Innehållsförteckning

Andra utgåvor av verket

Grundfakta

Media (1 st)

Originaltitel Raymond - sju resor värre
Filmtyp Långfilm
Kategori Spelfilm
Regi
Producent
Manus
Produktionsland
Produktionsbolag
Utmärkelser
Åldersgräns Tillåten från 11 år
Dialogspråk
Sverigepremiär 1999-04-09

Medverkande

Viktor Friberg
Raymond Olsson

Lena Nordberg
Elsa, Raymonds mamma

Sten Ljunggren
Olof, Raymonds pappa

Weiron Holmberg
Allan Karlsson, Raymonds morbror

Göran Forsmark
Klas, tomte

Anders Lönnbro
Senap, fordringsägare

Visa alla medverkande

Handling

Raymond Olsson är i fyrtioårsåldern och arbetslös efter att ha arbetat som kock. Han bor med sin alkoholiserade mamma, som är städerska. Till deras gemensamma nöjen hör att koppla av...

Visa hela handlingen

Press

Mest positiva var Göteborgs- och Malmö-tidningarna, medan kritikerna i huvudstadspressen var mera reserverade, i något fall nedgörande.Monika Tunbäck-Hanson, GP: "Jämfört med...

Visa all press


Relaterat

Titlar

Originaltitel
Svensk premiärtitel

Filmteam

Regi
Manus
Producent
Produktionsledare
Foto
Scenograf
Klippning
Ljudtekniker
Ansvarig utgivare
Produktionsassistent
Inspelningsassistent
Efterarbetsansvarig
Stillbildsfoto
Elektriker
Ljussättare
On-lineredigering
Scenografiassistent
Snickare
Dekormålare
Rekvisita
Kläder
Maskör
Smink
Klädassistent
Klippassistent
Ljudläggning
Mixning
Övrig medarbetare

Medverkande

Viktor Friberg Raymond Olsson
Lena Nordberg Elsa, Raymonds mamma
Sten Ljunggren Olof, Raymonds pappa
Weiron Holmberg Allan Karlsson, Raymonds morbror
Göran Forsmark Klas, tomte
Anders Lönnbro Senap, fordringsägare
Chris Björk bartendern
Ulf Larsson porrbutiksföreståndare
Josefin Lundh damen med hunden
Ingvar Örner polis
Anders Lönnbro polis
Elaina Atkins polis
Jesper Toss polis
Anna Rådvik Lisa, Olofs flickvän
Roy Neleborn man i klädaffär
Tony Lundin man i serietidningsaffär
Anna Rådvik dansare på porrklubb
Anna Olomina dansare på porrklubb
Rita Svensson dansare på porrklubb
Malin Johansson dansare på porrklubb
Claes Scuborg ligist på stan
Jesper Toss ligist på stan
Martin Jonsson ligist på stan
Mats Einar Jakobsson brottande bargäst
Donats Erts brottande bargäst

Bolag

Produktionsbolag Film i Väst AB
Produktionsstöd Europeiska Unionen/Europeiska Gemenskapens Strukturfonder
Distributör i Sverige (35 mm) Film i Väst AB 1999
Laboratorium Johan Ankerstjerne A/S
Mixning Cinepost Studios AB
Övrigt bolag Hokus Bogus ApS (digital video till film)

Handling

Raymond Olsson är i fyrtioårsåldern och arbetslös efter att ha arbetat som kock. Han bor med sin alkoholiserade mamma, som är städerska. Till deras gemensamma nöjen hör att koppla av med öl och Jägermeister vid köksbordet hemma. Ensam trivs han bäst med att se porrfilm på TV.

Raymond lever på lån från släkt och vänner. För sin morbror, en sjukpensionär, betalar han av en skuld genom att tjänstgöra som chaufför när denne gör affärer med svartsprit och smuggelcigaretter.

En annan gång får han ett udda jobb som tomte med uppgift att dela ut reklamlappar i trappuppgångarna. Härvid kommer han i bråk med en konkurrerande tomte, som emellertid visar sig vara en bekant från en tidigare sjukhusvistelse. Han tar med sig bekanten hem där de spelar poker. Mamman och bekanten börjar vänslas och de försvinner till slut in i sängkammaren.

Raymond är missnöjd och på kant med tillvaron. Då och då tar han sig ut på en kaj där han vrålande vräker ur sig förbannelser över livets jävlighet. Hans frustration tar honom också till kyrkan där han ber: "Snälla Gud, hjälp mig! Du kan väl hjälpa mig att hitta hem. Jag har försökt så gott det går."

Sin pappa, som mamman hatar, har han inte hört av på flera år, men en kväll på stan när han jagas av ligister råkar han av en slump på denne. Pappan förklarar att mamman, darrig, rödögd och bakfull, borde få vila, så som hon har slitit med städning i alla sina dagar. Han har tagit ett par rejäla livförsäkringar på henne, fortsätter han, vilket innebär att om hon skulle ramla ned från balkongen eller få en kudde över ansiktet så att hon inte kan andas, då skulle han och Raymond kunna dela på tre miljoner kronor. Och mamman skulle äntligen få vila.

Raymond har ett stamställe, en bar, där han i hemlighet dyrkar servitrisen, en blondin. I ett gigantiskt försök att ragga upp henne, säljer han sin samling av videokassetter och svidar upp sig i vit skjorta, slips och kostym på herrekiperingen. Det går dock snett för Raymond ännu en gång. Då han ska hämta henne när hon gått av sitt pass kl 2 på natten, är pojkvännen där och kör iväg med henne på motorcykel.

När han dagen därpå kommer hem finner han mamman på toaletten, till synes död. Förtvivlad försöker han väcka henne till liv. Förgäves. Då ringer telefonen. Det är pappan som när han meddelats mammans tillstånd säger: "Bra Raymond! Nu väntar världen på dig." Då ringer det på dörren. Det är polisen, som ber Raymond att följa med till stationen. Allan Karlsson, dvs morbrodern, har gripits för grov varusmuggling och riktat grava anklagelser mot Raymond. "Men min mamma..." stammar Raymond förvirrat. "Följ med här nu, så kan ni ringa henne sen," säger polisen.

När de gett sig av, vaknar mamman upp, rusar ut i trappan och skriker efter Raymond att hon saknar toapapper.

Raymond dansar avklädd i sitt rum.

Text: "Livet går vidare¿"

Servitrisen kommer till kajen där Raymond står och slungar ut sin veklagan över vattnet. De förenas i en kyss. Sen rullar de runt och har till slut picknick på kajen.

Censur / granskning

Censurnummer 135870
Datum 1999-02-04
Åldersgräns Tillåten från 11 år
Originallängd 2043 meter
Kommentar Aktlängder: 416-488-473-383-283


Tekniska fakta

Bildformat 1.66:1
Ljudsystem Dolby Stereo Spectral Recording
Bredd 35 mm
Hastighet 24
Längd i meter 2043 meter
Längd i minuter 74 min
Akter 5 rullar


Kommentarer

Pressreaktion Svensk filmografi

Mest positiva var Göteborgs- och Malmö-tidningarna, medan kritikerna i huvudstadspressen var mera reserverade, i något fall nedgörande.

Monika Tunbäck-Hanson, GP: "Jämfört med Runges film från 1996, Harry & Sonja, är Raymond en liten film och det var ju tanken bakom produktionen. Men den är också mer sammanhållen, spretar inte åt alla håll. Inte bara Viktor Friberg, utan också de andra (-) är som skurna för sina roller och flera av dem har kommit att förknippas just med Runge.

Men filmen är framför allt Raymonds och Viktor Friberg spelar ut hans längtan efter ett bättre liv, hela hans oförmåga att ändra på tillvaron. Han ber till Gud, han skriker ut sin ensamhet över hamnens vatten ¿ ändå blir dessa scener inte patetiska, bara gripande och nära verkligheten. I nästa stund drar humorn in över duken och man kan le lite grand åt de där överraskningarna som tar udden av allvaret. Filmen blir därmed också lekfull, men mest ändå ett smått gripande experiment, ett övningsstycke i konsten att göra film billigt utan att sälja sin själ. Säkert kan den bana väg för fler opretentiösa historier."

Annika Gustafsson, SDS: "Det är svårt att förhålla sig oberörd inför Raymond, hans alkoholiserade morsa och den pokerspelande sjukhuskompisen i tomtemundering (Göran Forsmark). De väcker sympati, omgivningen till trots, och får åtminstone mig att se ett visst släktskap med individerna i den österrikiske dramatikern Werner Schwabs 'Folkmord', även om Runge saknar österrikarens knivskarpa politiska analys.

Men Björn Runge går en bit på väg när han modigt och med kraftfull humor gör nedslag i en social, lätt skruvad, verklighet som alltför sällan skildras på film och i TV."

Helena Lindblad, DN: "Björn Runge är ett salt i den svenska filmvärlden. Sprakande av energi, ilsket sparkande mot dramaturgiska konventioner. Hans bildspråk vetter mot den slags frodiga magiska realism som har en humanistisk kärna mitt bland allt det burleska, bäst uttryckt i den ömsinta Harry & Sonja från 1996. (Även om den, liksom filmen om Raymond, skulle ha funkat bättre om han tuktat infallen och utbrotten.)

Raymond - sju resor värre är dock roligare som engagerat, smutsfärgat lågbudgettest än som filmupplevelse. Den enkla ljud- och bildkvaliteten förstärker berättelsens skissartade, okoncentrerade drag och känslan av diskrepans mellan kamerans distanserat betraktande öga och rollkaraktärernas utlämnande utspel.

Bäst klarar sig huvudrollsinnehavaren Viktor Friberg i Runges experimentverkstad. Hans återhållna spel och melankoliska, nakna ansikte, är både drabbande och fungerar som ett välbehövligt stormens öga."

Jan-Olov Andersson, AB: "Ett filmexperiment som, tyvärr, inte är särskilt lyckat. Raymond - sju resor värre är gjord med enkel videokamera och inspelad på drygt en vecka. Jo, det går att göra bra film på det sättet. Danska Festen och Idioterna är exempel på det.

Men här saknas något väsentligt: en historia att berätta. (-)

Här brister det på alla fronter. Lite sämre skådisar [än i Harry & Sonja], men främst i manus; det är fyllesamtal i hemmet och på krogen och påfallande många scener filmade från baksätet på en bil där man med nöd och näppe hör vad nackarna i framsätet pratar om.

Det lyfter lite i Raymonds möte med pappan (Sten Ljunggren) och när Göran Forsmark dyker upp i en kul biroll. Men mest väcker filmen tankar som: Vad säger de? Vad har den här scenen med något annat i filmen att göra? Måste alla scener se ut som Roy Anderssons gamla reklamfilmer? Är det inte slut snart?

Men det finns något i den värme och ömhet med vilken Runge skildrar den här typen av socialt halvt utslagna människor."

Astrid Söderbergh Widding, SvD: "Runges film har tveklöst starka sidor. Dramaturgin inte minst ¿ det är välgörande att berättelsen antyder i stället för att säga ut allt. Eftertextens besked att den är inspelad under 8 dagar understryker filmens prägel av lågbudget och hastverk. Det har också sin charm. Men annat är åtskilligt mindre övertygande. Till exempel det banala faktum att mamman och Raymond verkar ungefär jämnåriga, trots hennes rynkor och härjade drag. Men både uttryckssätt och gestik svär illa mot den åldrade och utslitna städerska hon skall gestalta. Jag har svårt att se någon poäng med det.

Eller den scen där Sten Ljunggren - pappa - tar Raymond ut på åktur och lockar med feta livförsäkringar: allt som kräva att låta mamma få vila för alltid. Bristen på kommunikation och klasskrocken dem emellan väljer Runge att uttrycka med överdrivet preciösa formuleringar och tonfall, något som Ljunggren behärskar väl. Ändå klingar scenen skärande falskt - regin brister.

Den grundläggande fråga som till sist kvarstår är: varför? Vad vill Runge egentligen ha sagt? Skitiga små filmer med dito personer har gjorts förr, många gånger, på snarlika vis. I balansgången mellan medveten stilpastisch och själlös efterapning vacklar Runges film betänkligt."

Kommentar Svensk filmografi

Detta var Björn Runges (f 1961) tredje långfilm efter Harry & Sonja (1996/7) och Vulkanmannen (1997/12).

"Raymond ¿ sju resor värre är inspelad på en 25 000-kronors digitalkamera under en dryg vecka och med en budget på 1,5 miljoner kronor, Det är något av rekord för en svensk långfilm på nittiotalet.

- Vi spelade in Raymond på den allra billigaste kameran, berättar regissören Björn Runge. Det var Ulfs (Brantås, fotograf) krav, annars tyckte han att vi lika gärna kunde spela in den på film. Vi ville gå så långt ifrån film som möjligt för att se vad som händer, till skillnad från Straydogs som har försökt närma sig filmen. Vi har exempelvis mycket färre närbilder. Närbilder innebär manipulation, och jag har svårt för film som styr och manipulerar publiken. Jag tror mer på fria associationskedjor." (Nöjesguiden nr 3/1999)

Göteborg Film Festivals tidskrift Filmkonst tilldelade Runge sin Guldhatt med motiveringen: "Filmkonsts pris Guldhatten går 1999 till Björn Runge som med det djärva produktionsexperimentet Raymond på ett inspirerande och nyskapande sätt visat på filmkonstens möjligheter bortom alla budgetramar."

Se även Kommentar till Harry & Sonja (1996/7).

Inspelning

Sverige (8 dagars inspelning) 1998-01 1998-01
Trollhättan
Göteborg

Visningar

Sverigepremiär 1999-04-09 Svea Göteborg Sverige 74 min
1999-04-09 Spegeln Malmö Sverige 74 min
1999-04-09 Fågel Blå Stockholm Sverige 74 min

Musikstycken

Originaltitel Wiping the Dust
Kompositör Henryk Lipp
Textförfattare Henryk Lipp
Framförs av Blue for Two (1994)


Originaltitel It Ain't Me
Kompositör Henryk Lipp
Textförfattare Henryk Lipp
Framförs av Blue for Two (1994)


Originaltitel Sunset
Kompositör Cab Calloway (1940)
Textförfattare Cab Calloway (1940)
Framförs av Cab Calloway and His Orchestra (1940) (1940)


Originaltitel Stille Nacht, heilige Nacht!
Kompositör Franz Gruber (1818)
Textförfattare Joseph Mohr (1818)
Oscar Mannström (svensk text 1915)
Arrangör Mats Bergström
Instrumentalist Lena Nordberg (dragspel)


Originaltitel Yo Eta Cansa
Kompositör Albert Socarras
Textförfattare Albert Socarras
Framförs av Cab Calloway and His Orchestra (1940)


Originaltitel Mercy
Kompositör Anders Holm (1997)
Henryk Lipp (1997)
Textförfattare Anders Holm (1997)
Henryk Lipp (1997)
Framförs av Henryk Lipp
Freddie Wadling


Originaltitel Skin
Kompositör Freddie Wadling (1997)
Charles Storm (1997)
Henryk Lipp (1997)
Textförfattare Freddie Wadling (1997)
Henryk Lipp (1997)
Framförs av Henryk Lipp
Freddie Wadling
Cecilia Nordlund


Originaltitel Dreams, Angels of the Pit
Kompositör Freddie Wadling (1989)
Textförfattare Freddie Wadling (1989)
Sångare Freddie Wadling (1989)


Originaltitel Minnesstund
Kompositör Björn Olsson (1997)
Framförs av Björn Olsson


Utmärkelser

Pris Göteborg 1999 Björn Runge (tidskr. Filmkonsts Guldhatten)

Bestånd Affischer

Storlek Mellan 850 x 700 och 850 x 1100
Affischtitel en film av Björn Runge SJU RESOR VÄRRE
Affischdesign Trekant film & reklam


Bestånd PR-material

Typ Program/Reklamtryck
Språk Svenska


Kontakta redaktionen

Har du frågor om Svensk Filmdatabas eller är det någon uppgift på den här sidan som inte är korrekt eller som saknas? Hör i så fall gärna av dig till oss på redaktionen. Obs! Vi vet inte om det går att få tag på en film för att se den, så fråga oss inte om det, men testa däremot gärna knappen Se filmen som du hittar längst upp i högra hörnet på alla databasens filmsidor.

Vad gäller det?