Grundfakta

Media (160 st)

Originaltitel Mans kvinna
Filmtyp Långfilm
Kategori Spelfilm
Regi
Manus
Förlaga
Produktionsland
Produktionsbolag
Åldersgräns Tillåten från 15 år
Dialogspråk
Sverigepremiär 1945-02-05

Medverkande

Edvin Adolphson
Håkan Ingelsson, bonde

Birgit Tengroth
Märit, bondhustru

Holger Löwenadler
Påvel, Märits man

Erik "Bullen" Berglund
Herman, Håkans släkting

Gudrun Brost
Elin, Håkans hushållerska

Aurore Palmgren
åldermans Karna

Visa alla medverkande

Handling

Håkan och Påvel är bönder i samma by. Påvel, arbetsam och allvarlig och inte så ung längre, är gift med Märit, en yngre, tilldragande kvinna. Påvel är mycket nöjd med sitt val av...

Visa hela handlingen

Press

Bang (DN): "Mans kvinna är genomgående för litterär och ställvis litterär intill filmpekoralets gräns. Vad som sägs och tänks i en bok kan som bekant inte alltid flyttas över till...

Visa all press


Relaterat

Titlar

Originaltitel
Svensk premiärtitel

Filmteam

Regi
Manus
Produktionsledare
Foto
Musik
Arkitekt
Klippning
Ljudtekniker
Konstnärlig rådgivare
Scripta
Ej inspelat manus
Inspicient
B-foto
Stillbildsfoto
Musikarrangör
Dirigent
B-ljud
Mixning
Förtexter

Medverkande

Edvin Adolphson Håkan Ingelsson, bonde
Birgit Tengroth Märit, bondhustru
Holger Löwenadler Påvel, Märits man
Erik "Bullen" Berglund Herman, Håkans släkting
Gudrun Brost Elin, Håkans hushållerska
Aurore Palmgren åldermans Karna
Carl Deurell ålderman
Torsten Hillberg länsman
Olof Krook byaman
Segol Mann byaman
Per-Axel Arosenius byaman
Einar Söderbäck byaman
Anna Olin kvinna i byn
Signe Wirff kvinna i byn
Kerstin Rabe kvinna i byn
Gun Adler Tora, Påvels och Märits sommarpiga
Edla Rothgardt kvinna i byn
Hildegard Cederborg kvinna i byn
Fylgia Zadig kvinna i byn

Bolag

Produktionsbolag AB Svensk Filmindustri
Distributör i Sverige (35 mm) AB Svensk Filmindustri 1945
Laboratorium FilmTeknik AB
Smink Firma Carl M. Lundh AB

Handling

Håkan och Påvel är bönder i samma by. Påvel, arbetsam och allvarlig och inte så ung längre, är gift med Märit, en yngre, tilldragande kvinna. Påvel är mycket nöjd med sitt val av hustru, eftersom Märit är både vacker och flitig och håller hemmet snyggt och prydligt.

Men Märit är besviken både på Påvel, sin man, och äktenskapet, som inte blivit vad hon föreställt sig.

En natt stiger hon upp och går ut i den ljusa försommarnatten för att ta in en linneväv som hon lagt ut för blekning i solen och sedan glömt kvar.

När hon kommer ut får hon se Håkan, grannbonden, stå på knä vid väven och stryka handen över den. När han ser henne, reser han sig och hjälper henne att samla in den. Allt under tystnad.

Nästa morgon söker han upp henne vid bäcken, avslöjar sin passion för henne och kysser henne. Hon blir mycket upphetsad men ber honom att gå sin väg.

Märit har skuldkänslor och vill absolut till kyrkan på söndagen. Påvel skall fara till sitt föräldrahem och ber därför Håkan att skjutsa henne. På kvällen kan inte Märit motstå frestelsen att bjuda hem Håkan, och då, äntligen, upplever hon vad det vill säga att vara "mans kvinna".

I fortsättningen träffas de i hemlighet. Håkan vill att hon skall lämna sin man och följa honom bort från trakten. Men Märit tvekar: Vart skulle de ta vägen och vad skulle de leva av?

Håkan förmår inte längre intressera sig för sitt hemman, han missköter det och klarar inte längre avbetalningarna på sina lån. Påvel, fortfarande utan onda aningar, erbjuder sig att hjälpa honom.

Elin, som är Håkans piga, hade hoppats att Håkan skulle ta henne till hustru, något som också Herman, en äldre släkting till Håkan, uppmuntrar. Nu har hon spionerat på Märit och Håkan och hon kan inte tåla att de träffas. Elin anförtror sig till Karna, åldermannens hustru, och snart vet alla i byn, utom Påvel, vad som försiggår.

Det blir till slut Elin som avslöjar allt för Påvel. En kväll när han rider hemifrån springer hon ikapp honom och berättar alltsammans. Påvel vänder hemåt igen och smyger upp på loftet.

I rummet finns Märit och Håkan. Hon har bett honom att komma för att säga honom att hon ämnar stanna hos Påvel. Han är en alltför god människa, menar hon, och hon tycker inte att hon kan överge honom.

Plötsligt kommer Påvel ner från loftet med en laddad bössa, som han riktar mot Håkan. Han hotar att skjuta honom om han inte försvinner. Märit å sin sida skall straffas med att bli sämre behandlad än en piga. Det framgår att Påvel hela tiden enbart betraktat henne som en ägodel bland alla andra.

När Märit förstått hur hämndlysten Påvel är, känner hon sig äntligen fri att lämna honom. Hon följer med Håkan och tillsammans vandrar de bort över fälten.

Censur / granskning

Censurnummer 68196
Datum 1945-02-02
Åldersgräns Tillåten från 15 år
Originallängd 2400 meter
Kommentar Aktlängder: 610-505-530-565-190 = 2400 meter - 88 minuter. Aktlängder: 610, 505, 530, 565, 190.


Tekniska fakta

Bildformat 1.37:1
Ljudsystem Petersen-Poulsen, AGA-Baltic
Bredd 35 mm
Hastighet 24
Längd i meter 2400 meter
Längd i minuter 88 min
Akter 5 rullar


Kommentarer

Pressreaktion Svensk filmografi

Bang (DN): "Mans kvinna är genomgående för litterär och ställvis litterär intill filmpekoralets gräns. Vad som sägs och tänks i en bok kan som bekant inte alltid flyttas över till filmrepliker, i synnerhet inte när det gäller bönder. (-)

Visst finns det även ett filmatiskt stoff i detta, men Gunnar Skoglund har sin allvarliga ambition till trots inte fått den rätta hettan att slå ut från duken. Den här passionshistorien är med förlov sagt ganska tråkig, vilket delvis beror på de agerande, delvis på manuskriptets uppbyggnad. Man vet precis på öret i ena scenen vad som skall inträffa i nästa, och så inträffar det. (-)

Hålls inte ett bondedrama som detta -- där det talas erotik med biblisk direkthet och karlfolk slåss med bössa om kvinnfolk -- i styr av en sträng och förfaren regissörshand, så halkar det lätt över i bondkomik. I Mans kvinna är den gränsen farligt utsuddad.

Gösta Roosling har fotograferat. Det finns många mjukt vackra bilder från linåkrar, törnrosbackar, ängar i skymning, men det beror kanske i någon mån på att det ä r så sagolikt vackert. I övrigt står kameran fullkomligt paralyserad i en lång rad scener; i ett par så länge så man ängsligt undrade om det hade hänt hr Roosling något."

Stig Almqvist i AT menade att filmen var "aktningsvärd i sitt syfte och vinnande i utformningen, minst lika kysk som boken (och pjäsen), men ej alls lika öppen och kraftfull i sin sinnlighet".

Han fortsätter: "Upptaktens livliga vargjakt, tillskriven för filmen, övergår snart i ett respektfullt och ömt försök att reproducera ett lyriskt-sensuellt-symboliskt litterärt verk. Det starkt litterära (och teatraliska) draget håller sedan i sig till slutet, och i återberättandet av romanen avslöjas med riskabel skärpa de betydliga olikheterna mellan Mobergs och Skoglunds temperament.

Man skulle våga säga att filmen fått med omkring 40 procent av bokens utomordentliga kvalité. Det kan alltså icke vara en dålig sak -- även om man icke utan smärta tycker sig ana, vilken helt betagande film som kunde ha byggts på Mans kvinna. Ett säkrare upplinjerat manuskript hade nog gjort nytta."

Robin Hood (StT): "Det är som om Skoglund ropar ut för världen 'Jag är en kortfilmsregissör! Ge mig en maskin -- och jag skall skildra den som ingen annan. Men människor förstår jag mig inte på. Jag gör maskiner av dem också'.

Men Vilhelm Mobergs bok handlar om människor, och får de inte förbli människor blir historien meningslös. I slutbilden sitter Holger Löwenadler (Påvel) och skakar sitt glåmiga huvud och säger gång på gång: -- Jag förstår inte det här! -- och filmåskådaren delar hans mening. Åskådaren förstår inte varför Vilhelm Mobergs bok filmats, då man tydligen inte ansett sig kunna fånga det väsentliga i den utan förenklat och förgrovat. Åskådaren förstår inte varför Birgit Tengroth (Märit) föredrar Edvin Adolphson (Håkan) framför Påvel, då man ej ett ögonblick övertygas att denne Håkan älskar Märit. Påvel är åtminstone snäll -- men Håkan? Och åskådaren förstår inte alls slutbilden, där Håkan och Märit, lyckliga och glada som vid happy end i en idyllfilm, vandrar bort tillsammans. Ty vad de går emot är i själva verket att leva fågelfria som djur i jordkulor i skogen. Ett dystert öde! Moberg har format romanslutet på ett helt annat sätt. (-)

Det är också fel att ej starkare betona att kvinnan Märit aldrig tillfredställts rent fysiskt av den präktige Påvel. Filmen borde även här ha visat hur den första flyktiga beröringen av Håkan -- hans och hennes armar snuddar vid varann -- som en blixt visar henne att det kan finnas sexuell dragningskraft mellan två människor. Hon inser plötsligt att hon aldrig upplevt kärleken, fast hon varit gift en tid."

Bang i DN är däremot sarkastisk mot de som hon tycker klena skådespelarprestationerna i filmen men antar att det delvis är manuskriptets fel. Hon fortsätter: "Gudrun Brost har tydligen bestämt sig för att spela dämpat den här gången, och Bullen Berglund stretar tappert men litet trött med en igengrodd suptratt som har att svara för att det för allan delar inte skall fattas brännvinskomik i den här filmen heller."

Överlag var kritikerna i huvudsak belåtna med skådespelarna i filmen. Stig Almqvist (AT): "Men Birgit Tengroth och Edvin Adolphson 'klär' varandra, och de besitter båda det allvar och den stil, som skall till för att adla deras svek. (-)

Holger Löwenadler får säker rätsida på sin icke lättspelade, tröge och trohjärtade äkta man och handskades kanske allra bäst av allihop med replikerna."

Musiken i filmen ägnades särskild uppmärksamhet: "Den förnämliga musikaliska beledsagningen är signerad Hugo Alfvén, som visar ett anmärkningsvärt mästerskap på detta för tonsättaren nya område" (Carlo Keil-Möller i MT).

Kommentar Svensk filmografi

Romanen "Mans kvinna" av Vilhelm Moberg (1898--1973) publicerades 1933.

Teaterpjäsen "Mans kvinna" uruppfördes på Vasa Teatern 29.3.1944. Märit spelades av Birgit Tengroth, Påvel av Fritiof Billquist och Håkan av George Fant. (CN)

Efter premiären 14.8.1939 på Gläd dig i din ungdom (1939/12), som byggde på första delen av romanserien om Knut Toring, "Knut Torings ungdom", köpte SF i september filmrätten till återstoden av romanserien, alternativt med filmrätten till Mobergs roman "Mans kvinna". I februari 1941 beslöt bolaget att istället välja den senare och Moberg fick i uppdrag att tillsammans med Stina Bergman på SF:s manuskriptavdelning utarbeta en omfångsrik filmsynopsis på bokens motiv. Men sedan vilade projektet, tills Moberg i mars 1944 haft premiär på sin på romanen byggda pjäs. SF inköpte då filmrätten även till pjäsen, samtidigt som Moberg åtog sig att samverka med Gunnar Skoglund vid utarbetandet av det slutliga manuskriptet. Inspelningen påbörjades sista dagarna i juni 1944 och avslutades i mitten av augusti. Den hade talrika exteriörscener och antalet exteriördagar var 27 mot interiörernas 12 dagar. (GW)

Filmen ingick i SF:s jubileumsproduktion i samband med bolagets 25-årsjubileum.

Förlaga

Originaltitel Mans kvinna (Roman)
Författare Vilhelm Moberg


Originaltitel Mans kvinna (Pjäs)
Författare Vilhelm Moberg


Inspelning

(39 inspelningsdagar varav 27 exteriördagar och 12 interiördagar) 1944-06-30 1944-08-15
SF:s ateljéer Solna Sverige
Ösmo Sverige (exteriörer)
Sorunda Sverige (exteriörer)
Viby Sigtuna Sverige (exteriörer)

Visningar

Sverigepremiär 1945-02-05 Röda Kvarn Stockholm Sverige 88 min
TV-visning 1967-03-31 TV Sverige 84 min
1982-05-15 TV2 Sverige 84 min
1990-09-21 Kanal 1 Sverige 84 min
1993-05-07 Kanal 1 Sverige 84 min
1997-02-21 SVT1 Sverige 84 min
2001-01-09 SVT1 Sverige 84 min
Urpremiär 1945-02-05 Röda Kvarn Stockholm Sverige 88 min

Musikstycken

Originaltitel En bygdesaga
Kompositör Hugo Alfvén (1944)


Originaltitel Mandom, mod och morske män
Textförfattare Richard Dybeck (1858)


Ämnesord

Begravning
Bönder
Fredlös
Hushållerskor
Otrohet
Skvaller
Småland
Triangeldrama
Vargjakt
Äktenskapsbrott
Åtrå

Bestånd Film

Uppgifterna här avser filmmaterial i Svenska Filminstitutets arkiv. Arkivets bestånd tillgängliggörs på begäran främst för forskning, andra filmarkiv och rättighetsinnehavare. Vid frågor kontakta filmarkivet@filminstitutet.se

Typ Kopia
Materialbas Acetat
Bredd 35 mm
Längd i meter 2385


Typ Kopia
Bredd 35 mm
Längd i meter 2382


Typ Duplikatpositiv
Bredd 35 mm
Längd i meter 2391


Bestånd Affischer

Storlek Mellan 850 x 400 och 850 x 690


Storlek Mellan 850 x 400 och 850 x 690


Storlek Mellan 850 x 400 och 850 x 690


Storlek Mellan 850 x 700 och 850 x 1100


Storlek Mellan 850 x 700 och 850 x 1100


Storlek Mindre än 850 x 400


Storlek Mindre än 850 x 400


Bestånd Manuskript

Typ Inspelningsmanus
Manustitel Mans kvinna. En film efter en roman av Vilhelm Moberg.
Omfång 182 s. Roll-och miljölista (11 s.) ingår.
Språk Svenska


Typ Inspelningsmanus
Manustitel Mans kvinna. En film efter en roman av Vilhelm Moberg.
Omfång 182 s. Roll- och miljölista (11 s.) ingår.
Språk Svenska


Typ Synopsis
Manustitel Mans kvinna.
Omfång 1 s. Produktionsuppgifter och rollista ingår.
Språk Svenska


Typ Dialoglista
Manustitel Mans kvinna av Vilhelm Moberg.
Omfång 25 s. Produktionsuppgifter och rollista ingår.
Språk Svenska


Typ Kringmaterial
Språk Svenska


Bestånd Stillbild

Svartvitt papper SET
Bakombild papper 17
Album Ja


Bestånd PR-material

Typ Program
Språk Svenska


Typ Program/Reklamtryck
Språk Svenska


Typ Reklamtryck
Språk Svenska


Typ Övrigt tryck
Språk Svenska


Kontakta redaktionen

Har du frågor om Svensk Filmdatabas eller är det någon uppgift på den här sidan som inte är korrekt eller som saknas? Hör i så fall gärna av dig till oss på redaktionen. Obs! Vi vet inte om det går att få tag på en film för att se den, så fråga oss inte om det, men testa däremot gärna knappen Se filmen som du hittar längst upp i högra hörnet på alla databasens filmsidor.

Vad gäller det?