Grundfakta

Media (70 st)

Originaltitel Tre glada tokar
Filmtyp Långfilm
Kategori Spelfilm
Regi
Manus
Produktionsland
Produktionsbolag
Åldersgräns Barntillåten
Dialogspråk
Sverigepremiär 1942-02-16

Medverkande

Elof Ahrle
Rudolf Trane, direktör

Nils Poppe
Brutus Rhuter, misslyckad dammsugaragent

John Botvid
John, Rudolfs betjänt

Inga-Bodil Vetterlund
Greta Drake, Rudolfs fästmö

Solveig Hedengran
Marianne Ek

Viran Rydkvist
fru Mimmi Drake, Gretas mor

Visa alla medverkande

Handling

Filmens tre glada tokar är Elof Ahrle, John Botvid och Nils Poppe. Ahrle spelar Rudolf Trane, en rik och bortskämd ung man som inte ägnar sig åt annat än nöjen och förälskelser,...

Visa hela handlingen

Press

Stockholms recensenter tog övervägande väl emot filmen, även om man inte föll i farstun för någon annan än Nils Poppe som en av de tre tokarna. I SvD skriver Lill att "både historien...

Visa all press


Relaterat

Titlar

Originaltitel
Svensk premiärtitel
Distributionstitel
Manustitel

Filmteam

Regi
Manus
Foto
Musik
Arkitekt
Klippning
Ljudtekniker
Synopsis
Inspicient
B-foto
Musikarrangör
Smink

Medverkande

Elof Ahrle Rudolf Trane, direktör
Nils Poppe Brutus Rhuter, misslyckad dammsugaragent
John Botvid John, Rudolfs betjänt
Inga-Bodil Vetterlund Greta Drake, Rudolfs fästmö
Solveig Hedengran Marianne Ek
Viran Rydkvist fru Mimmi Drake, Gretas mor
Margot Ryding fru Anna Ek, Mariannes mor
Julia Cæsar fru Nilsson, portvakt
Carl Hagman poliskommissarie Birke
Åke Engfeldt Ivar Ström, Mariannes fästman
Elvin Ottoson Lund, dammsugardirektör, Rhuters chef
Emil Fjellström Lediga Johan, mannen som Brutus demonstrerar en dammsugare för
Douglas Håge Bergner, personalchefen
David Erikson cigarrhandlaren
Rolf Botvid poliskonstapel Bergström
- Ej krediterade:
Hanny Schedin gäst på Mariannes födelsedagsfest
Nina Scenna gäst på Mariannes födelsedagsfest
Signe Lundberg-Settergren gäst på Mariannes födelsedagsfest
John Melin gäst på Mariannes födelsedagsfest
Olle Ek gäst på Mariannes födelsedagsfest
Gunnel Wadner gäst på Mariannes födelsedagsfest
Helge Kihlberg kamrern, gäst på Mariannes födelsedagsfest
Ann-Margret Bergendahl gäst på Mariannes födelsedagsfest
Otto Adelby gäst på Mariannes födelsedagsfest
Edvard Danielsson gäst på Mariannes födelsedagsfest
Thorbjörn Widell gäst på Mariannes födelsedagsfest
Wilma Malmlöf en fru som inte vill köpa dammsugare
Millan Olsson en fru som vill köpa dammsugare
Greta Stave kassörskan på kontoret
Gun-Britt Holmstedt Maj-Lis, den lilla flickan
Svea Holst Maj-Lis mamma
John Norrman den gamle mannen i filmens inledning som tittar i ett tittskåp och där ser filmen "Tre glada tokar"
Eva Sachtleben kvinnan med papegoja i telefon
Gustaf Jakobsson en dammsugarförsäljare hos personalchefen
Oscar Heurlin en dammsugarförsäljare hos personalchefen
Karl-Arne Bergman en dammsugarförsäljare hos personalchefen
Greta Tegnér en gäst på skidrestaurangen
Britta Holmberg en gäst på skidrestaurangen
Wiange Törnkvist bråkig gäst på skidrestaurangen
Gösta Bodin hovmästare från Mattjänst

Bolag

Produktionsbolag AB Gloriafilm
Distributör i Sverige (35 mm) Svensk Talfilms Distributionsbyrå AB 1942
Distributör i Sverige (DVD) Studio S Entertainment 2015
Laboratorium AB Kinocentralen

Handling

Filmens tre glada tokar är Elof Ahrle, John Botvid och Nils Poppe.

Ahrle spelar Rudolf Trane, en rik och bortskämd ung man som inte ägnar sig åt annat än nöjen och förälskelser, trots att han är förlovad med Greta Drake. Nu har Rudolf fått syn på en väldigt stilig flicka, om vilken han inte vet mer än att hon heter Marianne, men inte var hon bor och inte hur han skall kunna få tag i henne.

Rudolf har en betjänt, som heter John vars uppgift främst är att ställa allt till rätta som Rudolf trasslar till.

Under sökandet efter Marianne råkar Rudolf köra över en dammsugareagent, som heter Brutus Rhuter och spelas av Nils Poppe. Rhuter är världens sämste försäljare. Rudolf får plötsligt idén att byta jobb med honom för att få osökta tillfällen att spåra Marianne.

Rudolf visar sig vara en utmärkt försäljare med en strålande svada. Affärerna går utmärkt, inte minst därför att han antyder att det snart skall bli kort på dammsugare. Men det falska ryktet kommer också till polisens öron och Rudolf blir inmanad i häkte av polis Bergström och där förhörd av kommissarie Birke. Förhöret slutar emellertid med att han säljer dammsugare till både Birke och Bergström, varpå de tre jämte den tillstädeskomne Rhuter stämmer upp en liten kvartettsång på polisstationen.

Rudolf fortsätter att sälja dammsugare och en dag spårar han Marianne, som visar sig heta Ek i efternamn. De tre kumpanerna får veta att familjen Ek skall ha en stor middag. De ger sig dit men blir där tagna för den för middagen förhyrda hovmästaren och hans två servitörer.

Visserligen får Rudolf nu träffa sin åtrådda Marianne, men situationen kompliceras en smula av att hans fästmö Greta och hennes argsinta mamma också är bjudna på middagen hos Eks.

Farskarusellen når här sin höjdpunkt, innan det stora lugnet inträder, då allt klaras upp och Rudolf får en ny fästmö, Marianne.

Censur / granskning

Censurnummer 64100
Datum 1942-02-13
Åldersgräns Barntillåten
Originallängd 2780 meter
Kommentar Aktlängder: 545-510-530-560-485-150 = 2780 meter. Aktlängder: 545, 510, 530, 560, 485, 150.


Tekniska fakta

Bildformat 1.37:1
Ljudsystem Optisk mono
Bredd 35 mm
Hastighet 24
Längd i meter 2780 meter
Längd i minuter 102 min
Akter 6 rullar


Kommentarer

Pressreaktion Svensk filmografi

Stockholms recensenter tog övervägande väl emot filmen, även om man inte föll i farstun för någon annan än Nils Poppe som en av de tre tokarna. I SvD skriver Lill att "både historien och utförandet röjer uppfinningsrikedom och gott humör, ett smittande, vänligt och soligt humör, även om skämtet ofta är i barnsligaste laget. Man slipper smaklösheter och klavertramp och har allt emellanåt riktigt roligt i de glada tokarnas sällskap.

Åt sig själv har Elof Ahrle knappast skrivit någon paradroll. Han är en huvudsakligen prydlig, skönsjungande, sympatisk och energiskt förälskad charmör som har gott om pengar och platt intet att göra och låter drabanterna Nils Poppe och John Botvid ha hand om det roliga. Poppes clownerier ha bred plats men eftersom han ju är en clown av kvalitet, så gör det ingenting alls, tvärtom. Om någon kunde skriva en bra film åt Poppe e n s a m, så skulle hans Chaplinbesläktade komik säkerligen kunna fylla den. Den Botvidska humorn är däremot bäst om den får puttra stillsamt som en krumelur i marginalen; när den köres fram i förgrunden märks dess begränsning."

Jerome skriver i DN att "Elof Ahrle har själv totat ihop manuskriptet till sin nya film; resultatet har blivit en konstlös historia, men en roande film.

(-) Poppe tycks ha en outtömlig fantasi i fråga om att brodera och fylla ut med gester och mimik. Den lilla svaghet för maner som man förut ibland tyckt sig märka finns inte alls med i den här filmen. Hans insats i ett annat sammanhang som uppassare är också minnesvärd, han tricksar och skojar och agerar pajas i ett kör. Publiken är oavbrutet med på noterna. (-) På Botvid -- John -- biter ingen som helst förklädnad gudskelov. Han 'gott-gott-gottar' till sig ideliga skrattsalvor i uppgiven skepnad av betjänt hos Ahrle. Något skall han ju låtsas föreställa.

Som sagt, filmen är konstlös; Hugo Bolanders regi synes inte heller ha strävat efter mycket mer än att så gott sig göra lät hålla det hela tillsammans. (-) Skada bara att slutscenen inte knep riktigt som den borde ha gjort. Där svek Ahrles författarrutin. Bättre upp nästa gång, det tumma vi på."

Filmson är mera kritisk i AB, Han kallar filmen "ett försök till svensk slapstick. Det är ju roligt bara det att man försöker något nytt -- genren har inte odlats sen Fridolf Rhudins tid -- och Nils Poppe är en originell herre med läggning åt musikalisk slapstick. Men som vanligt i svensk film har man bara vågat sticka tårna i vattnet och resultatet har blivit en särdeles blandning av spex, buskteaterhumor-dramatik och svensk skomakarerealism. (-) Poppe, vars Chaplinpåverkade fantasifigur är lagom befriad från verklighetens tvång. Än så länge är Poppe lite mekanisk ibland, men man blir faktiskt glad bara man ser honom."

Även Kerj i NDA berömmer Poppe men är mera tveksam inför Elof Ahrle som charmör och dåtida playboy: "Poppe tar nog priset -- en nypa Chaplin och en nypa Halvan på en gång -- och hans världsfrånvarande dammsugaragent river ned åskor av applåder. (-) Ahrle ror också sin eka i hamn fastän han ibland kanske förefaller en aning ansträngd som förste älskare."

Helt negativ är egentligen bara L i StT, som inleder sin recension med: "Var sak skall bedömas efter sin art. Men i fallet Tre glada tokar är det svårt att inte tala om vanart. Det behövs enkla farser. Men att matcha en sådan samling goda artister i ett så svagt sällskapsspektakel kan inte kallas 'showmanship' -- för att tala amerikanska, ty Tre glada tokar är ett mindre lyckat försök att omplantera den högst specifika amerikanska slapstickhumorn i svensk miljö. Sådant är jättearbete, men något jättearbete bakom den här filmen har man svårt att tro på. Den är alldeles för lättvindigt hopkommen: 'gagsen' ropar efter varandra som ärterna i en småländsk ärtsoppa -- och de få goda ärterna är inte ordentligt kokta."

I fortsättningen kallar L filmen ett "sammelsurium" med endast få ljuspunkter, till vilka han räknar John Botvid men inte Poppe eller Ahrle, och slutar sin recension med: "Recensenten tycker inte alls det är roligt att vara elak -- ty varför skulle inte filmkonsten liksom allting annat brottas med svårigheter nu för tiden? Det är bara, att svenska filmbranschen skämt bort oss med betydligt vackrare brottningsresultat."

Kommentar Svensk filmografi

Elof Ahrle hade något år tidigare skrivit ett folklustspel, "Stackars Petrus", som en friluftsteater i Stockholm uppfört. Manuskriptet till Tre glada tokar var hans första filmmanuskript. Det skulle senare under året följas av Tre skojiga skojare (1942/18) och under de följande åren av sporadiskt medarbetarskap i olika filmmanuskript.

De tre, Ahrle, Botvid och Poppe, planerade att tillsammans med Gösta Sandin i Svensk Talfilm låta Tre glada tokar bli den första i en serie filmer, som tog upp aktuella problem och grovt skämtade med dem. I Tre glada tokar var det i första hand ransoneringarna under andra världskriget och den tvivelaktiga moral, som de frammanat.

Producent för Tre glada tokar var Gloriafilm, ett satellitbolag till Svensk Talfilm. Bakom Gloriafilm stod utom Svensk Talfilms bägge delägare Gösta Sandin (1892--1969) och Carl Fritiof Anderson (1891--1961) på Kinocentralen som tredje man flygkaptenen och f d ABA-chefen Carl Florman (1886--1963), som under dessa år förekom i olika filmsammanhang som "sleeping partner". Ingen av de tre, Ahrle-Botvid-Poppe, hade däremot några ekonomiska intressen i bolaget.

Filmen var Hugo Bolanders (1890--1976) debut som regissör efter att sedan 1937 troget tjänat i Filmstaden i Råsunda som regiassistent, inspelningsledare och produktionschefen Stellan Claëssons (1886--1970) lydige, handgångne man. Under de följande åren fram till 1951 skulle han regissera ytterligare tio långfilmer. Ingen av dem har som film gått till filmhistorien, flera däremot på grund av sina motivval och titelfigurer, bl a "91:an Karlsson" i två filmer och "Kronblom", också i två filmer.

Filmen spelades in under senhösten 1941 och bestod till huvudsaklig del av interiörer.

Inspelning

(senhösten) 1941 1941
AB Centrumateljéerna Stockholm Sverige
Skansen Stockholm Sverige

Visningar

Sverigepremiär 1942-02-16 Rialto Stockholm Sverige 102 min
1942-02-16 Rivoli Stockholm Sverige 102 min
TV-visning 1971-03-09 TV2 Sverige 97 min
1980-09-14 TV2 Sverige 97 min
1992-11-15 TV4 Sverige 97 min
1996-07-09 SVT1 Sverige 97 min
2003-07-28 SVT1 Sverige 97 min
2004-12-28 SVT1 Sverige 97 min
Urpremiär 1942-02-16 Rialto Stockholm Sverige 102 min
1942-02-16 Rivoli Stockholm Sverige 102 min
TV-visning 2006-07-23 TV4 Sverige 97 min
2008-08-06 TV4 Sverige 97 min
Dvd-release 2015-08-24 Sverige (utgiven i samlingen "Den stora Nils Poppe-boxen")

Musikstycken

Originaltitel Gubben Noak
Textförfattare Carl Michael Bellman (1766)


Originaltitel Blå ögon som förgätmigej
Kompositör Kai Gullmar (1942)
Textförfattare Gus Morris (1942)
Sjungs av Sigvard Wallbeck-Hallgren (ej i bild)
Elof Ahrle (repris)


Originaltitel Det tummar vi på
Kompositör Kai Gullmar (1942)
Textförfattare Gus Morris (1942)
Sångare kör
Elof Ahrle (repris)
Nils Poppe (repris)
John Botvid (repris)


Originaltitel Tyrolervals
Kompositör Elof Ahrle (1942)
Sven Rüno (1942)
Textförfattare Elof Ahrle (1942)
Sven Rüno (1942)


Originaltitel Fröken, får jag bli er skridskoprins
Kompositör Kai Gullmar (1942)
Textförfattare Gus Morris (1942)
Sångare Elof Ahrle
Solveig Hedengran


Originaltitel Hör oss, Svea
Kompositör Gunnar Wennerberg (1853)
Textförfattare Gunnar Wennerberg (1853)


Originaltitel En liten fågel satt en gång
Sångare Elof Ahrle
Nils Poppe


Originaltitel Vicke, vicke snack, vicke snack
Kompositör Kai Gullmar (1942)
Textförfattare Gus Morris (1942)
Sångare Elof Ahrle
Nils Poppe
John Botvid


Originaltitel Så kär, så kär
Kompositör Kai Gullmar (1942)
Textförfattare Gus Morris (1942)


Originaltitel Jeanita
Kompositör Sven Rüno (1942)


Originaltitel Vårsång
Kompositör G***** (1846)
Textförfattare Herman Sätherberg
Sångare Elof Ahrle
Nils Poppe
John Botvid


Originaltitel 'O sole mio!
Kompositör Eduardo Di Capua (1898)
Alfredo Mazzucchi (1898)
Textförfattare Giovanni Capurro (italiensk text 1898)
Sven Nyblom (svensk text 1901)
Sångare Nils Poppe (här med ny text)


Originaltitel Hurra va' ja' ä' bra
Kompositör Jules Sylvain (1928)
Textförfattare Karl Gerhard (1928)
Sångare Nils Poppe
John Botvid
Elof Ahrle


Ämnesord

Betjänter
Bilolyckor
Crazy
Dammsugaragent
Dörrknackare
Middagsbjudning
Playboy
Polis/sjungande
Portvakter
Slapstick
Stockholm

Bestånd Film

Uppgifterna här avser filmmaterial i Svenska Filminstitutets arkiv. Arkivets bestånd tillgängliggörs på begäran främst för forskning, andra filmarkiv och rättighetsinnehavare. Vid frågor kontakta filmarkivet@filminstitutet.se

Typ Kopia
Bredd 35 mm


Typ Duplikatpositiv
Bredd 35 mm


Bestånd Affischer

Storlek Mellan 850 x 700 och 850 x 1100
Tryckeri Ljunglöfs


Storlek Mindre än 850 x 400
Tryckeri Wicksells tryckeri


Storlek Mellan 850 x 700 och 850 x 1100
Tryckeri Ljunglöfs


Storlek Mindre än 850 x 400
Tryckeri Wernqvist & Co boktr. AB


Bestånd Manuskript

Typ Inspelningsmanus
Manustitel Kvartetten tre glada tokar.
Omfång 210 s. Roll-, miljö-, och tjänstegöringslista (14 s.) ingår.
Språk Svenska


Typ Dialoglista
Manustitel Filmlustspiel von Elof Ahrle nach Sinopsis von E. Qvarsebo.
Omfång 49 s. Produktionsuppgifter (1 s.) ingår.
Språk Svenska


Bestånd Stillbild

Svartvitt papper SET
Bakombild papper 2
Album Ja


Bestånd PR-material

Typ Program/Reklamtryck
Språk Svenska


Typ Program/Reklamtryck
Språk Svenska


Typ Program/Reklamtryck
Språk Danska


Typ Program/Reklamtryck
Språk Svenska


Kontakta redaktionen

Har du frågor om Svensk Filmdatabas eller är det någon uppgift på den här sidan som inte är korrekt eller som saknas? Hör i så fall gärna av dig till oss på redaktionen. Obs! Vi vet inte om det går att få tag på en film för att se den, så fråga oss inte om det, men testa däremot gärna knappen Hitta filmen som du hittar längst upp i högra hörnet på alla databasens filmsidor.

Vad gäller det?