Grundfakta

Media (183 st)

Originaltitel Galgmannen : En midvintersaga
Filmtyp Långfilm
Kategori Spelfilm
Regi
Manus
Förlaga
Produktionsland
Produktionsbolag
Åldersgräns Tillåten från 15 år
Dialogspråk
Sverigepremiär 1945-10-08

Medverkande

Edvin Adolphson
Christoffer Toll, kapten

Wanda Rothgardt
Maria, kallad Mari, Tolls husmamsell

Inga Tidblad
Elizavetha, generalska

Hilda Borgström
gamla Kristin, hushållerska hos Toll

Hugo Björne
den ryske generalen, Elizavethas man

Visa alla medverkande

Handling

Överste Christopher Toll är märkt av sjukdom och känner med fasa slutet närma sig. Han har ingen familj. Tillsammans med tjänstefolket bor han på fädernegården Övre Grinda i Finland....

Visa hela handlingen

Press

DN (Bang): "För det första. Man skall aldrig säga aldrig, men ibland gör man det. Jag vet mig aldrig ha sett ett litterärt stoff behandlat med en sådan slagrutesäker pietet som detta av...

Visa all press


Relaterat

Titlar

Originaltitel
Svensk premiärtitel
Distributionstitel

Filmteam

Regi
Manus
Produktionsledare
Foto
Musik
Arkitekt
Klippning
Ljudtekniker
Regiassistent
Konstnärlig rådgivare
Scripta
Scenario
Inspicient
B-foto
Stillbildsfoto
Orkesterledare
Kläder
B-ljud
Förtexter

Medverkande

Edvin Adolphson Christoffer Toll, kapten
Wanda Rothgardt Maria, kallad Mari, Tolls husmamsell
Inga Tidblad Elizavetha, generalska
Hilda Borgström gamla Kristin, hushållerska hos Toll
Gunnel Broström Natasja
Hugo Björne den ryske generalen, Elizavethas man
Olof Molander rabbin
Sigge Fürst atleten vid cirkusen
- Ej krediterade:
Alexander Baumgarten knivkastaren vid cirkusen, Natasjas far
Albin Erlandzon Evert, stalldräng hos Toll
Axel Högel Toivi, kusk hos Toll
Sten Lindgren åskådare vid knivkastningen
Kaj Wiet dansös vid cirkusen
Harry Ahlin supbroder
John Elfström supbroder
Helge Mauritz supbroder
Ernst Brunman supbroder
Gunnar Hagberg supbroder
Oscar Heurlin supbroder
Olof Krook supbroder
Wladimir Matwejeff supbroder
Uno Larsson supbroder
Harald Wehlnor supbroder
Gösta Bodin gardesofficer
Torsten Hillberg gardesofficer
Kotti Chave gardesofficer
Ivar Huss gardesofficer
Åke Engfeldt gardesofficer
Gustaf Jakobsson gardesofficer
Magnus Kesster gardesofficer
Albert Johansson gardesofficer
Ragnar Widestedt gardesofficer
Eric Sundquist gardesofficer
Tord Stål gardesofficer
Mikael Sotnikov fiolspelaren
Segol Mann gardesofficer
Jerry Nordquist gardesofficer
A. Roman gardesofficer
Erik Rosén gardesofficer
Nikolai Sokolsky gardesofficer
Teddy Rhodin gardesofficer, dansör
Tutte Lemkow den ryske dansören
Mafalda Figoni dansös
Lolita Russell Jones dansös
Rune Stylander patrullbefälhavare
John E. Björling ryttare
Nils Dahlgren gardesofficer, sekundant vid duellen
Erik Forslund en man
Erik Lundberg en man
B. Siki en man
Max Skolin en man
Lill Astri Stuge en dam
Kati Rasmussen en dam
Gudrun Stäck en ung dam
- Bortklippt i den slutliga filmen:
John Ericsson kusk hos Toll

Bolag

Produktionsbolag AB Svensk Filmindustri
Distributör i Sverige (35 mm) AB Svensk Filmindustri 1945
Laboratorium FilmTeknik AB
Smink Firma Carl M. Lundh AB

Handling

Överste Christopher Toll är märkt av sjukdom och känner med fasa slutet närma sig. Han har ingen familj. Tillsammans med tjänstefolket bor han på fädernegården Övre Grinda i Finland. I bygden skvallras det om hans vilda leverne.

En månljus vinternatt beger han sig ut på vargjakt. Hans husmamsell Mari försöker förgäves få honom att låta bli. Innan han går, demonstrerar han att kroppen fortfarande är hans lydiga redskap. Med ett välriktat kast placerar han en kniv i en fönsterbåge.

Sedan Toll givit sig av, faller Mari i tankar inför kniven:

Ett glatt gäng är på cirkus. Toll, gladast bland de glada, tar över ett nummer för de förfärade cirkusartisterna. Han kastar kniv mot den vackra Natasja, som står bunden vid en skiva. Knivarna fastnar runt hennes kropp utan att skada henne.

Det är en sen och våt fest. Tolls gäng har utökats med cirkusartisterna. Tolls intresse för Natasja väcker svartsjuka hos en atlet vid cirkusen. Men hon har fallit för Toll. De lämnar sällskapet tillsammans.

Toll har tagit med sig Natasja hem till gården. Han klättrar fönstervägen in i hennes sovrum med en blombukett.

Mari väcks ur sina tankar av att Toll återvänder mitt i natten. Han har gett upp jakten. Månen gick i moln just som han skulle till att skjuta mot en flock vargar.

Toll håller Mari vaken. Han behöver någon att tala med. Han berättar historien om galgmannen, en djävul som bringar lycka, en liten figur i galgträ. Den kan inte skänkas bort. Den måste säljas -- och hela tiden till billigare pris. Den ägare, som inte gjort sig av med galgmannen vid sin död, drabbas av evig osalighet.

Toll fortsätter att berätta:

Han talar om sin tid i Petersburg, där han förälskar sig i generalens vackra hustru Elizavetha.

Efter krigiska framgångar mot Napoleons trupper i Ryssland placeras han i Polen, där han på nytt träffar Elizavetha. En natt förlorar Toll mycket pengar på kortspel. När han lämnar spelbordet, är han skyldig generalen en ansenlig summa.

Toll vandrar ut i natten. Han stöter ihop med några soldater, som förbereder en hängning. En judisk rabbin ska som förrymd krigsfånge straffas med döden. Den dödsdömde äger galgmannen och säljer den nu i sista stund till Toll. Priset är ett sandkorn. Makt över människorna, det är Tolls önskan när han tar emot träfiguren.

Toll återvänder till spelbordet. Nu har turen vänt sig. Snart har han spelat av generalen hela dennes tidigare vinst och mer till. Och senare på natten kommer Elizavetha till Tolls sovrum.

Nästa morgon går Toll till generalen med sin spelvinst och tackar för lånet av pengarna. Generalen svarar med att utmana Toll på duell för nattens samvaro med Elizavetha.

I duellen skjuter generalen första skottet, men missar. Toll skjuter sedan i luften.

I 40-årsåldern, när det redan är bestämt att Toll ska utnämnas till general, börjar han känna sjukdom sprida sig i kroppen. Krafterna sinar. Han återvänder hem.

Den gången, för tio år sedan, svor jag att aldrig mer använda mig av galgmannen, säger Toll till Mari.

Jag äger inget utom min renhet och kärlek, säger Mari, ta den! Men då vill jag ha galgmannen.

När Mari ska ta galgmannen ur Tolls hand, är den upplöst i sina beståndsdelar, förvandlad till stoft.

Toll dör i Maris famn.

Censur / granskning

Censurnummer 69094
Datum 1945-10-03
Åldersgräns Tillåten från 15 år
Originallängd 2715 meter
Kommentar Aktlängder: 570-560-480-580-525 = 2715 meter - 99 minuter. Aktlängder: 570, 560, 480, 580, 525.


Tekniska fakta

Bildformat 1.37:1
Ljudsystem Petersen-Poulsen, AGA-Baltic
Bredd 35 mm
Hastighet 24
Längd i meter 2715 meter
Längd i minuter 99 min
Akter 5 rullar


Kommentarer

Pressreaktion Svensk filmografi

DN (Bang): "För det första. Man skall aldrig säga aldrig, men ibland gör man det. Jag vet mig aldrig ha sett ett litterärt stoff behandlat med en sådan slagrutesäker pietet som detta av Karl Ragnar Gierow. (-)

För det andra. Jag vet mig aldrig ha sett ett regiverk av Gustaf Molander så präglat av kraft, man frestas säga obändighet. Att han är den av våra regissörer som har bäst hand med kulturmiljöer och är säkrast i smaken vet man, men i dessa rörliga, färgstarka, mustiga, dramatiska scener har han sprängt sin ram. Han har lyckats kapsla in tillbakablickarna i ramberättelsen med enastående smidighet, och han har med fotografen Åke Dahlqvists storartade medverkan skapat ett spel mellan dunkel och ljus i Grindas låga rum som följer det inre skeendet som skuggar sin ägare. (-)

För det tredje. Edvin Adolphsons gestaltning av överste Toll, mannen med ett legendomspunnet liv av makt och glans bakom sig, orosanden som sålt sig till djävulens talisman och kämpar i ångestfrätt uppror mot utslocknandet och osaligheten, hör utan tvekan till det förnämligaste han gjort på film."

AT (Stig Almqvist): "Mycket magi äger icke filmens Galgman: den lilla obehagligt skurna mansfiguren låter svårligen fotografera sig med någon skrämmande verkan, och den kraft som skall tänkas utgå från den, pratas bort av ordrika dialoger, hackas i bitar av ett olyckligt komponerat manus och sipprar undan i stillastående longörer. (-)

Man föreställer sig emellertid gärna, att det i Gierows manus finns material till fler verkningsfulla partier, än den färdiga filmen innehåller. Men Gustaf Molander har svarat för manusets överföring till scenario (bild för bild) och för regi, och i båda avseendena har hans arbete ett påtagligt och påfrestande teatraliskt drag -- arrangerade uppträden, belysta av märkbara ljuskällor. Rutin utan själ.

Och rollbesättningen äger (i mina ögon) ett grundfel. Näppeligen kan det vara ett gott filmgrepp (med tonvikt på film!) att i ett skådespel som Galgmannen, där så mycket hänger på suggestionen-magien-äventyret-mysteriet och där det så avgörande måste gälla att rycka marken undan publikens fötter och förvända deras ögon, placera nästan idel alltför välbekanta krafter. Man skakas icke av överste Tolls öde, gripes icke av Marias offer, förtörnas icke på den gäckande Elizavetha -- utan iakttar med förstrött intresse herr Edvin Adolphson och fruarna Rothgardt och Tidblad."

BLM (Georg Svensson): "Filmatiseringen av Runar Schildts mästerliga enaktare 'Galgmannen' har inte lyckats särskilt bra. Alldeles uppenbart är den som pjäs ingenting att överföra till film med sin stillastående handling. Däremot kan det tänkas att den som motiv hade kunnat utnyttjas för en verkningsfull film. Men här vevas nu enaktaren ganska pietetsfullt i långa monologer och replikskiften, vilka regi och foto sökt göra dramatiska genom att flytta på de två huvudpersonerna så mycket som möjligt och bespeja dem i verkningsfulla närbilder ur skilda vinklar. (-) Överhuvudtaget verkar Galgmannen för mycket gengångare från Sjöströmstiden. Enda rätta skulle naturligtvis ha varit att frigöra sig från det litterära underlagets form och inskränka på ramen till förmån för det episka förloppet. Film är dock fortfarande en seendets konstart mer än en lyssnandets."

Kommentar Svensk filmografi

Enaktaren "Galgmannen" av Runar Schildt (1888--1925) skrevs 1922 och uruppfördes på Dramatiska Teatern i Stockholm 24.10.1925. Finsk premiär hade pjäsen på Svenska Teatern i Helsingfors 4.6.1930.

SF köpte filmrätten till pjäsen i mars 1944 och i september samma år fick Karl Ragnar Gierow i uppdrag att utarbeta ett på pjäsen byggt filmmanuskript. På grundval av detta skrev Gustaf Molander ut ett tekniskt inspelningsscenario.

Inspelningen av Galgmannen påbörjades 24.4.1945 och avslutades 5.7.1945. Galgmannen var SF:s dyraste inspelning 1945.

Förlaga

Originaltitel Galgmannen (Pjäs)
Författare Runar Schildt


Inspelning

1945-04-24 1945-07-05
Filmstaden Råsunda Sverige
Åre Sverige
Gripsholms slott Mariefred Sverige
Millesgården Lidingö Sverige

Visningar

Sverigepremiär 1945-10-08 Röda Kvarn Stockholm Sverige 99 min
1945-10-08 Röda Kvarn Örebro Sverige 99 min
Urpremiär 1945-10-08 Röda Kvarn Stockholm Sverige 99 min
1945-10-08 Röda Kvarn Örebro Sverige 99 min
TV-visning 2000-04-06 SVT1 Sverige

Musikstycken

Originaltitel Rysk dans
Kompositör Fritz Ergal
Mikael Sotnikov
Dansare Tutte Lemkow


Originaltitel Oči čërnyja, oči strastnyja/Otji tjornyja, otji strastnyja
Textförfattare Karin Juel (svensk text)
Sångare Gunnel Broström
Edvin Adolphson


Originaltitel Krakowiak
Kompositör Fritz Ergal
Mikael Sotnikov
Arrangör Stig Rybrant


Originaltitel Mazurka
Kompositör Fritz Ergal
Mikael Sotnikov
Arrangör Stig Rybrant
Dansare Teddy Rhodin


Originaltitel Zigenardans
Kompositör Fritz Ergal
Mikael Sotnikov
Dansare Mafalda Figoni


Ämnesord

Cirkus
Dueller
Dödsfall
Finland
General
Hushållerskor
Hängning
Judar
Kortspel
Krig
Lidingö/Millesgården
Napoléon Bonaparte (1769-1821)
Polen
Rabbin
Ryssland
Slott/Gripsholm
Spelvinst
Svartsjuka
Vargjakt
Åre
Överste

Bestånd Film

Uppgifterna här avser filmmaterial i Svenska Filminstitutets arkiv. Arkivets bestånd tillgängliggörs på begäran främst för forskning, andra filmarkiv och rättighetsinnehavare. Vid frågor kontakta filmarkivet@filminstitutet.se

Typ Kopia
Bredd 35 mm
Längd i meter 2711


Typ Kopia
Bredd 35 mm
Längd i meter 2720


Typ Duplikatpositiv
Bredd 35 mm
Längd i meter 2695


Bestånd Affischer

Storlek Mellan 850 x 400 och 850 x 690


Storlek Mellan 850 x 400 och 850 x 690


Storlek Mellan 850 x 400 och 850 x 690


Storlek Större än 850 x 1100


Storlek Mellan 850 x 700 och 850 x 1100


Storlek Mellan 850 x 700 och 850 x 1100
Affischtitel Ex 2 vävspänt


Storlek Mindre än 850 x 400


Bestånd Manuskript

Typ Inspelningsmanus
Manustitel Galgmannen. En midvintersaga av Runar Schildt.
Omfång 97 s. Rollista (1 s.) ingår.
Språk Svenska


Typ Inspelningsmanus
Manustitel Galgmannen. En midvintersaga av Runar Schildt.
Omfång 97 s. + 5 s. löst tillägg. Rollista (1 s.) ingår.
Språk Svenska


Typ Synopsis
Manustitel Galgmannen en midvintersaga av Runar Schildt.
Omfång 1 s. Produktionsuppgifter och rollista ingår.
Språk Svenska


Typ Synopsis
Manustitel Galgmannen. The talisman.
Omfång 1 s. Produktionsuppgifter och rollista ingår.
Språk Engelska


Typ Dialoglista
Manustitel The talisman (Galgmannen). A midwinter saga by Runar Schildt.
Omfång 17 s. + 2 s. produktionsuppgifter, rollista och synopsis.
Språk Engelska


Typ Dialoglista
Manustitel The talisman. A winter saga by Runar Schildt.
Omfång 13 s. + 2 s. produktionsuppgifter, rollista och synopsis.
Språk Engelska


Typ Dialoglista
Manustitel The talisman.
Omfång 18 s.
Språk Engelska


Typ Kringmaterial
Språk Svenska


Typ Dialoglista
Manustitel Galgmannen. En midvintersaga av Runar Schildt. Manuskript: Karl Ragnar Gierow.
Omfång 19 s. + 2 s. produktionsuppgifter och tillägg.
Språk Svenska


Bestånd Stillbild

Svartvitt papper SET
Bakombild papper 3
Album Ja


Bestånd PR-material

Typ Program/Reklamtryck
Språk Svenska


Typ Program/Reklamtryck
Språk Svenska


Typ Program/Reklamtryck
Språk Svenska


Typ Program/Reklamtryck
Språk Svenska


Typ Program/Reklamtryck
Språk Engelska


Kontakta redaktionen

Har du frågor om Svensk Filmdatabas eller är det någon uppgift på den här sidan som inte är korrekt eller som saknas? Hör i så fall gärna av dig till oss på redaktionen. Obs! Vi vet inte om det går att få tag på en film för att se den, så fråga oss inte om det, men testa däremot gärna knappen Hitta filmen som du hittar längst upp i högra hörnet på alla databasens filmsidor.

Vad gäller det?