Grundfakta

Media (90 st)

Originaltitel Kon-Tiki
Filmtyp Långfilm
Kategori Dokumentär
Regi
Producent
Produktionsland
Produktionsbolag
Utmärkelser
Åldersgräns Barntillåten
Dialogspråk
Sverigepremiär 1950-01-13

Medverkande

Thor Heyerdahl
medlem av besättningen på Kon-Tiki

Herman Watzinger
medlem av besättningen på Kon-Tiki

Erik Hesselberg
medlem av besättningen på Kon-Tiki

Knut Haugland
medlem av besättningen på Kon-Tiki

Torstein Raaby
medlem av besättningen på Kon-Tiki

Bengt Danielsson
medlem av besättningen på Kon-Tiki

Om filmen

Kan man segla över Stilla havet på en flotte? Ska man klara det sylvassa korallrevet eller "gå ner"? Dokumentären om den dödsföraktande norska expeditionen fick en...

Visa hela texten

Handling

Den norske forskaren Thor Heyerdahl redogör i en studio för expeditionens syfte och presenterar sina norska färdkamrater. Arkeologiska fynd, överensstämmelser mellan växtarter och...

Visa hela handlingen

Press

Pressen i sin helhet, förberedd på expeditionens äventyr genom den året innan utgivna bestsellerboken "Kon-Tiki", öste beröm över filmen, trots att den "vid åtskilliga tillfällen bar...

Visa all press

Om filmen

Kan man segla över Stilla havet på en flotte? Ska man klara det sylvassa korallrevet eller "gå ner"? Dokumentären om den dödsföraktande norska expeditionen fick en Oscar.

"Nej!! Det är fel!! Det är fullständigt fel!!" Polynesierna härstammar inte från sydamerikanska indianer bara för att några skulpturer liknar varandra. De kan inte ha tagit sig över Stilla Havet, för de hade inga båtar. De norska etnologerna var eniga: Thor Heyerdahl hade fel, fel, fel.

På ena halvan av filmduken står välkammade män i slips och kostym. Männen på den andra halvan ser ut som om de ätit planktongröt på några drivande stockar i 101 dagar. Det har de också.

Det var inte många som trodde att de skulle komma hem. En militärattaché lovade besättningen fri whisky livet ut om de lyckades med sin plan: att segla från Peru till Polynesien på en flotte av balsaträ. Peruanska marinsoldater hjälpte till att bygga henne, och när "Kon-Tiki" sjösattes (döpt med kokosmjölk) krävde marinchefen ett intyg på att det inte var deras fel om alla drunknade.

Fem norrmän och en svensk skulle ta sig över Stilla havet, en sträcka lika lång som från Island till Etiopien och tillbaka igen, på en farkost av nio hopsurrade stockar – och filma hur det gick. Papegojan blåste bort, men annars gick det bra. 
Det är svårt att säga vilka bilder som är mest skrämmande; de där en tjugo meter lång valhaj med sextusen tänder kommer rakt mot flotten eller de där en norrman dricker lymfvätska ur en fisk. Att se två glada amatörer upptäcka hur snabbt flotten avlägsnar sig när man inte har bundit fast gummibåten man sitter i, är inte heller lugnande.

Man släpper rodret och litar på vinden och strömmarna. Heyerdahl är filmens speaker och beskriver hur trivsamt de har det, med modellbyggen och etnologiska uppslagsböcker och en skrivmaskin. Varje morgon tar kocken stekpannan och samlar flygfiskar som landat på däcket. Man äter allt från haj till snäcksoppa. Men två av männen får inte ta av de andras plankton, och när resten av besättningen får klubbad flasknosdolfin (den heter så på norska) får de nötter och rötter istället. Deras mat ligger i pappkartonger överdragna med asfalt mot vätan och rullade i sand för att inte klibba. De är försökspersoner: klarar man sig utan levande föda, eller behöver man dolfin?

Idén med jollen, stor som en luftmadrass och med paddlar som tändstickor, är att kunna ta avståndsbilder. Man turas om att filma, och skildringen av vardagen ombord – där allt handlar om fisk – är levande. Men det verkligt fascinerande är att upphovsmännen genom att lägga så stor vikt vid att vi förstår exakt hur flotten är konstruerad, gör oss våldsamt engagerade i allt som händer med den till sjöss. Man behöver inte vara lättsuggererad för att tro att man är med ombord. Och bygga flottar kan man också.

Männen gör en dykbur av en fruktkorg, och roar sig med att titta på fiskar. Det är så lugnt att kocken somnar och lådan med spritköket börjar brinna. Någon skriver med bläcket i en bläckfisk. Men så är stormen över dem, och när "Kon-Tiki" är på väg mot ett sylvasst korallrev ger man en radioamatör i Nya Zeeland instruktioner: har han inte hört av dem på 36 timmar ska han kontakta den norska ambassadören i Washington och säga att de "gått ner".

Heyerdahls bok "Expedition Kon-Tiki" (1949) var en succé, och nu öste man beröm över filmen. Produktionsbolagets roll framhävdes. Stockholms-Tidningens Robin Hood (Bengt Idestam-Almquist) utnämnde regissören och producenten Olle Nordemar till filmens bragdman nr två och skrev: "Det finns i våra dagar en trollapparat, ett tekniskt under, den 'optiska printern', som i talangfulla händer kan göra biofilm av de hopplösaste celluloidstumpar. Det existerar bara en optisk printer i Europa, och den ägs av Artfilm, Lennart Bernadottes och Nordemars bolag. Och Nordemar förstorade smalfilmen till normalbilder, han tog hand om det vrakade godset – minst 1 ton – han utnyttjade stillbilder, lät rita kartor med rörliga figurer och komponera en film, mer levande, slående, spännande och roande än de flesta inspelade ateljéfilmer."

Kon-Tiki fick en Oscar för bästa dokumentärfilm.

Nina Widerberg (2017)

Titlar

Originaltitel
Svensk premiärtitel
Samproduktionstitel
Distributionstitel
Alternativtitel
Söktitel

Filmteam

Regi
Producent
Musik
Klippning
Ljudtekniker
Animation
Redigering
Kommentarförfattare
Biträdande fotograf
Kameraman
Musikarrangör
Mixning
Speaker

Medverkande

Thor Heyerdahl medlem av besättningen på Kon-Tiki
Herman Watzinger medlem av besättningen på Kon-Tiki
Erik Hesselberg medlem av besättningen på Kon-Tiki
Knut Haugland medlem av besättningen på Kon-Tiki
Torstein Raaby medlem av besättningen på Kon-Tiki
Bengt Danielsson medlem av besättningen på Kon-Tiki

Bolag

Produktionsbolag Artfilm AB (Sverige)
Thor Heyerdahl (Norge)
Distributör i Sverige (35 mm) AB Sandrew-Bauman Film
Laboratorium AB Film-Labor

Handling

Den norske forskaren Thor Heyerdahl redogör i en studio för expeditionens syfte och presenterar sina norska färdkamrater. Arkeologiska fynd, överensstämmelser mellan växtarter och legender från äldre indiankulturer har lett Heyerdahl till teorin att den polynesiska övärlden befolkats från öster av sjöfarande sydamerikanska civilisationer; såväl passadvindarna som Humboldtströmmen måste styra farkoster väster ut över havet. Spanska dokument från 1500-talet beskriver hur indianerna i Peru kunde bygga havsgående flottar av balsaträ, utrustade med segel och åror och i stånd att bära femtio man och tre hästar.

Utgående från dessa källor och med användning av kvarlevande folklig hantverkstradition låter Heyerdahl bygga en liknande farkost för att övertyga sina kritiker om att människor med enkla tekniska hjälpmedel kunnat segla över Stilla havet mot väster. Bilden av solguden Kon-Tiki, som enligt peruansk sägen en gång försvann ut över havet, pryder seglet.

Den 28 april 1947 bogseras den färdigutrustade flotten ut ur Callaos hamn av peruanska marinen. Sedan styråran surrats sköter sig flotten så gott som själv. Med en fart av åtta mil per dygn förflyttar den sig så snabbt att det visar sig riskabelt att lämna den; vid ett tillfälle orkar två män med nöd inhämta flottens försprång sedan de givit sig ut i den medföljande gummibåten. Flottens balkar hålls enbart samman av rep som regelbundet måste inspekteras trots den ständiga närvaron av hajar. Andra faror är lekande valar. Den mest skräckinjagande fisk man får besök av är en valhaj, längre än hela flotten och försedd med tretusen tänder i vardera käkhalvan. Under hela färden undgår man dock direkta angrepp.

Besättningen lider inte brist på proviant. Flotten omges av mängder av fisk. Flygfiskar landar på däck under natten och förvandlas till kost på dagarna. Fiskarnas lymfvätska visar sig vara ett värdefullt färskvattentillskott.

Efter 93 dygn och 8000 kilometer siktar man för första gången land. Men de farliga reven runt öarna hindrar en omedelbar landsättning. Slutligen lyckas man på 101:a dygnet -- den 7 augusti -- med hjälp av vågor och tidvatten stranda flotten på ett rev i närheten av ön Raroia utanför Sällskapsöarna. Den lyckligt genomförda havsexpeditionen firas tillsammans med öbefolkningen, landningsatollen döps till Kontikion och en kokospalm planteras till åminnelse. Man lyckas också rädda en sjuk pojke till livet genom att utföra en radiodirigerad huvudoperation.

Censur / granskning

Censurnummer 76384
Datum 1949-12-28
Åldersgräns Barntillåten
Originallängd 2105 meter
Kommentar Speltid: 77 minuter. Aktlängder: 0, 0, 0, 0.


Censurnummer 76384
Åldersgräns Barntillåten


Tekniska fakta

Bildformat 1.37:1
Ljudtyp Ljud
Ljudsystem Optisk mono
Färgtyp Svartvit
Bärare 35 mm
Hastighet 24
Längd i meter 2105 meter
Längd i minuter 77 min
Akter 4 rullar


Kommentarer

Pressreaktion Svensk filmografi

Pressen i sin helhet, förberedd på expeditionens äventyr genom den året innan utgivna bestsellerboken "Kon-Tiki", öste beröm över filmen, trots att den "vid åtskilliga tillfällen bar spår av de besvärliga omständigheter under vilka den upptagits" (DN). Enkelheten och amatörmässigheten i bilderna ansågs förstärka känslan av autentisk närvaro; man kände att expeditionen uträttat "en forskningsbragd, som talar till vår fantasi starkare än hundratals konstruerade intriger" (MT).

Artfilms insats framhävdes av flera recensenter. Signaturen Robin Hood i StT utnämnde Olle Nordemar till filmens bragdman nr 2 och skrev: "Det finns i våra dagar en trollapparat, ett tekniskt under, den 'optiska printern', som i talangfulla händer kan göra biofilm av de hopplösaste celluloidstumpar. Det existerar bara en optisk printer i Europa, och den ägs av Artfilm, Lennart Bernadottes och Nordemars bolag. Och Nordemar förstorade smalfilmen till normalbilder, han tog hand om det vrakade godset -- minst 1 ton -- han utnyttjade stillbilder, lät rita kartor med rörliga figurer och komponera en film, mer levande, slående, spännande och roande än de flesta inspelade ateljéfilmer."

I några kommentarer påpekades att filmen på grund av besättningens arbetsuppgifter i farans stund fått en alltför idyllisk karaktär. "Inte en enda gång", skrev Lill i SvD, "snuddade ledaren vid den självklara sanningen, att de sju [egentligen sex! männen på flotten satte sina liv på spel, att de tog tusen risker och obekanta faror med i beräkningen. Och han förklarar i den berättande texten mycket kallt, att under den värsta stormen på havet -- som varade i fem dygn -- hade man annat att göra än filma." Sådana scenerier kunde åskådarna lätt själva föreställa sig, menade dock Lill och förutspådde att Kon-Tikifilmen skulle "segla för förliga passadvindar ut över världens biodukar till glädje för ung och gammal, man och kvinna".

Aftonbladets Filmson var något mindre säker på vilket kön filmen mest skulle attrahera: "Olle Nordemar har med kärleksfull omsorg och teknisk skicklighet plockat fram och understrukit poängerna i en ofta ganska primitiv amatörfilm och slutresultatet står sig även vid jämförelse med ett dramatiskt arrangemang som Hitchcocks Livbåt. Åtminstone om man inte till varje pris måste ha en brud och en slutkyss. Detta är en film som antagligen många moderliga kvinnor och beundrande flammor kommer att acceptera som en film för män om män."

Kommentar Svensk filmografi

Den ca 40 fot långa Kon-Tikiflotten var byggd av 18 tjocka, nyhuggna balsastammar, 9 längsgående och 9 tvärgående, sammanhållna av hamprep, en teknik indianerna i Peru använt redan på 200-talet. Däcket och hyddan var av bambu, medan masten, styråran och dess fäste var av hårdare träslag. Spik eller metalltråd utnyttjades ej. Inga skjutvapen medfördes men expeditionen förfogade över en mindre radiosändare. Med den kunde man upprätta kontakt med radioamatörer på kontinenterna runt Stilla havet. Vid strandningen på det polynesiska revet slogs flotten delvis sönder. En replik byggdes och placerades i ett museum utanför Oslo där den blivit ett turistmål.

Besättningen under Heyerdahls (1914-2002) ledning bestod av fyra norrmän och en svensk i åldern 26-32 år. Svensken, sociologen och etnografen Bengt Danielsson (1921-1997), hade enligt Heyerdahl "kommit paddlande på Amazonfloden" och bett att få följa med. Danielsson återvände senare till Sällskapsöarna och skrev bl.a. den på Tahiti och Raroia filmade barnboken "Villervalle i Söderhavet" (1968).

Av norrmännen var Herman Watzinger (1910-1986) ingenjör och hjälpte till med konstruktionen av flotten. Erik Hesselberg (1914-1972) var en sjövan konstnär som utförde positionsbestämmelser under färden. Knut Haugland (1917-2009) och Torstein Raaby (1920-1964) hade under andra världskriget deltagit i kampen mot tyskarna i det ockuperade Norge och var utbildade radiotelegrafister.

Såväl i Stockholm som Oslo blev biografpremiärerna stora evenemang, vid vilka Heyerdahl kunde hälsa representanter för kungahus och akademisk forskning välkomna. Filmupptagningarna på ca 2600 m smalfilm - från början endast avsedda för vetenskaplig dokumentation - visade sig i redigerat skick ha en betydande publik dragningskraft. I Amerika gick filmen oväntat bra och vid Oscars-utdelningen 30.3.1952 kunde Olle Nordemar hämta en statyett för "bästa dokumentärfilm 1951". Flera andra internationella utmärkelser tillföll filmen.

Thor Heyerdahl företog efter Kon-Tikiexpedi!tionen flera havsfärder för att visa att folken kring de stora flodsystemen (Nilen, Eufrat-Tigris) i Afrika och Främre Asien kunde upprätta förbindelser över oceanerna.

Papyrusbåten "Ra", byggd i Egypten, misslyckades 1969 att ta sig över Atlanten från Afrika, men följande år nådde "Ra II" efter 57 dygn Barbados i Västindien. 1977 lät Heyerdahl i floden Tigris' delta (Irak) bygga ännu en stor vassbåt - "Tigris" - med vilken han tillsammans med en internationell besättning seglade över Indiska oceanen till Djibouti, dit båten ankom i april 1978. Samtliga dessa seglatser har filmats under medverkan av TV-bolag och sänts som program i industriländernas television.

Bland Heyerdahls i Sverige publicerade verk kan nämnas "Expedition Kon-Tiki" (1949), "American Indians in the Pacific - the theory behind the Kon-Tiki expedition" (1952), "Aku-Aku. Påsköns hemlighet" (1957), "Expedition Ra" (1970) och "Fatuhiva: tillbaka till naturen " (1975).

Inspelning

(Kon-Tikis färd) 1947-04-28 1947-08-07
1947 1949
AB Sandrew-Ateljéerna Stockholm Sverige (ateljé)
Callao Peru
Raroia Franska Polynesien

Visningar

Sverigepremiär 1950-01-13 Grand Stockholm Sverige 77 min
Urpremiär 1950-01-13 Grand Stockholm Sverige 77 min
Annan visning 1950-02-13 Colosseum Oslo Norge 77 min
TV-visning 1961-12-25 Sverige 74 min
1964-12-27 Sverige 74 min
1971-03-05 TV1 Sverige 74 min
Festivalvisning 2013-01-26 Haga 1 Göteborg Sverige 77 min Göteborg International Film Festival, 2013. Nordiskt ljus.
2013-02-03 Haga 1 Göteborg Sverige 90 min Göteborg International Film Festival. Nordiskt ljus.
Cinemateksvisning, arkivkopia 2013-11-06
Cinemateksvisning 2017-11-19 Filmhuset Stockholm Sverige

Musikstycken

Originaltitel Flickan i Havanna
Kompositör Horatio Richmond Palmer
Textförfattare Evert Taube (1921)
Arrangör Evert Taube (musikbearbetning 1921)


Originaltitel Per Spelman


Utmärkelser

Academy Award of Merit (Oscar) Hollywood 1951 Olle Nordemar (bästa dokumentärfilm)
Pris 1951 (Beverly Canon Theatre Award för mest populära film)
Minns ni? (1993) Citat ingår från Kon-Tiki (1950)
Raroia : Den lyckliga ön (1997) Kon-Tiki (1950)

Ämnesord

Dokumentärfilm
Etnografi
Flotte
Hajar
Latinamerika
Operationer
Peru
Polynesien
Stilla Havet
Valar
Vetenskapliga expeditioner

Bestånd Film

Uppgifterna här avser filmmaterial i Svenska Filminstitutets arkiv. Arkivets bestånd tillgängliggörs på begäran främst för forskning, andra filmarkiv och rättighetsinnehavare. Vid frågor kontakta filmarkivet@filminstitutet.se

Typ Kopia
Materialbas Acetat
Bärare 35 mm


Typ Kopia
Materialbas Acetat
Bärare 35 mm


Typ Kopia
Materialbas Acetat
Bärare 35 mm


Typ Duplikatpositiv
Bärare 35 mm


Typ Duplikatpositiv
Bärare 35 mm
Längd i meter 2105


Typ Digitalt ljud
Bärare WAV


Typ Digitalt ljud
Bärare WAV


Typ Digitalt visningsmaterial
Bärare DCP


Typ Digitalt arkivmaterial
Bärare MAP


Typ Digitalt arkivmaterial
Bärare MAP


Typ Digitalt arkivmaterial
Bärare MAP


Typ Digitalt visningsmaterial
Bärare ProRes


Typ Digitalt visningsmaterial
Bärare H264


Bestånd Affischer

Uppgifterna här avser material i Svenska Filminstitutets arkiv. Vid frågor kontakta Bild- och affischarkivet, bildarkivet@filminstitutet.se

Storlek Cirka 70 x 100 cm
Antal exemplar 2
Affischtitel Filmen om KON-TIKI Det fantastiska sjöäventyret 8000-kilometersfärden över Stilla havet på en flotte
Tryckeri Ljunglöfs


Storlek Mindre än 40 x 75 cm
Antal exemplar 2
Affischtitel KON-TIKI En film av Thor Heyerdahl, redigerad av Olle Nordemar om vår tids djärvaste sjöäventyr.
Tryckeri Ewes O.B. -tryck


Bestånd Arkivalier

Uppgifterna här avser material i Svenska Filminstitutets arkiv. Vid frågor kontakta Biblioteket, biblioteksexpeditionen@filminstitutet.se

Typ Pressklipp


Bestånd Manuskript

Uppgifterna här avser material i Svenska Filminstitutets arkiv. Vid frågor kontakta Biblioteket, biblioteksexpeditionen@filminstitutet.se

Typ Dialoglista
Omfång 24 s. + 1 s. produktionsuppgifter.
Språk Svenska


Typ Kringmaterial
Språk Svenska


Bestånd Stillbild

Uppgifterna här avser material i Svenska Filminstitutets arkiv. Vid frågor kontakta Bild- och affischarkivet, bildarkivet@filminstitutet.se

Svartvitt papper SET
Album Nej


Bestånd PR-material

Typ Program/Reklamtryck
Språk Svenska


Typ Program/Reklamtryck
Språk Danska


Typ Program/Reklamtryck
Språk Norska



Relaterat

    Kontakta redaktionen

    Har du frågor om Svensk Filmdatabas eller är det någon uppgift på den här sidan som inte är korrekt eller som saknas? Hör i så fall gärna av dig till oss på redaktionen. Obs! Vi vet inte om det går att få tag på en film för att se den, så fråga oss inte om det, men testa däremot gärna knappen Hitta filmen som du hittar längst upp i högra hörnet på alla databasens filmsidor.

    Vad gäller det?