Innehållsförteckning

Andra utgåvor av verket

Grundfakta

Media (1 st)

Originaltitel Lusten till ett liv
Filmtyp Långfilm
Kategori Spelfilm
Regi
Producent
Manus
Produktionsland
Produktionsbolag
Utmärkelser
Åldersgräns Tillåten från 7 år
Dialogspråk
Sverigepremiär 1999-04-01

Handling

Text: "En stad fylld av drömmar, hopp och stora visioner, expansion och hur mycket framtid som helst - ett svenskt 'Klondike'Luleå i mitten av 70-talet"Rockkonsert. Bandet...

Visa hela handlingen

Press

Mottagandet av filmen var motsägelsefullt. Av vissa kritiker berömdes den för att precist ha träffat tonen, vad gäller beskrivningen av 70-talet och den ungdom som befolkade decenniet....

Visa all press


Relaterat

Titlar

Originaltitel
Svensk premiärtitel
Videotitel i Sverige

Filmteam

Regi
Manus
Idé
Producent
Produktionsledare
Foto
Musik
Scenograf
Klippning
Ljudtekniker
Regiassistent
Scripta
Inspelningsledare
Inspelningsassistent
Runner
Filmkonsulent
Stillbildsfoto
Fotoassistent
Elektriker
Passare
Musiktekniker
Musikkonsult
Rekvisita
Attributör
Kläder
Maskör
Mixning

Medverkande

Lotta Örnryd Anna
Mattias Barthelsson Affe
Nina Morin Maria
Jonatan Lundberg Gert
Magdalena Eshaya Tove
Linda Nordström Lena
Veronika Björk Nilla
Jimmy Backman Stefan
Patrik Johansson Bengt
Martin Wikström Isse
Fredrik Viklund Klas
Pontus Wikström Gunnar
Lena Nilsson Karin, Marias mor
Krister Henriksson Börje, Marias far
Lars Lindström Van Elden
Viveka Seldahl Maja, Affes mamma
Staffan Göthe Bernhard
Sara Arnia "Storuman", föreståndarinnan
Kira Roisko Mirja
Sannamari Patjas Sirpa
Göran Forsmark Terje
Alf Nilsson Arthur Mörner, kommunalråd
Mikael Odhag Strömwall, kultursekreterare
Bjørn Sundquist Einar Stormoen, norskt kommunalråd
Rolf Degerlund Hervik, platschef
Marianne Mörck läkaren
Lennart Jähkel Ragnar, Gerts far

Bolag

Produktionsbolag Giraff Film AB (©)(i samarb m)
Samproduktionsbolag AB Svensk Filmindustri
Filmpool Nord AB
Sveriges Television AB
Produktionsstöd Stiftelsen Svenska Filminstitutet 1998
Distributör i Sverige (35 mm) AB Svensk Filmindustri 1999
Stiftelsen Svenska Filminstitutet 2001
Distributör i Sverige (hyrvideo) (fysisk) SF Video 1999
Laboratorium Johan Ankerstjerne A/S
Övrigt bolag Kulturskolan Rosteriet (catering)

Handling

Text: "En stad fylld av drömmar, hopp och stora visioner, expansion och hur mycket framtid som helst - ett svenskt 'Klondike'

Luleå i mitten av 70-talet"

Rockkonsert. Bandet Verket spelar "Förlorad generation". Därefter presenterar bandledaren Gert de olika medlemmarna, alla unga: Bengt, Stefan, Nilla, Affe - geniet, Tove, Lena och Maria. Som sista nummer har Affe skrivit en kritisk låt om det nya planerade stålverket. Eftersom den är nyskriven, ber han någon ur publiken komma upp och hålla textbladen. Anna ställer upp.

Anna i voice-over: "Det var så det hela började. Plötsligt satt jag där i turnébussen. Jag var överlycklig, Dom var bäst bara." Hon är upp över öronen förälskad i Affe.

Affe har fått en diktsamling refuserad av ett förlag - "det är för svart" - och tröstas av sin mamma. "Ska vi inte gå till kuratorn i alla fall," säger hon. Men han vill inte.

Anna i voice-over: "Dom höll på att bygga ett nytt, jättestort järnverk utanför stan. Det skulle bli det största i hela världen, sa dom. Från Stockholm kom det ministrar och invigde. Sen blev det fest överallt. Som karnevalen i Rio nästan."

I rockbandet finns det dissonanser. Man är oense om repertoaren. Främst är det Affe som opponerar sig mot den bristande originaliteten. Man blir till slut överens om en spelning i Narvik den 17 maj.

Föräldragenerationen firar i upprymd stämning det planerade stålverket.

Affe ger en serenad under Annas fönster på elevhemmet. Han klättrar upp men blir utkastad av "Storuman", föreståndarinnan. Anna hinner dock smita ut.

De går på bio där Affe pratar sönder filmen till publikens missnöje. Plötsligt ursäktar han sig. Han måste gå en sväng.

Affe söker upp Maria som blir rasande och försvinner ut. Han bjuds emellertid in på ett glas vin av hennes mamma, Karin, och träffar Marias pappa, Börje, ordentligt berusad, och en holländsk muddrarbas. Börje säger i förtroende till holländaren att det inte kommer att bli någonting av de storståtliga planerna på stålverket. Sen kollapsar han i badrummet där han blir liggande. Holländaren lämnar sällskapet, varpå Karin förför Affe.

Dagen därpå berättar Affe för Gert om sin "erövring".

Bandet gör upp med roadmanagern Terje om spelningen i Norge. Man får 20.000 plus hotell, detta tack vare Affe som ställt höga krav. Med på färden följer Anna trots visst motstånd från övriga bandmedlemmar. Det sups friskt i turnébussen och på ett rastställe kommer man i handgripligt bråk med ett dansband.

I Narvik inkvarteras bandet på ett billigt hotell med alkolholförbud och tvingas smuggla in sitt ölförråd. Man för ett jävla liv.

Men Anna är gripen av allt det nya. Hon har inte varit utomlands förut, ännu mindre bott på hotell.

Affe äter knarktabletter som han haft gömda i bussen och blir därefter oberäknelig och oregerlig. Han snattar räkor i fiskaffären och tar sig sen till hamnen, där han säger sig sitta och vänta på inspiration. Han ironiserar över "foträta brudar" och "näbbskofittor".

Konserten inleds av högstämda tal av kommunalråden i de båda vänorterna, Narvik och Luleå. Därefter släpper bandet loss. Affe som anlänt sent, uppenbart drogpåverkad, drar mitt under konserten - "jag fixar inte det här" - men kommer sen tillbaka och ställer till med skandal när han kallar publiken dum som ställer sig bakom USA-imperialismen. Han tas om hand av polisen men släpps eftersom inget knarkinnehav kunnat påvisas.

På bussen hem till Luleå är Affe allmänt stökig till den grad att han kastas av bussen mitt på fjället varifrån han får ta sig hem bäst han kan.

På sjukhuset konstaterar läkaren att Affe på nytt har gonorré och ålägger honom ett strängt "kärleksförbud", något han verkar ta lätt på.

Börje, Marias pappa, som fattat förtroende för Affe berättar för denne om svek, om hur det planerade stålverket gått åt helvete och frågar Affe hur han hade kunnat hålla tyst om vad han visste. Han hade ju åhört Börjes samtal med den holländske muddrarbasen. "För fan, du är ju poet," säger han, "vad skriver du om? Rådjur i snö?"

I TV förklarar statsminister Palme att det inte kommer att finnas en marknad för de produkter som Stålverk 80 skulle producera. Därför inställs bygget av det. Detta gör Gerts pappa Ragnar så ursinnig att han kastar ut TV-apparaten genom fönstret.

Affe stjäler en skivspelare från Anna för att komma över knark och syns sedan bland A-lagare i en park där han, drogad, spelar och sjunger.

Hemma demolerar han sitt rum. Att mamman meddelar att ett förlag vill ge ut hans diktsamling kan han inte ta in.

Börje, Marias pappa, har för sig att flytta till Borlänge med familjen. Karin, mamman, är gravid. "Mycket olämpligt," är Börjes kommentar.

I bandet har Affe ersatts med Klas, men ingen har haft modet att berätta det för Affe. När denne dyker upp, säger Tove: "Du har fått din chans och missat den." Bara Anna står upp för honom: "Dom kommer att ångra sig." Sedan bandet lämnat replokalen, framför Affe en egen komposition. Sedan han förgäves bett Anna om pengar, avlägsnar han sig.

Anna i voice-over: "Det var det sista jag såg av Affe. Han var redan långt borta. Utom räckhåll. Min kärlek räckte inte till."

Affe begravs. Alla är där liksom på en efterföljande friluftskonsert som bandet ger. Gert annonserar: "Nu ska vi köra en låt som är tillägnad våran kompis Affe, 'Lusten till ett liv'.

Text: "Filmen tillägnad Per-Olov, Hasse och alla andra kompisar från förr¿"

Censur / granskning

Censurnummer 135876
Datum 1999-02-08
Åldersgräns Tillåten från 7 år
Originallängd 2738 meter
Kommentar Aktlängder: 560-520-547-589-522


Tekniska fakta

Bildformat 1.66:1
Ljudsystem Dolby Stereo Spectral Recording
Hastighet 24


Kommentarer

Pressreaktion Svensk filmografi

Mottagandet av filmen var motsägelsefullt. Av vissa kritiker berömdes den för att precist ha träffat tonen, vad gäller beskrivningen av 70-talet och den ungdom som befolkade decenniet. Andra irriterades över regissören Engbergs klåfingriga pekpinnar och övertydligheter.

Annika Gustafsson, SDS: "Lusten till ett liv är på flera plan en film om den förlorade oskulden, både på politiskt och privat plan, en film hur drömmar och förhoppningar slås i spillror och en naiv tro rämnar inför en krass, delvis cynisk, verklighet. Det speglas både i spelet kring Stålverk 80 och i den sönderfallande solidariteten i rockbandet.

Vildängel led av ett visst pedagogiskt drag som inte finns i den nya filmen. (-) Ännu är det för tidigt att tala om några bildmässiga kännetecken i Engbergs verk. Det som däremot förenar hans båda filmer är en påtaglig fräschör, ett naturligt tonfall, helt enkelt en autenticitet. Det senare är vi inte bortskämda med i svensk film."

Sven E Olsson, AN: "När Christer Engberg nu återkommer med Lusten till ett liv (-) är visserligen perspektiven och horisonterna breddade, men här finns åter en autenticitet hos gestalterna och deras yttre villkor som jag vill applådera.

Tonträffning, kan jag ju kalla det. Eller ett säkert gehör för, framför alla, de unga aktörernas uttryck i tal, kropp ¿ och musik. (-)

Storyn är, för att säga det vänligt, något rapsodisk, och dess spretiga struktur lyckas inte riktigt övertygande hålla samman skeendet på det närmre personplanet med det ideologikritiska panoramat där bakom. Allra bäst fungerar filmen faktiskt när den centrerar enbart kring ungdomarna; som i skildringen av deras på en gång dråpliga och katastrofala konsert på 17 maj i Narvik.

Det är en ambitiös film. Andra kanske rentav vill kalla den för angelägen."

Anders Hansson, GP: "Med musikantens känsla för frasering, tempo, snabba inpass och inte minst variation fogar Engberg samman en resa genom livslusten, genom den falnade svenska drömmen, genom hjärtat på åskådaren (-)

Engbergs film återger tonsäkert de stämningar som låg i luften, koderna för umgänget, jargongen - på en gång präktig och naiv - och klär det inte bara i musik som bitvis är knäckande bra utan också i ett häpnadsväckande exakt bildspråk: Det besynnerligt osorterade flöde som själva tiden tycktes utgöra detta kaotiska decennium då inget var säkert och ännu allt var möjligt."

Johan Croneman, DN: "När nu Christer Engberg återkommer med en mer traditionellt sammansatt film, mer filmepik än experiment, har han tyvärr utvecklat avigsidorna av sina tidigare erfarenheter.

De egna kraven på äkthet finns kvar, mycket av det tidstypiska 70-talet träffar han, energin hos skådespelarna kan han också trolla fram - men all välvilja i världen kan inte, vare sig från hans eller vår sida, skyla det faktum att han ytterligare förstärkt sitt norrländska patos, ibland på gränsen till det genant pinsamma, andra gånger rentav parodiskt. (-)

Dialogen hackar sig fram som ett ekipage strax innan ett förödande bensinstopp, ja vi väntar snart, vi längtar länge, efter upplösningen - den oundvikliga final som Christer Engberg tack vare en misslyckad, övertydlig, voice over sålt in under så gott som hela resan.

Det blir yxigt, kantigt, konstigt.

Temposkiftena fungerar inte alls: Titt som tätt klampar farsen okänsligt, med dunder och brak, in i sköra scener som kräver största möjliga tystnad. De många norrländska karikatyrerna, två finska groupies och några norska poliser (på nära håll släkt med Pippis knas-konstaplar) kunde vi också lätt ha klarat oss förutan.

Jag tror att Christer Engberg har 'förstått' allting lite för bra, vad som hände då, vad som händer nu. Han vill också gärna visa att han förstår unga människor.

Problemet är att unga människor inte behöver vuxna som förklarar, förenklar, förtydligar. Lusten till ett liv är ju inte detsamma som lusten till det enda svaret."

Jeanette Gentele, SvD: "Helst skulle jag vilja förbigå den här filmen med tystnad och bara betrakta den som ett olycksfall i arbetet. (-)

Det glada 70-talet framställs som en enda fylleorgie. Inte en bild av de medverkande utan cigg i munnen och ölsejdel i handen. Alla skriker oavbrutet i munnen på varandra.

I centrum står rocksångaren Affe, som inte bara är bandets stjärna utan även kvinnornas gunstling. Både blonda Maria och mörkhåriga Anna tillber honom. Som om det inte vore nog får han även ihop det med Marias mamma. De vuxnas förhållande till varandra och ungdomarna är obegripligt.

Under en spelning i Narvik på 17 maj, som i filmen framställs som vore det ett gig på Wimbledon i London, ballar Affe ur. Samtidigt slår filmen över i gammal upplysningsdito där en 'voice over' varnar för farorna med skörlevnad. De pekoralistiska replikerna faller som järnpellets i huvudet på den hukande publiken.

Regissören och manusförfattaren Christer Engberg vill berätta alldeles för mycket samtidigt på ett minst sagt splittrat sätt.

Dra ett streck över Lusten till ett liv och kom igen med något som tar vid där Vildängel slutade."

Kommentar Svensk filmografi

Christer Engberg (f 1957) långfilmsdebuterade med Vildängel (1997/20). I denna liksom i Lusten till ett liv arbetade han med tidigare elever på kulturskolan Rosteriet i Luleå, där han, utbildad kulturpedagog, är lärare i musik och teater sedan lång tid tillbaka.

"Lusten till ett liv utspelar sig i slutet på 70-talet mot bakgrund av den optimistiska stämning som rådde i Luleå och Norrbotten inför det kommande Stålverk 80. Beskedet om att projektet stoppats chockade invånarna. Christer Engberg var på den tiden plåtslagare och trodde att han hade sitt på det torra många år framöver. I stället fick han sparken.

Är din film ett sätt att bearbeta det som hände i Norrbotten då Stålverk 80 inte förverkligades?

¿ Nej, det kan jag inte säga. Fokus ligger på kärlekshistorien mellan filmens Affe och Anna. (-) Men jag tycker det är viktigt med en tydlig social och politisk dimension i filmen. (-)

Christer Engberg är rockmusiker med bakgrund i en rad olika 70-talsband, främst Anton Svedbergs Swänggäng, där han spelade tillsammans med bland andra Dan Bergman, Ted Ström och P Å Åsberg. Deras musik hörs i filmen. (-)

¿ [På Rosteriet] får jag mitt syre, säger han. Utan det kan jag inte överleva. Manus- och förberedelsearbetet har jag hunnit med på fritiden och sen tog jag tjänstledigt under inspelningen förra våren.

I motsats till många filmare arbetar han inte utifrån något filmmanus utan startar med repetitionerna, ungefär som det vore teater.

¿ Skådespelarna måste få ordentligt spelrum och känna sig delaktiga. Jag tycker om när det händer något mellan dem som överraskar mig. Så småningom tar jag in fotografen och tillsammans med honom går jag igenom hur bilderna ska tas. Hittills har det fungerat bra" (SDS 1.4.1999).

Lusten till ett liv tilldelades det nordiska filmpriset vid Göteborg Film Festival 1999.

Se även Kommentar till Vildängel (1997/20).

Inspelning

(våren och sommaren) 1998 1998
Luleå med omnejd Sverige
Narvik Norge

Visningar

Sverigepremiär 1999-04-01 Göteborg Sverige 100 min
1999-04-01 Malmö Sverige 100 min
1999-04-01 Filmstaden Sergel Stockholm Sverige 100 min (samt ytterligare 7 platser)
TV-visning 2003-05-29 SVT1 Sverige 96 min
2003-06-02 SVT1 Sverige 96 min
2004-03-28 SVT1 Sverige 96 min
Videorelease 1999-10 Sverige 96 min

Utmärkelser

Göteborg Film Festivals Nordiska Filmpris Göteborg 1999 (100 000 kr + statyett Filmräven))

Bestånd Film

Uppgifterna här avser filmmaterial i Svenska Filminstitutets arkiv. Arkivets bestånd tillgängliggörs på begäran främst för forskning, andra filmarkiv och rättighetsinnehavare. Vid frågor kontakta filmarkivet@filminstitutet.se

Typ Kopia
Bredd 35 mm


Typ Kopia
Bredd 35 mm


Typ Kopia
Materialbas Polyester
Bredd 35 mm


Typ Kopia
Materialbas Polyester
Bredd 35 mm


Typ Duplikatpositiv
Bredd 35 mm
Längd i meter 2738


Typ Printmaster
Bredd 17,5 mm


Bestånd Affischer

Storlek Mellan 850 x 700 och 850 x 1100
Affischtitel Giraff film presenterar LUSTEN TILL ETT LIV
Affischdesign Annons & Reklambyrån


Storlek Mindre än 850 x 400
Affischtitel Giraff film presenterar LUSTEN TILL ETT LIV
Affischdesign Annons & Reklambyrån


Bestånd Manuskript

Typ Inspelningsmanus
Manustitel Version 2.
Omfång 122 s.
Språk Svenska


Typ Inspelningsmanus
Manustitel Version 8
Omfång 103 s. Musikförteckning ingår.
Språk Svenska


Typ Inspelningsmanus
Manustitel Originalmanuskript (V;12). Av John O. Olsson i sammarbete med Christer Engberg.
Omfång 128 s.
Språk Svenska


Bestånd PR-material

Typ Program/Reklamtryck
Språk Engelska


Kontakta redaktionen

Har du frågor om Svensk Filmdatabas eller är det någon uppgift på den här sidan som inte är korrekt eller som saknas? Hör i så fall gärna av dig till oss på redaktionen. Obs! Vi vet inte om det går att få tag på en film för att se den, så fråga oss inte om det, men testa däremot gärna knappen Se filmen som du hittar längst upp i högra hörnet på alla databasens filmsidor.

Vad gäller det?