Grundfakta

Media (101 st)

Originaltitel En dag skall gry
Filmtyp Långfilm
Kategori Spelfilm
Regi
Manus
Produktionsland
Produktionsbolag
Åldersgräns Tillåten från 15 år
Dialogspråk
Sverigepremiär 1944-01-03

Medverkande

Edvin Adolphson
major Rolf Dahlman, kallar sig Rolf Berg

Elsie Albiin
Eva Lövgren, läkare

Hasse Ekman
Rutger von Brewitz, krigsfrivillig

Sture Lagerwall
kompanichefen, kapten

Rune Halvarsson
Nisse Pettersson, krigsfrivillig

Olof Widgren
Petrus, frälsningssoldat, krigsfrivillig

Visa alla medverkande

Handling

Hela släkten von Brewitz är församlad till krismöte. Det gäller att avgöra unge baron Rutger von Brewitz' öde. Han har avslöjats som förfalskare och förskingrare. Med lugnt yttre går...

Visa hela handlingen

Press

NDA (Axon): "Sällan har i en svensk film ingått en så levande miljö- och typskildring som i Sandrewproduktionens Hasse Ekmanfilm En dag skall gry, den första krigsfilmen från svenska...

Visa all press


Relaterat

Titlar

Originaltitel
Svensk premiärtitel
Distributionstitel
Manustitel

Filmteam

Regi
Manus
Produktionschef
Produktionsledare
Foto
Musik
Arkitekt
Klippning
Ljudtekniker
Regiassistent
Scripta
Inspicient
B-foto
Stillbildsfoto
Musikarrangör
Smink
Förtexter

Medverkande

Edvin Adolphson major Rolf Dahlman, kallar sig Rolf Berg
Elsie Albiin Eva Lövgren, läkare
Hasse Ekman Rutger von Brewitz, krigsfrivillig
Sture Lagerwall kompanichefen, kapten
Rune Halvarsson Nisse Pettersson, krigsfrivillig
Olof Widgren Petrus, frälsningssoldat, krigsfrivillig
Sven Magnusson Mikaelsson, krigsfrivillig
Margaretha Spång Maj, sjuksköterskeelev
Hugo Björne Falck, läkare
Hans Strååt löjtnant Löwenskiöld
Carl Barcklind friherre C.W. von Brewitz
Kotti Chave en kapten i tågkupén
Ragnar Falck en sårad frivillig
Toivo Pawlo en sårad rysk soldat
- Ej krediterade:
Hilda Borgström den finska gumman
Arne Lindblad portiern på Hotell Ravintola
Hildur Lindberg sjuksköterska
Curt Edgard frivillig
Britta Magnusson finska i hotellrestaurangen
Greger Lewenhaupt förste motorcyklist
Olov Wigren andre motorcyklist
Frithiof Bjärne chauffören
Georg Fernquist betjänt hos von Brewitz
Bertil Backman sjukvårdare
Erik Liebel sjukvårdare
Gunnar Ossiander en finne i hotellrestaurangen

Bolag

Produktionsbolag AB Sandrew-Produktion
Distributör i Sverige (35 mm) AB Sandrew-Bauman Film 1944
Laboratorium AB Film-Labor

Handling

Hela släkten von Brewitz är församlad till krismöte. Det gäller att avgöra unge baron Rutger von Brewitz' öde. Han har avslöjats som förfalskare och förskingrare. Med lugnt yttre går han för att ta emot släktens dom.

Uppgörelsen, som snabbt är över, leder till fullständig brytning.

Ett tåg drar norrut i regntung skymning. I en tredjeklassvagn sitter ett antal män på väg att gå in i kriget på Finlands sida. En av dem är Rutger.

På samma tåg, men i andra klass, finns major Rolf Dahlman. Han är på väg hem. När tåget gör uppehåll, där han ska av, förändras hela hans liv. Hemma överraskar han sin hustru med en älskare. I hastigt mod dödar Rolf inkräktaren och ger sig sedan av. Han hinner följa med samma tåg han kommit med.

Rolf åker nu tredje klass. Han sluter sig till männen på väg till kriget. Stämningen är tryckt. Kanske finns här flera som flyr från något.

Rolf har nu övergett sitt gamla efternamn och kallar sig Berg. Med sin nya, dåligt verifierade identitet lyckas han ta sig över gränsen. Han känner sig till hälften räddad.

Kamraterna anar att något inte stämmer med Rolfs person. Misstankarna stärks, när han visar sitt yrkeskunnande i en strategisk diskussion med sin kompanichef, den senare alkoholiserad och psykiskt söndertrasad efter en tid i rysk fångenskap. Men kompanichefen inser det riktiga i Rolfs resonemang, låter honom pröva sina planer, som han också lyckas genomföra till fullo.

En sömnlös natt går Rolf ut och ertappar då Rutger i ett deserteringsförsök. Krigserfarenheterna fyller Rutger med fasa, men han låter sig lugnas av Rolf, som själv stillar sitt oroliga inre genom att ägna sig åt en annan människa.

En tid senare tappar Rutger självkontrollen igen. I en hotellmatsal går han till storms mot sin plåga och skjuter Rolf i armen, när denne än en gång försöker vara hjälpare. Hjälp dyker i stället upp i gestalt av doktor Eva Lövgren, som just ska tillträda som fältläkare.

Redan från början finns en speciell spänning mellan Rolf och Eva. Men när hon av en händelse får veta hans rätta identitet och vad han flytt från, är hon beredd att ange honom. Ett bombanfall hindrar henne dock från att just då föra hemligheten vidare.

Kompanichefens alkoholmissbruk börjar allt mer gå ut över hans arbete. Rolfs pliktkänsla bjuder honom att avslöja vem han är för att ge hans uppfattningar och kritik militär tyngd. Löjtnanten lovar att inte avslöja något, om Rolf lovar att återvända till Sverige och ta sitt straff, när kriget är slut.

En dag står kompanichefen inte ut längre och begår självmord. Den unge löjtnanten Löwenskjöld tar befälet.

Rutger råkar få höra hur Rolf talar om möjligheten att sätta en rysk kulspruta ur stridbart skick. Rutger tar egenmäktigt på sig uppgiften, lyckas mot alla odds genomföra den -- men mister livet.

Under eldgivningen skadas Rolf av en granatskärva. Han opereras i fältambulansen. Och under konvalescensen kommer Rolf och Eva varandra nära.

Rolf får några veckors permission. Eva kör i väg med honom i sin bil, då de överraskas av ryskt flyganfall. De flyr och hamnar i en övergiven by, där kärleken flammar upp. Men Rolfs förflutna står i vägen för varaktig lycka, och snart är han åter vid fronten.

Det dröjer inte länge innan fred sluts. På fredsdagen står Rolf i en skyttegrav och räknar ned mot det klockslag, då allt skjutande ska upphöra, 10.00. När så skotten tystnar, hör han jämmer från en sårad fiendesoldat. Rolf går ut för att hjälpa ryssen, som dock inte vet något om freden.

Rolf faller för en välriktad kula. Eva går ensam mot framtiden. (Bearbetning av programblad.)

Censur / granskning

Censurnummer 66656
Datum 1943-12-21
Åldersgräns Tillåten från 15 år
Originallängd 2450 meter
Kommentar Den 7.1.1944 förlängdes filmen till 2600 meter (aktlängder: 530-550-560-710-250) = 95 minuter. Aktlängder: 530, 550, 560, 555, 255.


Tekniska fakta

Bildformat 1.37:1
Ljudsystem Intensitetston
Bredd 35 mm
Hastighet 24
Längd i meter 2600 meter
Längd i minuter 95 min
Akter 5 rullar


Kommentarer

Pressreaktion Svensk filmografi

NDA (Axon): "Sällan har i en svensk film ingått en så levande miljö- och typskildring som i Sandrewproduktionens Hasse Ekmanfilm En dag skall gry, den första krigsfilmen från svenska händer. Finsk-ryska kriget utgör bakgrund -- filmen utspelas visserligen under ett sommarkrig men enligt vad man lätt kunde förstå, är det det s k vinterkriget, som filmarna haft för ögonen -- och den, som själv sett en finsk-rysk front, kan intyga att bättre har denna både intressanta och egendomliga miljö icke kunnat bli överförd till filmduken. Sammalunda blir betyget beträffande den handfull soldater från svenska frivilligkåren, som åskådaren får stifta bekantskap med. Här är det tydligt vinterkrigets svenska Finlandsfrivilliga, som fått stå modell. Där fanns i sanning en brokig samling både med och utan kriminellt förflutet, såväl präster som rövare, slagskämpar och idealister, och filmens lilla svenska grupp löpte också hela den moraliska skalan utefter. (-)

Och nu äro vi inne på filmens brister, sådana funnos, t o m åtskilliga. Först och främst verkar hela kärlekshistorien billig och påklistrad. Man tror helt enkelt icke på paret Adolphson-Albiins kärleksscener, därtill är manuskriptet i detta avseende för ytligt skisserat. Här hade man nog behövt gå litet på djupet, ty det var ju inga förälskade ungdomar, det var fråga om. Vidare retade vi oss på flera scener såsom den, då den kvinnliga läkaren förklarar för den frågande sjuksystern, varför hon skall säga nej till 'det som pojkarna vill ha'. Därefter visar både dialogen och händelserna, att 'det är nog, att man älskar varandra'. Kärleksdebatterna föreföllo rent av onödiga. Upplösningen blev också en västgötaklimax med Rolf Bergs död i no man's land efter det vapenvilan inträtt. Men man förstår författarnas dilemma, när det gällt att förlägga en händelse bland svenskarna under vinterkrigets slutminuter till det pågående kriget och helt plötsligt befunno sig i situationen, att de måste göra ett slut på kriget."

AT (S Almqvist): "Åt En dag skall gry hade man önskat kunna ge ett förbehållslösare erkännande, än vad som är möjligt. Det är styckvis ett temperamentsfullt filmverk, med nerver, tankeinfall och bildvilja, men det faller sönder i en fatal omfattning och slutar mycket långt från det avsedda målet.

Som så blamant ofta i ny svensk film är det i manuskriptet 'felet' först och främst ligger. Själva utförandet i bilder vittnar om större skicklighet än författarnas förarbete. Filmen har skrivits av Sven Stolpe med regissören Hasse Ekman som filmvan medarbetare. De har äran av goda kompilationer från skilda håll, en rörlig puls i många scener och en ofta lyckad färgläggning, men måste också lastas hårt för många litterära arrangemang, en stundom genant felskriven dialog, åtskillig teatraliskhet, en svårt splittrad komposition, mer än en häpnadsväckande fadäs och en i senare hälften ödesdigert fallande kurva i fråga om fängslande kraft.

Och dock finns det mycket gott i denna film, både i uppslag och formgivning. Man kan icke gå förbi den och finna den likgiltig. (-)

Här möter man exempelvis Edvin Adolphson i återvunnen styrka, enkel och väsentlig, och den blide, värdigt vädjande Olof Widgren, den häftigt uppbrusande och humörfriske Sven Magnusson (ett nytt namn på film -- hans ansikte gör sig präktigt i heltäckande närbilder) och den välsignat naturlige, ärlige och humoristiske Rune Halvarsson.

Mera skeptisk ställer man sig till Sture Lagerwalls uppskärrat neurotiske kapten och Hasse Ekmans trots goda ansatser amatörmässigt spelade och ytligt upplevda cocktailbaron.

I periferin av detta gäng finner man en föredömlig prestation i Hans Strååts löjtnant, så helt riktig, stilfull och frasfri. Hans få scener blev prydnader för filmen. Dessa äro mest förlagda till senare hälften, vilken verkligen behöver all räddande hjälp den kan få.

Där uppträder bland annat en onyanserat skriven, grund och o-organisk kärlekshistoria mellan mördaren-majoren och en kvinnlig frontläkare, spelad av Elsie Albiin, som icke förmår annat än lämna ut rollen i dess i manuskriptet otillfredsställande skick."

BLM (Georg Svensson): "Manuskriptet till En dag skall gry är frukten av ett samarbete mellan Sven Stolpe och Hasse Ekman. Man betvivlar att de passar riktigt bra ihop, i varje fall har de här inte lyckats svetsa ihop något idealiskt scenario. Det verkar som om var och en dragit åt sitt håll så att handlingen ibland totalt faller sönder. Förmodligen har väl Sven Stolpe ritat upp grundintrigen -- därvid mer eller mindre medvetet påverkad av Peter Nisser -- och levererat problemen, varefter Ekman fyllt ut med sådana scener som han ansett publikt och filmatiskt givande. Olikheter i de bägge författarnas temperament och intentioner förklarar filmens abrupta kast mellan spänd dramatik och folklig komedi, mellan regn och bloddrypande ovädersscener och harmlösa solskensidyller, mellan patetiskt tal om kärleken, döden och religionen och påfallande ledig och munvig vardagskonversation. Många av filmens scener är, tagna var för sig, bra på ett fyndigt, stämningsfullt eller spännande sätt -- frivilligtåget, sången i skyddsrummet, åtskilliga av frontbilderna -- andra är mindre lyckade, särskilt kärleksscenerna både på det tragiska och det komiska planet, men framför allt saknar filmen genomförd stil, rättframhet och övertygelse. Ekman är en kunnig och energisk regissör, men fortfarande utan egen profil. Han gör film av film, söker till varje pris det verkningsfulla men engagerar sig inte djupare i det mänskliga innehållet. Han är kylig och han lämnar en kall. Man har en känsla av att han inte skapar formen inifrån utan tvärtom pressar in innehållet i den form han finner mest effektfull."

Ny Dag (Z): "Man måste gå tillbaka till Anna Lans för att hitta maken till förljugenhet.

(-) Vi erinrar oss att frivilligkåren aldrig deltog i någon verklig strid. Desto större hjältar är de i filmen.

(-) Sven Stolpes (den döende Petrus) ord gnager i Adolphsons hjärta: han måste göra upp. Elsie Albiin är lindrigt entusiastisk vid tanken på att invänta honom under hans 20 år på Långholmen. Men en ryss klarar det besvärliga problemet för manuskriptförfattaren. Hans (ryssens) lömska kamrater bombarderar för fullt minuterna före vapenstilleståndet. Adolphson går emellertid ut för att rädda honom. Den långhårige, skäggige och grimaserande ryssen skjuter ner den ädle. Otacksamme barbar! Elsie Albiin tar emot Adolphson för tredje gången på ett fältlasarett. Hennes hjälte är död. Ridå. Mördaren applåderas."

Z konstaterar avslutningsvis "vilken skillnad som råder mellan censurens behandling av film om norsk frihetskamp mot tysk ockupation och om svensk intervention för finnar mot ryssar. 'Sveriges förhållande till främmande makt är gott', som det hette i trontalet! Skall det fortsätta att vara det bör En dag skall gry (vad är det för dag?) försvinna fortast möjligt."

Kommentar Svensk filmografi

Filmen byggde inte på någon förlaga. Sven Stolpe och Hasse Ekman skrev tillsammans ett originalmanuskript som Stolpe snabbt apterade till roman och utgav före filmens premiär. Enligt Bengt Åhléns Svenskt författarlexikon 1941--1950 utkom romanen först under titeln "Sista skottet" och senare samma år med filmens titel. Det kan tilläggas att denna senare version var försedd med filmbilder.

I en artikel i Nya Dagligt Allehanda i januari 1943 uppges att manuskriptet till en film med krigsmotiv skall utformas i närmaste samråd med "den unge löjtnanten och författaren Peter William Nisser (f 1909)." Nisser hade deltagit i finsk-ryska vinterkriget och han hade skildrat sina erfarenheter i romanen "Blod och snö" (1941). Nissers uppgift skulle närmast vara att fungera som sakkunnig i fråga om miljö och frontstämningar.

Rune Waldekranz uttalar i samma artikel: "Vad vi söker oss fram till är ett tonläge i släkt med "Farväl till vapnen", som filmades med Gary Cooper och Helen Hayes. Nisser har ju också tydliga hemingwayska drag. Sidorna i hans böcker bränner, och det är vårt hopp att det skall bränna även i vår film."

1980 gör Rune Waldekranz den här kommentaren till förhållandet mellan Peter Nisser och En dag skall gry: "Jag sökte i september 1942 kontakt med Hasse Ekman i avsikt att animera honom till ett samarbete. För att citera Hasses minnesbok "Den vackra ankungen", (1955), så ville jag "göra en antikrigsfilm och föreslog Hasse Ekman finska vinterkriget som bakgrund för historien. Han i sin tur föreslog Peter Nisser som författare. Men Nisser var inkallad och måste tacka nej. Sven Stolpe dök upp som gubben ur lådan, han hade varit i Finland under kriget, och Hasse och han skrev hastigt och föga lustigt ihop en patetisk berättelse om figurer och förhållanden som de inte hade mycket aning om." (s 159). Hasse Ekman minns nog fel med Nissers roman i tankarna, jag tänkte mig en film med det aktuella kriget som bakgrund, det allt utom heroiska. Tanken på att skapa en antikrigsfilm en smula i Hemingways efterföljd fick sitt första grundskott redan då Nisser försvann ur bilden, sitt andra då den planerade konstellationen Adolphson och Lindfors visade sig omöjlig att genomföra. Det blev en kompromissernas halvhjärtade film." (RW)

Inspelning

(försommaren) 1943 1943
Filmoatejéerna Stocksund Sverige
Sigtuna Sverige
Järvafältet Sverige

Visningar

Stockholmspremiär 1944-01-11 Royal Stockholm Sverige 95 min
Urpremiär 1944-01-03 Svea Sundsvall Sverige 95 min
Sverigepremiär 1944-01-03 Svea Sundsvall Sverige 95 min
TV-visning 2013-03-25 SVT1 Sverige
2015-10-12 SVT2 Sverige

Musikstycken

Originaltitel När morgonen kommer
Kompositör Carl-Olof Anderberg (1943)
Textförfattare Hasse Ekman (1943)
Sångare Olof Widgren


Ämnesord

Alkoholism
Ambulans
Baron
Desertering
Finland
Hotell
Järvafältet
Krig/finsk-ryska vinterkriget
Krigsfrivillig
Krigsfångenskap
Löjtnant
Major
Militär
Militärläkare
Mord
Sigtuna
Självmord
Tåg
Älskare

Bestånd Film

Uppgifterna här avser filmmaterial i Svenska Filminstitutets arkiv. Arkivets bestånd tillgängliggörs på begäran främst för forskning, andra filmarkiv och rättighetsinnehavare.

Typ Kopia
Bredd 35 mm
Längd i meter 2577


Typ Duplikatpositiv
Bredd 35 mm
Längd i meter 2613


Bestånd Affischer

Storlek Mellan 850 x 700 och 850 x 1100


Storlek Mindre än 850 x 400


Bestånd Manuskript

Typ Inspelningsmanus
Manustitel Jag tror på livet, en film av Hasse Ekman och Sven Stolpe.
Omfång 110 s. Spelschema (1 s.) inklistrat i manus.
Språk Svenska


Typ Inspelningsmanus
Manustitel Jag tror på livet.
Omfång 118 s. Miljölista (8 s.) ingår.
Språk Svenska


Typ Dialoglista
Manustitel Dialoglista å svenska filmen En dag skall gry. Regi: Hasse Ekman. Manuskript: Hasse Ekman & Sven Stolpe.
Omfång 22 s. Produktionsuppgifter (1 s.) ingår.
Språk Svenska


Typ Dialoglista
Manustitel Ein Tag wird dämmern. (En dag skall gry). Regie Hasse Ekman. Manuskript: Hasse Ekman & Sven Stolpe.
Omfång 22 s. Produktionsuppgifter (1 s.) ingår.
Språk Tyska


Bestånd Stillbild

Svartvitt papper SET
Bakombild papper 11
Album Ja


Bestånd PR-material

Typ Program/Reklamtryck


Kontakta redaktionen

Har du frågor om Svensk Filmdatabas eller är det någon uppgift på den här sidan som inte är korrekt eller som saknas? Hör i så fall gärna av dig till oss på redaktionen. Obs! Vi vet inte om det går att få tag på en film för att se den, så fråga oss inte om det, men testa däremot gärna knappen Se filmen som du hittar längst upp i högra hörnet på alla databasens filmsidor.

Vad gäller det?