Grundfakta

Media (110 st)

Originaltitel Skepp till India land
Filmtyp Långfilm
Kategori Spelfilm
Regi
Manus
Förlaga
Produktionsland
Produktionsbolag
Utmärkelser
Åldersgräns Tillåten från 15 år
Dialogspråk
Sverigepremiär 1947-09-22

Medverkande

Holger Löwenadler
Alexander Blom, kapten på bärgningsbåt

Anna Lindahl
Alice Blom, Alexanders hustru

Birger Malmsten
Johannes Blom, Alexander och Alice son, styrman

Gertrud Fridh
Sally, varietésångerska

Naemi Briese
Selma

Visa alla medverkande

Om filmen

Supande sjökapten plågar sin puckelryggiga son, som vill fly till Tahiti med sin fallna ungdomskärlek. "När jag avslutat Skepp till Indialand greps jag av...

Visa hela texten

Handling

Johannes Blom är styrman på en stor båt. Efter sju år till sjöss återvänder han hem. När han vandrar i de kvarter han känner från förr, tycker han sig på avstånd känna igen en...

Visa hela handlingen

Press

MT (Nils Beyer): "Martin Söderhielms 'Skepp till Indialand' var en dålig pjäs. Men det fanns ett motiv i den, och det är detta motiv Ingmar Bergman i sin manuskriptbearbetning tagit fasta...

Visa all press


Relaterat

Om filmen

Supande sjökapten plågar sin puckelryggiga son, som vill fly till Tahiti med sin fallna ungdomskärlek.

"När jag avslutat Skepp till Indialand greps jag av en euforisk känsla av storhet. Jag tyckte jag var förkrossande bra, fullt i klass med mina franska idoler." – Ingmar Bergman i "Bilder".

Bergman tyckte att han gjort ett mästerverk, kritikerna tyckte att han gjort bra varietéscener och producenten tyckte att det var bra att Gertrud Fridh fått mera smink.

Hon har mycket att ro i hamn, Fridh. Hon ska ha svart korsett och sjunga om sin lilla karamell, hon ska vilja dö, han ska dela koj med en sadist, hon ska förtäras av självförakt, hon ska drömma ett annat liv och hon ska kämpa som ett djur för att inte bli våldtagen. Det klarar hon fint.

Holger Löwenadler sitter och super medan männen på hans bärgningsbåt försöker dra upp ett kapsejsat fartyg. Ombord gör Anna Lindahl allt för att hindra honom från att plåga livet ur deras puckelryggiga son.

Birger Malmsten, vars puckel knappt syns, drömmer om att låta allt sjunka i dyn och segla till Tahiti med Fridh.

Varietéflickorna sitter i kulisserna i cancankjolar som aldrig torkar. Teaterdirektören är ett liderligt kräk, allt luktar mögel och råttskit och alla drömmer om att "snärja en storgubbe" som ska ge dem en plats och en päls. 

Alla sitter fast, och snart faller mörkret.

"Man ska inte ta upp gamla fartyg som legat där nere och vilat sig", säger en av bärgarna. Malmsten försöker rycka upp Fridh, som ligger i sängen med kläderna på: "Man ska inte försöka ändra eller vända om, då går man vilse… Man måste ta sig ut, man måste ta sig igenom… Det är bättre att ge sig iväg och aldrig hitta tillbaks än att aldrig ge sig av".

Går de replikerna ner är det tack vare Malmstens intensitet, Fridhs lugna, säkra grepp om Sally och Göran Strindbergs suggestiva foto.

Innan Bergman började samarbeta med Gunnar Fischer gjorde han fyra filmer med Strindberg. Här gör fotografen allt mörkt och hotfullt. Väldiga balkar klyver duken, skarpa skuggor faller över golv och väggar och rollfigurerna fotograferas ur djärva vinklar.

Malmsten skulle göra elva filmroller för Bergman; från en av eleverna i Hets till en av våldtäktsmännen i Ansikte mot ansikte. Gertrud Fridh gjorde sex, den sista i Vargtimmen 1968.

Skepp till Indialand fick ett hedersomnämnande i Cannes. Den svenska premiären var inte lika rolig. Akterna kom i fel ordning och när filmen var över var det dödstyst. Bergman gick på krogen och vaknade i en port på Artillerigatan.

"[…] Jag tog mig ut på gatan och fick tag i en taxi och åkte direkt ut till Bromma. När jag kommer in i den lilla väntsalen, vem sitter inte där, välklädd, välluktande, fräsch och pigg, läsande morgontidningarna som alla innehöll fasansfulla avrättningar av min film, om inte Hasse Ekman och tillsammans med honom en Eva Henning, vacker som en daggkåpa. Själv luktade jag väl både det ena och andra, såg ut som fan och var ju själva bilden av Det Stora Fiaskot. Jag satte mig i ena ändan av väntsalen och tänkte att måtte de inte upptäcka mig. Men Hasse kom fram till mig och sa 'Det var några jävla recensioner – men så var ju filmen inte så bra heller.' Det hade åtminstone varit bättre om akterna kommit i ordning, sa jag. 'Är du säker på det', sa han. Och så skrattade vi tillsammans. Så satt han där bredvid mig och det kändes faktiskt väldigt skönt."

Carl Björkman, Dagens Nyheter: […] då och då glimtar det ju också här så Ingmar Bergmanskt om enstaka scener. Så snart han får tala om teater får han så ömma och ironiska tonfall […] Gudarna vet om inte det bästa i filmen är scenerna just från den lilla scenen, och dess environer. Där gör Ingmar Bergman sånt som fransmännen brukar tycka om att göra. […] Denna dåliga film – dålig genom manuskriptets splittring och banalitet – spelades utmärkt, om också över lag starkt spänt; det var en film utan leenden och där både den lyckliga och den olyckliga erotiken exekverades som i kramp."

Filmen bygger på en pjäs av den finlandssvenska författaren Martin Söderhjelm, vars manus är bearbetat av regissören.

Mannen i basker vid kasperteatern på tivolit är Ingmar Bergman.

Nina Widerberg (2017)

Boka filmen

Den här filmen finns i Filminstitutets distribution och finns tillgänglig att boka på dcp för visning på biograf. Filmerna bokas för slutna och öppna visningar till fasta priser

Boka film i Filminstitutets biografdistribution

Titlar

Originaltitel
Svensk premiärtitel
Internationell titel
Alternativtitel
Distributionstitel

Filmteam

Regi
Manus
Produktionsledare
Foto
Musik
Arkitekt
Klippning
Ljudtekniker
Scripta
Musikarrangör
B-ljud
Förtexter

Medverkande

Holger Löwenadler Alexander Blom, kapten på bärgningsbåt
Anna Lindahl Alice Blom, Alexanders hustru
Birger Malmsten Johannes Blom, Alexander och Alice son, styrman
Gertrud Fridh Sally, varietésångerska
Naemi Briese Selma
Hjördis Petterson Sofi
Lasse Krantz Hans, besättningsman
Jan Molander Bertil, besättningsman
Erik Hell Pekka, besättningsman
Åke Fridell varietédirektören
Douglas Håge tullmannen (bortklippt) (OBS! Bortklippt i den slutliga filmen)
- Ej krediterade:
Peter Lindgren en utländsk besättningsman
Gustaf Hiort af Ornäs Alexanders kumpan
Rolf Bergström Alexanders kumpan
Ingrid Borthen flicka på gatan
Amy Aaröe ung flicka på stranden
Gunnar Nielsen ung man på stranden
Svea Holst en kvinna vid gripandet av Alexander
Kiki dvärgen på varietén
Uno Larsson äldre man med glasögon och hatt på tivolikrogen
Ingmar Bergman man i basker vid kasperteatern på tivolit
Charles White svart besättningsman
John W. Björling en äldre man på varietéscenen
Rosalie Björklund en flicka
- Ej identifierad:
Torgny Anderberg en man

Bolag

Produktionsbolag Lorens Marmstedt
Sveriges Folkbiografer AB
Distributör i Sverige (35 mm) Svenska AB Nordisk Tonefilm 1947
Distributör i Sverige (DCP) Stiftelsen Svenska Filminstitutet 2017
Laboratorium AB Film-Labor

Handling

Johannes Blom är styrman på en stor båt. Efter sju år till sjöss återvänder han hem. När han vandrar i de kvarter han känner från förr, tycker han sig på avstånd känna igen en flicka. Sally! ropar han och upptäcker strax därpå att han tagit fel på person.

Johannes möter Selma och Sofie på gatan. Han följer med dem hem och får veta att ett plötsligt, gnyende ljud från rummet intill härrör från Sally. Johannes öppnar dörren och finner henne livstrött liggande i sängen. Något medlidande vill hon inte veta av.

Johannes uppsöker ensamheten och tänker på tiden innan han gick till sjöss:

Johannes far Alexander är skeppare på en bärgningsbåt; där han bor med sin hustru och sin puckelryggige son; tre besättningsmän finns också ombord.

Medan Alexander är inne i stan och svirar, oroar sig besättningen över en bärgning av ett vrak. Den måste ske inom avtalad tid, om det ska bli några pengar. Johannes bestämmer sig för att sätta i gång jobbet. Ansvaret inför Alexander tar han på sig.

Alexander ägnar sig under tiden åt varietésånger!skan Sally. I sin lya i stan avslöjar han för henne att han kommer att bli blind. Men blir han bara färdig med bärningsjobbet, bär det i väg till lata latituder där man kan leva bekymmersfritt.

Bärgningsjobbet har just inletts, när Alexander dyker upp tillsammans med Sally. Alexander är rasande över sonens självsvåldighet men behärskar sig, när han presenterar sitt sällskap. Hon ska bo på båten för att "hjälpa till med maten". Johannes får lämna henne sin sovplats. En manskapskoj räcker gott för både honom och hans puckel.

Johannes gör sig klar att åka in till stan för att ordna pass -- han tänker gå till sjöss för att utbilda sig till riktig sjöman -- men stoppas av Alexander. I sin desperation super sig Johannes full och gör ett provokativt försök att närma sig Sally, som dock avvisar honom.

Jag tänker resa bort med Sally, avslöjar Alexander på kvällen för sin hustru. Henne tänker han överge. Hon förstår, säger hon.

Nästa dag ber Johannes Sally om ursäkt. Hon följer med honom till en gammal kvarn, dit han ofta går. De talar länge med varandra. Hon berättar att hon inte är kär i Alexander, att hennes mål är att snärja en storgubbe som kan ge henne ett behagligt liv och att om hon kunde bli kär i någon -- skulle det vara i Johannes. De faller i varandras armar.

Tillbaka på båten slår Alexander till Johannes, som genast slår tillbaka.

Sally talar om för Alexander att hon tänker överge honom. Han vädjar till henne att stanna.

Morgonen därpå är en av besättningsmännen sjuk. I stället för honom ska Johannes gå ner till vraket. Klädd i dykardräkt klättrar han ner i vattnet, medan Alexander sköter luftpumpen. Efter en stund slutar Alexander pumpa och kastar säkerhetslinan över bord.

Fadern hinnder dock inte fullfölja mordet på sonen. Hans förehavande upptäcks och han flyr i land. Johannes kan räddas, svårt medtagen.

Alexander har barrikaderat sig i sin lya, när polisen anländer och slår sig in genom dörren. Johannes är på plats och försöker tala sin far till rätta.

Plötsligt känner Alexander hur det svartnar för ögonen. Han kastar sig ut genom ett fönster.

Johannes sitter hos Sally i en loge på varietén där hon uppträder. Jag ska ta dig härifrån så fort jag kan, säger han. Hon ber honom att inte lova för mycket.

Johannes vaknar upp ur sina minnen sju år senare.

Han har återvänt till Sally. Han har kommit för att infria sitt löfte, säger han, han älskar henne. Hon värjer sig. Du kommer inte undan, säger han. Skyll dig själv, svarar hon.

Johannes och Sally går ombord på hans båt. Den lägger ut.

Censur / granskning

Censurnummer 72465
Datum 1947-09-19
Åldersgräns Tillåten från 15 år
Originallängd 2690 meter
Kommentar Speltid: 98 minuter. Aktlängder: 0, 0, 0, 0, 0, 0.


Tekniska fakta

Bildformat 1.37:1
Ljudtyp Ljud
Ljudsystem Optisk mono
Färgtyp Svartvit
Bredd 35 mm
Hastighet 24
Längd i meter 2690 meter
Längd i minuter 98 min
Akter 6 rullar


Kommentarer

Pressreaktion Svensk filmografi

MT (Nils Beyer): "Martin Söderhielms 'Skepp till Indialand' var en dålig pjäs. Men det fanns ett motiv i den, och det är detta motiv Ingmar Bergman i sin manuskriptbearbetning tagit fasta på och vidare utvecklat, så att filmen blivit betydligt bättre än pjäsen.

Han har inte bara 'filmatiserat' handlingen på det gamla vanliga sättet, att han satt in bilder i stället för ord. Det i och för sig tacksamma motivet med bärgningen av det sjunkna fartyget har inte alls intresserat honom. Det är nästan ännu mera stiliserat än på teatern. Men i stället har han gett handlingen en helt ny dramatisk poängtering.

Pjäsen handlade om de ouppfyllda drömmarna. Människorna ombord på bärgningsfartyget var alla på väg till det lyckans och frihetens Indialand, som endast existerar i fantasin. Men i filmen har denna grundtanke kombinerats med ett revoltmotiv som visserligen också finns i pjäsen, men som här gjorts till det väsentliga på ett effektfullt och samtidigt typiskt Ingmar Bergmanskt sätt. (-)

Och dessutom har Ingmar Bergman sett möjligheter, som Martin Söderhielm låtit ligga outnyttjade (man fattar det inte nu efteråt) framför allt episoden vid dykningen, där fadern slutar pumpa för att ta livet av sonen. Hur dramatiskt är inte detta i jämförelse med skottlossningen i teaterstycket!"

DN (C B-n): "Jag måste säga att pjäsen gjorde ett långt mera samlat intryck än filmen. Bland annat därför att den så intensivt koncentrerades till själva bärgningsfartyget med all dess skröplighet i nattmörkret. Drömmarna om Indialand blev på något sätt både vackrare och starkare när de avtecknade sig mot denna grå bakgrund av hopplös dysterhet. Filmen däremot är så splittrad; Indiadrömmen blir bara en episod, som skulle ha glidit alldeles omärkligt förbi om den inte associerat till filmens titel. Och inte alla av dess isolerade episoder är just så lustiga. Dialogen mellan puckelryggen Johannes och varietéjäntan Sally är för utdragen och deras kärleksmöte banalt. Och det vill inte riktigt klaffa med kaptenen, som är en sådan tusan djävlar till karl på land, men väl ombord på sin båt blir en förtvivlad neurotiker.

Fast då och då glimtar det ju också här så Ingmar Bergmanskt om enstaka scener. Så snart han får tala om teater får han så ömma och ironiska tonfall, och skickligt förstår han att utnyttja detta att hans Sally kommer från varietén; gudarna vet om inte det bästa i filmen är scenerna just från den lilla scenen, och dess environer. Där gör Ingmar Bergman sånt som fransmännen brukar tycka om att göra. Och en hejare till karl så snart han gick i land över allt stojet.

Denna dåliga film -- dålig genom manuskriptets splittring och banalitet -- spelades utmärkt, om också över lag starkt spänt; det var en film utan leenden och där både den lyckliga och den olyckliga erotiken exekverades som i kramp."

BLM (Artur Lundkvist): "Filmens tendens ligger i de unga, tillbakahållna krafternas självhävdelse, i friska impulser och handlingar som övervinner stagnerat drömmeri och sjuklig ångestfixering.

Filmen är berättad i oftast mörka och suggestiva bilder, där ljuset från havshorisonterna bryter in emellanåt. Förloppet är ställvis något oklart och trevande, slappnar till mellan kulminationerna. Ramberättelsen är tämligen onödig, tynger ner filmen med en märkbar berättandets pliktuppfyllelse. Kring nöjesfältet och varietén virvlar det till av en iscensättarglädje som känns särskilt spontan. Det är en film med styrka och talang i, men som helhet inte vidare lyckad. Ljudet har dessutom svikit och utgör ett svårt sabotage mot dialogen. I huvudrollerna har Gertrud Fridh, Holger Löwenadler och Birger Malmsten fullgångna ögonblick men är påfallande ojämna."

Kommentar Svensk filmografi

Inspelningen av Skepp till Indialand påbörjades 28.5.1947 och avslutades 16.7.1947.

Martin Söderhjelms (f 1913) teaterpjäs "Skepp till Indialand" uruppfördes på Svenska Teatern i Helsingfors 23.10.1946 och hade svensk premiär i Katrineholms Folkets Park. Skepp till Indialand visades vid filmfestivalen i Cannes 1947, där juryn gav filmen ett hedersomnämnande.

Filmen blev föremål för en samtidig, belysande illustrerad analys av Hugo Wortzelius, "Ensamhet och gemenskap", i Biografbladet, nr 4/1947, s 229--235.

Förlaga

Originaltitel Skepp till Indialand (Pjäs)
Författare Martin Söderhjelm


Inspelning

1947-05-28 1947-07-16
AB Sandrew-Ateljéerna Stockholm Sverige
Ankarsudden Stockholm Sverige
Gröna Lund Stockholm Sverige
Torö Nynäshamn Sverige

Visningar

Sverigepremiär 1947-09-22 Royal Stockholm Sverige 98 min
TV-visning 1966-06-26 Sverige 94 min
1995-03-13 Kanal 1 Sverige 94 min
1999-10-06 SVT1 Sverige 94 min
Urpremiär 1947-09-22 Royal Stockholm Sverige 98 min
Annan visning 1965 Polen (endast filmstudios)
Cinemateksvisning 2018-01-24 Filmhuset Stockholm Sverige
FIAF-visning 2018-01-08 British Film Institute London Storbritannien
Annan visning 2018-02-01 Janus Films New York USA
FIAF-visning 2018-02-20 Jerusalem Cinematheque Jerusalem Israel
Utländsk biograf exkl FIAF 2018-08-23 Taipei Golden Horse Film Festival Taipei Taiwan
2018-07-17 Babylon Berlin Tyskland
2018-06-28 Metropolis Hamburg Tyskland
FIAF-visning 2018-04-01 Filmoteca Española Madrid Spanien

Musikstycken

Originaltitel Cabaretvisa
Kompositör Erland von Koch (1947)
Textförfattare Gardar (1947)
Sångare Gertrud Fridh


Utmärkelser

Festivalpris Cannes 1947 (utmärkelse för "ämnet")

Ämnesord

Ankarsudden
Bärgningsbåt
Dvärg
Dykning
Kvarn
Mordförsök
Polis
Sjöman
Skeppare
Stockholm/Tivoli på Djurgården
Styrmän
Sångerskor
Torö
Varieté
Vrak

Bestånd Film

Uppgifterna här avser filmmaterial i Svenska Filminstitutets arkiv. Arkivets bestånd tillgängliggörs på begäran främst för forskning, andra filmarkiv och rättighetsinnehavare. Vid frågor kontakta filmarkivet@filminstitutet.se

Typ Kopia
Materialbas Acetat
Bredd 35 mm
Längd i meter 2632


Typ Kopia
Materialbas Polyester
Bredd 35 mm
Längd i meter 2609


Typ Kopia
Materialbas Polyester
Bredd 35 mm
Längd i meter 2607


Typ Duplikatnegativ
Bredd 35 mm


Typ Duplikatnegativ
Materialbas Acetat
Bredd 35 mm


Typ Duplikatpositiv
Bredd 35 mm
Längd i meter 2607


Typ Duplikatpositiv
Materialbas Acetat
Bredd 35 mm


Typ Tonnegativ
Materialbas Acetat
Bredd 35 mm


Bestånd Affischer

Storlek Mellan 850 x 700 och 850 x 1100


Storlek Mindre än 850 x 400


Bestånd Manuskript

Typ Dialoglista
Manustitel Skepp till Indialand. Dialoglista.
Omfång 28 s. Produktionsuppgifter och rollista (1 s.) ingår.
Språk Svenska


Typ Dialoglista
Manustitel The land of desire. Manuscript: Ingmar Bergman. Based on a play by Martin Söderhjelm.
Omfång 28 s. Produktionsuppgifter och rollista (1 s.) ingår.
Språk Engelska


Typ Inspelningsmanus
Manustitel Skepp till Indialand.
Omfång 138 s.
Språk Svenska


Typ Kringmaterial
Manustitel Skepp till Indialand. Martin Söderhjelm.
Omfång 29 s.


Typ Dialoglista
Omfång 29 s.
Språk Franska


Typ Dialoglista
Omfång 58 s.
Språk Tyska


Bestånd Stillbild

Svartvitt papper SET
Bakombild papper 10
Album Ja


Bestånd PR-material

Typ Program
Språk Danska


Typ Reklamtryck
Språk Svenska


Typ Program/Reklamtryck
Språk Svenska


Typ Övrigt tryck
Språk Danska


Typ Övrigt tryck
Språk Norska


Typ Program/Reklamtryck
Språk Norska


Andra utgåvor av verket

Digitaliserad

Tekniska fakta

Ljudtyp Ljud
Färgtyp Svartvit
Längd i minuter 96 min
Dialogspråk


Bestånd Film

Typ Digitalt visningsmaterial


Typ Digitalt arkivmaterial


Typ Digitalt arkivmaterial


Typ Digitalt visningsmaterial


Typ Digitalt ljud


Typ Digitalt ljud


Kontakta redaktionen

Har du frågor om Svensk Filmdatabas eller är det någon uppgift på den här sidan som inte är korrekt eller som saknas? Hör i så fall gärna av dig till oss på redaktionen. Obs! Vi vet inte om det går att få tag på en film för att se den, så fråga oss inte om det, men testa däremot gärna knappen Hitta filmen som du hittar längst upp i högra hörnet på alla databasens filmsidor.

Vad gäller det?