Grundfakta

Media (3 st)

Originaltitel Sommarlek
Filmtyp Långfilm
Kategori Spelfilm
Form Animerad
Regi
Manus
Förlaga
Produktionsland
Produktionsbolag
Utmärkelser
Åldersgräns Tillåten från 15 år
Dialogspråk
Sverigepremiär 1951-10-01

Medverkande

Maj-Britt Nilsson
Marie, balettdansös

Birger Malmsten
Henrik, student

Alf Kjellin
David Nyström, journalist på tidningen Året Om, Maries fästman

Annalisa Ericson
Kaj, balettdansös

Georg Funkquist
farbror Erland

Stig Olin
balettmästare

Visa alla medverkande

Handling

Det är en solig höstdag i Stockholm. På Operan förbereds generalrepetition på baletten "Svansjön". Den unge journalisten David Nyström gör ett fåfängt försök att ta sig förbi...

Visa hela handlingen

Press

"Det är en annan Bergman än den man vant sig vid som här möter upp," skrev Robin Hood i StT. "Densamme och dock en annan. Det finns ingenting 'konstigt' i filmen, ingenting av det Hasse...

Visa all press


Relaterat

Boka filmen

Den här filmen finns i Filminstitutets distribution och finns tillgänglig att boka på dcp för visning på biograf. Filmerna bokas för slutna och öppna visningar till fasta priser

Boka film i Filminstitutets biografdistribution

Titlar

Originaltitel
Svensk premiärtitel
Internationell titel
Distributionstitel
Manustitel
Dvd-titel i Sverige

Filmteam

Regi
Manus
Produktionsledare
Foto
Musik
Arkitekt
Klippning
Ljudtekniker
Scripta
Scenario
Inspicient
B-foto
Stillbildsfoto
Musikarrangör
Orkesterledare
B-ljud
Mixning
Animation, sekvens

Medverkande

Maj-Britt Nilsson Marie, balettdansös
Birger Malmsten Henrik, student
Alf Kjellin David Nyström, journalist på tidningen Året Om, Maries fästman
Annalisa Ericson Kaj, balettdansös
Georg Funkquist farbror Erland
Stig Olin balettmästare
Mimi Pollak fru Calwagen, Henriks faster
Renée Björling tante Elisabeth
Gunnar Olsson prästen
- Ej krediterade:
Douglas Håge Nisse, vaktmästare på teatern
John Botvid Karl, vaktmästarbiträde
Julia Cæsar Maja, påkläderska
Carl Ström Sandell, scenmästare
Torsten Lilliecrona Ljus-Pelle, ljusmästare
Ernst Brunman kapten på skärgårdsbåt
Olav Riégo sjukhusläkaren
Fylgia Zadig sjuksköterskan
Eskil Eckert-Lundin orkesterledare på teatern
Emmy Albiin farbror Erlands trotjänarinna
Carl-Axel Elfving budet med paket till Marie
Sten Mattsson hoppilandkalle på skärgårdsbåten
Marianne Schüler balettdansös
Gösta Ström Karlsson, inspicient på teatern
Monique Roeger balettdansös
Gerd Andersson balettdansös
Göte Stergel dansare i pas de deux ur Svansjön
Gun Skoogberg stand-in för Maj-Britt Nilsson i dansscenerna
Kungliga operans balett balettdansare

Bolag

Produktionsbolag AB Svensk Filmindustri
Distributör i Sverige (35 mm) AB Svensk Filmindustri 1951
Stiftelsen Svenska Filminstitutet 1994
Distributör i Sverige (DCP) Stiftelsen Svenska Filminstitutet 2017
Distributör i Sverige (DVD) SF Home Entertainment 2005
Laboratorium AB Svensk Filmindustris filmlaboratorium
Smink Firma Carl M. Lundh AB

Handling

Det är en solig höstdag i Stockholm. På Operan förbereds generalrepetition på baletten "Svansjön". Den unge journalisten David Nyström gör ett fåfängt försök att ta sig förbi sceningångens vaktmästare i avsikt att träffa prima ballerinan Marie, som han är tillsammans med. Vid tillfället anländer ett paket till Marie.

Paketet innehåller en dagbok. Den skrevs en sommar tretton år tillbaka i tiden av en nybliven student, Henrik, som Marie träffade och förälskade sig i. Då var hon bara femton år.

På grund av ett tekniskt fel måste balettrepetitionen uppskjutas till kvällen. Marie lämnar teatern och stöter ihop med David; han har väntat på henne. Hon föreslår att de skall gå hem till henne, men David kan inte för tidningsarbetets skull och på kvällen, då David vill, måste Marie vara tillbaka på teatern. De skiljs bittra och missmodiga.

Promenerande längs kajen beslutar sig Marie att ta en båt till skärgården. Färden blir en resa i minnenas värld. Den sommaren hon mötte Henrik stod hennes beskyddare Farbror Erland i kulissen och väntade på henne. Men också Henrik, ensam och blyg, ett skilsmässobarn med studierna bekostade av en barnlös, känslokall faster. På skärgårdsbåten kommer hon och Henrik i samspråk.

Så inleds deras bekantskap. Om somrarna bor hon hos Farbror Erland och Tante Elisabeth; de har tagit hand om henne efter moderns död. Henrik vistas inte långt därifrån på en annan ö. Farbrodern vill göra henne till sin älskarinna. Marie tar hans närmanden från den lekfulla sidan. Det är Henrik hon fäster sig vid, och en kväll då Erland halvt berusad berättat om sin dyrkan av Maries mor, en firad skådespelerska, hur hon en gång dansade ensam för honom, tar Marie Henrik till sig i sin kammare och de tillbringar natten tillsammans. En tid av skimrande sommardagar följer, då de lever i den första stora kärlekens tecken.

När Marie går av båten vid landstället råder grå höststämning. En spökfigur passerar; det är Henriks faster. I den övergivna skärgårdsvillan finner hon Erland. Det framgår av deras samtal att de haft ett förhållande och att farbrodern sänt henne dagboken.

Åter i sina minnen kommer Marie ihåg hur Henrik en gång lämnade henne, sårad över att inte ha någon del i hennes karriär. Hon söker honom och träffar fastern i sällskap med en präst. Fastern uttalar sig föraktfullt om Henrik och hans far, påstår sig lida av cancer men lovar att överleva dem alla, också Henrik. Marie och Henrik försonas och tillbringar en tid av lycka i lekstugan vid sjön, där Marie huserat många somrar som barn.

Sommaren lider mot sitt slut. Det börjar bli höst i luften. Marie grips av en obestämd ångest. En dag hoppar Henrik från badklippan på ett ställe där det är grunt. Han skadar sig svårt och dör på sjukhus. Erland tar hand om dagboken då han i sällskap med Marie lämnar den döde.

Maries tro på livet har krossats. Förlamad i sina känslor och ensam med sin sorg ger hon sig åt farbrodern. Han tar henne med på en utlandsresa.

Den tillfälliga ledigheten från arbetet har löpt ut. Marie är tillbaka i sin loge. David kommer på besök mitt under ett personligt samtal mellan Marie och balettmästaren om de ögonblick då människan varken vågar leva eller dö och om konstens disciplin som överlevandets enda beständiga princip. David känner sig utanför och finner inte de rätta orden. Marie är trött och säger att hon vill göra slut, men när hon kör iväg David kallar hon honom Henrik, och han får med sig dagboken som nattlektyr för att de sedan skall kunna talas vid "riktigt, för första gången".

Premiären på baletten blir en succé. David finns där, väntande på henne. Hon ser att han börjar förstå vem hon är och att på andra sidan av den djupa sorgen finns det en möjlighet för dem att leva tillsammans. Lyckligt låter hon sig omfamnas.

Censur / granskning

Censurnummer 78574
Datum 1963
Åldersgräns Tillåten från 15 år
Originallängd 2610 meter
Kommentar Aktlängder: 560-600-525-495-430 = 2610 meter - 95 minuter. Aktlängder: 560, 600, 525, 495, 430.


Censurnummer 78574
Datum 1952
Åldersgräns Tillåten från 15 år
Originallängd 2610 meter
Kommentar Aktlängder: 560-600-525-495-430 = 2610 meter - 95 minuter. Aktlängder: 560, 600, 525, 495, 430.


Censurnummer 78574
Datum 1951-04-02
Åldersgräns Tillåten från 15 år
Originallängd 2635 meter
Kommentar Kopiorna klipptes ned av bolaget till 2610 meter. Granskningskopians aktlängder: 560-565-570-495-445 = 2635 meter - 96 minuter. Kopiornas aktlängder: 560-600-525-495-430 = 2610 meter - 95 minuter. Aktlängder: 560, 565, 570, 495, 445.


Tekniska fakta

Bildformat 1.37:1
Ljudsystem AGA-Baltic
Bredd 35 mm
Hastighet 24
Längd i meter 2610 meter
Akter 5 rullar


Kommentarer

Pressreaktion Svensk filmografi

"Det är en annan Bergman än den man vant sig vid som här möter upp," skrev Robin Hood i StT. "Densamme och dock en annan. Det finns ingenting 'konstigt' i filmen, ingenting av det Hasse Ekman på sista tiden roat sig med att parodiera. (-) I Sommarlek har Bergman gjort en 'vanlig' film, tekniskt lik andra länders toppfilmer. Och man kan konstatera att han behärskar den 'vanliga' tekniken lika bra som vilken som helst berömd utländsk regissör. De rätta bilderna på de rätta platserna -- och vilka bilder! Gunnar Fischers foto står på höjden av svensk filmfotograferingskonst."

Samma syn på filmen som uttryck för bergmansk "nyenkelhet" gav A Gunnar Bergman i AT: "Så som filmen nu framträder är den hans mognaste och mest balanserade. Han har avstått från demonin och alla bullrande effekter och berättar lugnt, ja stillsamt, den vemodiga lilla historien om ett sommaräventyrs märken i en ung kvinnas själ. Där finns en ton av enkel vardaglighet över såväl händelseförloppet som personerna vilken hittills varit Ingmar Bergman främmande. Att han äntligen nått fram till den är en stor artistisk vinning."

Kritikerna fäste sig genomgående vid bildberättelsens skönhet. "Om man säger att det mesta är så vackert att det gör ont så gör man rättvisa åt Ingmar Bergmans intentioner såsom de manifesterar sig i Gunnar Fischers mörkt glittrande foto", skrev signaturen Filmson i AB och Lill (SvD) talade om "ett sinnesbetagande stämningsmåleri": "Intensivare och vackrare i bild och ljud kan det helt enkelt inte göras! Ung kärlek och svensk sommar med allt vad det innebär av brusande livsglädje och milt böljeplask, av hektisk utlevelse och solhetta -- hela tiden med ängslan på botten, ängslan för döden och det okända, för hösten och mörkret -- har fångats i en rapsodi utan motstycke hittills i Ingmar Bergmans produktion."

Med några reservationer lovordades Maj-Britt Nilssons och Birger Malmstens spel. "Outsägligt ljuv" (AB), "sällsamt kongenial med sin roll, löper lätt utefter sitt rika konstnärliga mänskliga register" (Mauritz Edström i Arbetaren), "Hon är här en verkligt stor skådespelerska med en lyster som är ovanlig inom svensk film" (DN), "en glänsande prestation i en önskeroll som kunde eller skulle ha mördat de flesta -- och mera erkända förmågor -- men som hon klarar med en enastående suveränitet" (Harry L Schein i BLM), löd de mest entusiastiska omdömena om huvudrollsinnehavarinnan. Om samspelet med Malmsten skrev AT att "det är en självklar omedelbarhet över deras aktion som är helt betagande".

Kritiska synpunkter fanns. De riktade sig bl a mot skildringen av "de gamla", som enligt Nils Beyer i MT avsåg "att verka skrämmande men endast blir tomma schabloner". Carl Björkman (DN) och Harry Schein fann typiska Bergmankonstruktioner "av precis det slag som Ingmar Bergman alltid roar sig med att sätta in, också sin vänligt sinnade publik till förtret" (DN).

Till förtretligheterna räknade Björkman "en kuriös präst", som verkade tagen ur en sekelskiftesroman, och "en ful gubbe, Georg Funkquist, (-) så skrämmande i sin halt oljiga farbroderlighet att man inte ett ögonblick tror på att en klyftig ung flicka som filmens Marie ska reflektera på att ge sig i lag med honom".

Schein undrade om Bergmans djävul kanske var "en signaturmelodi, ett spekulativt försök att skapa en egen mytologi, ett cyniskt ockrande på publikens längtan att känna igen sig när den ser något annat".

Staffan Tjerneld (Expr) tyckte i en kort, övervägande negativ recension att Bergmans figurer var "monologmänniskor med författarens skrivbord som enda fotfäste" och att det psykologiska förloppet därigenom blev "oklart och lika meningslöst som den historia han berättar".

Lill (SvD) ogillade i en för övrigt positiv recension slutet: "Tyvärr har upplösningen alldeles glidit Bergman ur händerna, den blir långrandig och planlös och det verkar vara halvt i panik han låter det hela sluta med en skymtande ny lycka för Marie vid sidan av en journalistglop, som från början tecknats högst osympatisk. Han gör sin vana trogen många förvånande tvärvändningar i historien, men denna är för svårsmält. Så synd på en filmberättelse med så utomordentliga höjdpartier!"

Kommentar Svensk filmografi

I ett uttalande om filmen (Svensk Filmindustris program, 1951) säger Ingmar Bergman: "Första utkastet ligger väldigt långt tillbaka i tiden. Det var någon sommar strax efter studenten och jag låg sjuk och roade mig med att skriva, bara för nöjes skull och helt avsett för byrålådan. Det skulle bli krig och rädslan inför en synnerligen oviss framtid gjorde väl att man inom sig drog ihop alla ljusa krafter till en kraftig offensiv mot ovissheten och en inte särskilt ljus framtid. Det kom att handla om det bästa som finns: Sommarlovet i skärgården och Den Första Stora Kärleken, två företeelser som var tämligen friska i minnet men redan tycktes oerhört avlägsna, ja upplevda i ett annat och lyckligare liv."

Den nämnda berättelsen, kallad "Mari", skrevs i en latinsk skrivbok, som sedan försvann. När den åter dök upp hade författaren inlett sin filmkarriär och det slog honom att temat kunde bearbetas för film.

Flera manuskriptversioner skrevs, bl a en under namnet "Sentimental resa". "Historien blev mer och mer dramatisk och pärlorna förlorade mer och mer av sin glans -- utan att jag själv märkte det", säger Bergman. "Till slut misströstade jag och satte mig på en kall sten och blev bitter."

Dramatikern Herbert Grevenius, då anställd på SF, hjälpte Bergman att arbeta fram en rensad version som närmare anslöt sig till det ursprungliga temat. Grevenius' insats gällde i huvudsak den berättartekniska konstruktionen och dialogen. Filmen kom dock ej att helt överensstämma med manuskriptet. Detta publicerades i Frankrike 1962 men utan bl a den omarbetade slutscenen.

Inspelningen av filmen pågick i två perioder; från början av april till början av maj 1950 och från slutet av maj till veckan före midsommar, d v s omedelbart före inspelningsstarten för Sånt händer inte här (1950/13).

Elva månader skilde de bägge filmernas premiärer; under den tiden hade den ekonomiska krisen för producenterna lett till inspelningsstopp (1951) och bolagen måste planera distributionen av svenska filmer i lager mer omsorgsfullt.

I filmen identifieras teatermiljön aldrig direkt som Operan i Stockholm, där Bergman då varit regiassistent. Nämnda institution ville ej upplåta sina lokaler för inspelning sedan man läst manuskriptet. Det ansågs ge en kränkande framställning av balettmedlemmarnas personligheter.

Sommarlek visades vid festivalerna i Venedig och Punta del Este 1952. Internationellt uppmärksammad blev filmen dock först sedan Bergman etablerat sig som ledande europeisk filmskapare under senare hälften av 50-talet. Svenska Filmsamfundet gav för 1951 regissören ett hedersdiplom; Maj-Britt Nilsson fick samfundets plakett följande år.

I sin Bergmanbok "Djävulens ansikte" (1965) kallar Jörn Donner filmen "ett stort verk i sin imperfektion"; Bergman har själv uttalat att han efter Sommarlek -- hans nionde film -- för första gången kände att han behärskade filmmediet.

Vid TV-visningen i Sverige (TV2 18.2.1978) skrev filmforskaren Lars Lönroth i Sydsvenska Dagbladet att filmen tillhörde Bergmans "allra bästa" och bl a rönt stark uppskattning av 50-talets unga franska nyavågengeneration kring tidskriften Cahiers du Cinéma. Även om den i slutet av 70-talet tedde sig "lite gammaldags" fick filmen, menade Lönroth, sin vikt genom de karaktäristiska Bergmanmotiv som skymtade fram i den:

"Resan som terapi, som ett medel att komma underfund med sig själv. Konstnärens utsatta situation. Men framför allt: drömmen om den frihet som sommaren med sina smultronställen ger, kopplad med den melankoliska insikt som säger att hösten, mörkret och döden lurar bakom hörnet."

Förlaga

Originaltitel Mari (Berättelse)
Författare Ingmar Bergman


Inspelning

1950-05-24 1950-06-18
1950-04-03 1950-05-04
Filmstaden Råsunda Sverige (ateljé)
Dalarö-Rosenön Haninge Sverige
Godset Sandemar Haninge Sverige
Saltsjöbaden Nacka Sverige
Blasieholmskajen Stockholm Sverige

Visningar

Sverigepremiär 1951-10-01 Röda Kvarn Stockholm Sverige 95 min
TV-visning 1978-02-18 TV2 Sverige 92 min
1995-03-27 Kanal 1 Sverige 92 min
2000-11-16 SVT1 Sverige 92 min
Urpremiär 1951-10-01 Röda Kvarn Stockholm Sverige 95 min
Annan visning 1959 Warszawa Polen
Dvd-release 2005-05-11 Sverige
Cinemateksvisning 2018-03-14 Filmhuset Stockholm Sverige
Annan visning 2018-02-01 Janus Films New York USA
FIAF-visning 2018-03-01 Jerusalem Cinematheque Jerusalem Israel
Utländsk biograf exkl FIAF 2018-08-23 Taipei Golden Horse Film Festival Taipei Taiwan
2018-08-27 Stadtkino Basel Basel Schweiz
2018-07-06 Babylon Berlin Tyskland
2018-07-12 Metropolis Hamburg Tyskland
FIAF-visning 2018-01-21 Cinema Orion Helsinki Finland
Utländsk biograf exkl FIAF 2018-05-08 Kino Metso Jyväskylä Finland
FIAF-visning 2018-08-11 Det Danske Filminstitut Köpenhamn Danmark
2018-02-02 British Film Institute London Storbritannien
2018-04-13 Filmoteca Española Madrid Spanien
2018-12-01 La Cinemathèque québécoise Montreal Kanada
2018-02-11 Norsk Filminstitutt Oslo Norge
Utländsk biograf exkl FIAF 2018-11-25 International Film Festival of Kerala Thiruvananthapuram Indien
2018-12-01 International Film Festival of Kerala Thiruvananthapuram Indien
2018-03-01 VerdensteatrET Pl Tromsø Norge
2018-02-20 CinematekET Pl Trondheim Norge
TV-visning 2018-03-03 SVT2 Sverige

Musikstycken

Originaltitel Svansjön. Svanarnas dans
Kompositör Pëtr Čajkovskij (1877)
Dansare Kungliga operans balett


Originaltitel Svansjön. Pas de deux
Kompositör Pëtr Čajkovskij (1877)
Dansare Gun Skoogberg (stand-in för Maj-Britt Nilsson)
Göte Stergel
Kungliga operans balett


Originaltitel Coppélia ou La fille aux yeux d'émail. Mazurka
Kompositör Léo Delibes (1870)


Originaltitel Nynning
Kompositör Eskil Eckert-Lundin
Sångare Maj-Britt Nilsson


Originaltitel Impromptu, piano, nr 4, op. 66, ciss-moll
Kompositör Frédéric Chopin (1834)


Originaltitel Nötknäpparen. Blommornas dans
Kompositör Pëtr Čajkovskij (1892)
Dansare Gun Skoogberg (stand-in för Maj-Britt Nilsson)


Originaltitel Svansjön. Vals
Kompositör Pëtr Čajkovskij (1877)
Dansare Kungliga operans balett


Utmärkelser

Filmbewertungsstelle (Wiesbaden) Wiesbaden (prädikat: wertvoll)

Ämnesord

Badolycka
Balett/Svansjön
Balettdansös
Cancer
DK Drama
DK Kärlek
Dalarö
Dödsfall
Journalist
Olyckor
Saltsjöbaden
Sandemar
Sorg
Stockholm/Blasieholmen
Stockholm/Operan
Stockholms skärgård
Student
Teatrar

Bestånd Film

Uppgifterna här avser filmmaterial i Svenska Filminstitutets arkiv. Arkivets bestånd tillgängliggörs på begäran främst för forskning, andra filmarkiv och rättighetsinnehavare. Vid frågor kontakta filmarkivet@filminstitutet.se

Typ Kopia
Bredd 35 mm
Längd i meter 2610


Typ Kopia
Materialbas Polyester
Bredd 35 mm
Längd i meter 2601


Typ Kopia
Materialbas Acetat
Bredd 35 mm
Längd i meter 2610


Typ Kopia
Materialbas Polyester
Bredd 35 mm
Längd i meter 2608


Typ Duplikatnegativ
Bredd 35 mm
Längd i meter 2601


Typ Digitalt ljud
Bredd WAV


Typ Digitalt ljud
Bredd WAV


Typ Digitalt visningsmaterial
Bredd DCP


Typ Digitalt arkivmaterial
Bredd MAP


Typ Digitalt arkivmaterial
Bredd MAP


Typ Digitalt visningsmaterial
Bredd ProRes


Bestånd Affischer

Storlek Mindre än 850 x 400
Affischtitel SOMMARLEK


Storlek Mindre än 850 x 400
Affischtitel SOMMARLEK


Storlek Mellan 850 x 700 och 850 x 1100
Affischtitel SOMMARLEK
Tryckeri J. Olsén litogr.anst.


Storlek Mellan 850 x 700 och 850 x 1100
Affischtitel SOMMARLEK
Tryckeri J. Olsén litogr.anst.
Affischdesign Bibi Rösell-Breger


Storlek Mellan 850 x 700 och 850 x 1100
Affischtitel Maj-Britt Nilsson och Birger Malmsten i SOMMARLEK
Tryckeri Fotopress


Storlek Mellan 850 x 400 och 850 x 690
Affischtitel Maj-Britt Nilsson och Alf Kjellin i SOMMARLEK
Tryckeri Fotopress


Storlek Mellan 850 x 400 och 850 x 690
Affischtitel Maj-Britt Nilsson i SOMMARLEK
Tryckeri Fotopress


Storlek Mellan 850 x 400 och 850 x 690
Affischtitel Maj-Britt Nilsson och Birger Malmsten i SOMMARLEK
Tryckeri Fotopress


Storlek Mellan 850 x 400 och 850 x 690
Affischtitel SOMMARLEG
Tryckeri Dyva & Jeppesens bogtryckkeri A/S


Bestånd Manuskript

Typ Inspelningsmanus
Manustitel Sommarleken. En film av Ingmar Bergman.
Omfång 146 s. + 14 s. komplettering löst i ett ex.
Språk Svenska


Typ Dialoglista
Omfång 29 s. Produktionsuppgifter (1 s.) ingår.
Språk Svenska


Typ Dialoglista
Manustitel Summer interlude.
Omfång 24 s. Produktionsuppgifter (1 s.) ingår.
Språk Engelska


Typ Dialoglista
Omfång 25 s.
Språk Spanska


Typ Dialoglista
Omfång 19 s.
Språk Italienska


Bestånd Stillbild

Svartvitt papper SET
Bakombild papper 5
Album Ja


Bestånd PR-material

Typ Program/Reklamtryck


Kontakta redaktionen

Har du frågor om Svensk Filmdatabas eller är det någon uppgift på den här sidan som inte är korrekt eller som saknas? Hör i så fall gärna av dig till oss på redaktionen. Obs! Vi vet inte om det går att få tag på en film för att se den, så fråga oss inte om det, men testa däremot gärna knappen Hitta filmen som du hittar längst upp i högra hörnet på alla databasens filmsidor.

Vad gäller det?