Grundfakta

Media (48 st)

Originaltitel Tänk, om jag gifter mig med prästen
Filmtyp Långfilm
Kategori Spelfilm
Regi
Manus
Förlaga
Produktionsland
Produktionsbolag
Åldersgräns Tillåten från 15 år
Dialogspråk
Sverigepremiär 1941-12-12

Medverkande

Viveca Lindfors
Eva Örn, lärarinna

Georg Rydeberg
Ingvar Hagson, kyrkoherde i Vikarlunda

Arnold Sjöstrand
Knut Knutsson på Sjövalla

Nils Lundell
Albert Sundström, diversehandlare i Vikarlunda

Anna Lindahl
Greta Knutsson, Knuts hustru

Gudrun Brost
Helga Persson på Mon

Visa alla medverkande

Handling

Den unga Eva Örn är nyutexaminerad folkskollärarinna men har ännu inte fått något arbete. Hon går kvar i det fattiga föräldrahemmet där fadern måste låta den sex personer stora...

Visa hela handlingen

Press

Filmen fick genomgående bra kritik av Stockholms recensenter. Mesta berömmet fick Ivar Johansson, Viveca Lindfors i den kvinnliga huvudrollen och Gud!run Brost i Helgas viktiga biroll....

Visa all press


Relaterat

Boka filmen

Den här filmen har ingen aktuell distributör men med tillåtelse från filmens rättighetshavare kan den bokas på dcp för biografvisning genom Filminstitutets arkiv.

Boka film ur filmarkivets digitala samlingar

Titlar

Originaltitel
Svensk premiärtitel
Distributionstitel
Söktitel
Dvd-titel i Sverige

Filmteam

Regi
Manus
Produktionschef
Produktionsledare
Foto
Musik
Arkitekt
Klippning
Ljudtekniker
Regiassistent
Scripta
Ej inspelat manus
Inspicient
B-foto
Musikarrangör
Smink

Medverkande

Viveca Lindfors Eva Örn, lärarinna
Georg Rydeberg Ingvar Hagson, kyrkoherde i Vikarlunda
Arnold Sjöstrand Knut Knutsson på Sjövalla
Nils Lundell Albert Sundström, diversehandlare i Vikarlunda
Anna Lindahl Greta Knutsson, Knuts hustru
Gudrun Brost Helga Persson på Mon
Sven Bergvall Persson på Mon, Helgas far
Linnéa Hillberg Sophie Ekeberger, kyrkoherdens husmamsell
Viran Rydkvist Ester Örn, Evas mor
Arthur Natorp Pettersson, klockare och skräddarmästare samt organist
Axel Högel Evas far
Ruth Stevens Doris Örn, Evas syster, frälsningssoldat
Torsten Bergström broder Johannes, väckelsepredikant
Gabriel Alw Sjövallas dräng
- Ej krediterade:
Greta Forsgren Karin Örn, Evas syster
Barbro Lieberg Mirjam Örn, Evas syster
Helge Mauritz David Örn, Evas bror, polisman
Signe Lundberg-Settergren Knut Knutssons mor
Gunhild Robertson tant Persson på Mon, Helgas mor
Emmy Albiin kvinna på väckelsemötet
Inga-Lill Åhström kvinna på väckelsemötet
Olav Riégo läkaren
Bellan Roos Hilda, Sundströms tjänsteande
Astrid Bodin Hilda, Knutssons tjänsteande
Torsten Hillberg Alarik, nya kyrkoherden i Vikarlunda
Anna-Lisa Fröberg Arvida Karlsson, f.d. barnmorska i Nareboda
Erik Rosén rektor Palm vid lärarinneseminariet
Ivar Kåge Ingvar Hagsons överordnade
Rolf Botvid hovmästaren i Stockholm
Hartwig Fock landsfiskalen
Arthur Fischer blivande adoptivfader
Gunvor Nordström skolflicka
Maj-Britt Nilsson Gunvor, skolflicka
Anna Lindahl Margit, Knutssons dotter
Aldor Andersson stinsen
Gunnar Ehn skolpojke
Maj-Britt Hoffman skolflicka
Kerstin Eriksson skolflicka
Siw Kræmer skolflicka
Ingmar Lindell skolpojke
Nils Dahlgren läkaren hos Knutssons
Axel Isaksson brevbäraren
Carl-Harald ledamot av kyrkostämman
Herman Lantz Lars Berg, ledamot av kyrkostämman
Tor Wallén ledamot av kyrkostämman
Carl Ericson sekreteraren vid andra kyrkostämman
Gunnar Almqvist dansande på restaurangen i Stockholm

Bolag

Produktionsbolag Film AB Lux
Distributör i Sverige (35 mm) Film AB Lux 1941
AB Svanfilm 1948
Distributör i Sverige (DVD) Studio S Entertainment 2014
Laboratorium AB Nordisk Filmkopia

Handling

Den unga Eva Örn är nyutexaminerad folkskollärarinna men har ännu inte fått något arbete. Hon går kvar i det fattiga föräldrahemmet där fadern måste låta den sex personer stora familjen bo i ett enda rum.

Men en dag får hon ett jakande svar på en av sina många platsansökningar. Det kommer från Vikarlunda.

Glad tar hon tåget dit för att finna att hon hamnat i en fattig och dyster bygd. Hon är färdig att vända om, när hon först möter den ena efter den andra av bygdens folk och sedan finner att hon skall få sin bostad i det mitt inne i skogen belägna, halvt förfallna skolhuset, där tapeterna är trasiga och dörren inte en gång kan låsas.

Men hon beslutar sig likväl för att stanna. Hon blir bekant och god vän med Knut Knutsson på Sjövalla, en man av annat kynne än bygdens övriga människor. Hon blir även bekant med lanthandlaren Albert Sundström, en vänlig och förmögen man, som hon dock är tveksam inför, när hon får höra att han hade ett kärleksförhållande med hennes företrädare, den förra lärarinnan som blev sinnessjuk och dog. Albert lägger också genast an på Eva, litet för uppenbart, tycker hon.

Bygden är en god jordmån för väckelsepredikanter och de får ytterligare vatten på sin kvarn, när Eva lånat klockarens son boken "Tusen och en natt". Klockaren rasar, trots att han själv en gång inte varit Guds bästa barn och är far till den ena av socknens två oäkta ungar.

Eva blir också bekant med prästen Ingvar Hagson, en man som efter en tragisk ungdomskärlek har haft svårt att finna sig tillrätta i både livet och prästgärningen.

Mot bägges vilja dras de in i ett förhållande, som snabbt utvecklar sig även erotiskt. Snart är Eva med barn.

Samtidigt har en ny väckelsepredikant, Johannes, kommit till Vikarlunda. Mellan sina svaveldoftande utläggningar förför han den unga Helga och gör henne med barn. Han försöker även förföra Eva, men då går det galet. Hänsynslöst avslöjar hon honom.

Eva går till Ingvar och talar om att hon är med barn med honom och att hon gärna gifter sig med honom. Men till hennes förvåning säger Ingvar nej. Han t o m flyr sin väg, reser in till sina överordnade, begär avsked och är borta ur Evas liv.

Helga dödar i förtvivlan sitt nyfödda barn men Eva, som tack vare Knut och Albert fått tjänstledighet, föder sitt. Och sedan kommer hon tillbaka till Vikarlunda med nya krafter, hon och hennes lille son.

Censur / granskning

Censurnummer 63864
Datum 1941-12-12
Åldersgräns Tillåten från 15 år
Originallängd 3135 meter
Kommentar Aktländer: 560-585-490-610-465-425 = 3135 m. Aktlängder: 560, 585, 490, 610, 465, 425.


Tekniska fakta

Bildformat 1.37:1
Ljudsystem AGA-Baltic
Bredd 35 mm
Hastighet 24
Längd i meter 3135 meter
Längd i minuter 115 min
Akter 6 rullar


Kommentarer

Pressreaktion Svensk filmografi

Filmen fick genomgående bra kritik av Stockholms recensenter. Mesta berömmet fick Ivar Johansson, Viveca Lindfors i den kvinnliga huvudrollen och Gud!run Brost i Helgas viktiga biroll.

Men först och främst skrev recensenterna utförligt om hur Ester Lindins omdebatterade bestseller hade omsatts i film och därvid kom många olika synpunkter till uttryck.

Den allmänna bakgrunden uttryckte Axö i Arbetaren i följande ord, som kom att dominera hans recension:

"Äntligen en svensk film som man utan reserva!tioner kan beteckna som en fullträff, inte bara ur teknisk synpunkt utan också ur innehållsmässig. Tänk om jag gifter mig med prästen är en dubbelrevansch. Dels en revansch för svensk film, dels en revansch för Ester Lindin. Alltsedan hennes omdebatterade bok utkom har hon haft det tvivelaktiga nöjet att få schavottera i billiga revyer och kåserier som amoralitetens prästinna nummer ett. Filmen ger alla dessa moralens svingpjattar ett svar som bör svida i skinnet -- aldrig har väl det moraliska hyckleriet och den småborgerliga livsförljugenheten utsatts för en sådan sjusjungande vidräkning. Säkert kommer det att finnas oförbätterliga, som kommer att beteckna också filmen som 'omoralisk' -- trots att den från början till slut är en dundrande predikan för förnuft och moral, om man nu ska använda ett så otrevligt ord som beröm. Men låt oss därför vara så mycket gladare över att svensk film verkligen vågat utmana källarråttorna."

När det gäller filmens centrala problem, Eva Örns "oäkta" barn med prästen, är Chat mycket positiv i SocD: "Finns Ester Lindins humor- och humörfyllda patos å sina medsystrars vägnar kvar? Ja, gudskelov, åtskilligt har kommit med. Tänk om jag gifter mig med prästen är en film om vuxna människors problem, den tar till orda i allvarliga och aktuella frågor. Inget barn är oäkta, riksdagen har i lag likställt alla barn, oberoende av om deras mödrar äro ensamstående eller ej. Skall då inte medmänniskornas inställning också präglas av lagens anda? Det är vad filmen vill och får sagt, fastän den inte bjuder den lindinska romanens dystra skildring från hemmet för obemärkta och en anställning, där ett barn får medtagas, utan för en ljusare, positiv propaganda med inslag från befolkningsdebatten. Eva Örns problem som ensamboende lärarinna i obygden få också sin skarpögda lindinska belysning i filmen."

Chat påpekar också att i diskussionen kring Ester Lindins bok hade hennes "bitande satir över alla slags skenhelighet" samt "hjältinnans starka erotiska temperament" stötts och blötts så att "en av bokens främsta förtjänster kom helt i skymundan. Man talade inte om den utomordentliga miljöskildringen såväl från det frireligiösa portvaktshemmet i Norrköping som från den ogästvänliga, förstockade bondebygden i Vikarlunda. När romanen nu blivit film, är det emellertid denna bokens starka sida, som regissör Ivar Johansson, vilken även står som manusförfattare, tagit fasta på och väl vårdat sig om. Filmen är realistisk på fransk films, Waldemar Hammenhögs och Ester Lindins vis. Barnen i skolan, gubbarna på kommunalstämman, kvinnorna på väckelsemötet, bondfolket på Mon och Evas syskonskara i staden äro alla ett med den miljö och den aktivitet, som de presenteras i. De äro levande människor hämtade ur en levande verklighet. (-) Denna regissörens sanningskärlek och omsorg i detaljerna göra emellertid, att filmen flyter fram med ett episkt lugn, som tycks kunna bryta udden av de dramatiska urladdningarna. Någon klimax har berättelsen egentligen inte, men därmed är inte sagt att den saknar intensitet.

Tänk om jag gifter mig med prästen är ingen felfri film. Men den har stora förtjänster: den tar upp ett väsentligt ämne, den är frispråkig och den ger oss en verklighetsbetonad bild av svensk landsbygd."

Ivar Johanssons miljöskildring får f ö genomgående beröm.

I NDA säger Axon: "Ivar Johansson tycker om att måla miljöer, att på filmduken skapa bilder ur livet, och här har han fått sitt lystmäte. Miljöskildringen har blivit en av filmens största tillgångar, och givit filmen dess fasthet och stadga, som för tankarna till de stora 'bondefilmerna' från svensk films förra storhetstid. (-) Här rullas ett typgalleri upp, som man icke ofta sett maken till i svensk film, och som förefaller vara tillhugget med en Döderhults förmåga och känsla. Ivar Johansson har f ö icke endast nöjt sig med landsbygdens folk utan även givit några i sitt slag förträffliga glimtar från Eva Örns fattigmansfamilj i staden."

Beträffande själva filmatiseringen och Ivar Johanssons manuskript skriver Axon vidare: "Han har följt boken så långt, han ansett sig kunna göra det med tanke på den goda smaken och i någon mån censuren samt tagit fasta på de skeden i boken, som han ansett mest lämpade för film. Dessa skeden har han skildrat med desto större noggrannhet och detaljrikedom."

Roderick skärskådar i SvD filmen, dess förlaga och manuskript i följande ord: "Lindins bok ägde sina främsta tillgångar i frejdig fabuleringsförmåga, drastisk kvinnosakshumor och blodfull värme. Men den var godtycklig och bristfällig i sin dramatiska komposition. Just med tanke på svårigheterna var man nyfiken att se hur bearbetaren löst problemet.

Filmen Tänk, om jag gifter mig med prästen är ingen ordagrann översättning. Ivar Johansson har tämligen fritt städat om i romanen. Han har ändrat där det passat honom. (-) Av det beskäftiga manhatet i romanen finns intet kvar, däremot utgör Eva Örns orädda längtan efter barnet också filmens grundtema.

Tänk, om jag gifter mig med prästen har blivit en ovanligt lång film, (-) men ändå kommer det aldrig till någon riktig urladdning. Konflikten hinner knappast förtätas, förrän den drivit förbi. Detta gäller också många enskilda scener: de tappa bort vad de vill säga. (-) Om alltså Ivar Johansson varit mindre till sin fördel som manuskriptförfattare, så har han i stället lyckats så mycket bättre som regissör, som sådan hävdar han sig som en av våra främsta. Något av det bästa i boken har han skickligt räddat över i filmen -- dess genuina miljöskildring. Det är verkligen Vikarlunda, som här stiger fram i all sin karghet med fattigt skolhus och vresiga bönder. Han har skildrat skolsalen och skolbarnen, så man riktigt känner doften av gulfernissat trä, hemstickat ylle och flottiga smörgåspaket. Ivar Johansson har knappast gjort något mera äkta."

Mera kritisk är O R-t i DN: "Luxfilms dramatisering av Ester Lindins succèsroman (-) har blivit en film på gott och ont. Det har gått som man befarat: mycket av det som konstituerar humöret och berättarglädjen i romanen saknas i dramatiseringen. Att det även behövt gå så mycket förlorat av det som utgör själva konfliktens kärna i berättelsen hade man däremot inte väntat sig. Jag vet att det finns de som anser att Ester Lindins teckning av kyrkoherde Ingvar Hagson är orimlig, att 'såna präster (läs här karlar) finns det inte'. För min del tycker jag att den är något av det ur psykologisk synpunkt allra bästa i boken. Sällan har väl den sant manliga fegheten blivit så hjärtlöst och skarpsinnigt angripen som här -- om vi ska vara uppriktiga . . . Hur träffsäker är inte karaktäristiken av denne Herrans tjänare när han vill omskapa sig själv till martyr i stället för att enkelt och självfallet göra sin solklara plikt mot Eva Örn när hon talar om för honom att hon väntar ett barn som frukten av deras förbindelse. Allt detta har filmen klarat av mycket lättvindigt. (-)"

Den unga Viveca Lindfors får genomgående mycket beröm. Chat kallar henne i SocD "blodfull, ungdomligt fräsch, energiladdad" och fortsätter: "i ett par temperamentsfulla utbrott och i kärleksscenerna blommar skådespelerskan upp och hennes ansikte genomlyses av upplevelsens intensitet." I DN kallar O R-t henne "ett lyckligt personval. Hon har mycket av den unga frimodigheten och uppriktiga sensualismen hos romanens hjältinna. Åtskilligt brister henne ännu i rutinen, men det är inte tu tal om att här är nu en ung talang att glädjas åt och hoppas på."

Roderick är lika entusiastisk i SvD: "Man tror på hennes heta blod och starka vilja. Det är atmosfär kring henne, både förståndskyla och sensualitet."

Som prästen får Georg Rydeberg skiftande kritik. Roderick uttrycker den allmänna uppfattningen bra i sitt omdöme: "Prästen (-) är en lika osannolik och konstruerad figur som någonsin Gösta Berling, bara så helt i avsaknad av poetisk glans. Georg Rydeberg gör vad han förmår av rollen, en nevrotisk, steril, livsoduglig människa."

Men allra mest beröm bland skådespelarna får dock Gudrun Brost. I SocD skriver Chat: "Filmens starkaste skådespelarinsats svarar Gudrun Brost för. Hon spelar Helga på Mon, den trettioåriga bonddottern, som förföres av väckelspredikanten och som tar livet av barnet hon får med honom. Tack vare Gudrun Brosts intensiva tolkning blir denna tragedi djupt gripande."

O R-t skriver om henne i DN: "Hennes förvandling sedan hon kommit under broder Johannes inflytande var förbluffande bra. Den har upplevts inifrån -- och det är sannerligen inte var dag man får vara med om något sådant i en svensk film!"

Till sist kunde det nystartade Luxfilm, som två månader tidigare sett sitt förstlingsverk I paradis . . . (1941/21) bli ett rejält publikfiasko, därtill nedgjort av kritiken, glädja sig åt Axons slutord i NDA: "Såväl rollbesättningen som filmen i dess helhet vittna om, att producenten, Lux-film, gått till verket med stor och glädjande ambition."

Kommentar Svensk filmografi

Ester Lindin (f 1890) vann 1940 med "Tänk, om jag gifter mig med prästen" första pris och 20.000 kronor i en romanpristävlan om "vår tids yrkeskvinna", som Lars Hökerbergs Förlag hade utlyst. Romanen blev genast starkt omdebatterad, speciellt för sin -- som det gärna påstods -- propaganda för "fri kärlek". På kort tid hade den sålts i 48.000 exemplar i bara Sverige. För Ester Lindin, själv folkskollärarinna, var romanen ett lyckokast, som hon senare aldrig lyckades upprepa.

Filmens manuskript försökte ansluta sig så nära som möjligt till bokens handling, men på en väsentlig punkt ansåg man sig tvungen att ändra förloppet. I boken begår prästen i sin förtvivlan självmord. I filmen försvinner han bara ur handlingen. Detta medför också att prästens roll blivit mycket mindre i filmen än den är i boken.

Som manuskriptförfattare vidtalades först Per Lindberg och sedan E W Olson (sign Eveo i SvD), men utan att Luxfilm blev nöjd med resultaten. På filmen har Ivar Johansson ensam angivits som slutlig manuskriptförfattare, men O R-t antyder i DN att utom honom hade det förekommit ytterligare anonyma manuskriptmedarbetare. De finns inte redovisade någonstans. Man kan bara misstänka att produktionsledaren Stellan Claësson, som våren 1941 lämnat SF och Filmstaden efter en ekonomisk schism, genom sina gamla kontakter med Jules Sylvain kopplat in denne och genom honom Adolf Schütz och Paul Baudisch som "konsulter" och kanske även anonyma bearbetare av filmens senare del. (De skulle f ö i fortsättningen höra till Luxfilms trogna stall av manuskriptförfattare och -bearbetare.)

Inspelningen ägde rum under oktober och första hälften av november 1941. Exteriörerna togs strax norr om Stockholm dels i Össeby-Garn, dels i och vid den då nedlagda skolan i Harsbro nära Brottby. Ett 30-tal barn i åldern 9--12 år från skolan i Brottby medverkade filmen. Aldor Andersson, som spelar stinsen, tjänstgjorde som stins på den station, där Evas ankomst till Vikarlunda spelades in.

För Viveca Lindfors blev denna film det stora genombrottet.

Förlaga

Originaltitel Tänk, om jag gifter mig med prästen (Roman)
Författare Ester Lindin


Inspelning

1940-10 1940-11
AB Centrumateljéerna Stockholm Sverige
Össeby-Garn Sverige
Brottby Sverige (samt trakten däromkring - ca en mil norr om Åkersberga)

Visningar

Sverigepremiär 1941-12-12 Grand Stockholm Sverige 115 min
TV-visning 1972-06-24 TV2 Sverige 110 min
1977-07-15 TV2 Sverige 110 min
1978-10-28 TV2 Sverige 110 min
1984-03-27 TV2 Sverige 110 min
1993-03-14 TV2 Sverige 110 min
2000-10-19 SVT1 Sverige 110 min
Urpremiär 1941-12-12 Grand Stockholm Sverige 115 min
Dvd-release 2014-04-23 Sverige
TV-visning 2018-01-09 SVT Sverige

Musikstycken

Originaltitel Nordiskt poem
Kompositör Eric Westberg


Originaltitel Es ist ein Ros' entsprungen
Textförfattare Thekla Knös (1867)
Sångare kör (barnkör)


Originaltitel Geh aus, mein Herz, und suche Freud
Kompositör Nathan Söderblom (1916)
Textförfattare Christoffer Olofsson Angeldorff (svensk text 1855)
Paul Gerhardt (tysk text 1653)
Joachim von Düben (svensk text 1725)
Britt G. Hallqvist (svensk text 1980)
Sångare kör (barnkör)


Originaltitel Förbjudna vägar
Kompositör Willard Ringstrand


Originaltitel Gunnar Hedes saga
Kompositör Helmer Alexandersson (1922)


Originaltitel Rock of Ages
Kompositör Thomas Hastings (1830)
Textförfattare Betty Ehrenborg-Posse (svensk text 1856)
Augustus M. Toplady (engelsk text 1776)
Sångare kör


Originaltitel Andante funebro
Kompositör Helmer Alexandersson


Originaltitel Du kan bli frälst i dag
Sångare kör


Ämnesord

Barn/utomäktenskapligt
Barnamord
Bestseller
Brevbärare
Brottby
Förförelse
Kyrkostämmor
Landsbygd
Lantbrukare
Moder/ogift
Prisroman
Präst
Prästgårdar
Psalmsång
Skolhus
Sol och vårare
Succéroman
Svavelpredikant
Väckelsemöte
Väckelsepredikanter
Össeby-Garn

Bestånd Film

Uppgifterna här avser filmmaterial i Svenska Filminstitutets arkiv. Arkivets bestånd tillgängliggörs på begäran främst för forskning, andra filmarkiv och rättighetsinnehavare.

Typ Digitalt ljud
Bredd WAV


Typ Digitalt visningsmaterial
Bredd DCP


Typ Digitalt arkivmaterial
Bredd MAP


Typ Digitalt arkivmaterial
Bredd MAP


Typ Digitalt visningsmaterial
Bredd ProRes


Typ Kopia
Materialbas Acetat
Bredd 35 mm
Längd i meter 3136


Typ Duplikatpositiv
Bredd 35 mm
Längd i meter 3136


Typ Originalnegativ bild
Materialbas Nitrat
Bredd 35 mm


Typ Tonnegativ
Materialbas Nitrat
Bredd 35 mm


Bestånd Affischer

Storlek Mellan 850 x 700 och 850 x 1100
Tryckeri Kopia
Affischdesign Gösta Åberg


Storlek Mindre än 850 x 400
Tryckeri Ewes tryckeri AB


Storlek Mindre än 850 x 400
Tryckeri Ewes tryckeri AB


Storlek Mindre än 850 x 400


Bestånd Manuskript

Typ Inspelningsmanus
Omfång 204 s.
Språk Svenska


Bestånd Stillbild

Svartvitt papper 15
Bakombild papper 3
Album Ja


Bestånd PR-material

Typ Program/Reklamtryck


Kontakta redaktionen

Har du frågor om Svensk Filmdatabas eller är det någon uppgift på den här sidan som inte är korrekt eller som saknas? Hör i så fall gärna av dig till oss på redaktionen. Obs! Vi vet inte om det går att få tag på en film för att se den, så fråga oss inte om det, men testa däremot gärna knappen Se filmen som du hittar längst upp i högra hörnet på alla databasens filmsidor.

Vad gäller det?