Originaltitel | Dunungen |
---|---|
Filmtyp | Långfilm |
Kategori | Spelfilm |
Regi | |
Manus | |
Förlaga |
|
Produktionsland |
|
Produktionsbolag | |
Åldersgräns | Barntillåten |
Dialogspråk |
|
Sverigepremiär | 1941-12-26 |
Karin Nordgren
Anne-Marie Ehinger, kallad Dunungen
Adolf Jahr
Theodor Fristedt, brukspatron, kallad onkel Theodor
Hilda Borgström
bergsrådinnan Gunilla Fristedt, Theodors mor
George Fant
Mauritz Fristedt, Anne-Maries fästman, onkel Theodors brorson
Gaby Stenberg
Elisabeth Westling
Viran Rydkvist
Frida, Theodors hushållerska
Selma Lagerlöfs berättelse "Dunungen" är en älsk!värd och romantisk historia från gången tid ur det värmländska livet på bruk och herrgårdar, en skenbart idyllisk berättelse men med...
Filmen fick genomgående dålig kritik i Stockholmspressen. Kritiken riktades i lika delar mot Weyler Hildebrand som manuskriptförfattare och regissör, Adolf Jahr som brukspatron Theodor...
Originaltitel |
|
---|---|
Svensk premiärtitel |
|
Distributionstitel |
|
Regi | |
---|---|
Manus | |
Produktionsledare | |
Foto |
|
Musik |
|
Arkitekt | |
Klippning | |
Ljudtekniker | |
Regiassistent | |
Inspicient | |
B-foto | |
Stillbildsfoto |
|
Musikarrangör | |
Orkesterledare | |
Scenografiassistent | |
Kläder |
|
B-ljud | |
Förtexter |
Karin Nordgren | Anne-Marie Ehinger, kallad Dunungen | ||
Adolf Jahr | Theodor Fristedt, brukspatron, kallad onkel Theodor | ||
Hilda Borgström | bergsrådinnan Gunilla Fristedt, Theodors mor | ||
George Fant | Mauritz Fristedt, Anne-Maries fästman, onkel Theodors brorson | ||
Gaby Stenberg | Elisabeth Westling | ||
Viran Rydkvist | Frida, Theodors hushållerska | ||
John Ericsson | Karl-Otto, Theodors kusk | ||
Wiktor "Kulörten" Andersson | Wilhelmsson, Thedors trädgårdsmästare | ||
Åke Claesson | förvaltare Borgström | ||
Eric Gustafson | sekter Kolmodin | ||
Yngwe Nyquist | borgmästare Fristedt, Mauritz far | ||
Millan Bolander | borgmästarinnan Fristedt, Mauritz mor | ||
Olle Hilding | bagarmästare Ehinger, Anne-Maries far | ||
Stina Ståhle | fru Ehinger, Anne-Maries mor | ||
- | Ej krediterade: | ||
Artur Rolén | Nyberg, Theodors inspektor | ||
Magnus Kesster | Johan | ||
Ingemar Holde | bagarpojken | ||
Ingrid Luterkort | onkel Theodors piga vid höbärgningen | ||
David Erikson | poliskonstapel Liljesson | ||
James Westheimer | kägelspelare | ||
Gustaf Hedström | kägelspelare | ||
Birger Sahlberg | brukspatron Westling, Elisabeths far, kägelspelare | ||
Anton Carlsson | kägelskötarpojken | ||
Astrid Bodin | Beata, bergsrådinnans husa | ||
Einar Molin | onkel Theodors dräng vid höbärgningen | ||
Gun Adler | borgmästare Fristedts husa | ||
Julius Mengarelli | dansande gäst på festen | ||
Teddy Rhodin | dansande gäst på festen | ||
Olle Janson | dansande gäst på festen | ||
Nils Harling | violinsten på festen |
Produktionsbolag | AB Svensk Filmindustri | ||
---|---|---|---|
Distributör i Sverige (35 mm) | AB Svensk Filmindustri | 1941 | |
Laboratorium | AB Svensk Filmindustris filmlaboratorium | ||
Smink | Firma Carl M. Lundh AB |
Selma Lagerlöfs berättelse "Dunungen" är en älsk!värd och romantisk historia från gången tid ur det värmländska livet på bruk och herrgårdar, en skenbart idyllisk berättelse men med djupa och bittra undertoner.
Den skildrar hur den unge lätt snobbige Mauritz Fristedt, som är son till borgmästaren i Filipstad och t o m legat vid universitetet, blivit förälskad i den vackra bagardottern Anne-Marie och vill förlova sig med henne.
Men borgmästarparet tycker det är en fruktansvärd mesallians, även om unge Mauritz inte torde kunna försörja sig själv och bagardottern kan räkna på en angenäm hemgift.
Mauritz driver emellertid igenom förlovningen och redan följande dag tar han Anne-Marie med sig till Bohult för att hälsa på sin onkel Theodor, som är rik som ett troll och säkert hjälper honom på något sätt till en anställning.
De tas emot med stor vänlighet på Bohult och framförallt visar onkel Theodor stor uppmärksamhet gentemot den unga, blyga Anne-Marie. Mauritz nonchalerar henne däremot, går på jakt, dansar med andra ungdomar, mycket vackrare och mera försigkomna än Anne-Marie, och roar sig på egen hand. Hon känner sig mer och mer försummad.
Dagen då det unga paret skall återvända närmar sig och onkel Theodor talar nu om att han beslutat låta Mauritz bli förvaltare på Laxhyttans bruk, men på villkor förstås att han gifter sig med Anne-Marie.
Men nu har Mauritz blivit övermodig av framgången och går för långt, både gentemot onkel Theodor och -- när Anne-Marie lägger sig emellan -- också mot henne. Det blir droppen som kommer bägaren att rinna över för henne.
I valet mellan Mauritz och onkel Theodor väljer hon tveklöst den senare.
Censurnummer | 63839 |
---|---|
Datum | 1941-12-08 |
Åldersgräns | Barntillåten |
Originallängd | 2465 meter |
Kommentar | Aktlängder: 505-565-475-500-205 = 2465 m. Aktlängder: 505, 565, 475, 500, 205. |
Bildformat | 1.37:1 |
---|---|
Ljudtyp | Ljud |
Ljudsystem | Petersen-Poulsen, AGA-Baltic |
Färgtyp | Svartvit |
Bärare | 35 mm |
Hastighet | 24 |
Längd i meter | 2465 meter |
Längd i minuter | 90 min |
Akter | 5 rullar |
Dialogspråk |
|
Filmen fick genomgående dålig kritik i Stockholmspressen. Kritiken riktades i lika delar mot Weyler Hildebrand som manuskriptförfattare och regissör, Adolf Jahr som brukspatron Theodor Fristedt och den unga, som skådespelerska alltför oerfarna Karin Nordgren som Dunungen.
O R-t i DN: "Weyler Hildebrand har inte haft mycket känsla för den specifikt Lagerlöfska poesin i Dunungen. Han har nöjt sig med att nödtorftigt stuva om teaterpjäsen, vilken ju knappast är dikt på samma sätt som novellen."
Chat i SocD: "Weyler Hildebrand har inte funnit den Lagerlöfska melodin. Det är sant, att 'Dunungen' främst är en 1840-talsidyll i fadermördarnas, 'förklädenas' och françaisens tecken. Men i denna tidsbild ställer författarinnan upp den kärlek, som icke söker sitt i kontrast till beräkningen och egenkärleken. (-) Det finns ingen dramatik i den Lagerlöfska novellen, men det finns mycket ömsint charm. I filmen kommer den allvarliga undermeningen knappast fram och oförmågan att gripa fatt den stämning, som Selma Lagerlöf skapar, gör den ibland närmast pekoralistisk. Många repliker äro rena plattityderna och andra falla platt, därför att skådespelarna inte äro sina uppgifter vuxna. En av de mest svårsmälta passagerna är den, där Dunungen plockar sju blomster att lägga under huvudkudden och onkel Teodor gör en liten kommentar till varje blomma hon plockar. Författaren till dessa repliker heter Weyler Hildebrand -- inte Selma Lagerlöf."
Även Lill är negativ i SvD. "Dunungen är", skriver hon, "en i b i l d smältande vacker film, den har fötjusande sommarsvenska naturscenerier med herrgårdsromantisk stämning och en omsorgsfull yttre miljöskildring. Gång efter annan önskar man att Dunungen även denna gång varit stumfilm, så att man sluppit att få stämningen förstörd genom plattityderna i situationer och dialog. Bortsett från det vackra utanverket saknar filmen nämligen den kultur och stilkänsla, den inlevelse i Selma Lagerlöfs underfundiga värld, den a i r som skulle givit den dess plats i raden av svenska filmverk, inspirerade av vår stora värmlandsberätterska. Saken förvärras tyvärr ytterligare genom den olyckliga placeringen av Adolf Jahr i Onkel Theodors viktiga roll. Myndigheten hos ägaren av bruken och masugnarna, bitterheten i minnet av en krossad ungdomslycka, häftigheten i den uppblossande kärleken till brorsonens fästmö, och själsstriden innan han kan besluta sig för att uppge egna krav på henne -- av allt detta fanns praktiskt taget ingenting i Jahrs tolkning. Och dessutom är hans tal antingen slarvigt, jargongmässigt och otidsenligt eller också fullt av falska brösttoner. Det är förvånande att produktionsledningen icke i tid ingripit för att bespara skådespelaren själv och filmen detta onödiga misslyckande."
I DN kommenterar O R-t mera utförligt Adolf Jahrs insats: "Jahr är en trivsam och sympatisk herre, som man har mycket nöja av när han tumlar om i glada lustspel, där han får vara sig själv. Men han är -- som så många andra av den svenska filmens favoriter -- inte skådespelare i ordets egentliga mening, inte gestaltskapande. Hans Theodor verkar utklädd, 'känner inte kostymen', som man brukar säga vid teatern. Jahr kämpar tappert med rollen, men ju längre filmen fortskrider tycker man sig märka hur han själv allt mera blir på det klara med hopplösheten i hela företaget. De Lagerlöfska replikerna blir fadda och banala i hans mun -- allra värst slutrepliken."
I BLM erinrar Nils Beyer om hur rollen tolkades i stumfilmen Dunungen 22 år tidigare. Hans starkaste minne av den är "Hedqvists anletsdrag och allt det förbrända och ödsliga, som denna makalöse aktör lade in i rollen."
Adolf Jahr hade i stället, fortsätter Beyer, "spökat ut sig som en cirkusdirektör från förra seklet, och i stället för den betvingande manlighet, som hör rollen till, hade han gett den en fryntlig och hemtrevlig farbroderlighet. Men en Theodor Fristedt, som inte är farlig, är ingen Theodor Fristedt. Han berövar skådespelet dess mening. Ty denna är, att de demoniska makterna kan endast mildheten besegra, och finns det inga sådana makter, har Dunungen förlorat sin livsuppgift."
Dunungen själv fick också dålig kritik. Hon är "dilettantisk" (O R-t i DN), "replikerna låta genomgående konstlade i hennes mun" (Chat i SocD) och som Lill skriver i SvD är hon visserligen "ung, söt, blond och mjuk. Men hon är ännu svag i repliken, och det 'sakramentskade troll', som döljer sig bakom den söta bagardotterns sedesamma beskedlighet, lyckas hon aldrig få fram."
Den enda i filmen, som recensenterna överlag slösar beröm på, är Hilda Borgström i rollen som bergsrådinnan Fristedt, onkel Theodors mor. Hon är, skriver Filmson i AB, "styckets absolut bästa prestation. Det beror säkert inte bara på att Hilda Borg!ström är en skicklig aktris som måste inspirera motspelaren utan på att hon är en fin gammal dam som känner på det rätta sättet för tidstonen och miljön."
Lill i SvD: "Man sjunger kvartett och man dansar polkett, plus vals och fransäs, i filmen om Dunungen, man rör sig i vackra kläder och bland vackra möbler. Men den vemodsfulla poesin, den raljerande ömheten och den skälmaktiga förnumstigheten, hela den spröda, klingande melodien i novellen, har kommit bort . . .".
Selma Lagerlöfs (1858--1940) berättelse "Dunungen" ingick i samlingen "Osynliga länkar", som hon gav ut 1894. Tjugo år senare dramatiserade hon den, och dramatiseringen fick premiär på Dramatiska teatern i Stockholm den 18 september 1914.
Berättelsen filmades en gång tidigare som stumfilm 1919 i regi av Ivan Hedqvist, som också spelade onkel Theodor, en rollprestation som på sin tid blev mycket berömd. Dunungen spelades då av den unga Renée Björling (1898--1975). Senare har på teatern Dunungen spelats av bl a Signe Hasso (1938) och Ingrid Thulin (1950). Vid det sistnämnda tillfället spelade 1919 års Dununge Renée Björling bergsrådinnan Fristedt.
Julius Jaenzon var fotograf för både 1919 års och 1941 års inspelningar. Han hade själv räknat ut att den nya Dunungen var hans 115 film som fotograf.
Selma Lagerlöf låter i berättelsen onkel Theodor vara omkring 40 år. Ivan Hedqvist, som var 38 år när stumfilmen inspelades, förvandlade sig för rollen till en 60-åring. Adolf Jahr (1893--1964) var alltså vid tiden för den nya inspelningen nästan 50 år men försökte i sin maskering föryngra sig till omkring 40 år.
Filmen spelades in under senare delen av maj, hela juni och större delan av juli 1941. Exteriörscener och platstagningar dominerade och de i Filmstaden i Råsunda byggda interiörerna var endast få.
Som onkel Theodors herrgård Bohult använde man Näs herresäte från 1700-talet vid sjön Långhalsen nordväst om Nyköping. Exteriörscener togs dessutom i gamla delen av Nyköping, som fick föreställa berättelsens Filipstad. Den stora herrgårdsbalen spelades in i stora salen på Tista herresäte, granne till Näs.
Originaltitel | Dunungen (Novell) | |
---|---|---|
Författare | Selma Lagerlöf |
Originaltitel | Dunungen : Lustspel i fyra akter (Pjäs) | |
---|---|---|
Författare | Selma Lagerlöf |
1941-05-20 | 1941-07-23 | |||||
Filmstaden | Råsunda | Sverige | ||||
Nyköping | Sverige | |||||
Näs herrgård | Nyköping | Sverige | ||||
Tista herrgård | Nyköping | Sverige |
Sverigepremiär | 1941-12-26 | Röda Kvarn | Linköping | Sverige | 90 min | |
---|---|---|---|---|---|---|
1941-12-26 | Scania | Malmö | Sverige | 90 min | ||
1941-12-26 | Skandia | Norrköping | Sverige | 90 min | ||
1941-12-26 | Röda Kvarn | Stockholm | Sverige | 90 min | ||
1941-12-26 | Skandia | Uppsala | Sverige | 90 min | ||
1941-12-26 | Röda Kvarn | Örebro | Sverige | 90 min | ||
Urpremiär | 1941-12-26 | Röda Kvarn | Linköping | Sverige | 90 min | |
1941-12-26 | Scania | Malmö | Sverige | 90 min | ||
1941-12-26 | Skandia | Norrköping | Sverige | 90 min | ||
1941-12-26 | Röda Kvarn | Stockholm | Sverige | 90 min | ||
1941-12-26 | Skandia | Uppsala | Sverige | 90 min | ||
1941-12-26 | Röda Kvarn | Örebro | Sverige | 90 min | ||
TV-visning | 1991-10-08 | TV2 | Sverige | 86 min | ||
1997-08-16 | SVT2 | Sverige | 86 min | |||
2001-02-19 | SVT1 | Sverige | 86 min |
Originaltitel | Menuett | |
---|---|---|
Kompositör | Wilhelm Peterson-Berger |
Originaltitel | Akvareller. Nr 2, Humoresk | |
---|---|---|
Kompositör | Tor Aulin | (1899) |
Originaltitel | Romans | |
---|---|---|
Kompositör | G***** | (1846) |
Textförfattare | Herman Sätherberg | |
Sångare | kör |
Originaltitel | Solöga | |
---|---|---|
Kompositör | William Seymer | (1939) |
Originaltitel | Lieder ohne Worte, op. 19. Nr 3, Jägerlied | |
---|---|---|
Kompositör | Felix Mendelssohn-Bartholdy | (1829-1830) |
Originaltitel | Gavott | |
---|---|---|
Kompositör | Wilhelm Peterson-Berger |
Originaltitel | Svensk sommar | |
---|---|---|
Kompositör | Nils-Gustaf Holmquist |
Originaltitel | Vals (Peterson-Berger) | |
---|---|---|
Kompositör | Wilhelm Peterson-Berger |
Originaltitel | Loreley-Rheinklänge, op. 154 | |
---|---|---|
Kompositör | Johann Strauss d.ä. | (1843) |
Originaltitel | Neutralitetspolka |
---|
Originaltitel | Fordom i nattliga stunder | |
---|---|---|
Kompositör | Gunnar Wennerberg | (publ. 1852) |
Textförfattare | Gunnar Wennerberg | (publ. 1852) |
Sångare | kör |
Originaltitel | Darrande ton | |
---|---|---|
Kompositör | Gunnar Wennerberg | (publ. 1852) |
Textförfattare | Gunnar Wennerberg | (publ. 1852) |
Sångare | Adolf Jahr | (dubbad ?) |
George Fant | (dubbad ?) | |
Magnus Kesster | (dubbad ?) |
Originaltitel | Waldemarsskatten | |
---|---|---|
Kompositör | Andreas Hallén | (1899) |
Textförfattare | Axel Klinckowström | (1899) |
Originaltitel | Som stjärnan uppå himmelen |
---|
Originaltitel | Kvintett, violin (2), viola, violoncell (2), G. 275, E-dur. Menuett | |
---|---|---|
Kompositör | Luigi Boccherini | (1771) |
Originaltitel | Non più andrai. Ur Le nozze di Figaro | |
---|---|---|
Kompositör | Wolfgang Amadeus Mozart | (1786) |
Textförfattare | Lorenzo Da Ponte | (italiensk text 1786) |
Bernhard Crusell | (svensk text 1821) | |
Instrumentalist | Hilda Borgström | (piano) |
Bagerier |
Brukssamhällen |
Français |
Herrgårdar |
Krinoliner |
Kvartettsång |
Kägelspel |
Nyköping |
Polka |
Polkett |
Romantik |
Småstäder |
Södermanland/Näs och Tista herresäten |
Vals |
Värmland |
Uppgifterna här avser filmmaterial i Svenska Filminstitutets arkiv. Arkivets bestånd tillgängliggörs på begäran främst för forskning, andra filmarkiv och rättighetsinnehavare. Vid frågor kontakta filmarkivet@filminstitutet.se
Typ | Kopia |
---|---|
Bärare | 35 mm |
Längd i meter | 2455 |
Typ | Duplikatpositiv |
---|---|
Bärare | 35 mm |
Längd i meter | 2455 |
Typ | Duplikatpositiv |
---|---|
Materialbas | Acetat |
Bärare | 35 mm |
Uppgifterna här avser material i Svenska Filminstitutets arkiv. Vid frågor kontakta Bild- och affischarkivet, bildarkivet@filminstitutet.se
Storlek | Cirka 70 x 100 cm |
---|---|
Antal exemplar | 2 |
Tryckeri | Ivar Hæggströms lito |
Storlek | Mindre än 40 x 75 cm |
---|---|
Antal exemplar | 2 |
Tryckeri | Zetterlund & Thelanders boktryckeri AB |
Storlek | Cirka 70 x 100 cm |
---|---|
Antal exemplar | 2 |
Tryckeri | Ljunglöfs |
Affischdesign | Eric Rohman |
Storlek | Större än 80 x 110 cm |
---|---|
Antal exemplar | 2 |
Tryckeri | Ljunglöfs |
Affischdesign | Eric Rohman |
Uppgifterna här avser material i Svenska Filminstitutets arkiv. Vid frågor kontakta Biblioteket, biblioteksexpeditionen@filminstitutet.se
Typ | Pressklipp |
---|
Uppgifterna här avser material i Svenska Filminstitutets arkiv. Vid frågor kontakta Biblioteket, biblioteksexpeditionen@filminstitutet.se
Typ | Inspelningsmanus |
---|---|
Manustitel | Scenario av Weyler Hildebrand. |
Omfång | 160 s. |
Språk | Svenska |
Uppgifterna här avser material i Svenska Filminstitutets arkiv. Vid frågor kontakta Bild- och affischarkivet, bildarkivet@filminstitutet.se
Svartvitt papper | SET |
---|---|
Bakombild papper | 17 |
Album | Ja |
Typ | Program/Reklamtryck |
---|---|
Språk | Svenska |
Typ | Program/Reklamtryck |
---|---|
Språk | Svenska |
Typ | Program/Reklamtryck |
---|---|
Språk | Svenska |
Typ | Program/Reklamtryck |
---|---|
Språk | Danska |