Grundfakta

Media (67 st)

Originaltitel Ta hand om Ulla
Filmtyp Långfilm
Kategori Spelfilm
Regi
Manus
Förlaga
Produktionsland
Produktionsbolag
Åldersgräns Tillåten från 15 år
Dialogspråk
Sverigepremiär 1942-10-27

Medverkande

Marianne Aminoff
Ulla Lundin, kontorist på import- och exportfirman Bewe & Zoll, sen. gift Bergendahl, författarinna

Bengt Logardt
Gunnar Bergendahl, kontorist, senare Ullas man, fastighetsmäklare

Claes Thelander
Göran Hessler, litterär rådgivare på bokförlag

Nils Lundell
kamrer Lundgren

Åke Grönberg
Bigge Berglund

Wera Lindby
Sonja, Bigges fästmö

Visa alla medverkande

Handling

Två unga människor träffas en valborgsmässoafton på Skansen och blir förtjusta i varandra. Det är Gunnar Bergendahl och Ulla Lundin, bägge anställda på kontor i Stockholm. Det är...

Visa hela handlingen

Press

Filmen fick mycket blandade recensioner i Stockholm. Recensenterna var egentligen bara ense om en enda sak: att Marianne Aminoff i titelrollen gjorde en glänsande prestation och var mer än...

Visa all press


Relaterat

Titlar

Originaltitel
Svensk premiärtitel
Distributionstitel

Filmteam

Regi
Manus
Produktionschef
Produktionsledare
Foto
Musik
Arkitekt
Klippning
Ljudtekniker
Regiassistent
Inspicient
Elektriker
Passare
Musikarrangör
Dekor
Kläder
Smink
B-ljud
Förtexter

Medverkande

Marianne Aminoff Ulla Lundin, kontorist på import- och exportfirman Bewe & Zoll, sen. gift Bergendahl, författarinna
Bengt Logardt Gunnar Bergendahl, kontorist, senare Ullas man, fastighetsmäklare
Claes Thelander Göran Hessler, litterär rådgivare på bokförlag
Nils Lundell kamrer Lundgren
Åke Grönberg Bigge Berglund
Wera Lindby Sonja, Bigges fästmö
Greta Liming Gun Larsson, Ullas väninna, kontorist på Bewe & Zoll
Gunnar Ekwall Knutte, beredskapssoldat
Karin Lannby kontorist på Bewe & Zoll
Lisbeth Hedendahl kontorist på Bewe & Zoll
Millan Bolander kontorschefen på Bewe & Zoll
Olov Wigren anställd på Bewe & Zoll
- Ej krediterade:
Åke Claesson doktor Hjalmar Brander, kvinnoläkare
Evert Granholm sångaren på beredskapsfesten
Carla Eck Maj-Lis, mor till Gunnars barn
Artur Cederborgh herr Strandberg, spekulant på ett kafé på Söder
Gerd Mårtensson Grans sällskap på dansrestaurangen
Keith Hårleman kontorist på Bewe & Zoll
Marianne Gyllenhammar kontorist på Bewe & Zoll
Solveig Lagström kontorist på Bewe & Zoll
Gun Adler kontorist på Bewe & Zoll
Harriett Philipson kontorsflicka i garderoben
Robert Ryberg man i telefon som inte reflekterar över Gunnars anbud
Carin Appelberg-Sandberg kvinna i telefon som inte vill köpa affärslokal
Hilmer Peters man i telefon som inte vågar anta Gunnars bud
Carl Ericson man i telefon som inte vill köpa hus
Folke Eriksberg gitarristen i orkestern på dansrestaurangen
Paul Hagman dansande på restaurangen
Axel Isaksson dansande på restaurangen
Holger Höglund dansande på restaurangen
Rune Ottoson student
Nils Ekman beredskapssoldat
Björn-Olof Jönsson den lille pojken med basker som hoppar upp i Ullas famn
Jay Elwings orkester beredskapsorkestern
- Ej identifierad:
Åke Engfeldt (sannolikt bortklippt i den slutliga filmen)

Bolag

Produktionsbolag Film AB Lux
Distributör i Sverige (35 mm) Film AB Lux 1942
Laboratorium AB Film-Kopia
Kläder Ateljé Mode-Lux

Handling

Två unga människor träffas en valborgsmässoafton på Skansen och blir förtjusta i varandra. Det är Gunnar Bergendahl och Ulla Lundin, bägge anställda på kontor i Stockholm. Det är slutet av 1930-talet, dåliga tider och då inskränks personalen. Bägge är nyanställda och får gå. Framtiden ser mörk ut.

Ännu mörkare ser det ut, när Ulla förstår att hon är med barn. Visst hade de tänkt gifta sig så småningom och skaffa barn, men först måste de ha en någotsånär tryggad tillvaro. Ulla vill heller inte att barnet skall kunna bli ett tvång på Gunnar att snarast gifta sig.

Så bägge beslutar att låta ta bort barnet. Aborten går lyckligt, men vad Ulla först senare får veta, är att hon aldrig mer kan få barn.

Gunnar har emellertid fått ett arbete och det börjar gå bra för honom. De gifter sig, ett ungt lyckligt äktenskap. Nu verkar plötsligt framtiden åter ljus, även om de inte lyckats helt övervinna smärtan att inte kunna få barn igen.

Då kommer kriget och inkallelserna till beredskapstjänst. Gunnar måste huvudstupa överge sina affärer och lämna Ulla att ensam ta hand om vardagens bekymmer och problem. Han hamnar långt uppe i Lappland, nära norska gränsen. Där träffar han en annan kvinna, och en vacker dag talar hon om att nu är hon med barn med honom.

Innan Gunnar ryckte in i det militära bad han sin vän Göran att under hans bortavaro ta hand om Ulla. Det gjorde denne och en kärlekshistoria höll på att utveckla sig mellan honom och Ulla.

Men det blev bara en oro på ytan. När Gunnar kommer hem på permission och talar om att han gjort en flicka med barn, blir Ulla först utom sig av sorg och raseri och vill skiljas.

Men det dröjer inte länge förrän hon inser vad hon och Gunnar i själva verket har skapat gemensamt, och när Gunnars barn är fött, blir det hon som tar initiativet till att de adopterar det som sitt eget.

Censur / granskning

Censurnummer 64963
Datum 1942-10-24
Åldersgräns Tillåten från 15 år
Originallängd 3105 meter
Kommentar Kopiornas längd: 3050 meter. Kopiornas aktlängder: 230-605-545-550-520-600 = 3050 meter - 111 minuter. Aktlängder: 285, 605, 545, 550, 520, 600.


Tekniska fakta

Bildformat 1.37:1
Ljudsystem AGA-Baltic
Bredd 35 mm
Hastighet 24
Längd i meter 3050 meter
Längd i minuter 111 min
Akter 6 rullar


Kommentarer

Pressreaktion Svensk filmografi

Filmen fick mycket blandade recensioner i Stockholm. Recensenterna var egentligen bara ense om en enda sak: att Marianne Aminoff i titelrollen gjorde en glänsande prestation och var mer än ett framtidslöfte.

I Arbetaren skrev -hn om henne: "Det var glädjande att den begåvade och intelligenta skådespelerskan äntligen fått en ordentlig roll. (-) En ung kvinna av i dag, enkel, rättfram och chosefri, som känner sitt värde och som söker komma till klarhet med sig själv och sin uppgift i livet. Hon var så naturlig i gest, tal och mimik, att man kände på sig att det kom inifrån. Det var en skådespelarprestation vi inte glömmer i första taget."

Axon är kritisk mot Ivar Johansson i NDA: "Filmen har ett fel. Ivar Johansson har denna gång gått till väga med alltför stor ambition. Han har nästan kapitel efter kapitel följt romanen. Han har medtagit vartenda litet vardagsproblem, som icke endast mött Ulla och Gunnar utan även alla övriga personer från bokens första sida till den sista. Han har gått till väga med de allvarligaste avsikter att ställa under debatt alla de mer eller mindre kinkiga frågor, som kunna uppstå i ett par unga enkla människors liv, innan de ha övervunnit hindren, luttrats på sin via dolorosa och funnit sig till rätta i en värld och en tid, där svårigheterna dominera, men detta har också medfört, att filmen på sina ställen blivit långrandig och svår att få ett riktigt grepp på. Eller kanske rättare uttryckt, att filmen hade svårt att få ett ordentligt grepp om publiken.

Något egentligt grepp om premiärpubliken fick väl icke Ta hand om Ulla, förrän handlingen inträdde i det skedet, att hennes man Gunnar blivit inkallad och filmens huvudproblem, den äktenskapliga troheten i beredskapstider, ställdes på sin spets. Där har filmen sitt bästa parti, och där nådde också spelet högst. Så fort Gunnar tagit på sig uniformen har tydligen Ivar Johansson blivit inspirerad. Filmen intensifieras, handlingen rullar fram i raskare tempo och spelet, som tidigare varit väl så matt, blir mera medryckande. (-)

Det blir (-) först när kungörelserna om den förstärkta beredskapen klistras upp på husväggarna, som filmen kommer in i sitt bästa och mer intresseväckande skede. Det är som om man vred tiden tillbaka till den tiden, då inkallelserna dominerade den svenska samhällsbilden och när den dagliga frågan utgjordes av 'tror du vi kommer med?' Filmen ger här exakta glimtar från de kritiska perioderna. En av filmens bästa scener är julfesten bland de inkallade 'i norr', en tavla som de flesta svenska pojkar säkert känna igen med ett leende."

Mycket kritisk är O R-t i DN, som inledningsvis skriver om Ebba Richerts roman: "Denna kloka och varmhjärtade roman om två unga människor i beredskapsårens Stockholm ligger i själva verket utmärkt till för film. Där finns brännbart stoff och säkert komponerad story med dramatisk klimax. För att nu inte glömma att romanen också bjuder på goda roller som inte är gamla filmschabloner, utan levande, osentimentala unga svenska människor. Trots allt detta har Ta hand om Ulla blivit en ganska misslyckad film. Ivar Johansson (-) har följt det yttre händelseförloppet utan att våldföra sig på det för mycket med nydiktningar. Säkert hade det dock varit lyckligt om han koncentrerat sig på själva beredskapstiden i Ullas och Gunnars äktenskap och behandlat förhistorien mera summariskt."

S Almqvist sätter också in Ta hand om Ulla i sitt produktionspolitiska sammanhang, när han i AT skriver: "Luxfilm har nu vind i seglen. I detta bolag har man näsa för aktualiteter, vilka i sin tur kittlar publiken i näsan. Ta hand om Ulla, som handlar om beredskapsäktenskap med inslag av abortering, blir en succé, det är uppenbart. Miljön är klokt vald: kontorsfolk.

Ta hand om Ulla går på bred front mot seger. Den är väl värd det. Denna film har verkliga förtjänster. Man kan återigen säga: Ivar Johanssons bästa verk. (-)

Man kan ha det emot Luxfilms alster, att de bjuder ut sig på bricka. Man känner avsikten och beräkningen. Lyckligtvis är Ivar Johansson en regissör, som kan sätta kött på benen och ge illusion av liv mer än av program. Scenerna får en märgfull realism.

Hans miljöer är som vanligt bra, och nu har han också lyckats fullständigare än någonsin med sina skådespelare. (-) Fläckfri är inte Ta hand om Ulla. Ibland skruvar man sig inför omöjliga situationer. Men de är inte många. Låt oss säga tillhopa åtta minuter av filmens etthundratjugo. De övriga fjorton femtondelarna hör till höstens bästa av svensk produktion. Det är hög procent."

Filmen hade en debutant i den manliga huvudrollen, Bengt Logardt, tandläkare i Stockholm, en amatör utan skådespelarutbildning. "Han är en ljus, öppen, litet kantig svensk typ, ledig i rörelse och tal", skriver Lill i SvD och N E i SocD nästan samma ord: "Han ser trevlig ut, rör sig ledigt eller lagom kantigt, talar som folk gör mest, med en liten tillsats av dialekt, och lyckas hjälpligt att mimiskt uttrycka sina känslor."

Axon kallade honom i NDA "en angenäm bekant!skap" och tillade: "Till det yttre var han den perfekte svenske studentfuriren."

Bengt Logardt skulle under de följande åren göra många roller i svensk film men knappast någon lika ansvarsfull huvudroll. Sedan tröttnade den alltid vänligt leende tandläkaren -- urtypen för "den glade amatören" -- på sina mer och mer stereotypa roller och återgick på heltid till tandläkeriet.

Kommentar Svensk filmografi

Författarinnan Ebba Richerts (1904--1980) roman "Ta hand om Ulla" kom i höstboksfloden 1941 och väckte omedelbart uppseende genom det sätt, på vilket den satte de aktuella "beredskapsäktenskapen" och deras i första hand erotiska problem under debatt. Filmen följer den ganska omständliga romanen nära, t o m alltför nära, ansåg vissa kritiker, som menade att den bort i högre grad koncentrera sig på just denna speciella problematik.

Filmen började inspelas på försommaren 1942 och bilderna av stockholmsstudenternas valborgsmässofirande togs på Skansen men då regissören samtidigt måste färdigställa Gula kliniken togs exteriörbilderna från svensk beredskap i Lappland först på eftersommaren. De förlades till trakten av Abisko och var färdiginspelade i slutet av augusti, men inspelningen var efter upprepade avbrott som helhet avslutad först i september.

Ta hand om Ulla var Luxfilms femte premiär. Efter den olyckliga debuten med I paradis . . . (1941/21) hade följt två gedigna publiksuccéer, Tänk om jag gifter mig med prästen (1941/29) och Gula kliniken (1942/14), bägge kanske, som S Almqvist skriver i sin ovan citerade recension, av ett slag som "kittlar publiken i näsan". Viveca Lindfors' snabba nakenbad i den allra första filmen räckte inte till för det, men abortproblemet visade sig effektivt och slitstarkt i de andra två filmerna, inklusive Ta hand om Ulla. Mindre framgång hade Luxfilm däremot med Morgondagens melodi (1942/10), som var bolagets i ordningen tredje premiär.

Förlaga

Originaltitel Ta hand om Ulla (Roman)
Författare Ebba Richert


Inspelning

(försommaren 1942 fram till slutet av september 1942) 1942 1942
AB Centrumateljéerna Stockholm Sverige
Skansen Stockholm Sverige
Bromma flygplats Stockholm Sverige
Abisko Sverige

Visningar

Sverigepremiär 1942-10-27 Grand Stockholm Sverige 111 min
TV-visning 1980-04-24 TV1 Sverige 104 min
2004-04-19 SVT1 Sverige 104 min
Urpremiär 1942-10-27 Grand Stockholm Sverige 111 min
TV-visning 2008-09-16 SVT1 Sverige 104 min

Musikstycken

Originaltitel Sjungom studentens lyckliga dag
Kompositör G***** (1851)
Textförfattare Herman Sätherberg
Sångare kör


Originaltitel Kärleken kan komma i en liten melodi
Kompositör Sven Goon
Textförfattare Alf Eman


Originaltitel Ung lycka
Kompositör Ernfrid Ahlin (1942)


Originaltitel I minnenas bukett
Kompositör Ernfrid Ahlin
Textförfattare Gus Morris


Originaltitel För vårt land och henne vi har kär
Kompositör Ernfrid Ahlin
Textförfattare Karl-Ewert
Orkester Jay Elwings orkester
Sångare Evert Granholm
kör


Ämnesord

Abisko
Abort
Barn
Barn/utomäktenskapligt
Beredskap
Furir
Författarinna
Inkallelse
Jul
Kontor
Kontorist
Kontorschefer
Maskinskriverska
Mobiliseringsplakat
Skilsmässor
Stockholm/Bromma flygplats
Stockholm/Skansen
Student
Valborgsmässoafton
Äktenskap

Bestånd Film

Uppgifterna här avser filmmaterial i Svenska Filminstitutets arkiv. Arkivets bestånd tillgängliggörs på begäran främst för forskning, andra filmarkiv och rättighetsinnehavare. Vid frågor kontakta filmarkivet@filminstitutet.se

Typ Kopia
Bredd 35 mm
Längd i meter 2975


Typ Duplikatpositiv
Bredd 35 mm


Bestånd Affischer

Storlek Mellan 850 x 700 och 850 x 1100
Tryckeri J. Olsén litogr.anst.


Storlek Mindre än 850 x 400
Tryckeri Ewes tryckeri AB


Storlek Mellan 850 x 700 och 850 x 1100
Affischtitel KOMMANDE STORFILM "TA HAND OM ULLA"
Tryckeri J. Olsén litogr.anst.


Bestånd Manuskript

Typ Inspelningsmanus
Omfång 260 s.
Språk Svenska


Typ Inspelningsmanus
Omfång 249 s.
Språk Svenska


Bestånd Stillbild

Svartvitt papper SET
Bakombild papper SET
Album Ja


Bestånd PR-material

Typ Program/Reklamtryck
Språk Svenska


Typ Program/Reklamtryck
Språk Svenska


Typ Program/Reklamtryck
Språk Danska


Typ Program/Reklamtryck
Språk Danska


Kontakta redaktionen

Har du frågor om Svensk Filmdatabas eller är det någon uppgift på den här sidan som inte är korrekt eller som saknas? Hör i så fall gärna av dig till oss på redaktionen. Obs! Vi vet inte om det går att få tag på en film för att se den, så fråga oss inte om det, men testa däremot gärna knappen Hitta filmen som du hittar längst upp i högra hörnet på alla databasens filmsidor.

Vad gäller det?