Grundfakta

Media (58 st)

Originaltitel Tåg 56
Filmtyp Långfilm
Kategori Spelfilm
Regi
Manus
Förlaga
Produktionsland
Produktionsbolag
Utmärkelser
Åldersgräns Tillåten från 15 år
Dialogspråk
Sverigepremiär 1943-12-26

Medverkande

Anders Henrikson
Oskar Ljungvik, lokförare

Aino Taube
Britta, Oskars hustru

George Fant
Lasse Rylander

Emil Fjellström
Öhman, pensionerad lokförare

Hugo Björne
Gustav Rylander, Lasses far, lokförare

Ivar Kåge
lokmästaren

Visa alla medverkande

Handling

Oskar Ljungvik tar i dag ett stort steg framåt i karriären vid SJ. Det är klart med hans utnämning till lokförare. Samtidigt är det en dag av vemod för Oskars vän Gustav Rylander. Han...

Visa hela handlingen

Press

AB (Peo): "Det är otvivelaktigt mera sällan man går ifrån en svensk film, så tillfredsställd och rentav imponerad som efter premiären på Tåg 56. Det är framför allt en hederlig och...

Visa all press


Relaterat

Titlar

Originaltitel
Svensk premiärtitel
Alternativtitel
Distributionstitel
Inspelningstitel

Filmteam

Regi
Manus
Produktionsledare
Foto
Musik
Arkitekt
Klippning
Ljudtekniker
Regiassistent
Inspicient
Musikarrangör
Orkesterledare
Smink
Förtexter

Medverkande

Anders Henrikson Oskar Ljungvik, lokförare
Aino Taube Britta, Oskars hustru
George Fant Lasse Rylander
Emil Fjellström Öhman, pensionerad lokförare
Hugo Björne Gustav Rylander, Lasses far, lokförare
Ivar Kåge lokmästaren
Carl-Gunnar Wingård Johansson, lokförare
- Ej krediterade:
Anna-Lisa Baude fru Öhman
Bellan Roos Anna, Rylanders husa
Gösta Bodin lokförare i personalrummet
Helge Andersson lokförare i personalrummet
Stig Johanson ung man vid skjutståndet
Millan Lyxell hans flickvän
Uno Larsson en äldre man vid skjutståndet
Carl Andersson gäst på 60-årsfesten
Manja Povelsen gäst på 60-årsfesten
Hilmer Peters en man som krävs på passersedel
Pierre Colliander klarinettisten på 60-årsfesten

Bolag

Produktionsbolag AB Wivefilm
Distributör i Sverige (35 mm) AB Wivefilm 1943
Laboratorium AB Kinocentralen
Tack till Kungliga Järnvägsstyrelsen
Statens Järnvägar (personalen)

Handling

Oskar Ljungvik tar i dag ett stort steg framåt i karriären vid SJ. Det är klart med hans utnämning till lokförare. Samtidigt är det en dag av vemod för Oskars vän Gustav Rylander. Han fyller i dag 60 år och ska bli pensionär. Han har just gjort sin sista resa som lokförare med Oskar som biträde.

Oskars hustru Britta är på väg till lokstallarna för att möta sin man, när hon träffar Gustav Rylanders son Lasse, som också arbetar vid järnvägen. Men han har även andra intressen. Glatt berättar han att han just har sålt en egenhändigt målad tavla.

När Britta och Oskar kommer hem, råkar de snart i gräl. Britta har sett framför sig ett behagligare liv med bl a resor, nu när Oskars inkomster stiger. Men han vill hålla igen och först och främst tänka på ålderdomen. Fast han hade förstås tänkt köpa henne en vävstol.

Britta går ut. Hon vandrar i vacker natur och får syn på Lasse, som sitter och ritar i en sluttning med utsikt över järnvägen. Han blir glad över det oväntade mötet och försöker kyssa henne. Rör mig inte, skriker hon och springer sin väg. Lasse viker ihop sin teckning och stoppar den i mössan.

Oskar har födelsedagsfest. Lasse uppvaktar Britta intensivt, medan Oskar inte visar henne något nämnvärt intresse. Redan vid elvatiden bryter Oskar upp. Britta följer med.

Hemma berättar Oskar att han bjudit in Lasse på vickning. Britta svarar med att tala om att hon vill skiljas. Jag släpper dig aldrig, säger Oskar.

När Lasse kommer, bjuds det på mat och sup. Oskar ber Britta göra i ordning sömnmedel åt honom, tre tabletter. Han måste få sova i natt.

I köket häller Britta hela röret med sömntabletter i Oskars glas. En stund senare ringer telefonen. Det är från järnvägen. Oskar måste köra i natt. Britta tittar på det nu tomma glaset. Du får inte köra, säger hon. Jag drack inte allt, svarar han, det smakade beskt.

Lasse följer med Oskar ut. De skiljs åt, och Lasse tar en promenad -- innan han återvänder till Britta. Hon avslöjar sitt försök att förgifta Oskar. Han vet inte längre vad kärlek är, säger hon.

När Lasse morgonen därpå kastar en blick i tidningen, ser han stora rubriker om en tågolycka. Han går in till Britta, som fortfarande sover i dubbelsängen, och väcker henne. Hoppas du inte blandar in mig i det här, säger han innan han går.

Jag trodde du var död, säger Britta skakad, när Oskar en stund senare kommer hem. Oskar tittar på Lasses kvarglömda cigarettpaket på bordet och berättar att han inte körde tåget. Han sov. Gustav Rylander körde.

Oskar har av en arbetskamrat bytt sig till en tur med ett ensamt lok 12.37. På så sätt får han Lasse med sig som biträde. Oskar driver upp loket i oerhörd fart, passerar rött ljus och befinner sig strax i slagsmål med Lasse, som försöker stoppa vansinnesfärden. Oskar berättar att han kommit hem under natten. Mörda mig du, skriker Lasse, själv ser du ju inte åt Britta. I sista stund bromsar Oskar in loket framför en stoppbom.

Britta håller på att packa. Hon tar ner Oskars mössa för att sy i ett band -- och upptäcker att mössan är Lasses. I mössan hittar hon en kartskiss. Just då kommer Lasse in. Ta hit papperet, säger han.

Den just avslöjade spionen rusar ut. Ta fast honom! skriker Britta i fönstret. Efter en stunds intensiv klappjakt blir Lasse överkörd av ett lok.

Britta sover hemma efter den omskakande händelsen, när Oskar finner ett avskedsbrev från henne. Han börjar läsa och går ut.

Britta vill inte vara gift med en tågtidtabell, säger Oskar och kastar sin klocka mot en vägg. Men nu har Britta vaknat. Hon kommer springande och förenas med sin man i en slutkyss.

Censur / granskning

Censurnummer 66675
Datum 1943-12-22
Åldersgräns Tillåten från 15 år
Originallängd 2520 meter
Kommentar Aktlängder: 515-570-565-550-320 = 2520 m. Aktlängder: 515, 570, 565, 550, 320.


Tekniska fakta

Bildformat 1.37:1
Ljudsystem AGA-Baltic
Bredd 35 mm
Hastighet 24
Längd i meter 2520 meter
Längd i minuter 92 min
Akter 5 rullar


Kommentarer

Pressreaktion Svensk filmografi

AB (Peo): "Det är otvivelaktigt mera sällan man går ifrån en svensk film, så tillfredsställd och rentav imponerad som efter premiären på Tåg 56. Det är framför allt en hederlig och äkta svensk film, den når i sina bästa stunder upp till en dramatisk kraft som man sannerligen inte är bortskämd med -- det märktes också i går att den grep tag om publiken -- och den är så väl uppbyggd och fast i kompositionen att det nästan känns futtigt om man kommer med anmärkning på någon liten detalj. Naturligtvis kan man tycka att takten på sina ställen blir väl släpig, men det skulle dock stört mera i en film av annan utformning. En och annan replik tuggas om, men dialogen är i det stora hela så riktig och vardaglig att sådant blir lappri. Nej, man vill gärna ge hela sin erkänsla åt Tåg 56, triumviratet Grevenius', Alvings och Henriksons redbara produkt."

O R-t (DN): "Tåg 56 är en bra svensk film -- det känns verkligen skönt att utan tvekan kunna skriva ner det omdömet. Här har man åter en påminnelse om att om kärnan är riktig i en filmberättelse, så är det första och viktigaste förutsättningen för att slutresultatet skall bli gott. Kärnan i Tåg 56 håller att ta på. (-)

Det framgår tydligt att den här filmen på ett alldeles särskilt sätt intresserat Henrikson. Själv är han närapå idealisk som maken-lokföraren. Han s p e l a r honom inte, han har på ett förunderligt sätt lyckats ikläda sig hans skepnad, och skådespelarens numera en aning ultrarapida spelsätt är här en förtjänst, det intensifierar faktiskt teckningen av den trygge, en smula sävlige arbetsmänniskan. I ännu högre grad är dock filmen Aino Taubes som hustrun. Hon kunde inte ha fått en bättre roll för sin come back. Allt i hennes framställning är äkta och upplevat, så när som på några matta scener i filmens början. George Fant är också ovanligt till sin fördel som odågan Lasse, Hugo Björne gör den gamle lokföraren osmyckat och rättframt, Fjellströms bredspåriga folklighet förfelar inte sin verkan. Wive kommer säkert att få glädje av Tåg 56: den är en ! r e n h å r i g film, utan choser och krusiduller."

BLM (Georg Svensson): "Anders Henriksons av Elner Åkesson fotograferade film har många vackra och skickliga tagningar både från linjen och stationen (Krylbo), men ingen av bilderna stannar kvar i minnet som stor syn och dikt. Filmen vill mest vara människoskildring och är som sådan vardagsrealistisk ehuru med starka och grällt påsmetade effekter av passion och brottslighet. Tack vare den goda miljöteckningen, det ypperliga, intensiva spelet och den påfallande lediga och naturliga dialogen (som Barbro Alving har äran av) blir människorna mycket övertygande, men handlingens psykologiska orimlighet kan de inte helt övervinna. Det är orimligt att Henriksons lokförare, som småningom visar sig vara i besittning av våldsamma psykiska krafter, är till den grad okänslig för vad som håller på att ske med hans hustru och hans äktenskap på grund av hans slaveri under vanan och yrkesambitionen. Det är likaledes omöjligt att sätta tro till att hustrun efter att i något slags andlig stupor ha försökt förgifta mannen (under en grotesk omotiverad nattsexa) skulle mitt i själva ruelsen över sitt mordförsök falla för en förförare, vars lymmelaktighet hon är fullt medveten om. Hela detta avsnitt, vars upptakt är det numera i svenska filmer obligatoriska födelsedagskalaset med skåltal och småvelig landsortskomik, är närmast pinsamt. (-)

Vi har ingen säkrare personinstruktör än Henrikson, och även som aktör tycks han ha en ovanlig förmåga att få sina medspelare att ge sitt yttersta. Vem hade kunnat tro att George Fant skulle kunna prestera något så ohämmat intensivt och riktigt som i sin roll av uppkäftig lymmel och fräck pigtjusare. Bara hans sätt att sticka en cigarett i mungipan, att handskas med verktyg och andra döda föremål var fullkomligt avslöjande. Märkligt var också att se hur Aino Taube, som inte filmat på länge, här kom tillbaka som en tragisk skådespelerska av format, inte rädd att utlämna sitt utseende åt missklädsamma uttryck om det gällde att ge patetiskt liv åt en scen. Henrikson kan ju inte längre överraska genom sin förträfflighet, men inte ens han har väl någonsin gjort något bättre än denne lokförare, så sävligt förnuftig i sin trygghet, så sprängladdad av återhållen fanatism och självförstörelselust när hans värld fallit samman. Det finns bara ett ord som karakteriserar hans spel: auktoritet."

Kommentar Svensk filmografi

I samband med TV-visningen av Tåg 56 berättade Bengt Idestam-Almquist (Robin Hood) i Stockholms-Tidningen 11.12.1964 om turerna i tillkomsten av filmens manus och dess väg till inspelning. Dess direkta upphov var några ord Idestam-Almquist sade till Herbert Grevenius:

"-- D u har väl inget sinne för kolportage!

-- Har inte j a g, svarade Grevenius stött, gick bort till sin bokhylla och plockade fram ett litet häfte, en tvåaktare han publicerat 1938. Den hette 'Tåg 56' och behandlade en triangelhistoria i järnvägsmiljö.

Jag lånade pjäsen och läste den med förtjusning. Ty den kom som beställd: den fyllde en lucka.

Många år tidigare hade jag besökts av den danske författaren Bönnelycke som undrat, om jag inte kunde placera hans järnvägsroman 'Lokomotivet' hos något svenskt filmbolag.

Det kunde jag inte. På den tiden trodde våra producenter bara på lätta komedier.

Efter krigsutbrottet återvände Bönnelycke -- som flykting. Nu var läget förändrat. Jag samarbetade intimt med regissören Anders Henrikson. De svenska producenterna hade fått upp ögonen för dramatiska ämnen, och de svenska filmarna gjorde ärliga ansträngningar att efter 30-talets 'förljugenhet' närma sig verkligheten och skildra olika miljöer så riktigt som möjligt. Henrikson och jag hade som team gjort 'den första allvarliga filmen' -- Ett brott. (1940/19). Vi hade sedan hos bolaget Centrumfilm gjort den första svenska filmen om ungdomsbrottslighet -- Ungdom i bojor. (1942/26). Varför skulle vi inte göra den första svenska järnvägsfilmen?

Bönnelyckes roman kom väl till pass. Där fanns miljön brett målad med tacksamma detaljer. Men själva storyn var för tunn. Grevenius lilla pjäs däremot innehöll en koncentrerad dramatisk konflikt, men räckte inte till en film -- vilket Grevenius var den förste att medge.

En hel vacker sommar satt jag i min trädgård i Nockeby och brottades med uppgiften, att skapa ett bärkraftigt filmmanus på grundval av Bönnelycke och Grevenius -- med Renoirs Människans lägre jag i gott minne. Jag reste till Krylbo, studerade miljön och ritade upp i detalj var och hur de olika scenerna skulle utspelas.

Men så kom Centrumfilm -- där jag var produktionschef -- i ekonomiska svårigheter, och genom en av dessa mystiska, underjordiska transaktioner som utmärkte den tidens filmbransch, övergick tågföretaget till Wive-film, som höll sig med egen manusskribent, Barbro Alving, och egen produktionsledare, Arthur Spjuth. Bönnelycke och jag sågades av på en kafferast, och försvann ur bilden och förtexterna. Bang överarbetade manuset och gjorde filmad teater av det. Lyckligtvis satte Spjuth under inspelningens gång tillbaka åtminstone en del av miljöskildringen."

För inspelningen av de talrika exteriörscenerna och platstagningarna disponerade Wivefilm SJ:s banområde i Krylbo under september och oktober 1943. Paral!lellt härmed inspelades interiörerna i Stockholm och de avslutades i början av november. I början av december var man emellertid tvungen att ta komp!letterande exteriörer i Krylbo.

Emil Bønnelyckes (1893--1953) roman "Lokomotaivet" utkom 1933.

Herbert Grevenius' pjäs "Tåg 56" uruppfördes på Svenska Dramatikers Studio i Stockholm 25.1.1941.

Tåg 56 förhandsvisades på Grand i Avesta den 22.12.1943 för inbjudet järnvägsfolk, recensenter m fl.

Förlaga

Originaltitel Lokomotivet (Roman)
Författare Emil Bønnelycke


Originaltitel Tåg 56 (Pjäs)
Författare Herbert Grevenius


Inspelning

(komplettering i början av december 1943) 1943-09 1943-11
AB Centrumateljéerna Stockholm Sverige (ateljé)
Krylbo Sverige (exteriörer)

Visningar

Stockholmspremiär 1944-01-22 Grand Stockholm Sverige 92 min
Sverigepremiär 1943-12-26 Grand Avesta Sverige 92 min
1943-12-26 Röda Kvarn Bollnäs Sverige 92 min
1943-12-26 Falan Falun Sverige 92 min
1943-12-26 Skandia Krylbo Sverige 92 min
1943-12-26 Saga Sundsvall Sverige 92 min
1943-12-26 Skandia Västerås Sverige 92 min
TV-visning 1964-12-11 Sverige 88 min
1986-08-11 TV2 Sverige 88 min
1997-10-17 SVT1 Sverige 88 min
2001-09-25 SVT1 Sverige 88 min
Urpremiär 1943-12-26 Grand Avesta Sverige 92 min
1943-12-26 Röda Kvarn Bollnäs Sverige 92 min
1943-12-26 Falan Falun Sverige 92 min
1943-12-26 Skandia Krylbo Sverige 92 min
1943-12-26 Saga Sundsvall Sverige 92 min
1943-12-26 Skandia Västerås Sverige 92 min
TV-visning 1993-08-17 TV2 Sverige 88 min

Musikstycken

Originaltitel När skönheten kom till byn
Kompositör Lille Bror Söderlundh (musik 1939)
Textförfattare Nils Ferlin (text 1938)
Sångare George Fant


Originaltitel Ständchen (Serenade), nr 1, op. 21
Kompositör Jonny Heykens
Sångare Aino Taube (nynnas)


Originaltitel Med en enkel tulipan
Kompositör Jules Sylvain (1938)
Textförfattare Sven Paddock (1938)
Sångare Harry Brandelius (grammofonskiva HMV)


Originaltitel Ja, må han leva!
Sångare Emil Fjellström


Originaltitel Sjösalavals
Kompositör Evert Taube (1941)
Textförfattare Evert Taube (1941)


Originaltitel The Farewell Waltz / Candlelight Waltz / Das Lied vom Abschied
Kompositör E. Flat (1940)
Textförfattare Tommy (svensk text 1941)
Artur Beul (1940)
Arrangör Herbert Stothart (1940)


Originaltitel Vi gå över daggstänkta berg
Kompositör Edwin Ericson (ev. efter gånglåt från Hälsingland)
Textförfattare Olof Thunman
Sångare Emil Fjellström


Originaltitel Ljuva minnen
Kompositör Yngve Nilsson
Arrangör Casper Hjukström


Originaltitel I Can't Give You Anything But Love (Baby)
Kompositör Jimmy McHugh (1928)
Textförfattare Dorothy Fields (1928)
Framförs av George Fant (visslas av)


Utmärkelser

Charlie Stockholm 1944 Anders Henrikson (regi)

Ämnesord

Födelsedag/60 år
Krylbo
Lokbiträde
Lokförare
Lokstallar
Mordförsök
Spion
Statens Järnvägar
Sömnmedel
Tåg
Tågolycka

Bestånd Film

Uppgifterna här avser filmmaterial i Svenska Filminstitutets arkiv. Arkivets bestånd tillgängliggörs på begäran främst för forskning, andra filmarkiv och rättighetsinnehavare.

Typ Kopia
Materialbas Acetat
Bredd 35 mm
Längd i meter 2529


Typ Duplikatpositiv
Bredd 35 mm
Längd i meter 2527


Typ Originalnegativ bild
Materialbas Nitrat
Bredd 35 mm
Längd i meter 2527


Typ Tonnegativ
Materialbas Nitrat
Bredd 35 mm
Längd i meter 2527


Bestånd Affischer

Storlek Mellan 850 x 700 och 850 x 1100


Storlek Mindre än 850 x 400


Bestånd Manuskript

Typ Synopsis
Omfång 51 s.
Språk Svenska


Typ Synopsis
Manustitel Otro.
Omfång 33 s.
Språk Svenska


Typ Synopsis
Manustitel Lokomotivet. Efter Herbert Grevenius pjäs Tåg 56 och Emil Bönnelyckes roman Lokomotivet. Manuskript och scenario: Anders Henriksson, Bengt Idestam-Almquist och Emil Björnlycke.
Omfång 33 s. Rollista (1 s.) ingår.
Språk Svenska


Typ Dialoglista
Omfång 25 s.
Språk Svenska


Typ Dialoglista
Manustitel Tittel und Dialogliste zum Vorspann.
Omfång 1 s.
Språk Tyska


Typ Dialoglista
Omfång 21 s.
Språk Tyska


Typ Kringmaterial


Bestånd Stillbild

Svartvitt papper SET
Album Ja


Bestånd PR-material

Typ Program/Reklamtryck


Kontakta redaktionen

Har du frågor om Svensk Filmdatabas eller är det någon uppgift på den här sidan som inte är korrekt eller som saknas? Hör i så fall gärna av dig till oss på redaktionen. Obs! Vi vet inte om det går att få tag på en film för att se den, så fråga oss inte om det, men testa däremot gärna knappen Se filmen som du hittar längst upp i högra hörnet på alla databasens filmsidor.

Vad gäller det?