Grundfakta

Media (201 st)

Originaltitel Rid i natt!
Filmtyp Långfilm
Kategori Spelfilm
Regi
Manus
Förlaga
Produktionsland
Produktionsbolag
Åldersgräns Tillåten från 15 år
Dialogspråk
Sverigepremiär 1942-11-23

Medverkande

Lars Hanson
Jon Stånge, byålderman i Brändebol

Oscar Ljung
Ragnar Svedje på Svedjegården

Gerd Hagman
Annika

Eva Dahlbeck
Botilla, åldermans dotter, Ragnars trolovade

Erik "Bullen" Berglund
Lars Borre, kammarherren Bertold Klewens fogde

Hilda Borgström
mor Sigga, Ragnars mor

Visa alla medverkande

Om filmen

 Fredlös svedjebonde som vägrat betala skatt till tysk godsägare jagas genom småländska skogar i Gustaf Molanders filmatisering av Vilhelm Mobergs beredskapsroman om ett...

Visa hela texten

Handling

Värend i Småland på 1650-talet. Trettioåriga kriget är slut och några av de tyska officerare och fältöverstar, som stred med svenskarna på den protestantiska sidan, har kommit till...

Visa hela handlingen

Press

Med något enstaka undantag fick filmen genomgående mycket god kritik. Flera kritiker jämförde den med pjäsen med samma titel, som redan spelats på olika svenska scener, och fann den i de...

Visa all press


Relaterat

Om filmen



Fredlös svedjebonde som vägrat betala skatt till tysk godsägare jagas genom småländska skogar i Gustaf Molanders filmatisering av Vilhelm Mobergs beredskapsroman om ett bondeuppror på 1650-talet.

Värend i Småland på 1650-talet. Tyska officerare som stred på svenska sidan i trettioåriga kriget har av drottning Kristina belönats med gods och ägor. När en av tyskarna kräver bönderna på skatt och dagsverken vägrar de. Godsägarens fogde kuvar alla utom en, en svedjebonde som slår ihjäl en av fogdens män och flyr till skogs. När han dödas får de upproriska bönderna med sig hela byn, och en budkavle med orden "Rid i natt!" går mellan gårdarna i trakten.

Vilhelm Moberg hade återvänt från sin beredskapstjänst när han hösten 1940 började på romanen "Rid i natt!". Tyska trupper hade ockuperat Danmark och Norge, och Moberg skrev en roman i historisk förklädnad. Den kom ut i början av oktober 1941, exakt när Hitler förklarade att fälttåget i öster var vunnet. "Rid i natt!" blev en enorm framgång och Moberg dramatiserade sin roman. Men innan dess sålde han filmrättigheterna till Svensk Filmindustri och åtog sig att skriva en utförlig synopsis. Regissör blev Gustaf Molander, som sedan stumfilmstiden gjort både filmer med ett indignerat politiskt innehåll och sofistikerade dramer och komedier. Molander gjorde en rad filmer med Ingrid Bergman, och Intermezzo som tog henne till Hollywood, är hans mest hyllade verk. I Rid i natt! debuterade Eva Dahlbeck och Molanders ständiga medarbetare Åke Dahlqvist stod för fotot.

Kritikerna var med något undantag mycket positiva till Molanders film. Fotografen Åke Dahlqvist gjorde intryck på flera recensenter. Axon skrev i Nya Dagligt Allehanda att han "fick tillfälle att visa vilken bildartist och bildmålare han är". Och Stig Almqvist skrev i Afton-Tidningen: "[…] vad man i går mötte på Röda Kvarn, var levande, häftig och lidelsefull verklighet. Som en ny skapelse gick 'Rid i natt' över bions duk och fick blodet att pulsera snabbare […]. Dess heta temperament, dess brinnande patos kommer så småningom för att slutligen helt övermanna. De senare partierna har en besegrande kraft och äro mättade av en hård spänning." Almqvist avslutade sin recension med att säga att "jakten och dråpet på Flyakärret, mig veterligt de mest skakande scenerna i svensk ljudfilm." 

     

Nästan helt negativ var Nils Beyer i BLM: "[…] någon verkligt stor film har det inte blivit. Det ligger i viss mån i sakens egen natur. Det är inga 'riktiga' bönder från drottning Kristinas tid, som vi här möter, utan symboliska gestalter, som i konstfullt arkaiserande vändningar bär fram ett aktuellt budskap. Replikerna blir med nödvändighet deklamatoriska, hur skickligt regissören än lyckats stämma ned tonen till ett neutralt 'bildat' nutidsspråk. […]. Felet med denna filmatisering ligger med andra ord inte i att romanen förvanskats -- det brukar annars vara det vanliga -- utan i att den alltför pietetsfullt överflyttats till scenariot."

Nina Widerberg (2015)

 

Boka filmen

Den här filmen finns i Filminstitutets distribution och finns tillgänglig att boka på dcp för visning på biograf. Filmerna bokas för slutna och öppna visningar till fasta priser

Boka film i Filminstitutets biografdistribution

Titlar

Originaltitel
Svensk premiärtitel
Distributionstitel

Filmteam

Regi
Manus
Produktionsledare
Foto
Musik
Arkitekt
Klippning
Ljudtekniker
Regiassistent
Rådgivare
Scripta
Scenario
Inspicient
B-foto
Stillbildsfoto
Musikarrangör
Orkesterledare
Scenografiassistent
B-ljud
Förtexter

Medverkande

Lars Hanson Jon Stånge, byålderman i Brändebol
Oscar Ljung Ragnar Svedje på Svedjegården
Gerd Hagman Annika
Eva Dahlbeck Botilla, åldermans dotter, Ragnars trolovade
Erik "Bullen" Berglund Lars Borre, kammarherren Bertold Klewens fogde
Hilda Borgström mor Sigga, Ragnars mor
Nils Lundell Ygge, kallad Bläsmåla tjuv
Erik Hell Hans i Lenhovda, mästerman
Hugo Björne prästen Petrus Magni
Sven Bergvall ärkebiskopen
Carl Ström Klas Bock, bonde i Brändebol
Gunnar Sjöberg främmande bonde med budkavlen
Erik "Hampe" Faustman Bo Eriksson, bonde i Brändebol
Josua Bengtson Danjel, gästgivaren
Axel Högel Ola i Kalvamo, en av männen som jagar Svedje
Gunnar Collin Matts Elling, bonde i Brändebol
- Ej krediterade:
Stina Ståhle Karin, Klas Bocks hustru
Artur Rolén Micrander, kaplanen
Torsten Lilliecrona Anders Månsson, bonde i Brändebol
Knut Lindroth Börje Henriksson, bonde i Brändebol
Albert Ståhl Simon Sibbeson, bonde i Brändebol
Helge Andersson bonde
Anders Ek bonde med budkavlen
John Ericsson bonde som jagar Svedje
Albin Erlandzon bonde som tar emot budkavlen
Nils Johannisson bonde som jagar Svedje
Helge Karlsson bonde i Brändebol
Arne Lindblad bonde som jagar Svedje
Helge Mauritz fogdens medhjälpare
Gabriel Rosén fogdens medhjälpare
Harald Wehlnor bonde som jagar Svedje
Margit Andelius bondkvinna
Gertrud Fridh bondkvinna
Margareta Malmgren bondkvinna
Marga Riégo bondkvinna
Dagny Stenius bondkvinna
Torsten Hillberg landsfiskalen som jagar Svedje
Signe Lundberg-Settergren husfrun på herr Klewens Ubbetorp
Artur Cederborgh gårdsfogden på Ubbetorp
Gunnel Broström piga på Ubbetorp
Gun Robertson piga på Ubbetorp
Kerstin Holmberg Britta i prästgården
Carl Deurell bonde i Brändebol
Erik Forslund bonde i Brändebol
Oscar Qvarnström bonde i Brändebol
Birger Åsander bonde
Sten Larsson ridande med budkavle
Märta Torén ung kvinna vid gästabudet i Brändebol
Holger Löwenadler röst som säger "Budkavle går! Rid i natt! I natt!"
Helge Hagerman röst som säger "Budkavle går! Rid i natt!"
- Ej identifierade:
Harry Ahlin bonde (ej identifierad)
Axel Isaksson bonde (ej identifierad)
Hans Strååt bonde (ej identifierad)
Helga Brofeldt bondkvinna (ej identifierad)
Bror Berger bonde (ej identifierad)
Rita Sandström en flicka (ej identifierad)
- Bortklippt i den slutliga filmen:
Elsa Ebbesen-Thornblad Birgitta (bortklippt)

Bolag

Produktionsbolag AB Svensk Filmindustri
Distributör i Sverige (35 mm) AB Svensk Filmindustri 1942
Distributör i Sverige (DCP) Stiftelsen Svenska Filminstitutet 2018
Laboratorium AB Svensk Filmindustris filmlaboratorium
Smink Firma Carl M. Lundh AB

Handling

Värend i Småland på 1650-talet. Trettioåriga kriget är slut och några av de tyska officerare och fältöverstar, som stred med svenskarna på den protestantiska sidan, har kommit till Sverige. Där har de för sina insatser under kriget av drottning Kristina belönats med gårdar och andra förläningar.

En av dem är herr Klewen på Ubbetorp. Han har med sin förläning även fått skatterätten över bönderna i Brändebols by. I den ingår dagsverken som bönderna är skyldiga att göra åt honom.

Men bönderna vägrar. De hävdar att de är fria "skattebönder" och inga mer eller mindre livegna "frälsebönder". De lyder inte under herr Klewen, de lyder under kronan.

Klewen låter emellertid sin fogde Lars Borre ta i med hårdhandskarna. Då faller bönderna till föga, alla utom en. Det är Svedjebonden Ragnar, trolovad med åldermans dotter Botilla. Han värjer sig och dödar därvid en av fogdens män. Då förklaras han fredlös och kungörelsen läses upp från predikstolen. Svedjebonden går på skogen för att frälsa livet.

Men det jäser bland bönderna. De sänder budkavle för att kalla till uppror. Ålderman Jon Stånge i Brändebol vågar emellertid inte skicka budkavlen vidare utan gräver ner den.

Fogden och hans män jagar Svedjebonden, finner och dräper honom.

Samtidigt har Botilla blivit beskylld för att vara en trollkona. Hon går till en källa i skogen för att genom att göra vattenprovet själv få veta om det är sant. När hon gör provet drunknar hon.

Men nu har även åldermannen långsamt insett att man måste ta upp kampen mot herr Klewen och hans välde. Bönderna i byn gräver upp budkavlen och skickar den vidare: "Rid i natt!" I natten rider en ryttare med budkavlen till nästa gård och lämnar den vidare med orden: "Rid i natt! Budkavle går. Rid i natt!"

Censur / granskning

Censurnummer 65086
Datum 1942-11-20
Åldersgräns Tillåten från 15 år
Originallängd 2915 meter
Kommentar Aktlängder: 590-545-550-570-660 = 2915 meter - 107 minuter. Aktlängder: 590, 545, 550, 570, 660.


Tekniska fakta

Bildformat 1.37:1
Ljudsystem Petersen-Poulsen, AGA-Baltic
Bredd 35 mm
Hastighet 24
Längd i meter 2915 meter
Längd i minuter 107 min
Akter 5 rullar


Kommentarer

Pressreaktion Svensk filmografi

Med något enstaka undantag fick filmen genomgående mycket god kritik. Flera kritiker jämförde den med pjäsen med samma titel, som redan spelats på olika svenska scener, och fann den i de flesta avseenden överlägsen denna. Andra gjorde jämförelser med romanen och därvid skrev Lill i SvD bl a:

"Är det månne första gången i den svenska filmproduktionens historia som ett litterärt verk blivit överflyttat till film utan om- och tilldiktning, utan s k popularisering? I så fall är Rid i natt ett utomordentligt exempel på att sådant går. Det går till och med att låta en hel ensemble tala ett språk med ålderdomliga vändningar och enstaka okända ord. När örat en gång vant sig vid detta kärnfulla språk -- det tar en stund liksom vid läsningen av romanen -- så vill man inte vara det förutan. Var och en som har det minsta sinne för språkets klang och uttryck måste finna Mobergs dialog i filmen inte bara karakteristisk och därmed bidragande till hela tidsstilen utan också direkt vacker och känna tacksamhet mot Gustaf Molander för att han icke tillåtit en banalisering. Över huvud taget är regissören och manusförfattaren värd en ärlig honnör för det utomordentligt kongeniala sätt på vilket han överflyttat 'Rid i natt' till film, med bibehållande och förstärkande av dess lugna och djupa frihetspatos men också utan försök att göra detta mörka drama från en mörk tid till något annat än det är. Det liknar på intet sätt de många granna och glansfulla äventyrsfilmer med frihetstendens och pålitligt lyckligt slut, som Hollywood försett världen med -- det är fattigt och ärligt och svenskt. Över dessa dystra blad ur hävderna över några smålandsbönders fåfänga kamp mot förtryck och övervåld lyser ingen annan glans än den från budkavlebärarens fackla i natten. Men Svedjebondens sista ord: 'Jag ger mitt liv men rätten lever kvar', uttrycker den stolta okuvligheten hos den orättvist förtrampade mera verkningsfullt än alla tirader."

I fortsättningen skriver Lill att filmen "uppfordrar i ovanligt ringa grad till kritiska invändningar", men trots det allmänna berömmet har hennes recensentkollegor många kritiska invändningar mot filmen. Även om Axon i NDA berömmer filmatiseringens "pietetsfullhet" och skriver att "bokens starka tendens kommer här fram med nästan förstorad styrka", så tycker han att många episoder i boken blivit "för knappt skildrade" och även "att många av filmens bärande figurer också blivit för knapphändigt och schematiskt tecknade."

Den mot svensk film vid denna tid annars så kritiske S Almqvist i AT var denna gång full av lovord. Han inledde sin recension med att erinra om romanens och pjäsens dittillsvarande öden i Sverige och fortsatte sedan: "Man trodde, att man kunde 'Rid i natt'. Man var beredd på att få se en reproduktion i film. En upprepning, en neutral och ambitiös bilderbok, som man kunde nicka igenkännande åt. Och kanske säga: behövs egentligen denna filmatisering av ett verk, som redan trängt så brett och så djupt in hos folket?

Men vad man i går mötte på Röda Kvarn, var levande, häftig och lidelsefull verklighet. Som en ny skapelse gick Rid i natt över bions duk och fick blodet att pulsera snabbare hos 'den representativa publiken' och oss andra.

Icke i de första scenerna, icke i början. Icke så, som skulle filmen någonsin vara svag. Den har märg hela tiden. Men det tar någon tid, innan den samlar sig och stiger. Dess heta temperament, dess brinnande patos kommer så småningom för att slutligen helt övermanna. De senare partierna har en besegrande kraft och äro mättade av en hård spänning."

S Almqvist avslutar sin recension med att kalla "jakten och dråpet på Flyakärret, mig veterligt de mest skakande scenerna i svensk ljudfilm."

Ny Dag gav filmen ett mera ljumt mottagande. Pen: "Gustaf Molander, de väl avrundade societetsfilmernas regissör, har emellertid inte helt lyckats förmedla detta patos och den tunga realismen i Rid i natt! till vita duken. Det har mera än frihetsdrama blivit en äventyrsfilm i kostym, mycket bra på sitt sätt men endast delvis kongenial med det litterära verket. Bokens budskap till oss nutidsmänniskor, att friheten ej kan begravas, ges med ganska deklamatoriska tonfall, som för tanken till modern beredskapspropaganda av standardtyp i stället för att gripa in i hjärterötterna. (-)

Filmens framgång är given på förhand. En hel del har den att säga dem som ger sig tid till en smula eftertanke. Skada blott att budskapet ej klingar än mer fulltonigt."

Filmens fotograf, Åke Dahlqvist, blev för ovanlighetens skull uppmärksammad av flera recensenter. Axon skrev i NDA att han "fick tillfälle att visa vilken bildartist och bildmålare han är" och O R-t skrev i DN att "i den grandiosa finalen har han fångat bilder av stor skönhet". Men det vackraste berömmet stod kanske Chat för i SocD, när hon skrev: "Filmen är sannfärdig folklivsskildring och sägenskimrande folkvisa."

I AB skrev Filmson om den av alla recensenter mest uppmärksammade birollen i filmen: "Nisse Lundell som Bläsmåla tjuv träder (-) fram som folksagan själv i den gröna skogen."

Eva Dahlbeck debuterade i filmen som Botilla, åldermans dotter och Svedjebondens trolovade. Alla recensenter var inte lika förtjusta i henne, men Chat skrev i SocD att hon "är i sin blonda ljuvhet drömmen om det evigt kvinnliga" och Filmson i AB att "när hon är som bäst är det något av folkvisa över den väna gestalten". Något liknande föresvävade S Almqvist i AT, när han skrev: "Hon blev veligt ljuv. Men när hon skulle sänka sig i källan kom lyriken med ens -- i speglingen i vattnet, i bilden med de nakna axlarna. Där fick man folkvisan!"

Nästan helt negativ var Nils Beyer i BLM. Han bekänner att i filmen finns "scener, som inte lämnar något övrigt att önska i fråga om realistisk kraft," men reserverar sig: "Men med allt erkännande åt filmens ideella resning och det lidelsefulla grepp, med vilket regissören tagit fatt på sitt ämne, måste det samtidigt sägas, att någon verkligt stor film har det inte blivit. Det ligger i viss mån i sakens egen natur. Det är inga 'riktiga' bönder från drottning Kristinas tid, som vi här möter, utan symboliska gestalter, som i konstfullt arkaiserande vändningar bär fram ett aktuellt budskap. Replikerna blir med nödvändighet deklamatoriska, hur skickligt regissören än lyckats stämma ned tonen till ett neutralt 'bildat' nutidsspråk. Lars Hansons vankelmodige ålderman -- i och för sig en mästerlig studie i defaitistiska sinnesstämningar -- och Oscar Ljungs Svedjebonde med sin typ av flammande nordisk kristusgestalt blev aldrig riktigt levande människor bakom skäggen och vadmalskläderna. En ren anakronism var den trygga uppsynen av välsituerad familjeflicka, som Eva Dahlbeck givit Botilla -- där skulle ha legat en skräck i dessa ögon, som skådat marorna både i drömmen och verkligheten. Men mest typisk för filmens bristande verklighetskaraktär blev Hilda Borgström, som spelade Mor Sigga. Skådespelerskans vackra stämma hade samtidigt använts till en rad visionära och symboliska bilder. På detta sätt förvandlades den lilla envetna bondegumman till en halvt verklig, halvt mytologisk gestalt, som genom århundradena framförde ett slags tidlöst frihetsevangelium.

Sådant kan med fördel göras i en episk dikt -- liksom i ett teaterstycke -- men i en film med dess obönhörliga krav på dokumentarisk äkthet verkar det förkonstling eller nödfallsutväg. Felet med denna filmatisering ligger med andra ord inte i att romanen förvanskats -- det brukar annars vara det vanliga -- utan i att den alltför pietetsfullt överflyttats till scenariot.

Hur utmärkt Åke Dahlqvist än lyckats få fram ett medeltidsmässigt 'mörker' i de stämningsfullt skuggade bilderna, har han inte fått med perspektivet bakom figurerna, och detsamma gäller i överförd mening om filmen i dess helhet. Varför får man aldrig se det förtryck, under vilket dessa bönder lever? (-)

Här hade krävts en nydiktning för att filmen skulla ha kommit i nivå med boken. I grälla växelbilder skulle den ha visat herrarnas barbariska överdåd och de utplundrade böndernas armod. Man skulle ha fått se, hur det gick till i en spöstuga. Då hade filmen fått historiskt perspektiv och i ordets bokstavliga betydelse gjort verklighet av de sociala motsättningar, på vilka den dramatiska konflikten är byggd."

Kommentar Svensk filmografi

Författaren Vilhelm Moberg (1898--1973) hade just återvänt från beredskapstjänst vid ett bevakningskompani, när han hösten 1940 påbörjade arbetet på romanen "Rid i natt!" Under starkt intryck av händelserna tidigare under året, när tyska trupper ockuperade Danmark och Norge, tog han upp ett tidigare utkast till en roman om ett bondeuppror i Värend på 1600-talet och utarbetade det till en aktuell roman i historisk förklädnad. Romanen "Rid i natt! kom ut i början av oktober 1941, vid exakt den tidpunkt, när Hitler övermodigt och segervisst men något förhastat förklarade att det tyska fälttåget i öster var vunnet och skulle avslutas före vinterns inbrott. Romanen blev en stor publikframgång och på kort tid såldes över 50 000 exemplar.

Moberg dramatiserade själv romanen, och pjäsen fick under samma titel premiär på Dramatiska teatern i Stockholm den 4 september 1942 och togs kort därefter upp både av Göteborgs stadsteater (14.10.1942), Hälsingborgs stadsteater (10.10.1942) och Riksteatern, av den senare som turnépjäs. "Rid i natt!" och dess frihetspatos blev på kort tid ett för alla svenskar levande begrepp.

Men dessförinnan, redan några veckor efter det att romanen kommit ut, sålde Vilhelm Moberg filmrätten till SF och åtog sig samtidigt att till den 1 februari 1942 skriva en utförlig synopsis för filmning av den. Denna synopsis skrevs och levererades alltså, innan dramatiseringen för scenbruk var färdig.

Filmen spelades in under senare hälften av juni 1942 och hela sommaren fram till slutet av september. Halva juli, hela augusti och september gick åt till filmens talrika och svåra exteriörer. Flera av dessa togs i 1600-talsbyn Viby i närheten av Sigtuna. Scenerna i skogen, vid kärret o s v togs på olika håll i Mellansverige.

Vid filmens premiär visades de pampiga slutscenerna på en så kallad grandeur-duk, vilket ytterligare ökade dess verkan med den bakom bilderna sjungna "Biskop Thomas' frihetssång." Denna var det enda tillägg, som gjorts i filmen till Vilhelm Mobergs berättelse.

Av naturliga skäl kunde filmen inte visas i Danmark och Norge förrän efter kriget (i bägge länderna 1946), men romanen "Rid i natt!" tilläts komma ut i Danmark 1942 och blev där en stor framgång. Först 1946 kunde filmen också visas i Finland.

Våren 1942 utbröt i Sverige en häftig diskussion i tidningarna om den historiska sanningen bakom romanen. Debatten, som fördes med hetta och snabbt blev inflammerad, har senare sammanfattats av fil dr Alf Åberg i en understreckare i SvD den 6 juni 1969.

Rid i natt! var den första svenska beredskapsfilmen av psykologisk art och trots senare efterföljare förblev den tack vare sin starka puls och sin våldsamma, dynamiska kraft även den i det avseendet väsentligaste under andra världskriget.

Förlaga

Originaltitel Rid i natt! (Roman)
Författare Vilhelm Moberg


Originaltitel Rid i natt! (Pjäs)
Författare Vilhelm Moberg


Inspelning

1942-06-17 1942-09-23
Filmstaden Råsunda Sverige (ateljé)
Viby Sigtuna Sverige (exteriörer)

Visningar

Sverigepremiär 1942-11-23 Skandia Eskilstuna Sverige 107 min
1942-11-23 Röda Kvarn Linköping Sverige 107 min
1942-11-23 Röda Kvarn Stockholm Sverige 107 min
1942-11-23 Röda Kvarn Uppsala Sverige 107 min
TV-visning 1965-04-18 Sverige 102 min
1982-11-14 TV2 Sverige 102 min
1990-09-14 Kanal 1 Sverige 102 min
1993-05-16 Kanal 1 Sverige 102 min
1998-08-16 SVT1 Sverige 102 min
Urpremiär 1942-11-23 Skandia Eskilstuna Sverige 107 min
1942-11-23 Röda Kvarn Linköping Sverige 107 min
1942-11-23 Röda Kvarn Stockholm Sverige 107 min
1942-11-23 Röda Kvarn Uppsala Sverige 107 min
Annan visning 1947 Polen

Musikstycken

Originaltitel Frihetsvisan
Kompositör Jules Sylvain (1942)
Textförfattare Tomas Simonsson
Sångare kör


Från spex till sex (1971) Citat ingår från Rid i natt! (1942)
Minns Ni? (1993) Citat ingår från Rid i natt! (1942)

Ämnesord

Budkavle
Fogde
Fredlös
Frihetskamp
Frälsebönder
Herremän/tyska
Historisk film
Krig/trettioåriga
Mästerman
Sigtuna/Viby
Skattebönder
Skogskälla
Trolldomar
Värend

Bestånd Film

Uppgifterna här avser filmmaterial i Svenska Filminstitutets arkiv. Arkivets bestånd tillgängliggörs på begäran främst för forskning, andra filmarkiv och rättighetsinnehavare.

Typ Kopia
Bredd 35 mm
Längd i meter 2903


Typ Kopia
Bredd 35 mm
Längd i meter 2902


Typ Duplikatpositiv
Bredd 35 mm
Längd i meter 2912


Bestånd Affischer

Storlek Större än 850 x 1100
Affischtitel RID I NATT
Tryckeri J. Olsén litogr.anst.


Storlek Mellan 850 x 700 och 850 x 1100
Tryckeri J. Olsén litogr.anst.


Storlek Mindre än 850 x 400
Tryckeri Zetterlund & Thelanders boktryckeri AB


Storlek Mellan 850 x 400 och 850 x 690
Tryckeri Ewes tryckeri AB


Storlek Mellan 850 x 400 och 850 x 690
Affischtitel LARS HANSON I "RID I NATT"
Tryckeri Esselte


Storlek Mellan 850 x 400 och 850 x 690
Affischtitel GERD HAGMAN I "RID I NATT"
Tryckeri Esselte


Storlek Mellan 850 x 400 och 850 x 690
Affischtitel OSCAR LJUNG I "RID I NATT"
Tryckeri Esselte


Bestånd Manuskript

Typ Dialoglista
Omfång 26 s. Produktionsuppgifter (1 s.) ingår.
Språk Svenska


Typ Dialoglista
Manustitel Ride this night
Omfång 25 s. + 1 s.
Språk Engelska


Typ Inspelningsmanus
Manustitel Efter Vilhelm Moberg. Synopsis av Vilhelm Moberg. Manuskript Gustaf Molander.
Omfång 184 s. Rollista (1 s.) ingår.
Språk Svenska


Typ Inspelningsmanus
Omfång 184 s. Rollista (1 s.) ingår.
Språk Svenska


Typ Inspelningsmanus
Manustitel Film efter Vilhelm Mobergs roman. Manuskript av Gustav Molander.
Omfång 172 s.
Språk Svenska


Typ Synopsis
Manustitel Ride to-night.
Omfång 1 s.
Språk Engelska


Typ Synopsis
Omfång 1 s.
Språk Svenska


Typ Synopsis
Omfång 1 s.
Språk Svenska


Typ Synopsis
Manustitel Reitet heute Nacht.
Omfång 1 s.
Språk Svenska


Typ Synopsis
Manustitel Ride to-night.
Omfång 1 s.
Språk Engelska


Typ Dialoglista
Manustitel Reite heute Nacht.
Omfång 22 s. + 1 s.
Språk Tyska


Typ Dialoglista
Manustitel Reite heute Nacht.
Omfång 25 s. + 1 s.
Språk Tyska


Typ Synopsis
Manustitel Ride to-night.
Omfång 1 s.
Språk Engelska


Typ Kringmaterial


Bestånd Stillbild

Svartvitt papper SET
Bakombild papper SET
Album Ja


Bestånd PR-material

Typ Program/Reklamtryck


Andra utgåvor av verket

Digitaliserad

Tekniska fakta

Bildformat 1.37:1
Hastighet 24
Längd i minuter 107 min
Dialogspråk


Bestånd Film

Typ Digitalt arkivmaterial
Bredd WAV


Typ Digitalt arkivmaterial
Bredd WAV


Typ Digitalt visningsmaterial
Bredd DCP


Typ Digitalt arkivmaterial
Bredd MAP


Typ Digitalt arkivmaterial
Bredd MAP


Typ Digitalt visningsmaterial
Bredd ProRes


Typ Digitalt visningsmaterial
Bredd H264


Kontakta redaktionen

Har du frågor om Svensk Filmdatabas eller är det någon uppgift på den här sidan som inte är korrekt eller som saknas? Hör i så fall gärna av dig till oss på redaktionen. Obs! Vi vet inte om det går att få tag på en film för att se den, så fråga oss inte om det, men testa däremot gärna knappen Se filmen som du hittar längst upp i högra hörnet på alla databasens filmsidor.

Vad gäller det?