Grundfakta

Media (150 st)

Originaltitel Dunungen
Filmtyp Långfilm
Kategori Spelfilm
Regi
Manus
Förlaga
Produktionsland
Produktionsbolag
Åldersgräns Barntillåten
Dialogspråk
Sverigepremiär 1941-12-26

Medverkande

Karin Nordgren
Anne-Marie Ehinger, kallad Dunungen

Adolf Jahr
Theodor Fristedt, brukspatron, kallad onkel Theodor

Hilda Borgström
bergsrådinnan Gunilla Fristedt, Theodors mor

George Fant
Mauritz Fristedt, Anne-Maries fästman, onkel Theodors brorson

Gaby Stenberg
Elisabeth Westling

Viran Rydkvist
Frida, Theodors hushållerska

Visa fler

Handling

Selma Lagerlöfs berättelse "Dunungen" är en älsk!värd och romantisk historia från gången tid ur det värmländska livet på bruk och herrgårdar, en skenbart idyllisk berättelse men med...

Visa hela handlingen

Press

Filmen fick genomgående dålig kritik i Stockholmspressen. Kritiken riktades i lika delar mot Weyler Hildebrand som manuskriptförfattare och regissör, Adolf Jahr som brukspatron Theodor...

Visa all press

Titlar

Originaltitel
Svensk premiärtitel
Distributionstitel

Filmteam

Regi
Manus
Produktionsledare
Foto
Musik
Arkitekt
Klippning
Ljudtekniker
Regiassistent
Inspicient
B-foto
Stillbildsfoto
Musikarrangör
Orkesterledare
Scenografiassistent
Kläder
B-ljud
Förtexter

Medverkande

Karin Nordgren Anne-Marie Ehinger, kallad Dunungen
Adolf Jahr Theodor Fristedt, brukspatron, kallad onkel Theodor
Hilda Borgström bergsrådinnan Gunilla Fristedt, Theodors mor
George Fant Mauritz Fristedt, Anne-Maries fästman, onkel Theodors brorson
Gaby Stenberg Elisabeth Westling
Viran Rydkvist Frida, Theodors hushållerska
John Ericsson Karl-Otto, Theodors kusk
Wiktor "Kulörten" Andersson Wilhelmsson, Thedors trädgårdsmästare
Åke Claesson förvaltare Borgström
Eric Gustafson sekter Kolmodin
Yngwe Nyquist borgmästare Fristedt, Mauritz far
Millan Bolander borgmästarinnan Fristedt, Mauritz mor
Olle Hilding bagarmästare Ehinger, Anne-Maries far
Stina Ståhle fru Ehinger, Anne-Maries mor
- Ej krediterade:
Artur Rolén Nyberg, Theodors inspektor
Magnus Kesster Johan
Ingemar Holde bagarpojken
Ingrid Luterkort onkel Theodors piga vid höbärgningen
David Erikson poliskonstapel Liljesson
James Westheimer kägelspelare
Gustaf Hedström kägelspelare
Birger Sahlberg brukspatron Westling, Elisabeths far, kägelspelare
Anton Carlsson kägelskötarpojken
Astrid Bodin Beata, bergsrådinnans husa
Einar Molin onkel Theodors dräng vid höbärgningen
Gun Adler borgmästare Fristedts husa
Julius Mengarelli dansande gäst på festen
Teddy Rhodin dansande gäst på festen
Olle Janson dansande gäst på festen
Nils Harling violinsten på festen

Bolag

Produktionsbolag AB Svensk Filmindustri
Distributör i Sverige (35 mm) AB Svensk Filmindustri 1941
Laboratorium AB Svensk Filmindustris filmlaboratorium
Smink Firma Carl M. Lundh AB

Handling

Selma Lagerlöfs berättelse "Dunungen" är en älsk!värd och romantisk historia från gången tid ur det värmländska livet på bruk och herrgårdar, en skenbart idyllisk berättelse men med djupa och bittra undertoner.

Den skildrar hur den unge lätt snobbige Mauritz Fristedt, som är son till borgmästaren i Filipstad och t o m legat vid universitetet, blivit förälskad i den vackra bagardottern Anne-Marie och vill förlova sig med henne.

Men borgmästarparet tycker det är en fruktansvärd mesallians, även om unge Mauritz inte torde kunna försörja sig själv och bagardottern kan räkna på en angenäm hemgift.

Mauritz driver emellertid igenom förlovningen och redan följande dag tar han Anne-Marie med sig till Bohult för att hälsa på sin onkel Theodor, som är rik som ett troll och säkert hjälper honom på något sätt till en anställning.

De tas emot med stor vänlighet på Bohult och framförallt visar onkel Theodor stor uppmärksamhet gentemot den unga, blyga Anne-Marie. Mauritz nonchalerar henne däremot, går på jakt, dansar med andra ungdomar, mycket vackrare och mera försigkomna än Anne-Marie, och roar sig på egen hand. Hon känner sig mer och mer försummad.

Dagen då det unga paret skall återvända närmar sig och onkel Theodor talar nu om att han beslutat låta Mauritz bli förvaltare på Laxhyttans bruk, men på villkor förstås att han gifter sig med Anne-Marie.

Men nu har Mauritz blivit övermodig av framgången och går för långt, både gentemot onkel Theodor och -- när Anne-Marie lägger sig emellan -- också mot henne. Det blir droppen som kommer bägaren att rinna över för henne.

I valet mellan Mauritz och onkel Theodor väljer hon tveklöst den senare.

Censur / granskning

Censurnummer 63839
Datum 1941-12-08
Åldersgräns Barntillåten
Originallängd 2465 meter
Kommentar Aktlängder: 505-565-475-500-205 = 2465 m. Aktlängder: 505, 565, 475, 500, 205.


Tekniska fakta

Bildformat 1.37:1
Ljudtyp Ljud
Ljudsystem Petersen-Poulsen, AGA-Baltic
Färgtyp Svartvit
Bärare 35 mm
Hastighet 24
Längd i meter 2465 meter
Längd i minuter 90 min
Akter 5 rullar
Dialogspråk


Kommentarer

Pressreaktion Svensk filmografi

Filmen fick genomgående dålig kritik i Stockholmspressen. Kritiken riktades i lika delar mot Weyler Hildebrand som manuskriptförfattare och regissör, Adolf Jahr som brukspatron Theodor Fristedt och den unga, som skådespelerska alltför oerfarna Karin Nordgren som Dunungen.

O R-t i DN: "Weyler Hildebrand har inte haft mycket känsla för den specifikt Lagerlöfska poesin i Dunungen. Han har nöjt sig med att nödtorftigt stuva om teaterpjäsen, vilken ju knappast är dikt på samma sätt som novellen."

Chat i SocD: "Weyler Hildebrand har inte funnit den Lagerlöfska melodin. Det är sant, att 'Dunungen' främst är en 1840-talsidyll i fadermördarnas, 'förklädenas' och françaisens tecken. Men i denna tidsbild ställer författarinnan upp den kärlek, som icke söker sitt i kontrast till beräkningen och egenkärleken. (-) Det finns ingen dramatik i den Lagerlöfska novellen, men det finns mycket ömsint charm. I filmen kommer den allvarliga undermeningen knappast fram och oförmågan att gripa fatt den stämning, som Selma Lagerlöf skapar, gör den ibland närmast pekoralistisk. Många repliker äro rena plattityderna och andra falla platt, därför att skådespelarna inte äro sina uppgifter vuxna. En av de mest svårsmälta passagerna är den, där Dunungen plockar sju blomster att lägga under huvudkudden och onkel Teodor gör en liten kommentar till varje blomma hon plockar. Författaren till dessa repliker heter Weyler Hildebrand -- inte Selma Lagerlöf."

Även Lill är negativ i SvD. "Dunungen är", skriver hon, "en i b i l d smältande vacker film, den har fötjusande sommarsvenska naturscenerier med herrgårdsromantisk stämning och en omsorgsfull yttre miljöskildring. Gång efter annan önskar man att Dunungen även denna gång varit stumfilm, så att man sluppit att få stämningen förstörd genom plattityderna i situationer och dialog. Bortsett från det vackra utanverket saknar filmen nämligen den kultur och stilkänsla, den inlevelse i Selma Lagerlöfs underfundiga värld, den a i r som skulle givit den dess plats i raden av svenska filmverk, inspirerade av vår stora värmlandsberätterska. Saken förvärras tyvärr ytterligare genom den olyckliga placeringen av Adolf Jahr i Onkel Theodors viktiga roll. Myndigheten hos ägaren av bruken och masugnarna, bitterheten i minnet av en krossad ungdomslycka, häftigheten i den uppblossande kärleken till brorsonens fästmö, och själsstriden innan han kan besluta sig för att uppge egna krav på henne -- av allt detta fanns praktiskt taget ingenting i Jahrs tolkning. Och dessutom är hans tal antingen slarvigt, jargongmässigt och otidsenligt eller också fullt av falska brösttoner. Det är förvånande att produktionsledningen icke i tid ingripit för att bespara skådespelaren själv och filmen detta onödiga misslyckande."

I DN kommenterar O R-t mera utförligt Adolf Jahrs insats: "Jahr är en trivsam och sympatisk herre, som man har mycket nöja av när han tumlar om i glada lustspel, där han får vara sig själv. Men han är -- som så många andra av den svenska filmens favoriter -- inte skådespelare i ordets egentliga mening, inte gestaltskapande. Hans Theodor verkar utklädd, 'känner inte kostymen', som man brukar säga vid teatern. Jahr kämpar tappert med rollen, men ju längre filmen fortskrider tycker man sig märka hur han själv allt mera blir på det klara med hopplösheten i hela företaget. De Lagerlöfska replikerna blir fadda och banala i hans mun -- allra värst slutrepliken."

I BLM erinrar Nils Beyer om hur rollen tolkades i stumfilmen Dunungen 22 år tidigare. Hans starkaste minne av den är "Hedqvists anletsdrag och allt det förbrända och ödsliga, som denna makalöse aktör lade in i rollen."

Adolf Jahr hade i stället, fortsätter Beyer, "spökat ut sig som en cirkusdirektör från förra seklet, och i stället för den betvingande manlighet, som hör rollen till, hade han gett den en fryntlig och hemtrevlig farbroderlighet. Men en Theodor Fristedt, som inte är farlig, är ingen Theodor Fristedt. Han berövar skådespelet dess mening. Ty denna är, att de demoniska makterna kan endast mildheten besegra, och finns det inga sådana makter, har Dunungen förlorat sin livsuppgift."

Dunungen själv fick också dålig kritik. Hon är "dilettantisk" (O R-t i DN), "replikerna låta genomgående konstlade i hennes mun" (Chat i SocD) och som Lill skriver i SvD är hon visserligen "ung, söt, blond och mjuk. Men hon är ännu svag i repliken, och det 'sakramentskade troll', som döljer sig bakom den söta bagardotterns sedesamma beskedlighet, lyckas hon aldrig få fram."

Den enda i filmen, som recensenterna överlag slösar beröm på, är Hilda Borgström i rollen som bergsrådinnan Fristedt, onkel Theodors mor. Hon är, skriver Filmson i AB, "styckets absolut bästa prestation. Det beror säkert inte bara på att Hilda Borg!ström är en skicklig aktris som måste inspirera motspelaren utan på att hon är en fin gammal dam som känner på det rätta sättet för tidstonen och miljön."

Lill i SvD: "Man sjunger kvartett och man dansar polkett, plus vals och fransäs, i filmen om Dunungen, man rör sig i vackra kläder och bland vackra möbler. Men den vemodsfulla poesin, den raljerande ömheten och den skälmaktiga förnumstigheten, hela den spröda, klingande melodien i novellen, har kommit bort . . .".

Kommentar Svensk filmografi

Selma Lagerlöfs (1858--1940) berättelse "Dunungen" ingick i samlingen "Osynliga länkar", som hon gav ut 1894. Tjugo år senare dramatiserade hon den, och dramatiseringen fick premiär på Dramatiska teatern i Stockholm den 18 september 1914.

Berättelsen filmades en gång tidigare som stumfilm 1919 i regi av Ivan Hedqvist, som också spelade onkel Theodor, en rollprestation som på sin tid blev mycket berömd. Dunungen spelades då av den unga Renée Björling (1898--1975). Senare har på teatern Dunungen spelats av bl a Signe Hasso (1938) och Ingrid Thulin (1950). Vid det sistnämnda tillfället spelade 1919 års Dununge Renée Björling bergsrådinnan Fristedt.

Julius Jaenzon var fotograf för både 1919 års och 1941 års inspelningar. Han hade själv räknat ut att den nya Dunungen var hans 115 film som fotograf.

Selma Lagerlöf låter i berättelsen onkel Theodor vara omkring 40 år. Ivan Hedqvist, som var 38 år när stumfilmen inspelades, förvandlade sig för rollen till en 60-åring. Adolf Jahr (1893--1964) var alltså vid tiden för den nya inspelningen nästan 50 år men försökte i sin maskering föryngra sig till omkring 40 år.

Filmen spelades in under senare delen av maj, hela juni och större delan av juli 1941. Exteriörscener och platstagningar dominerade och de i Filmstaden i Råsunda byggda interiörerna var endast få.

Som onkel Theodors herrgård Bohult använde man Näs herresäte från 1700-talet vid sjön Långhalsen nordväst om Nyköping. Exteriörscener togs dessutom i gamla delen av Nyköping, som fick föreställa berättelsens Filipstad. Den stora herrgårdsbalen spelades in i stora salen på Tista herresäte, granne till Näs.

Förlaga

Originaltitel Dunungen (Novell)
Författare Selma Lagerlöf


Originaltitel Dunungen : Lustspel i fyra akter (Pjäs)
Författare Selma Lagerlöf


Inspelning

1941-05-20 1941-07-23
Filmstaden Råsunda Sverige
Nyköping Sverige
Näs herrgård Nyköping Sverige
Tista herrgård Nyköping Sverige

Visningar

Sverigepremiär 1941-12-26 Röda Kvarn Linköping Sverige 90 min
1941-12-26 Scania Malmö Sverige 90 min
1941-12-26 Skandia Norrköping Sverige 90 min
1941-12-26 Röda Kvarn Stockholm Sverige 90 min
1941-12-26 Skandia Uppsala Sverige 90 min
1941-12-26 Röda Kvarn Örebro Sverige 90 min
Urpremiär 1941-12-26 Röda Kvarn Linköping Sverige 90 min
1941-12-26 Scania Malmö Sverige 90 min
1941-12-26 Skandia Norrköping Sverige 90 min
1941-12-26 Röda Kvarn Stockholm Sverige 90 min
1941-12-26 Skandia Uppsala Sverige 90 min
1941-12-26 Röda Kvarn Örebro Sverige 90 min
TV-visning 1991-10-08 TV2 Sverige 86 min
1997-08-16 SVT2 Sverige 86 min
2001-02-19 SVT1 Sverige 86 min

Musikstycken

Originaltitel Menuett
Kompositör Wilhelm Peterson-Berger


Originaltitel Akvareller. Nr 2, Humoresk
Kompositör Tor Aulin (1899)


Originaltitel Romans
Kompositör G***** (1846)
Textförfattare Herman Sätherberg
Sångare kör


Originaltitel Solöga
Kompositör William Seymer (1939)


Originaltitel Lieder ohne Worte, op. 19. Nr 3, Jägerlied
Kompositör Felix Mendelssohn-Bartholdy (1829-1830)


Originaltitel Gavott
Kompositör Wilhelm Peterson-Berger


Originaltitel Svensk sommar
Kompositör Nils-Gustaf Holmquist


Originaltitel Vals (Peterson-Berger)
Kompositör Wilhelm Peterson-Berger


Originaltitel Loreley-Rheinklänge, op. 154
Kompositör Johann Strauss d.ä. (1843)


Originaltitel Neutralitetspolka


Originaltitel Fordom i nattliga stunder
Kompositör Gunnar Wennerberg (publ. 1852)
Textförfattare Gunnar Wennerberg (publ. 1852)
Sångare kör


Originaltitel Darrande ton
Kompositör Gunnar Wennerberg (publ. 1852)
Textförfattare Gunnar Wennerberg (publ. 1852)
Sångare Adolf Jahr (dubbad ?)
George Fant (dubbad ?)
Magnus Kesster (dubbad ?)


Originaltitel Waldemarsskatten
Kompositör Andreas Hallén (1899)
Textförfattare Axel Klinckowström (1899)


Originaltitel Som stjärnan uppå himmelen


Originaltitel Kvintett, violin (2), viola, violoncell (2), G. 275, E-dur. Menuett
Kompositör Luigi Boccherini (1771)


Originaltitel Non più andrai. Ur Le nozze di Figaro
Kompositör Wolfgang Amadeus Mozart (1786)
Textförfattare Lorenzo Da Ponte (italiensk text 1786)
Bernhard Crusell (svensk text 1821)
Instrumentalist Hilda Borgström (piano)


Ämnesord

Bagerier
Brukssamhällen
Français
Herrgårdar
Krinoliner
Kvartettsång
Kägelspel
Nyköping
Polka
Polkett
Romantik
Småstäder
Södermanland/Näs och Tista herresäten
Vals
Värmland

Bestånd Film

Uppgifterna här avser filmmaterial i Svenska Filminstitutets arkiv. Arkivets bestånd tillgängliggörs på begäran främst för forskning, andra filmarkiv och rättighetsinnehavare. Vid frågor kontakta filmarkivet@filminstitutet.se

Typ Kopia
Bärare 35 mm
Längd i meter 2455


Typ Duplikatpositiv
Bärare 35 mm
Längd i meter 2455


Typ Duplikatpositiv
Materialbas Acetat
Bärare 35 mm


Bestånd Affischer

Uppgifterna här avser material i Svenska Filminstitutets arkiv. Vid frågor kontakta Bild- och affischarkivet, bildarkivet@filminstitutet.se

Storlek Cirka 70 x 100 cm
Antal exemplar 2
Tryckeri Ivar Hæggströms lito


Storlek Mindre än 40 x 75 cm
Antal exemplar 2
Tryckeri Zetterlund & Thelanders boktryckeri AB


Storlek Cirka 70 x 100 cm
Antal exemplar 2
Tryckeri Ljunglöfs
Affischdesign Eric Rohman


Storlek Större än 80 x 110 cm
Antal exemplar 2
Tryckeri Ljunglöfs
Affischdesign Eric Rohman


Bestånd Arkivalier

Uppgifterna här avser material i Svenska Filminstitutets arkiv. Vid frågor kontakta Biblioteket, biblioteksexpeditionen@filminstitutet.se

Typ Pressklipp


Bestånd Manuskript

Uppgifterna här avser material i Svenska Filminstitutets arkiv. Vid frågor kontakta Biblioteket, biblioteksexpeditionen@filminstitutet.se

Typ Inspelningsmanus
Manustitel Scenario av Weyler Hildebrand.
Omfång 160 s.
Språk Svenska


Bestånd Stillbild

Uppgifterna här avser material i Svenska Filminstitutets arkiv. Vid frågor kontakta Bild- och affischarkivet, bildarkivet@filminstitutet.se

Svartvitt papper SET
Bakombild papper 17
Album Ja


Bestånd PR-material

Typ Program/Reklamtryck
Språk Svenska


Typ Program/Reklamtryck
Språk Svenska


Typ Program/Reklamtryck
Språk Svenska


Typ Program/Reklamtryck
Språk Danska



Relaterat

    Kontakta redaktionen

    Har du frågor om Svensk Filmdatabas eller är det någon uppgift på den här sidan som inte är korrekt eller som saknas? Hör i så fall gärna av dig till oss på redaktionen. Obs! Vi vet inte om det går att få tag på en film för att se den, så fråga oss inte om det, men testa däremot gärna knappen Hitta filmen som du hittar längst upp i högra hörnet på alla databasens filmsidor.

    Vad gäller det?