Den norska kungsflaggan är hissad i Kristiania (Oslo). På Slottet i Stockholm går kungsflaggan i topp. Ute i Kungsträdgården i parkserveringen på Blanche Café sjunger publiken stående "Bevare Gud vår Kung". Vi träffar norske löjtnanten Christian Thygesen som säger att Oscar II blir Norges siste svenske kung, att Norge vill skiljas från Sverige. "Unionen är ett olyckligt äktenskap." Målarmästare Karl Lundgren säger att det skall komma andra tider, socialismen skall segra. Fattigdom och kapitalism skall avskaffas.

Christian med vännen Johan Dahlberg går på ett matställe kallat STOCKHOLMS BIFFSTEKSLOKAL, dit Johan går för att som vanligt få se en skymt av vackra Elin, som han trånar för på avstånd. Elin försvinner in i en handskbutik dit även Christian och Johan går och där Christian snabbt introducerar Johan för flickan som heter Elin Bergström.

Fyra år har gått. Christian promenerar med den andra flickan i butiken, Sigrid. Johan och Elin är med, de skall gifta sig om en månad. Johan skall få plats hos en ingenjör L. M. Ericsson på Luntmakargatan. Något år senare framföder Elin en flicka som döps till Eva. Christian kommer in och berättar att han måste rymma till Amerika för han har smällt till en överordnad officer och riskerar fyra års fängelse. Socialisten Lundgren anländer med lite pengar. Mitt under detta brinner Eldkvarn i Stockholm. Det är år 1879 och strejker breder ut sig i Sundsvall där vi ser landshövding Curry Treffenberg tala till arbetarna och läsa upp ett meddelande från kungen som uppmanar alla att återgå till sina sysslor. Arbetarna vägrar. Man ser vräkningar äga rum.

I Stockholm läser Lundgren "Röda rummet" av Strindberg och Johan demonstrerar den nyaste uppfinningen: den elektriska glödlampan. Några män diskuterar skräddarmäster Palm med Lundgren och stämningen är hetsig. På Ladugårdslandsteatern talar August Palm om socialismen och i bakgrunden lyssnar en ung Hjalmar Branting.

Det blir 1885 och vi ser Palm redigera en tidning från ett hörn på Centralstationen. Christina Nilsson sjunger "Fjorton år tror jag visst att jag var" i Grand Hotels stora sal. Hon sjunger även från en balkong på Grand Hotel och panik uppstår bland lyssnarna utanför hotellet. Folk trampas ner och knuffas i vattnet. 18 kvinnor blir ihjältrampade och 70 skadade.

August Palm anordnar en morgonpromenad på pingstdagen och samlar publik men myndigheterna slår senare tillbaka och Palm får ett halvt års fängelse -- Hjalmar Branting över tre månader. Palm anhåller hos polismästaren om demonstrationstillstånd och han får tillstånd för Cirkus på Karlavägen. Palm och Branting talar om arbetslösheten.

I Berns salong uppträder Hilding Nihlén som s k grilljanne och arga herrar diskuterar utskänkning och godtemplare. Hemma hos Dahlbergs fyller dottern Eva 17 år -- det är 1895. I Norge talar man om upplösning av unionen och de svenska socialisterna med Hjalmar Branting är för en upplösning. Endast överklassen i Sverige vill behålla unionen, säger Branting, som senare håller sitt jungfrutal i Riksdagen där han blivit den förste socialistiske riksdagsmannen.

1897 på Djurgården med cyklister. Helge och Eva kommer cyklande.

På Barnhusgatan utanför Folkets Hus 1902 stöter strejkande arbetare och ridande polis samman. Branting försöker lugna massan. Demonstranter kräver rösträtt, frihet och bröd. Man sjunger -- "Människovärdet vi fordra tillbaka". I Riksdagen 1902 talar Branting om allt detta.

1905 och Branting talar i Riksdagen om Norges rätt att upplösa unionen. På Stockholms Slott håller Oscar II norskt statsråd där Oscar vägrar godtaga norrmännens krav på separering. Ute på staden sjunger man "Du gamla du friska" och "Internationalen". I Folkets Hus A-sal talar en 20-årig Per Albin i juni 1905 om sympatiyttringar för Norge. I september 1905 förhandlar man i Karlstad om unionen i Frimurarlogens hus. Krisen får en fredlig upplösning och i Stockholm skålar man för brödrafolken och för framtiden. Vi bevittna ett svenskt-norskt bröllop i Stockholm. Ett socialdemokratiskt demonstrationståg avslutar.

Censurnummer	60145
Datum	1939-09-21
Åldersgräns	Barntillåten
Originallängd	2646 meter
Kommentar	Aktlängder: 594-484-534-510-524 = 2646 meter. Aktlängder: 594, 484, 534, 510, 524.

Bildformat	1.37:1
Ljudsystem	Intensitetston
Bredd	35 mm
Hastighet	24
Längd i meter	2646 meter
Längd i minuter	97 min
Akter	5 rullar

Pressreaktion Svensk filmografi

SvD (Roderick): "Ramhandlingen saknar originalitet, den har sina rötter i unionstidens officiella festspelsdramatik. Den bleka konventionella intrigen får visserligen en smula rödfärg genom Walléns personliga insats som den oförbrännerlige rabulisten, en präktigt tecknad typ. Filmen skulle kanske vunnit på större koncentration, på en fördjupad människoskildring Gestalterna äro en smula för mycket sedda utifrån. Det har blivit ett ytligt panorama, lösligt och disigt.

Lindorms bokfilm om Oscar II har tydligen föresvävat manusförfattaren. Filmen vimlar av kulturhistoriska kuriosa. Sandén har en museigids näsa för vad som kan intressera en bred publik. Med stort nit förevisas utvecklingens primörer, den första glödlampan, den första telefonen, den första strindbergsromanen, den första postsparbanksboken o. s. v. Man märker pekpinnen und wird verstimmt. Ett starkt plus äger filmen i folklivsscenerna."

StT (Robin Hood): "I början skruvar man sig oroligt i biofåtöljerna -- filmen ger inga lovande löften. Det talas för mycket politik, och de dramatiska scener, som rullas upp -- riksbekanta händelser som Eldqvarns brand, paniken under Christina Nilssons sång från Grands balkong, mäster Palms tidningsredigering från ett bord i Centralstationens väntsal, storstrejken och Stendahls attack mot folket med påk och polissablar, filmas lite valhänt. Det är aktningsvärt för våra förhållanden, men vi äro ju så bortskämda från utländsk film. Omsorg har ägnats dräkter, interiörer och exteriörer, fast omsorgen ej alltid varit tillräckligt grundlig. Man hajar till när man i ett 1800-talsfönster ser en blomkruka av Ewald Dahlskogs moderna konstruktion.

Men plötsligt får filmen starkt dramatiskt liv, kontinuitet och stort intresse: det är då man åker in på unionskrisen. Detta avsnitt är beundransvärt. Vi senare tiders barn har ju hört talas om allt detta och läst om det, men inte visste vi att det gick till på detta sätt. Inte visste vi att Sveriges 100-åriga fred då hängde på ett hår, att arméerna stodo mot varann och att norrmännen avancerat över det neutrala området och befunno sig helt nära Sveriges gräns, färdiga för aktion."

DN (O R-t): "Mot nya tider är utan tvekan en av de hedersammaste svenska filmer som åstadkommits på mycket länge.

Det är en jätteuppgift författaren givit sig i kast med då han format sin film till en svensk-norsk kavalkad, som börjar med Oscar II:s kröning i Norge och slutar med ett svenskt-norskt bröllop strax efter unionsupplösningen. Helt har kanske inte Sandén lyckats bemästra det väldiga materialet. Det blir särskilt i första hälften för mycket stoff som trängs om utrymmet, för många namn och för många ansikten som fladdra förbi. Men det blir ändå inte den överbelastning som man kunnat befarat av förhandsreklamen. Författaren och regissören -- Sigurd Wallén som väl knappast tillförne lämnat ifrån sig ett så präktigt arbete -- ha noga sett till att bifigurerna i allmänhet inte träda i förgrunden och ta för stor plats. Att August Palm gör det förlåter man gärna, han är ju för resten ingen bifigur i vanlig bemärkelse, och hans illustra 'söndagspromenad' utgör en av filmens mest muntrande poänger.

Dramatiskt sett skulle man gärna önskat att filmen i vissa punkter varit mera intensiv. Det hade t. ex. varit en utomordentlig vinning för storyn, om den svenske officer, som den i Stockholm placerade unge norske löjtnanten förgår sig mot, personligen förts in i handlingen, så att man fått uppleva urladdningarna mellan de två herrarna i stället för att nu få höra berättas om dem. Även så hade man i filmens senare del gärna velat se något av trupper i rörelse på båda sidor, något av det väpnade hot och brännbara stoff som hopades medan herrarna i Karlstad förhandlade -- för övrigt även bland civilisterna när kammen svällde på chauvinismen. Detta hade bestämt kunnat ordnas utan alltför stora kostnader, och det skulle utan tvivel ha bidragit till att öka filmens dramatiska slagkraft. Det finns också på sina ställen anmärkningar att göra mot regin, så t. ex. i skildringen av Christina Nilsson-olyckan, som är filmens svagaste avsnitt. Där har Wallén inte räckt till, vare sig när det gällt att skildra paniken bland folkmassan ute på gatan eller uppståndelsen och villervallan inne i Grands hall. Man får inte någon stöt för hjärtat under dessa scener. De äro för tama, där skulle behövts mera intensitet, mera närbilder -- eller en hårdare sax. Tumultet utanför Folkets hus när Kata Dalström anhålles är inte heller vidare lyckat.

Man skulle kanske också kunna peka på en del annat, men eljest bjuder det verkligen emot att sitta och finna fel i en svensk film som denna, vilken har så ojämförligt större förtjänster är de allra flesta. Här ha två kunniga karlar gått in för att göra en prestation -- och de ha lyckats. Det ligger ett renhårigt svenskt uppsåt bakom denna film, inte bara en önskan att med möjligast enkla medel -- som oftast sker -- skapa en underhållningsfilm. Det har likafullt blivit en film som är underhållande, ty det är den: från första scenen till den sista. Inte minst en äldre generation skall säkert ha utomordentligt nöje av den."

				1939-02	1939-05
AB Sandrew-Ateljéerna	Stockholm	Sverige
	Stockholm	Sverige
	Karlstad	Sverige
	Oslo	Norge
	Trondheim	Norge

Stockholmspremiär	1939-11-06	Royal	Stockholm	Sverige	97 min
Sverigepremiär	1939-09-25	Saga	Karlstad	Sverige	97 min
TV-visning	1976-12-05	TV2		Sverige	93 min
	1991-10-20	TV3		Sverige	93 min
	2004-07-08	TV4		Sverige	93 min
	2006-08-22	TV4		Sverige	93 min
Urpremiär	1939-09-25	Saga	Karlstad	Sverige	97 min
Annan visning	1939-10-16	Palladium	Malmö	Sverige	97 min

Originaltitel	Hallelujah. Ur Messiah
Kompositör	Georg Friedrich Händel	(1742)
Textförfattare	Charles Jennens	(textsammanställning och bearbetning 1742)
Sångare	kör

Originaltitel	Kungssången
Kompositör	Otto Lindblad	(1844)
Textförfattare	Talis Qualis	(1844)
Sångare	kör

Originaltitel	Stenbocksmarsch
Kompositör	Magnus Stenbock

Originaltitel	Arbetets söner
Kompositör	Nils Peter Möller	("Vindarnas kör"/"Upp genom luften ...")
Textförfattare	Henrik Menander	(text "Arbetets söner" 1885)
Arrangör	Roland Lindberg
Framförs av	Gunnar Björnstrand	(deklameras)

Originaltitel	Ack, Värmeland du sköna
Textförfattare	Anders Fryxell	(1814)
Sångare	Helga Görlin	(dubbar Stina Ståhle)

Originaltitel	L'Internationale
Kompositör	Pierre Degeyter	(1887)
Textförfattare	Henrik Menander	(svensk text 1902)
	Eugène Pottier	(fransk text 1871)

Originaltitel	Fansång
Kompositör	Gunnar Wennerberg	(1848)
Textförfattare	Johan Nybom	(1848)

Originaltitel	Die Gigerlkönigin
Kompositör	Paul Lincke	(1894)
Textförfattare	Paul Lincke	(tysk text 1894)
	Ernst Högman	(svensk text 1896)
Sångare	Tord Bernheim

Originaltitel	Ta-Ra-Ra-Boom-De-Ré/A Sweet Tuxedo Girl Am I
Textförfattare	Alma Rek	(svensk text 1892)
	Henry J. Sayers	(engelsk text 1891)
Sångare	Carin Swensson

Originaltitel	Fjäriln vingad syns på Haga
Kompositör	Carl Michael Bellman	(1791)
Textförfattare	Carl Michael Bellman	(1791)

Originaltitel	Kväsarvalsen
Textförfattare	Emil Norlander	(1899)
	Arthur Högstedt	(1898)
Bearbetning	Arthur Högstedt	(musikbearbetning 1898)
Sångare	Sigurd Wallén	(en versrad)

Originaltitel	Vårsång
Kompositör	G*****	(1846)
Textförfattare	Herman Sätherberg
Sångare	Sigurd Wallén	(en versrad)

Originaltitel	Ja, vi elsker dette landet
Kompositör	Rikard Nordraak	(1864)
Textförfattare	Bjørnstjerne Bjørnson	(norsk text 1859)

Originaltitel	Värmlänningarna
Kompositör	Andreas Randel	(1864)

Originaltitel	Du gamla, du fria
Kompositör	Trad	(traditionell svensk folkvisa)
Textförfattare	Richard Dybeck	(1844)
Arrangör	Jonas Hörnqvist

Originaltitel	God Save the King
Textförfattare	Abraham Niklas Edelcrantz	(svensk text 1805)

Originaltitel	Kröningsmarsch
Kompositör	Johan Svendsen	(1873)

Arbetarklass

Belysning/elektrisk

Berner, Carl Christian (1841-1918)

Berns, Henrik Robert (18??-1903)

Branting, Hjalmar (1860-1925)

Demonstrationståg

Handskbutik

Hansson, Per Albin (1885-1946)

Hedin, Sven Adolf (1834-1905)

Historia

Karlstad

Lundeberg, Christian (1842-1911)

Løvland, Jørgen (1848-1922)

Malmström, Hulda (1874-1928)

Meissner, August (1833-1903)

Michelsen, Christian (1857-1925)

Nihlén, Hilding (1868-1901)

Nilsson, Christina (1843-1921)

Norge

Nykterhet

Olycka/panik i folkmassa

Oscar II, kung av Sverige (1829-1907)

Palm, August (1849-1922)

Polis

Riksdagen

Socialdemokrater

Socialism

Staaff, Karl (1860-1915)

Stockholm Kungsträdgården

Stockholm/Berns salonger

Stockholm/Grand Hôtel

Strejker

Sundsvall

Trondheim/Domkyrkan

Unionskrisen 1905

Wachtmeister, Fredrik (1855-1919)

Waldenström, Paul Petter (1838-1917)

Uppgifterna här avser filmmaterial i Svenska Filminstitutets arkiv. Arkivets bestånd tillgängliggörs på begäran främst för forskning, andra filmarkiv och rättighetsinnehavare. Vid frågor kontakta filmarkivet@filminstitutet.se

Typ	Kopia
Materialbas	Acetat
Bredd	35 mm
Längd i meter	2639

Typ	Duplikatnegativ
Bredd	35 mm
Längd i meter	2654

Typ	Duplikatpositiv
Bredd	35 mm
Längd i meter	2653

Storlek	Mellan 850 x 700 och 850 x 1100
Affischtitel	MOT NYA TIDER Hela svenska folkets film

Storlek	Mindre än 850 x 400
Affischtitel	MOT NYA TIDER
Tryckeri	Ewes tryckeri AB

Storlek	Mellan 850 x 700 och 850 x 1100
Affischtitel	MOT NYA TIDER
Tryckeri	Ljunglöfs
Affischdesign	Eric Rohman

Typ	Inspelningsmanus
Omfång	176 s. Miljölista (20 s.) ingår.
Språk	Svenska

Typ	Inspelningsmanus
Omfång	176 s. + ca 10 s. tillägg, klistrat och häftat i manus. Miljölista (20 s.) ingår.
Språk	Svenska

Typ	Inspelningsmanus
Omfång	176 s. + ca 15 s. tillägg, varav 6 s. löst i manus. Miljölista (20 s.) ingår.
Språk	Svenska

Typ	Inspelningsmanus
Omfång	176 s. + ca 20 s. tillägg. Miljölista (20 s.) ingår.
Språk	Svenska

Typ	Inspelningsmanus
Omfång	156 s.
Språk	Svenska

Svartvitt papper	SET
Bakombild papper	16
Album	Ja

Typ	Program/Reklamtryck