Dunungen (1941)

Media (150 st)

Originaltitel	Dunungen
Svensk premiärtitel	Dunungen
Distributionstitel	Dunungen (Danmark)

Regi	Weyler Hildebrand
Manus	Weyler Hildebrand
Produktionsledare	Weyler Hildebrand
Foto	Julius Jaenzon (som J. Julius)
Musik	Gunnar Johansson (originalmusik) Axel Malm (originalmusik)
Arkitekt	Arne Åkermark
Klippning	Oscar Rosander
Ljudtekniker	Sven Hansen
Regiassistent	Hugo Bolander
Inspicient	Nils Whiten Gösta Ström
B-foto	Gunnar Fischer
Stillbildsfoto	Louis Huch (ateljéfoto)
Musikarrangör	Gunnar Johansson
Orkesterledare	Gunnar Johansson
Scenografiassistent	Olle Oldenburg
Kläder	Allan Egnell (stilexpert)
B-ljud	Per-Olof Pettersson
Förtexter	Alva Lundin

Karin Nordgren	Anne-Marie Ehinger, kallad Dunungen
Adolf Jahr	Theodor Fristedt, brukspatron, kallad onkel Theodor
Hilda Borgström	bergsrådinnan Gunilla Fristedt, Theodors mor
George Fant	Mauritz Fristedt, Anne-Maries fästman, onkel Theodors brorson
Gaby Stenberg	Elisabeth Westling
Viran Rydkvist	Frida, Theodors hushållerska
John Ericsson	Karl-Otto, Theodors kusk
Wiktor "Kulörten" Andersson	Wilhelmsson, Thedors trädgårdsmästare
Åke Claesson	förvaltare Borgström
Eric Gustafson	sekter Kolmodin
Yngwe Nyquist	borgmästare Fristedt, Mauritz far
Millan Bolander	borgmästarinnan Fristedt, Mauritz mor
Olle Hilding	bagarmästare Ehinger, Anne-Maries far
Stina Ståhle	fru Ehinger, Anne-Maries mor
-	Ej krediterade:
Artur Rolén	Nyberg, Theodors inspektor
Magnus Kesster	Johan
Ingemar Holde	bagarpojken
Ingrid Luterkort	onkel Theodors piga vid höbärgningen
David Erikson	poliskonstapel Liljesson
James Westheimer	kägelspelare
Gustaf Hedström	kägelspelare
Birger Sahlberg	brukspatron Westling, Elisabeths far, kägelspelare
Anton Carlsson	kägelskötarpojken
Astrid Bodin	Beata, bergsrådinnans husa
Einar Molin	onkel Theodors dräng vid höbärgningen
Gun Adler	borgmästare Fristedts husa
Julius Mengarelli	dansande gäst på festen
Teddy Rhodin	dansande gäst på festen
Olle Janson	dansande gäst på festen
Nils Harling	violinsten på festen

Produktionsbolag	AB Svensk Filmindustri
Distributör i Sverige (35 mm)	AB Svensk Filmindustri	1941
Laboratorium	AB Svensk Filmindustris filmlaboratorium
Smink	Firma Carl M. Lundh AB

Selma Lagerlöfs berättelse "Dunungen" är en älsk!värd och romantisk historia från gången tid ur det värmländska livet på bruk och herrgårdar, en skenbart idyllisk berättelse men med djupa och bittra undertoner.

Den skildrar hur den unge lätt snobbige Mauritz Fristedt, som är son till borgmästaren i Filipstad och t o m legat vid universitetet, blivit förälskad i den vackra bagardottern Anne-Marie och vill förlova sig med henne.

Men borgmästarparet tycker det är en fruktansvärd mesallians, även om unge Mauritz inte torde kunna försörja sig själv och bagardottern kan räkna på en angenäm hemgift.

Mauritz driver emellertid igenom förlovningen och redan följande dag tar han Anne-Marie med sig till Bohult för att hälsa på sin onkel Theodor, som är rik som ett troll och säkert hjälper honom på något sätt till en anställning.

De tas emot med stor vänlighet på Bohult och framförallt visar onkel Theodor stor uppmärksamhet gentemot den unga, blyga Anne-Marie. Mauritz nonchalerar henne däremot, går på jakt, dansar med andra ungdomar, mycket vackrare och mera försigkomna än Anne-Marie, och roar sig på egen hand. Hon känner sig mer och mer försummad.

Dagen då det unga paret skall återvända närmar sig och onkel Theodor talar nu om att han beslutat låta Mauritz bli förvaltare på Laxhyttans bruk, men på villkor förstås att han gifter sig med Anne-Marie.

Men nu har Mauritz blivit övermodig av framgången och går för långt, både gentemot onkel Theodor och -- när Anne-Marie lägger sig emellan -- också mot henne. Det blir droppen som kommer bägaren att rinna över för henne.

I valet mellan Mauritz och onkel Theodor väljer hon tveklöst den senare.

Censurnummer	63839
Datum	1941-12-08
Åldersgräns	Barntillåten
Originallängd	2465 meter
Kommentar	Aktlängder: 505-565-475-500-205 = 2465 m. Aktlängder: 505, 565, 475, 500, 205.

Bildformat	1.37:1
Ljudtyp	Ljud
Ljudsystem	Petersen-Poulsen, AGA-Baltic
Färgtyp	Svartvit
Bärare	35 mm
Hastighet	24
Längd i meter	2465 meter
Längd i minuter	90 min
Akter	5 rullar
Dialogspråk	Svenska

Pressreaktion Svensk filmografi

Filmen fick genomgående dålig kritik i Stockholmspressen. Kritiken riktades i lika delar mot Weyler Hildebrand som manuskriptförfattare och regissör, Adolf Jahr som brukspatron Theodor Fristedt och den unga, som skådespelerska alltför oerfarna Karin Nordgren som Dunungen.

O R-t i DN: "Weyler Hildebrand har inte haft mycket känsla för den specifikt Lagerlöfska poesin i Dunungen. Han har nöjt sig med att nödtorftigt stuva om teaterpjäsen, vilken ju knappast är dikt på samma sätt som novellen."

Chat i SocD: "Weyler Hildebrand har inte funnit den Lagerlöfska melodin. Det är sant, att 'Dunungen' främst är en 1840-talsidyll i fadermördarnas, 'förklädenas' och françaisens tecken. Men i denna tidsbild ställer författarinnan upp den kärlek, som icke söker sitt i kontrast till beräkningen och egenkärleken. (-) Det finns ingen dramatik i den Lagerlöfska novellen, men det finns mycket ömsint charm. I filmen kommer den allvarliga undermeningen knappast fram och oförmågan att gripa fatt den stämning, som Selma Lagerlöf skapar, gör den ibland närmast pekoralistisk. Många repliker äro rena plattityderna och andra falla platt, därför att skådespelarna inte äro sina uppgifter vuxna. En av de mest svårsmälta passagerna är den, där Dunungen plockar sju blomster att lägga under huvudkudden och onkel Teodor gör en liten kommentar till varje blomma hon plockar. Författaren till dessa repliker heter Weyler Hildebrand -- inte Selma Lagerlöf."

Även Lill är negativ i SvD. "Dunungen är", skriver hon, "en i b i l d smältande vacker film, den har fötjusande sommarsvenska naturscenerier med herrgårdsromantisk stämning och en omsorgsfull yttre miljöskildring. Gång efter annan önskar man att Dunungen även denna gång varit stumfilm, så att man sluppit att få stämningen förstörd genom plattityderna i situationer och dialog. Bortsett från det vackra utanverket saknar filmen nämligen den kultur och stilkänsla, den inlevelse i Selma Lagerlöfs underfundiga värld, den a i r som skulle givit den dess plats i raden av svenska filmverk, inspirerade av vår stora värmlandsberätterska. Saken förvärras tyvärr ytterligare genom den olyckliga placeringen av Adolf Jahr i Onkel Theodors viktiga roll. Myndigheten hos ägaren av bruken och masugnarna, bitterheten i minnet av en krossad ungdomslycka, häftigheten i den uppblossande kärleken till brorsonens fästmö, och själsstriden innan han kan besluta sig för att uppge egna krav på henne -- av allt detta fanns praktiskt taget ingenting i Jahrs tolkning. Och dessutom är hans tal antingen slarvigt, jargongmässigt och otidsenligt eller också fullt av falska brösttoner. Det är förvånande att produktionsledningen icke i tid ingripit för att bespara skådespelaren själv och filmen detta onödiga misslyckande."

I DN kommenterar O R-t mera utförligt Adolf Jahrs insats: "Jahr är en trivsam och sympatisk herre, som man har mycket nöja av när han tumlar om i glada lustspel, där han får vara sig själv. Men han är -- som så många andra av den svenska filmens favoriter -- inte skådespelare i ordets egentliga mening, inte gestaltskapande. Hans Theodor verkar utklädd, 'känner inte kostymen', som man brukar säga vid teatern. Jahr kämpar tappert med rollen, men ju längre filmen fortskrider tycker man sig märka hur han själv allt mera blir på det klara med hopplösheten i hela företaget. De Lagerlöfska replikerna blir fadda och banala i hans mun -- allra värst slutrepliken."

I BLM erinrar Nils Beyer om hur rollen tolkades i stumfilmen Dunungen 22 år tidigare. Hans starkaste minne av den är "Hedqvists anletsdrag och allt det förbrända och ödsliga, som denna makalöse aktör lade in i rollen."

Adolf Jahr hade i stället, fortsätter Beyer, "spökat ut sig som en cirkusdirektör från förra seklet, och i stället för den betvingande manlighet, som hör rollen till, hade han gett den en fryntlig och hemtrevlig farbroderlighet. Men en Theodor Fristedt, som inte är farlig, är ingen Theodor Fristedt. Han berövar skådespelet dess mening. Ty denna är, att de demoniska makterna kan endast mildheten besegra, och finns det inga sådana makter, har Dunungen förlorat sin livsuppgift."

Dunungen själv fick också dålig kritik. Hon är "dilettantisk" (O R-t i DN), "replikerna låta genomgående konstlade i hennes mun" (Chat i SocD) och som Lill skriver i SvD är hon visserligen "ung, söt, blond och mjuk. Men hon är ännu svag i repliken, och det 'sakramentskade troll', som döljer sig bakom den söta bagardotterns sedesamma beskedlighet, lyckas hon aldrig få fram."

Den enda i filmen, som recensenterna överlag slösar beröm på, är Hilda Borgström i rollen som bergsrådinnan Fristedt, onkel Theodors mor. Hon är, skriver Filmson i AB, "styckets absolut bästa prestation. Det beror säkert inte bara på att Hilda Borg!ström är en skicklig aktris som måste inspirera motspelaren utan på att hon är en fin gammal dam som känner på det rätta sättet för tidstonen och miljön."

Lill i SvD: "Man sjunger kvartett och man dansar polkett, plus vals och fransäs, i filmen om Dunungen, man rör sig i vackra kläder och bland vackra möbler. Men den vemodsfulla poesin, den raljerande ömheten och den skälmaktiga förnumstigheten, hela den spröda, klingande melodien i novellen, har kommit bort . . .".

Kommentar Svensk filmografi

Selma Lagerlöfs (1858--1940) berättelse "Dunungen" ingick i samlingen "Osynliga länkar", som hon gav ut 1894. Tjugo år senare dramatiserade hon den, och dramatiseringen fick premiär på Dramatiska teatern i Stockholm den 18 september 1914.

Berättelsen filmades en gång tidigare som stumfilm 1919 i regi av Ivan Hedqvist, som också spelade onkel Theodor, en rollprestation som på sin tid blev mycket berömd. Dunungen spelades då av den unga Renée Björling (1898--1975). Senare har på teatern Dunungen spelats av bl a Signe Hasso (1938) och Ingrid Thulin (1950). Vid det sistnämnda tillfället spelade 1919 års Dununge Renée Björling bergsrådinnan Fristedt.

Julius Jaenzon var fotograf för både 1919 års och 1941 års inspelningar. Han hade själv räknat ut att den nya Dunungen var hans 115 film som fotograf.

Selma Lagerlöf låter i berättelsen onkel Theodor vara omkring 40 år. Ivan Hedqvist, som var 38 år när stumfilmen inspelades, förvandlade sig för rollen till en 60-åring. Adolf Jahr (1893--1964) var alltså vid tiden för den nya inspelningen nästan 50 år men försökte i sin maskering föryngra sig till omkring 40 år.

Filmen spelades in under senare delen av maj, hela juni och större delan av juli 1941. Exteriörscener och platstagningar dominerade och de i Filmstaden i Råsunda byggda interiörerna var endast få.

Som onkel Theodors herrgård Bohult använde man Näs herresäte från 1700-talet vid sjön Långhalsen nordväst om Nyköping. Exteriörscener togs dessutom i gamla delen av Nyköping, som fick föreställa berättelsens Filipstad. Den stora herrgårdsbalen spelades in i stora salen på Tista herresäte, granne till Näs.

Originaltitel	Dunungen (Novell)
Författare	Selma Lagerlöf

Originaltitel	Dunungen : Lustspel i fyra akter (Pjäs)
Författare	Selma Lagerlöf

				1941-05-20	1941-07-23
Filmstaden	Råsunda	Sverige
	Nyköping	Sverige
Näs herrgård	Nyköping	Sverige
Tista herrgård	Nyköping	Sverige

Sverigepremiär	1941-12-26	Röda Kvarn	Linköping	Sverige	90 min
	1941-12-26	Scania	Malmö	Sverige	90 min
	1941-12-26	Skandia	Norrköping	Sverige	90 min
	1941-12-26	Röda Kvarn	Stockholm	Sverige	90 min
	1941-12-26	Skandia	Uppsala	Sverige	90 min
	1941-12-26	Röda Kvarn	Örebro	Sverige	90 min
Urpremiär	1941-12-26	Röda Kvarn	Linköping	Sverige	90 min
	1941-12-26	Scania	Malmö	Sverige	90 min
	1941-12-26	Skandia	Norrköping	Sverige	90 min
	1941-12-26	Röda Kvarn	Stockholm	Sverige	90 min
	1941-12-26	Skandia	Uppsala	Sverige	90 min
	1941-12-26	Röda Kvarn	Örebro	Sverige	90 min
TV-visning	1991-10-08	TV2		Sverige	86 min
	1997-08-16	SVT2		Sverige	86 min
	2001-02-19	SVT1		Sverige	86 min

Originaltitel	Menuett
Kompositör	Wilhelm Peterson-Berger

Originaltitel	Akvareller. Nr 2, Humoresk
Kompositör	Tor Aulin	(1899)

Originaltitel	Romans
Kompositör	G*****	(1846)
Textförfattare	Herman Sätherberg
Sångare	kör

Originaltitel	Solöga
Kompositör	William Seymer	(1939)

Originaltitel	Lieder ohne Worte, op. 19. Nr 3, Jägerlied
Kompositör	Felix Mendelssohn-Bartholdy	(1829-1830)

Originaltitel	Gavott
Kompositör	Wilhelm Peterson-Berger

Originaltitel	Svensk sommar
Kompositör	Nils-Gustaf Holmquist

Originaltitel	Vals (Peterson-Berger)
Kompositör	Wilhelm Peterson-Berger

Originaltitel	Loreley-Rheinklänge, op. 154
Kompositör	Johann Strauss d.ä.	(1843)

Originaltitel	Neutralitetspolka

Originaltitel	Fordom i nattliga stunder
Kompositör	Gunnar Wennerberg	(publ. 1852)
Textförfattare	Gunnar Wennerberg	(publ. 1852)
Sångare	kör

Originaltitel	Darrande ton
Kompositör	Gunnar Wennerberg	(publ. 1852)
Textförfattare	Gunnar Wennerberg	(publ. 1852)
Sångare	Adolf Jahr	(dubbad ?)
	George Fant	(dubbad ?)
	Magnus Kesster	(dubbad ?)

Originaltitel	Waldemarsskatten
Kompositör	Andreas Hallén	(1899)
Textförfattare	Axel Klinckowström	(1899)

Originaltitel	Som stjärnan uppå himmelen

Originaltitel	Kvintett, violin (2), viola, violoncell (2), G. 275, E-dur. Menuett
Kompositör	Luigi Boccherini	(1771)

Originaltitel	Non più andrai. Ur Le nozze di Figaro
Kompositör	Wolfgang Amadeus Mozart	(1786)
Textförfattare	Lorenzo Da Ponte	(italiensk text 1786)
	Bernhard Crusell	(svensk text 1821)
Instrumentalist	Hilda Borgström	(piano)

Bagerier

Brukssamhällen

Français

Herrgårdar

Krinoliner

Kvartettsång

Kägelspel

Nyköping

Polka

Polkett

Romantik

Småstäder

Södermanland/Näs och Tista herresäten

Vals

Värmland

Uppgifterna här avser filmmaterial i Svenska Filminstitutets arkiv. Arkivets bestånd tillgängliggörs på begäran främst för forskning, andra filmarkiv och rättighetsinnehavare. Vid frågor kontakta filmarkivet@filminstitutet.se

Typ	Kopia
Bärare	35 mm
Längd i meter	2455

Typ	Duplikatpositiv
Bärare	35 mm
Längd i meter	2455

Typ	Duplikatpositiv
Materialbas	Acetat
Bärare	35 mm

Uppgifterna här avser material i Svenska Filminstitutets arkiv. Vid frågor kontakta Bild- och affischarkivet, bildarkivet@filminstitutet.se

Storlek	Cirka 70 x 100 cm
Antal exemplar	2
Tryckeri	Ivar Hæggströms lito

Storlek	Mindre än 40 x 75 cm
Antal exemplar	2
Tryckeri	Zetterlund & Thelanders boktryckeri AB

Storlek	Cirka 70 x 100 cm
Antal exemplar	2
Tryckeri	Ljunglöfs
Affischdesign	Eric Rohman

Storlek	Större än 80 x 110 cm
Antal exemplar	2
Tryckeri	Ljunglöfs
Affischdesign	Eric Rohman

Uppgifterna här avser material i Svenska Filminstitutets arkiv. Vid frågor kontakta Biblioteket, biblioteksexpeditionen@filminstitutet.se

Typ	Pressklipp

Uppgifterna här avser material i Svenska Filminstitutets arkiv. Vid frågor kontakta Biblioteket, biblioteksexpeditionen@filminstitutet.se

Typ	Inspelningsmanus
Manustitel	Scenario av Weyler Hildebrand.
Omfång	160 s.
Språk	Svenska

Uppgifterna här avser material i Svenska Filminstitutets arkiv. Vid frågor kontakta Bild- och affischarkivet, bildarkivet@filminstitutet.se

Svartvitt papper	SET
Bakombild papper	17
Album	Ja

Typ	Program/Reklamtryck
Språk	Svenska

Typ	Program/Reklamtryck
Språk	Svenska

Typ	Program/Reklamtryck
Språk	Svenska

Typ	Program/Reklamtryck
Språk	Danska