Grundfakta

Media (80 st)

Originaltitel När ängarna blommar
Filmtyp Långfilm
Kategori Spelfilm
Regi
Manus
Förlaga
Produktionsland
Produktionsbolag
Utmärkelser
Åldersgräns Tillåten från 15 år
Dialogspråk
Sverigepremiär 1946-11-11

Medverkande

Sigurd Wallén
Hellman, statare

Dagny Lind
Hellmans hustru

Birger Malmsten
Gunnar Hellman, Hellmans son, 18 år

Ludde Gentzel
Nicklasson, lagårdskarl

Elsa Widborg
Emma, Nicklassons hustru

Doris Svedlund
Ester Nicklasson, Nicklassons dotter

Visa alla medverkande

Handling

Några hästdragna flyttlass kommer längs en regntung väg. Människorna på vagnarna ser trötta och slitna ut. De är statare på väg till en ny arbetsplats. Det är i den s k slankveckan i...

Visa hela handlingen

Press

"När ängarna blommar är en bra film. Där finns en drastisk humor mitt i det bistra allvaret, men framför allt en inbunden värme, en bottensvensk trög lyrik i den medvetet...

Visa all press


Relaterat

Titlar

Originaltitel
Svensk premiärtitel
Inspelningstitel

Filmteam

Regi
Manus
Produktionsledare
Foto
Musik
Arkitekt
Klippning
Ljudtekniker
Musikarrangör

Medverkande

Sigurd Wallén Hellman, statare
Dagny Lind Hellmans hustru
Birger Malmsten Gunnar Hellman, Hellmans son, 18 år
Ludde Gentzel Nicklasson, lagårdskarl
Elsa Widborg Emma, Nicklassons hustru
Doris Svedlund Ester Nicklasson, Nicklassons dotter
Åke Fridell Emil Nicklasson, Nicklassons son
Hugo Björne godsägaren på Näs gård i Ringtuna socken
Carl Ström From, statare
Märta Arbin Froms hustru
Erik Hell Stenström, statare
Erik "Hampe" Faustman Ville, strejkbrytare
Solveig Lagström godsägarens dotter (ej krediterad)
Tord Stål Berg, inspektorn
Börje Mellvig rättaren (ej krediterad)
Magnus Kesster Lindstam, lagårdsförman
Ivar Wahlgren Andersson, statare
Sture Ericson Svensson, statare
Bengt Eklund Jonte, strejkbrytare
Helge Mauritz landsfiskalen (ej krediterad)
Hanny Schedin statarhustru - mjölkerska (ej krediterad)
Margit Andelius statarhustru - mjölkerska (ej krediterad)
David Erikson handelsmannen (ej krediterad)
Keve Hjelm lagårdskarl (ej krediterad)
Ingemar Holde statare (ej krediterad)
Erik Forslund statare (ej krediterad)
Hugo Tranberg statare (ej krediterad)
Gösta Holmström strejkbrytare (ej krediterad)
Rune Stylander strejkbrytare (ej krediterad)
Nils Ekman strejkbrytare (ej krediterad)
Axel Janse godsägarens bokhållare (ej krediterad)
Per-Olov Ericsson son (ej krediterad)
Ann-Charlotte Bergman flicka (ej krediterad)

Bolag

Produktionsbolag Filmo
Distributör i Sverige (35 mm) AB Terrafilm 1946
Laboratorium AB Film-Labor

Handling

Några hästdragna flyttlass kommer längs en regntung väg. Människorna på vagnarna ser trötta och slitna ut. De är statare på väg till en ny arbetsplats. Det är i den s k slankveckan i slutet av oktober, den tid på året då statarna kunde byta arbetsplats.

Statarfamiljen Hellman -- far, mor och son -- ser fram emot sin nya arbetsplats, den senaste har varit mycket dålig.

När de får se den nya bostaden tappar de dock genast tron på den nya miljön. Husen är mycket nerslitna och förfallna. Grannarna verkar inte heller särskilt sympatiska till en början.

Stataren Hellman är mycket klassmedveten, och han har rykte om sig att vara en bråkmakare. Den nye godsägaren är en man av den gamla reaktionära skolan. Han gör klart att han inte tänker tolerera något bråk från Hellmans sida. Godsägaren kräver total underkastelse av sina anställda. De är knappast människor i hans ögon.

Hellman har problem med sin son Gunnar. Gunnar är en hetsporre som vill gå i strejk så fort någon blir orättvist behandlad. Hellman måste förklara att en aktion måste vara väl organiserad och planerad för att ha någon möjlighet att lyckas. Han försöker organisera statarna i Svenska Lantarbetarförbundet.

När en statare blir vräkt därför att hans hustru inte kan ställa upp i mjölkningen kommer det till en brytning med godsägaren. (Alla statarfruar var tvungna att deltaga i mjölkningen: "den vita piskan".)

Arbetarna går i strejk och förklarar allt arbete på godset i blockad. Under tiden upplever Gunnar och grannflickan Ester något av den första skira kärleken. Godsägarens dotter försöker förmå Gunnar att ställa upp som strejkbrytare, något som han vägrar. Hon lovar honom en strålande framtid som belöning.

Godsägaren kallar in strejkbrytare för att försöka hålla arbetet igång. De är stadsfolk och har föga insikt i arbetet på en gård. De strejkande får många glada skratt när de beskådar strejkbrytarnas arbete. Samtidigt är dock stämningen på godset oerhört spänd.

En av strejkbrytarna -- Ville -- gör sällskap med Ester en kväll på väg från handelsboden. Efter en del närmanden, som Ester helt avvisar, försöker Ville våldta Ester. Gunnar får syn på dem, ingriper och dräper Ville i hastigt mod med en vedklabbe.

För att försöka dölja sitt brott tvingas Gunnar att liera sig med strejkbrytarna. Detta drabbar hans far oerhört hårt, men när Villes kropp hittas förstår Hell!man att det är Gunnar som är den skyldige.

Hellman talar ut med sin son, som till slut erkänner dådet. Gunnar beslutar sig för att anmäla sig själv. Samtidigt har godsägaren tröttnat på strejkbrytarna, bl a har en av strejkbrytarna skjutit hans hund, och han beslutar sig för att ta upp förhandlingar med de strejkande. Godsägaren går till slut i huvudsak med på arbetarnas villkor, och arbetet kommer återigen i gång på godset. Statarna har vunnit en stor seger.

Censur / granskning

Censurnummer 70901
Datum 1946-11-06
Åldersgräns Tillåten från 15 år
Originallängd 2130 meter
Längd efter klipp 2119 meter
Kommentar Granskningskopians aktlängder före censurklipp: 510-480-540-600 = 2130 m - 78 minuter. Censurklipp i akt 3: en del av scenerna vid våldtäkten och dråpet. Aktlängder efter censurklipp: 510-480-529-600 = 2119 m - 77 minuter. Aktlängder: 510, 480, 540, 600.


Tekniska fakta

Bildformat 1.37:1
Ljudsystem AGA-Baltic
Bredd 35 mm
Hastighet 24
Längd i meter 2119 meter
Längd i minuter 77 min
Akter 4 rullar


Kommentarer

Pressreaktion Svensk filmografi

"När ängarna blommar är en bra film.

Där finns en drastisk humor mitt i det bistra allvaret, men framför allt en inbunden värme, en bottensvensk trög lyrik i den medvetet gråmelerade skildringen av en episod i den svenska klasskampens historia. (-) Varken författarna eller regissören har ryggat för sanningen, men kanske skulle man för fotografen Elner Åkessons skull lite oftare besinnat sanningen i det ordet att solen skiner stundom över både fattiga och rika. (-)

Det är något gripande svenskt över den valna erotiken, våldtäktsförsöket, det hetsiga svartsjukedråpet och mördarens dystra avfärd genom björkallén mellan ett par tunga fjärdingsmän, allt under kulen nordisk himmel (-)

Den unga debutanten Doris Svedlund övertygar genom sin linlocka fräscha typ som verkar genomlyst av en halvt omedveten inre glöd. Mot henne står Birger Malmsten, mera mörkt intensiv och sammanknuten än i Det regnar på vår kärlek men med samma lust och längtan i blick och stämma. Sen är det strängt taget Sigurd Wallén som har huvudrollen som den agitatoriske och klassmedvetne statarfar som går från gård till gård, han talar stundom väl mycket med ombudsman Gösta Netzéns tunga, men något tolkar väl också Fridegård. (-)

Det är ren svensk Vredens druvor. Det är inget dåligt beröm. Det är en film som tål ses för ämnets skull, för sin vackra medkänslas skull, som kärv meningsfull underhållning!" (Filmson i AB.)

De flesta var liksom Filmson positiva till När ängarna blommar. Pavane i BLM: "Helt borta är i När ängarna blommar den unkenhet som stört en i Faustmans tidigare filmer: en svårdefinierbar dragning till osnygga och tjocka atmosfärer -- När ängarna blommar är en frisk och kraftfull film av ovanlig resning. Det grepp Faustman fått om ämnet är beundransvärt -- han arbetar i en grå reportagestil som förlänats en effektfull stilisering. (-) Men ackompanjerad av Erland von Kochs musik blir denna gråa odyssé till en praktfull inledning till en film som knappast ett ögonblick sviker förväntningarna. Man kan väl inte tänka sig ett mindre publikfriande motiv för en film än detta fula kapitel i svensk historia, men själva dess bottenlösa tristess tycks ha inspirerat Faustman. Vad man väntade sig var visserligen kompromisslös men tråkigt ambitiös social film; När ängarna blommar håller spänningen till slutet. Som en röd tråd genom allt det gråa går hoppet om förlossning från förnedringen genom mänsklig och politisk aktivitet -- man märker ju hur aktuellt stoffet är, trots att det skildrar ett egentligen avslutat skede. Men dess symboliska betydelse består tydligen. Filmens linje ligger någonstans mittemellan Albert Engström och Dostojevskij, och Jan Fridegård har, med 'En natt i juli', varav föga är kvar, som underlag, skrivit ett rejält och hållbart manus, som bidragit till filmens realistiska dialog, där endast ett fåtal teatertonfall lyckats haka sig fast."

A Gunnar Bergman i AT: "Det är faktiskt så sällan man blir så oreserverat glad åt, så helförtjust i en film att man nästan glömt hur man skriver en lugn och saklig recension om en sådan. (-) Och av dessas historia har Hampe Faustman skapat en laddad, dramatisk, fränt realistisk men också bitvis fränt humoristisk film med riktiga människor i riktig miljö. (-)

Det är en värdighet och resning över hans Hellman som värmer långt in i hjärtat. Sonen gör Birger Malmsten som därmed definitivt tagit steget in i de mycket lovande och begåvade unga skådespelarnas krets. Den unga flickan blir i Doris Svedlunds tolkning en statarlängornas madonna, vacker och ljuv som en majmorgon. (-) Även birollerna var synnerligen välbesatta i denna film. (-) När ängarna blommar är en film som måste ses. Den är spännande som en thriller, underhållande som en bra komedi, gastkramande som ett starkt drama och slutligen buren av ett socialt patos som ett tal av pastor Spaak. Var och en som vill uppleva allt detta bör gå och se filmen."

Det fanns dock några avvisande röster, främst Jan Thomæus i Ny Dag och U Sm i SvD. Jan Thomæus i Ny Dag: "Men sen, inför resultatet, blir det svårare att vidmakthålla någon entusiasm. (-) Hampe Faustman som står för regin räcker i alla fall tydligen inte till. Det mesta är ganska stelbent och tafatt. (-) Tvärtom stör ofta en tam naturalism och dessutom förstörs nästan genomgående de mest dramatiska scenerna därför att man hafsar förbi dem. (-)

Det är också olyckligt för filmen som helhet, att man inte kunnat bestämma sig för någon dominerande linje i kompositionen. I boken ligger tyngdpunkten (-) på skildringen av den enskilde individen, alltså här statarpojken och hans opposition mot trycket från miljön i ett ackumulerat trots som slutligen får utlopp i mord. I filmen kommer snarare kollektivet att bli det väsentliga, statarna, och deras strejk. Men riktigt helhjärtat har man alltså inte gått in för denna senare linje, utan nu konkurrerar de här två motiven störande mot varandra."

Kommentar Svensk filmografi

Gösta Netzén som står för manuskriptet -- hans enda -- tillsammans med Fridegård och Faustman är född 1908. Han var själv son till en lantarbetare och kände filmens miljö väl genom sitt arbete som agitator bland lantarbetarna i Uppland och Sörmland. Fram till 1946 var han redaktör för Lantarbetaren. Från 1944 satt han som chefredaktör för Arbetet i Malmö. Mellan 1957 och 1961 var Netzén jordbruksminister och 1961--73 landshövding i Malmöhus län.

I en intervju i samband med en visning av filmen i TV berättade Netzén att Ragnar Hyltén-Cavallius varit först på plan och velat filma boken. Men både Fridegård och han själv hade ansett att han stod för långt ifrån ämnet. Inte heller Faustman var speciellt insatt i statarmiljön, men de gjorde långa utflykter tillsammans bland statarna i Uppland. Faustman blev enligt Netzén alltmer upprörd över statarnas förhållanden och till slut blev han väl insatt i den miljö som filmen skulle skildra.

Romanen "En natt i juli" av Jan Fridegård (1897--1968) utkom 1933. 1948 (1948/19) filmades även Fridegårds roman "Jag Lars Hård", som utkom 1935. I det senare fallet stod Fridegård ensam för manuskriptet. (SG)

Vid olika tillfällen har det varit på tal att filma även Fridegårds "Trägudars land", utgiven 1940, men planerna har hittills inte förverkligats.

När ängarna blomma spelades in från mitten av maj 1946, då exteriörscenerna påbörjades. De höll på till början av juni, varpå följde interiörscenerna i ateljé. Inspelningen avslutades i början av juli 1946.

I Ingvar Holms "Roman blir film", Lund 1975, s. 52--64, finns en utförlig redogörelse av Oscar von Schmalensee för När ängarna blomma med bl a detaljerade jämförelser mellan romanen och filmen. (GW)

Förlaga

Originaltitel En natt i juli (Roman)
Författare Jan Fridegård


Inspelning

Filmoateljén Stockholm Sverige (Interiörscenerna från början av juni till början av juli 19446) 1946-06 1946-07
Höstsol Täby Sverige (Exteriörscenerna tagna från mitten av maj till början av juni 1946) 1946-05 1946-06

Visningar

Sverigepremiär 1946-11-11 Draken Stockholm Sverige 77 min
1946-11-11 Göta Lejon Stockholm Sverige 77 min
1946-11-11 Lyran Stockholm Sverige 77 min
TV-visning 1968-06-21 Sverige 75 min
1976-06-06 TV1 Sverige 75 min
1991-07-01 TV2 Sverige 75 min
1991-10-12 TV3 Sverige 75 min
1998-05-01 SVT1 Sverige 75 min
Urpremiär 1946-11-11 Draken Stockholm Sverige 77 min
1946-11-11 Göta Lejon Stockholm Sverige 77 min
1946-11-11 Lyran Stockholm Sverige 77 min

Musikstycken

Originaltitel L'Internationale
Kompositör Pierre Degeyter (1887)
Textförfattare Henrik Menander (svensk text 1902)
Eugène Pottier (fransk text 1871)
Sjungs av kör


Utmärkelser

Festivalpris Mariánske Láznê 1948 (hedersdiplom)
Charlie Stockholm 1947

Ämnesord

Blockad
Dråp
Fattigdom
Godsägare
Herrgårdar
Höstsol
Inspektor
Internationalen
Jordbruk
Klasskamp
Ladugårdar
Landsfiskaler
Mjölkning
Pistoler
Rättare
Slankveckan
Statare
Strejkbrytare
Strejker
Våldtäkter

Bestånd Film

Uppgifterna här avser filmmaterial i Svenska Filminstitutets arkiv. Arkivets bestånd tillgängliggörs på begäran främst för forskning, andra filmarkiv och rättighetsinnehavare. Vid frågor kontakta filmarkivet@filminstitutet.se

Typ Kopia
Materialbas Polyester
Bredd 16 mm


Typ Kopia
Materialbas Acetat
Bredd 35 mm
Längd i meter 2099


Typ Kopia
Materialbas Acetat
Bredd 35 mm
Längd i meter 2100


Typ Duplikatnegativ
Bredd 35 mm
Längd i meter 2100


Typ Originalnegativ bild
Materialbas Nitrat
Bredd 35 mm


Typ Tonnegativ
Materialbas Nitrat
Bredd 35 mm


Bestånd Affischer

Storlek Mellan 850 x 700 och 850 x 1100


Storlek Mindre än 850 x 400


Storlek Mindre än 850 x 400


Bestånd Manuskript

Typ Dialoglista
Manustitel Av Jan Fridegård och Gösta Netzén.
Omfång 29 s. (1 s. produktionsuppgifter ingår).
Språk Svenska


Typ Dialoglista
Manustitel When the meadows bloom
Omfång 25 s.
Språk Engelska


Typ Dialoglista
Manustitel When the meadows bloom
Omfång 24 s.
Språk Engelska


Bestånd Stillbild

Svartvitt papper SET
Bakombild papper 5
Album Ja


Bestånd PR-material

Typ Program/Reklamtryck
Språk Svenska


Typ Reklamtryck
Språk Svenska


Typ Reklamtryck
Språk Engelska


Kontakta redaktionen

Har du frågor om Svensk Filmdatabas eller är det någon uppgift på den här sidan som inte är korrekt eller som saknas? Hör i så fall gärna av dig till oss på redaktionen. Obs! Vi vet inte om det går att få tag på en film för att se den, så fråga oss inte om det, men testa däremot gärna knappen Hitta filmen som du hittar längst upp i högra hörnet på alla databasens filmsidor.

Vad gäller det?