Grundfakta

Media (229 st)

Originaltitel Hets
Filmtyp Långfilm
Kategori Spelfilm
Regi
Manus
Produktionsland
Produktionsbolag
Utmärkelser
Åldersgräns Tillåten från 11 år
Dialogspråk
Sverigepremiär 1944-10-02

Medverkande

Stig Järrel
Caligula, lektor i latin

Alf Kjellin
Jan-Erik Widgren, elev i ring IV L

Mai Zetterling
Bertha Olsson, expedit i cigarraffär

Gösta Cederlund
Pippi, klassföreståndaren

Hugo Björne
doktor Nilsson

Visa alla medverkande

Handling

Jan-Erik Widgren går i sista ring i gymnasiet i ett pojkläroverk. Studentexamen närmar sig. Särskilt latinet är jobbigt, ja en ren pina på grund av den sadistiske läraren Caligula, som...

Visa hela handlingen

Press

AT (Stig Almqvist): "Ett är säkert: intensivare har aldrig berättats i svensk film. I långa stycken är Hets gastkramande. Men ibland sprängs trycket av ett skolpojksskämt, ett...

Visa all press


Relaterat

Boka filmen

Den här filmen finns i Filminstitutets distribution och finns tillgänglig att boka på dcp för visning på biograf. Filmerna bokas för slutna och öppna visningar till fasta priser

Boka film i Filminstitutets biografdistribution

Titlar

Originaltitel
Svensk premiärtitel
Internationell titel
Alternativtitel
Distributionstitel
Videotitel i Sverige

Filmteam

Regi
Manus
Produktionsledare
Foto
Musik
Arkitekt
Klippning
Ljudtekniker
Regiassistent
Scenario
Produktionsassistent
Inspicient
B-foto
Stillbildsfoto
Musikarrangör
Orkesterledare
Kläder
B-ljud
Mixning

Medverkande

Stig Järrel Caligula, lektor i latin
Alf Kjellin Jan-Erik Widgren, elev i ring IV L
Mai Zetterling Bertha Olsson, expedit i cigarraffär
Olof Winnerstrand rektorn
Gösta Cederlund Pippi, klassföreståndaren
Hugo Björne doktor Nilsson
Stig Olin Sandman, elev i IV L
Olav Riégo byrådirektör Torsten Widgren, Jan-Eriks far
Märta Arbin fru Widgren
Jan Molander Pettersson, elev i IV L
- Ej krediterade:
Anders Nyström Bror Widgren, Jan-Eriks bror
Nils Dahlgren poliskommissarien
Gunnar Björnstrand lärare
Nils Hultgren lärare vid morgonbönen
Rune Landsberg lärare vid morgonbönen
Richard Lund lärare
Bertil Solberg knatten som kommer för sent till morgonbönen
Torsten Hillberg läkaren i bårhuset
John Zacharias assistentläkaren i bårhuset
Lillie Wästfeldt polissystern
Edvard Danielsson prästen
Selma Sandberg församlingssystern
Greta Stave Lina, Widgrens husa
Bengt Dalunde ynglingen som glömt sin psalmbok
Birger Malmsten Kreutz, elev i IV L
Tom Österholm Ström, elev i IV L
Carl-Einar "Charlie" Gregmar Karlsson, elev i IV L
Bengt Persson Bergström, elev i IV L
Arne Ragneborn Göterstam, elev i IV L
Rolf Bergström Östergren, elev i IV L
Palle Granditsky Krefler, elev i IV L
Lennart Nyberg Bokstedt, elev i IV L
Carl-Olof Alm elev i IV L
Bengt von der Burg elev i IV L
Gunnar Hedberg elev i IV L
Curt Edgard elev i IV L
Claes Falkenberg elev i IV L
Sten Gester elev i IV L
Olle Gillström elev i IV L
Lars Lindberg elev i IV L
Allan Linder elev i IV L
Sven Birger Strömsten elev i IV L
Bengt Carenborg elev i IV L
Gustaf Svensson elev i IV L
Bengt Gustafsson elev i IV L
Gunnar Almqvist lärare
Gustaf Hedström lärare
Ingmar Bergman radioröst
- Bortklippta i den slutliga filmen:
Albert Ståhl SångPelle, lärare
Anna Olin tant Elisabeth
Hilda Borgström Caligulas mor

Bolag

Produktionsbolag AB Svensk Filmindustri
Distributör i Sverige (35 mm) Stiftelsen Svenska Filminstitutet 1994
AB Svensk Filmindustri 1944
Distributör i Sverige (16 mm) Stiftelsen Svenska Filminstitutet 1990
Distributör i Sverige (DCP) Stiftelsen Svenska Filminstitutet 2015
Distributör i Sverige (hyrvideo) (fysisk) Stiftelsen Svenska Filminstitutet 1997
Distributör i Sverige (köpvideo) Stiftelsen Svenska Filminstitutet 1997
Distributör i Sverige (DVD) SF Home Entertainment 2004
Laboratorium FilmTeknik AB
Smink Firma Carl M. Lundh AB

Handling

Jan-Erik Widgren går i sista ring i gymnasiet i ett pojkläroverk. Studentexamen närmar sig. Särskilt latinet är jobbigt, ja en ren pina på grund av den sadistiske läraren Caligula, som fruktas av de flesta elever. Jan-Erik hör till dem som är särskilt utsatt för Caligulas sataniska pedagogik.

När Jan-Erik under en lektion översätter dagens läxa, upptäcker Caligula att översättningen finns antecknad i boken. Jan-Erik får anmärkning. Hans föräldrar känner sorg och skam över straffet.

En kväll när Jan-Erik är på väg hem, möter han flickan i tobakshandeln, Bertha Olsson. Hon är kraftigt berusad. Jan-Erik hjälper henne hem och får där snart klart för sig att det bakom hennes berusning finns en stark rädsla, att hon känner sig jagad av någon. Men han får inte veta vem denne någon är. Han stannar hos henne till klockan halv fyra på natten.

Jan-Eriks klasskamrat Pettersson har skolkat från en latinlektion. Pippi, klassföreståndaren, låter sig bevekas av Petterssons förtvivlan och sätter ingen anmärkning. I stället försöker han tala i enrum med Caligula om dennes sätt att undervisa. Caligula slår styvnackat ifrån sig, men blottar till sist en spricka i försvaret. Jag har varit mycket sjuk, säger han.

Jan-Erik kopplar av hemma hos Bertha, när plötsligt telefonen ringer. Bertha svarar, men telefonen är tyst. Hon blir rädd och gråter. Jan-Erik lugnar henne och går sedan hem. Hon springer efter honom och de möts i en kyss till avsked utanför husets port. När Bertha åter kommit in, varar hennes lugn bara några ögonblick. Hon rycker till som av en ond aning och upptäcker sedan att en man kommit in i rummet.

Efter en skrivning går Jan-Erik hem till Bertha. Hon är berusad och svår att tala med. Hon vill eller förmår inte svara på vem som har fått henne att dricka. Han uppfattar det som om hon vill bli av med honom. Jag vill inte dela dig med någon, säger Jan-Erik och går.

Under en lektion för Caligula säger Jan-Erik, att han inte har läst på läxan. Caligula anklagar honom för att nonchalera latinlektionerna. Nej, säger Jan-Erik.

Under en lektion för Pippi faller Jan-Erik ihop. Han är överansträngd och behöver ett par dagars vila, konstaterar en läkare.

Caligula sitter en kväll hemma hos Bertha. På bordet står flaskor och glas. Han talar oavbrutet om sig själv.

Bertha försöker komma till tals med Jan-Erik på gatan en morgon. Jag vill inte ha med dig att göra, säger han och går vidare.

En kväll bryter Jan-Erik upp från läxläsningen och går hem till Bertha. Han finner henne i sängen -- död. Ett ljud hörs från tamburen, där han strax hittar Caligula, som försöker gömma sig i ett hörn. Jag har inte gjort det, säger Caligula. Jan-Erik går, och Caligula ringer polisen.

Caligula upprepar gång på gång samma mening för polisen: Jag har inte gjort det.

Caligula får följa med till polisstationen och hålls kvar i väntan på resultatet av obduktionen. Hon söp ihjäl sig, konstaterar obducenten. Caligula släpps.

Jan-Erik kallas till rektorn. Caligula har påstått att han sökt upp Bertha för att övertala henne att sluta träffa Jan-Erik. Hon dricker sprit och faller plötsligt död ner. Då kommer Jan-Erik, låser upp dörren med egen nyckel och anklagar honom (Caligula) för att ha dödat henne.

Jan-Erik medger att det finns en del sanning i Caligulas påståenden. När Caligula kommer in i rummet, säger Jan-Erik: Du tog livet av henne. Sedan slår Jan-Erik till honom.

Jan-Erik relegeras. Hans föräldrar tar misslyckandet hårt, närmast som en vanära för familjen.

Alla Jan-Eriks kamrater klarar examen. Tillsammans med en av dem är han med om Berthas begravning. Han berättar att han ska flytta in i Berthas lilla lägenhet.

Jan-Erik blir i sin nya bostad uppsökt av rektorn, som ber honom återvända hem och lovar att hjälpa honom.

När Jan-Erik är på väg ut, möter han i trappan Caligula, som försöker inleda ett samtal. Jan-Erik ger några korthuggna svar och går sedan vidare.

Jan-Erik vandrar omkring på stan. Solen skiner. Han försvinner bakom en kulle.

Censur / granskning

Censurnummer 130029
Datum 1990-04-04
Åldersgräns Tillåten från 11 år
Originallängd 1106 meter
Kommentar Aktlängder: 449-445-212 = 1106 m. Aktlängder: 449, 445, 212.


Censurnummer 67561
Datum 1944-09-12
Åldersgräns Tillåten från 15 år
Originallängd 2775 meter
Kommentar Aktlängder: 565-560-560-555-535 = 2775 m. 1953-05-29 godkändes en engelsktextad kopia avsedd för export. Längd: 2605 m - 95 minuter. Aktlängder: 565, 560, 560, 555, 535.


Tekniska fakta

Bildformat 1.37:1
Ljudsystem Petersen-Poulsen, AGA-Baltic
Bredd 35 mm
Hastighet 24
Längd i meter 2775 meter
Längd i minuter 101 min
Akter 5 rullar


Kommentarer

Pressreaktion Svensk filmografi

AT (Stig Almqvist): "Ett är säkert: intensivare har aldrig berättats i svensk film. I långa stycken är Hets gastkramande. Men ibland sprängs trycket av ett skolpojksskämt, ett välförtjänt knytnävsslag, ett utslungat 'Svin!' som lättar.

Och slutet är, efter all vånda, någorlunda solljust och lätt att andas.

Det helhetsintryck, som stannar, blir dock: en mardröm. Och så har författare och regissör velat.

Den unge teatermannen Ingmar Bergman har skrivit Hets. Han måste vara en filmbegåvning! Bild!skildringen ligger naturligtvis för honom, manuskriptet har skärpa, rytm och nerv. Blott slutet sackar. (-)

Sjöberg har frossat i skräckfeber. Det är, som ägde han själv något av Caligulas lust att pina, hålla på sträckbänken, kattlikt leka med sitt offer -- släppa publiken till skratt för att i nästa ögonblick slita i dess nerver med en ny chock.

Det är gjort med virtuositet. Sjöberg kan verkligen sköta det invecklade instrument som heter film. Vad han saknar är blott känsla för var och när han skall sluta att piska en effekt. Ofta håller han på för länge -- så att man tröttnar. Han är väl en kall artist, hans hjärta hjälper honom icke att säga ifrån, var publiken har fått nog. Hets har blivit en medveten och utförlig 'studie' i det makabra."

AB (Filmson): "Här har Sjöberg också tvingat sig till koncentration som berättare och det bidrar till det starkt dramatiska intrycket av filmen. Ingmar Bergmans manuskript är för att begagna filmens egna ord rätt mycket 'gymnasialt' i sin bjärta skildring av den sadistiske latinlärarens ondskefullhet och den unga flickans fördärv. Men genom att föra samman dessa båda orosmoment i den unge abiturientens liv vinner historien både i koncentration och verkningsfulla kontraster och ger möjligheter till dramatiska urladdningar som nogsamt tillvaratagits av regin.

Stig Järrel har tidigare gjort en liknande patologisk lärarfigur i Hasse Ekmans Lågor i dunklet. Han är hal, smidig, satanisk som endast han kan vara men berömvärt måttfull. Mai Zetterling är mera kött och blod och levande kvinnovarlese än de flesta av sina medsystrar i svensk film. Med hennes slinka blir filmen levande människoskildring, inte bara dramatiskt arrangemang. Bättre beröm kan man inte finna i en hastig vändning.

Alf Kjellin har också en roll som ger honom större möjligheter än någon gång tidigare att spela ut."

BLM (Georg Svensson): "En rent filmiskt skick!ligare svensk film har kanske aldrig gjorts, sällan en mera dramatisk. Filmen har praktiskt taget inga döda punkter utan är full av nerv från början till slut. Grand Guignol-scenerna, särskilt den första, där man vet att något ondskefullt tassar omkring i det mörka, endast av gatans flackande ljussken upplysta rummet men ingenting ser eller hör av det, är durkdrivna och gjorda med konstnärlig bildfantasi. Vad som är väsentligt styvare är att lektionsscenerna och hembilderna med sitt normalare innehåll och utan alla kameratrollerier och kloliknande skuggor på väggarna gjorts verkligt spännande. Att skolinteriörerna i stort sett är riktiga intygas. (-) Den sida som Järrels lärare i filmen vänder åt skolan tror man alltså på, medan däremot de utslag av hans perverterade själsliv som går ut över den stackars cigarrbodsflickan är uttryck för en psykologiserande skräckromantik som nog måste kallas juvenil. Men Järrel gör vad som ålagts honom med en överlägsen skicklighet som nästan kan få en att tro på denne Jekyll-Hydefigur. Däremot går det inte med bästa vilja att acceptera flickan; hur väl hon än spelas av Mai Zetterling måste man konstatera att hon ter sig enbart som ett utflöde av fransk film. Alf Kjellin spelar med vackert allvar den olycklige gymnasisten, det är en svår roll som klaras mästerligt."

Musiken i Hets recenserades särskilt i ett par tidningar.

SvD (K R-n): "Musiken till Hets har komponerats av Hilding Rosenberg och hans insats präglas givetvis av osviklig teknisk säkerhet och vittnar också om smidig anpassning efter filmdramatikens krav, men har knappast den personliga stämpel som man eljest möter i denne tonsättares produktion och som man nog väntat att i viss mån återfinna även här. Vad han åstadkommit är ett habilt beställningsarbete, som verkar väl inpassat i helheten."

DN (C B-g): "Med sin utomordentliga händighet och anpassningsförmåga har han (Rosenberg) rytmiserat och illustrerat de scener där en orkester kan tänkas ha något att tillägga. De är inte så många att någon särskild musikanmälan egentligen vore nödvändig; ungefär så mycket tonkonst finns det nästan i varenda amerikansk film. Rosenbergs tillskott visar dock en artistisk målmedvetenhet betydligt högre än den internationella medelnivån."

Kommentar Svensk filmografi

Ingmar Bergman hade engagerats av SF som "regiassistent och manuskriptförfattare" fr o m 16.1.1943 till att börja med för ett år framåt. Under en längre sjukhus- och konvalescentperiod vintern 1942--43 hade han skrivit manuskriptet till Hets och SF köpte det i juli 1943 inom ramen för kontraktet med Bergman. Samtidigt gav bolaget honom i uppdrag att på vissa punkter ytterligare utarbeta det. Inspelningen, vid vilken Ingmar Bergman deltog som kombinerad regiassistent och scriptboy, ägde rum i två perioder. Den första omfattade filmens interiörer och sträckte sig mellan 21 februari och 31 mars 1944. Den senare perioden, under vilken exteriörscenerna spelades in, omfattade ca 10 dagar under senare hälften av maj 1944. (GW)
Hets deltog som ett av [fyra] svenska bidrag vid filmfestivalen i Cannes 1946, där filmen tilldelades Grand Prix [det högsta priset vid tiden och delat med 1io andra filmer] /.../.

Hets publicerades som novell i Filmjournalen nr 51 1944 och som bildnovell i Bildjournalen nr 12--15 1959.

I en artikel i Göteborgs-Posten 7.11.1944 berättas: "Just i dagarna har Ingmar Bergman också fått anbud att skriva en roman på filmen Hets men det kommer han inte att göra. Den är tänkt som film och det blir varken roman, novell, drama eller television av den. Roligare än så här skall den inte bli, slutar Ingmar Bergman."

Ett oidentifierat pressklipp berättar, att Ingmar Bergman p g a framgången med Hets fått anbud från det engelska filmbolaget Two Cities "att ta hand om ett uppslag som bolaget vill lansera. (-) Ingmar Bergman, som just i dag avslutat sina nya film Det regnar på vår kärlek med Barbro Kollberg i huvudrollen, har ännu inte hunnit ta ställning till det hedrande anbudet som självfallet är lika hedrande för SF, dit hr Bergman f. n. är knuten som regissör." Det kan tilläggas att Det regnar på vår kärlek (1946/25) var färdiginspelad hösten 1946.

Engelsmannen Peter Ustinov skrev teaterpjäsen "Frenzy" byggd på Hets. Pjäsen hade urpremiär på St. Martin's Theatre i London 21.4.1948.

Hets gav upphov till en intensiv pressdebatt. 5.20.1944 inflöt i Aftonbladet ett inlägg av rektor Henning L Håkanson vid Palmgrenska samskolan, där Ingmar Bergman varit elev (det uttalande som åsyftas i följande citat gjorde Bergman för Aftonbladet dagen efter premiären på Hets, 3.10.1944):
"Hr Bergmans uttalande, att hela hans skoltid var ett helvete, förvånar mig. Jag minns tydligt, att både han, hans bror och hans far var mycket nöjda med skolan. Efter sin studentexamen har också Ingmar Bergman uppenbarat sig i skolan vid vår julfest, glad och nyter och av allt att döma utan någon känsla av agg vare sig mot skolan eller mot dess lärare. Saken ligger nog till på ett annat sätt. Den gode Ingmar var ett problembarn, lat men ganska begåvad, och att en sådan typ ej lätt inordnar sig i en dagligt ordnad studiegång, är naturligt. En sådan skola kan ej vara anpassad för drömmande bohémer utan för normalt funtade arbetsmänniskor."

I Aftonbladet 9.10.1944 svarade Bergman: "Först var det alltså 'det 12-åriga helvetet' (ruggigt uttryck förresten. Inte använt av mig utan av den som intervjuade mig. Jag vill minnas att jag sade 'helsike', och det är skillnad det). Ja! Jag var en mycket lat gosse och mycket rädd därför att jag var lat, därför att jag sysslade med teater i stället för med skolan och därför att jag avskydde att passa tider, stiga upp om morgnarna, läsa läxor, sitta stilla, bära kartor, ha raster, skriva skrivningar, tugga förhör, kort sagt och utan krusiduller: jag avskydde skolan som princip, som system och inrättning. Jag har sålunda absolut inte velat komma åt min egen skola utan alla skolor. Min skola var som jag tydligt påpekade i den olycksaliga intervjun efter vad jag förstår varken bättre eller sämre än andra inrättningar för samma ändamål.

Min vördade rektor skriver också (nog så skarpt): 'En skola kan ej vara avpassad för drömmande bohemer utan för normalt funtade arbetsmänniskor'.

Vart skall de stackars bohemerna ta vägen? Skall elevmaterialet uppdelas: Du är bohem, du är arbetsmänniska, du är bohem o.s.v.! S l i p p e r bohemerna? (-)

Det finns lärare man aldrig glömmer. Gubbar man gillade och gubbar man avskydde. Min vördade rektor hörde och hör fortfarande (i mitt fall) till den förra kategorin. Jag har också en känsla av att min älskade rektor inte har sett filmen än. Vi borde kanske gå och se den tillsammans!"

Fotot i Hets har närmare analyserats i två samtida artiklar i Biografbladet, bägge med talrika, belysande bilder ur filmen, av filmkritikern Stig Almqvist i nr 3/1945, s 44, och av konstnären Lennart Rodhe i 3/1945, s 6. Filmen är dessutom föremål för utförlig behandling i dels Lundin/Olssons Regissörens roller. Samtal med Alf Sjöberg, Lund 1976, s 48, och Gunnar Lundins Filmregi Alf Sjöberg, Lund, 1979, s 57.

Hets hade samtidig premiär i sju svenska städer.

Inspelning

1944-05-15 1944-05-25
1944-02-21 1944-03-31
Filmstaden Råsunda Sverige (ateljé)
Södra Latin Stockholm Sverige (skolscener; klassrum, korridorer, aula och gymnastiksal)
Norra Latin Stockholm Sverige (skolscener; trapphus och korridorer)
Bal Palais Stockholm Sverige (exteriör)
Stockholm Sverige (exteriörer)
Södertälje Sverige (skolgårdsscen)

Visningar

Sverigepremiär 1944-10-02 Röda Kvarn Eskilstuna Sverige 101 min
1944-10-02 Falan Falun Sverige 101 min
1944-10-02 Palladium Helsingborg Sverige 101 min
1944-10-02 Skandia Linköping Sverige 101 min
1944-10-02 Palladium Lund Sverige 101 min
1944-10-02 Odéon Norrköping Sverige 101 min
1944-10-02 Röda Kvarn Stockholm Sverige 101 min
1944-10-02 Röda Kvarn Uppsala Sverige 101 min
TV-visning 1970-11-28 TV2 Sverige 97 min
1972-03-10 TV1 Sverige 97 min
1982-01-03 TV2 Sverige 97 min
1998-07-26 SVT1 Sverige 97 min
2001-08-27 SVT1 Sverige 97 min
2002-11-11 SVT1 Sverige 97 min
2005-01-18 SVT1 Sverige 97 min
2006-09-09 SVT2 Sverige 97 min
Urpremiär 1944-10-02 Röda Kvarn Eskilstuna Sverige 101 min
1944-10-02 Falan Falun Sverige 101 min
1944-10-02 Palladium Helsingborg Sverige 101 min
1944-10-02 Skandia Linköping Sverige 101 min
1944-10-02 Palladium Lund Sverige 101 min
1944-10-02 Odéon Norrköping Sverige 101 min
1944-10-02 Röda Kvarn Stockholm Sverige 101 min
1944-10-02 Röda Kvarn Uppsala Sverige 101 min
Videorelease 1997-10 Sverige 97 min
Annan visning 1947 Polen
TV-visning 2008-04-08 SVT1 Sverige 97 min
Dvd-release 2004-04-28 Sverige
TV-visning 2011-09-05 SVT1 Sverige
2012-05-28 SVT1 Sverige

Musikstycken

Originaltitel Din klara sol går åter opp
Kompositör Johann Georg Störl (1710)
Textförfattare Johan Olof Wallin (svensk text 1814)
Sångare kör


Originaltitel Allena Gud i himmelrik
Textförfattare Johan Olof Wallin (svensk text 1816)
Nicolaus Decius (tysk text 1526)
Arvid Pedersøn (dansk text 1529)
Arrangör Nicolaus Decius (1539)
Sångare kör


Originaltitel Glädjens blomster
Arrangör Hugo Alfvén


Originaltitel Sjungom studentens lyckliga dag
Kompositör G***** (1851)
Textförfattare Herman Sätherberg
Sångare kör


Utmärkelser

Festivalpris Cannes 1946 (Grand Prix, tillsammans med tio andra filmer, Festival de Cannes, Frankrike)
Charlie Stockholm 1945 (bästa svenska film 1944-45)
Svenska Filmjournalisternas Klubbs pris Stockholm 1945 (1:a plats i Biografbladets och Svenska Filmjournalisternas Klubbs omröstning 1944-45)
Från spex till sex (1971) Citat ingår från Hets (1944)
Minns Ni? (1993) Citat ingår från Hets (1944)

Ämnesord

Begravning
Berusning
DK Drama
DK Skola
DK Ungdomskultur
Gymnasister
Latinlektor
Läkare
Lärare
Läroverk
Läxläsning
Obduktion
Polis
Sadist
Stockholm/Östra Real
Studentexamen
Tobaksaffärer

Bestånd Film

Uppgifterna här avser filmmaterial i Svenska Filminstitutets arkiv. Arkivets bestånd tillgängliggörs på begäran främst för forskning, andra filmarkiv och rättighetsinnehavare.

Typ Kopia
Bredd 16 mm


Typ Kopia
Materialbas Acetat
Bredd 35 mm
Längd i meter 2750


Typ Kopia
Materialbas Acetat
Bredd 35 mm
Längd i meter 2759


Typ Kopia
Materialbas Acetat
Bredd 35 mm
Längd i meter 2757


Typ Kopia
Materialbas Acetat
Bredd 35 mm


Typ Kopia
Materialbas Polyester
Bredd 35 mm
Längd i meter 2759


Typ Duplikatnegativ
Bredd 35 mm


Typ Duplikatpositiv
Materialbas Acetat
Bredd 35 mm


Typ Duplikatpositiv
Bredd 35 mm


Typ Slutmix
Bredd 16 mm


Typ Digitalt ljud
Bredd WAV


Typ Digitalt visningsmaterial
Bredd DCP


Typ Digitalt arkivmaterial
Bredd MAP


Typ Digitalt arkivmaterial
Bredd MAP


Typ Digitalt visningsmaterial
Bredd ProRes


Bestånd Affischer

Storlek Större än 850 x 1100


Storlek Större än 850 x 1100


Storlek Mellan 850 x 700 och 850 x 1100
Tryckeri Ljunglöfs


Storlek Mellan 850 x 400 och 850 x 690


Storlek Mindre än 850 x 400


Storlek Mellan 850 x 400 och 850 x 690


Storlek Mellan 850 x 400 och 850 x 690


Storlek Mellan 850 x 400 och 850 x 690


Storlek Mellan 850 x 700 och 850 x 1100
Tryckeri Ljunglöfs


Bestånd Manuskript

Typ Synopsis
Manustitel Hets. Filmsynopsis. Av Ingmar Bergman.
Omfång 47 s.
Språk Svenska


Typ Inspelningsmanus
Manustitel Hets. Filmmanuskript. Av Ingmar Bergman.
Omfång 168 s. Rollbeskrivning (5 s.) ingår. Miljölista (10 s.) ingår i ett ex.
Språk Svenska


Typ Dialoglista
Manustitel Hets.
Omfång 25 s.
Språk Svenska


Typ Inspelningsmanus
Manustitel Hets.
Omfång 153 s. + ca 60 s. spelplan, inspelningsschema,rollförteckning mm.
Språk Svenska


Typ Kringmaterial
Språk Svenska


Bestånd Stillbild

Svartvitt papper SET
Färg papper -
Bakombild papper 11
Dia 1
Album Ja


Bestånd PR-material

Typ Program/Reklamtryck
Språk Svenska


Typ Program/Reklamtryck
Språk Svenska


Typ Program/Reklamtryck
Språk Norska


Typ Program/Reklamtryck
Språk Danska


Typ Program/Reklamtryck
Språk Svenska


Typ Program/Reklamtryck
Språk Svenska


Typ Program/Reklamtryck
Språk Svenska


Typ Program/Reklamtryck
Språk Danska


Typ Program/Reklamtryck
Språk Franska


Typ Program/Reklamtryck
Språk Engelska


Typ Program/Reklamtryck
Språk Japanska


Typ Program/Reklamtryck
Språk Svenska


Kontakta redaktionen

Har du frågor om Svensk Filmdatabas eller är det någon uppgift på den här sidan som inte är korrekt eller som saknas? Hör i så fall gärna av dig till oss på redaktionen. Obs! Vi vet inte om det går att få tag på en film för att se den, så fråga oss inte om det, men testa däremot gärna knappen Se filmen som du hittar längst upp i högra hörnet på alla databasens filmsidor.

Vad gäller det?