Grundfakta

Media (1 st)

Originaltitel Sköna Helena
Filmtyp Långfilm
Kategori Spelfilm
Regi
Manus
Förlaga
Produktionsland
Produktionsbolag
Åldersgräns Barntillåten
Dialogspråk
Sverigepremiär 1951-12-26

Medverkande

Max Hansen
Menelaus, kung i Arkadien

Eva Dahlbeck
Helena, trojansk skönhetsdrottning

Per Grundén
Paris, prins av Lyrien

Åke Söderblom
Hercules, romersk Secret Service-man

Elisaveta
Läspia, modeexpert på Maison Lejanos

Stig Järrel
Hector, trojansk ambassadör

Visa alla medverkande

Handling

Inklämt mellan Österlandet och Västerlandet ligger det lilla neutrala, sorglösa kungadömet Arkadien. De bägge mäktiga grannarna tävlar om världsherraväldet. Österlandets maktlystne...

Visa hela handlingen

Press

Anders Sandrew satsade ett aktningsvärt kapital för att få chansen att placera operettpublikens idol Max Hansen i sin filmateljé. Offenbachs "Sköna Helena" med gästspelande Hansen som...

Visa all press


Relaterat

Titlar

Originaltitel
Svensk premiärtitel
Distributionstitel

Filmteam

Regi
Manus
Produktionschef
Foto
Musik
Koreograf
Arkitekt
Klippning
Ljudtekniker
Regiassistent
Scripta
Ej inspelat manus
Inspicient
Musikarrangör
Orkester
Dirigent
Sångare
Dekor
Kostymör
Maskör
Smink
Övrig medarbetare
Speaker

Medverkande

Max Hansen Menelaus, kung i Arkadien
Eva Dahlbeck Helena, trojansk skönhetsdrottning
Per Grundén Paris, prins av Lyrien
Åke Söderblom Hercules, romersk Secret Service-man
Elisaveta Läspia, modeexpert på Maison Lejanos
Stig Järrel Hector, trojansk ambassadör
Carl-Gunnar Wingård Calcas, premiärminister i Arkadien
Åke Claesson Marcellus, romersk ambassadör
John Botvid Caro, Menelaus hovlakej
Keve Hjelm Lager Myrten, femte kolonnledare
- Ej krediterade:
Sigge Fürst hovmästare i Fröjdernas Hus
Arne Wirén Achilles, arkadisk befälhavare
Olav Riégo hovmarskalk i pjäsen ''Gudinnornas strid''
Viveka Linder Eris, fe i pjäsen "Gudinnornas strid"
Ullacarin Rydén Juno, gudinna i pjäsen "Gudinnornas strid"
Anne-Marie Lagerborg Venus, gudinna i pjäsen "Gudinnornas strid"
Ann-Marie Wallin Minerva, gudinna i pjäsen "Gudinnornas strid"
Erik Hell slavdrivare på trojanskt galärskepp
Eric von Gegerfelt kapten på galärskeppet
Olle Ekbladh ordningsvakt i Fröjdernas Hus
Ernst Brunman vaktchef hos Menelaus
Gunnel Wadner Esperia, arkadisk slavinna
Ingrid Björk arkadisk slavinna
Jane Antoniazzi arkadisk slavinna
Sigyn Sahlin arkadisk slavinna
Britta Lindmark arkadisk slavinna
Bo Hederström femtekolonnare
Arne Mankowitz femtekolonnare
Björn Palmgren femtekolonnare
Tore Persson femtekolonnare
Kåre Santesson vakt
Gösta Holmström hovmästare i Fröjdernas Hus
Julius Mengarelli dansare i pjäsen ''Gudinnornas strid''
Topsy Håkansson dansös i pjäsen "Gudinnornas strid"
Pat Brown svart städslav på romerska ambassaden
Jimmy Woode svart städslav på romerska ambassaden
James Sharp svart städslav på romerska ambassaden
Sven-Erik Jacobsson Ajaxare
Erik Sundquist Ajaxare
Ulf Qvarsebo en prostituterad kvinna
Olof Huddén tjänsteman
Monica Helmius dansare
Dagny Nilsson dansare
Annika Kreuger dansare
Uno Larsson taxiförare
Christian Bratt gäst i Fröjdernas Hus
Gunwer Bergkvist gäst i Fröjdernas Hus
Kari Sylwan gäst i Fröjdernas Hus
Sten Gester gäst i Fröjdernas Hus
Gösta Prüzelius gäst i Fröjdernas Hus
Alexandros Frangos gäst i Fröjdernas Hus
Hilding Gavle (röst, ej krediterad)

Bolag

Produktionsbolag AB Sandrew-Produktion
Distributör i Sverige (35 mm) AB Sandrew-Bauman Film 1951
Laboratorium AB Film-Labor

Handling

Inklämt mellan Österlandet och Västerlandet ligger det lilla neutrala, sorglösa kungadömet Arkadien. De bägge mäktiga grannarna tävlar om världsherraväldet. Österlandets maktlystne härskare Trojanus har för kort tid sedan tagit flera småriken under sitt "beskydd", senast Lyrien vid Trojanska sjön. Den lyriske prinsen Paris är slagen i bojor och placerad som roddarslav på ett trojanskt skepp. Trojanus har insett att den arkadiska provinsen Thermopyle med sina bergspass bildar en gynnsam utfallsport mot väster och försöker genom intriger på fredlig väg tillskansa sig området. Han har sökt stöd hos Arkadiens rojalistiska parti, vilket bildat en förrädisk femte kolonn.

I Arkadien är man ovetande om planerna. Kung Menelaus förnöjer sig under antaget namn med sin ping-pongpartner, den förtjusande modeexperten Läspia. Bakom kungens rygg har den opportunistiske premiärministern Calchas träffat överenskommelse med Trojanus' ambassadör Hector om ett äktenskap för Menelaus' räkning. Utsedd gemål är den trojanska skönhetsdrottningen Helena. Då kungen underrättas om sitt förestående inträde i det äkta ståndet blir han bestört; utsikten att få en utländsk kvinna vid sin sida och behöva överge Läspia tilltalar honom inte.

Läspia, nu medveten om att hennes vän är ingen mindre än kungen själv men fortfarande förälskad, igångsätter en intrig för att manövrera bort den blivande drottningen. Vid Helenas ankomst tar hon plats som hennes kammartärna. Läspias strävanden stöds av Roms Förenta Stater, som vill förhindra att Trojanus genom giftermålet får makt över den arkadiske kungen. I det senare syftet sänds Secret Service-mannen Hercules till hennes hjälp. Hercules befriar Paris och ett möte ordnas på Fröjdernas Hus mellan Paris och Helena. Det slutar som Läspia och Hercules tänkt sig; Helena blir förälskad i den skönsjungande lyriske prinsen och avvisar kungen. Denne har dock av misstag i samma hus förtärt en kärleksdryck avsedd för Paris och åtrår häftigt Helena.

Trots Helenas kyliga bemötanden av den kärleks!kranke Menelaus pressar Hector henne att gifta sig med kungen. Den trojanske ambassadören är ute efter ett arrendekontrakt på Thermopyle och inför utsikterna till en bröllopsnatt med skönhetsdrottningen skriver Menelaus på då hon förelägger honom dokumentet.

Bröllopsnatten blir emellertid inte av p g a Läspias inträde i sängkammaren och påföljande natt slussar hon dit Paris. Genom att upprepade gånger räkna fötterna i sängen inser Menelaus till sist att hans hustru är otrogen.

Läspias intriger har lyckats. Helena flyr med Paris sedan hon lämnat tillbaka arrendekontraktet. Menelaus fattar äntligen den fara som hotar landet och skickar dels rojalistiska partiets femte kolonn till Österlandet, dels tiotusen soldater till Thermopyle för att försvara provinsen. Helena tvingas avbryta sin flykt för att skriva på en kunglig skilsmässa.

Åter fri kan Menelaus förena sig med Läspia och göra henne till Arkadiens nya drottning.

Censur / granskning

Censurnummer 78798
Datum 1951-05-26
Åldersgräns Barntillåten
Originallängd 2700 meter
Kommentar Aktlängder: 500-500-470-520-575-135 = 2700 m - 99 minuter. Aktlängder: 500, 500, 470, 520, 575, 135.


Tekniska fakta

Bildformat 1.37:1
Ljudsystem AGA-Baltic
Bredd 35 mm
Hastighet 24
Längd i meter 2700 meter
Längd i minuter 99 min
Akter 6 rullar


Kommentarer

Pressreaktion Svensk filmografi

Anders Sandrew satsade ett aktningsvärt kapital för att få chansen att placera operettpublikens idol Max Hansen i sin filmateljé. Offenbachs "Sköna Helena" med gästspelande Hansen som kung Menelaus hade på Operan i Stockholm blivit en stor succé men det politiska filmspex manusparet Edgren-Waldekranz gjort på operetten mottogs -- med ett undantag -- onådigt av stockholmstidningarnas recensenter. Det klagades på stillöshet, brist på inspiration och leklynne och en alltför hård uppknytning till öst-västliga motsättningar.

Att huvudrollsinnehavaren räddade underhållningsvärdet var en spridd åsikt -- "inte utan fasa tänker man på vad detta enkla spex skulle ha kunnat bli utan Max Hansen", skrev bl a signaturen Filmson i AB -- men även Elisaveta fick lovord för en väl demonstrerad, mycket allsidig begåvning. "Hennes Lesbia har verkligen liv, är ett älskvärt och vänligt stycke människa i en operettvärld där flertalet figurer är betänkligt konstgjorda", tyckte DNs kritiker.

Gunnar Oldin i Arbetaren ansåg att "Sandrews mångomtisslade Sköna Helena blivit en blandning av Offenbach och Kravtjenko [rysk avhoppare i USA 1944! och Eva Dahlbeck har den otrevliga uppgiften att i sig förena Ninotchka och Mans kvinna". "Det är f ö", skrev kritikern, "en av dessa fåtaliga filmer med för många gags, anakronismer och infall -- de sliter den röda tråden i stycken och förvandlar helheten till ett lappverk (om också gjord av roliga lappar)".

I DN tog Carl Björkman till hårda ord och kallade verket "en filmoperett med klumpfot": "Tung och oinspirerad lockar den inte till några leenden, knappast till några skratt -- ett och annat gapflabb var vad man hörde från salongen". Efter att ha beskrivit Max Hansen och Elisaveta som filmens tillgångar sammanfattade kritikern: "Över huvud taget är det just spontanitet som saknas i filmen, den är inte lätt, bekymmerslös och glad. Den är en tung fregatt som ideligen ligger i stiltje för slaka segel. Och operettens ljusa sensualism efterlyser man förgäves. Det verkar som om regin intresserat sig långt mer för de fula gubbarna än för de vackra flickorna."

En häftig politisk och estetisk avbasning utförde den kommunistiske riksdagsmannen och chefredaktören i Ny Dag Gustav Johansson (1895-1971): "Nu har t o m gamle Offenbach mobiliserats i Amerikas kalla krig mot fredsrörelsen, vilket ska förbereda det varma kriget mot Sovjetunionen. Det blågula av Max Hansen regerade Arkadien hotas av det farliga östliga Troja, där man tilltalar varann kamrat, där kedjans slavar piskas att sjunga fredssånger som förberedelse till lömska överfall, där gud och kärleken är förbjudna och där man bestrider den lycka och frihet som i väster skapats av marshalldollar." Om styckets publika förtjänster skrev Hjorvard att det verkade amatörteater och han slutade med att dra "en barmhärtighetens slöja över de medverkande i den amerikanska femte kolonnens klumpfotstramp i Offenbachs fjärilslätta operett".

I huvudsak positiv och generös i sina omdömen var filmens enda kvinnliga recensent, signaturen Lill i SvD. Hon menade att Edgren-Waldekranz -- den senare "bärare av det akademiska spexlynnets traditioner" -- "blandat till en alldeles ny operetthandling i den politiska satirens form": "Där finns gott om muntra uppslag, ibland kvicka och frivola, ibland enbart frivola, någon gång litet enkla -- och det slog förstås mest hörbart an vid premiären. Allt serverades i en för våra förhållanden elegant och påkostad ram, där uppfinningsrikedomen dock får ersätta överdådet och de små poängerna den obefintliga massverkan. Men det är verkligen ganska fiffigt gjort och filmen flyter utan skarvar, utan att besväras av den dekorativa apparaten, sångnumren faller osökt och behändigt in i dialogen." Lill var även intagen av Eva Dahlbeck som "grann, statuarisk och vällustig" slösade "sitt starka temperament på den trojanska skönhetsdrottningen, en avlägsen släkting till Ninotchka i denna upplaga".

Kommentar Svensk filmografi

Musikanten och komponisten Jacques Offenbach (1819-1880) föddes i Köln men utbildade sig i Paris, där han fick sitt genombrott som operettmakare. Han skrev ett stort antal verk, varav åtskilliga för sin egen Paristeater. "Orfeus i underjorden" (1860), "Sköna Helena" (premiär på Théâtre des Variétés i Paris 17.12.1864) och "Frihetsbröderna" (1869) har blivit hans mest kända och spelade. Operan "Hoffmans äventyr" (1881) tillhör likaledes den internationella repertoaren och har filmats.

Originalversionen av "Sköna Helena" ansluter sig i huvusak till antik mytologi, vilket innebär att en förklädd Paris i slutscenen enleverar Helena och grekerna inleder Trojanska kriget i syfte att återföra henne. Någon Läspia för kung Menelaus att trösta sig med och sätta på tronen finns inte i operetten.

Manusförfattarna Gustaf Edgren och Rune Waldekranz tillverkade ett spex på det kalla kriget. Arkadiens aningslösa idyll liknade den svenska och landet Lyrien måste hos publikens flertal väckt tankar på de baltiska staterna.

Galärerna, som förde "kamrat" Helena över havet till Menelaus' hov, var svenska frisksportare. De hade i samband med en sportutställning byggt ett vikinga!skepp - "Ormen Friske" - och avsåg att därmed segla till Paris. Skeppet var dock ej sjövärdigt och förliste med besättningen under en storm på Nordsjön efter inspelningen.

Komiska och crazyliknande effekter åstadkoms i filmen bl.a. med hjälp av anakronismer. Läspia var chef för ett modehus och spelade bordtennis i Fröjdernas Hus, där Sigge Fürst agerade överhovmästare i vit frack. Det talades om amerikanska cigaretter och galärerna sjöng Volgasången. Denna behandling av Offenbach togs illa upp av bl a signaturen G J H i Göteborgs-Posten (22.1.1952), som ansåg att upphovsmannen hamnat i rövarhänder och avslutade sin kommentar med ett känt citat: "Om denna pjäs över huvud taget skall anmälas borde det vara för polisen."

Inspelningen av Sköna Helena startade i mitten av maj 1950 och avslutades under första hälften av juli. En arkadisk hamn byggdes runt bryggan vid Stensunds frisksportargård (Trosatrakten); övriga uppställningar snickrades ihop i och utanför Sandrews ateljéer på Gärdet i Stockholm.

För filmprojektets tillkomst måste den populäre danske sångaren och skådespelaren Max Hansen (1897-1961) i hög grad göras ansvarig. Hans gästspel som Menelaus i Kungl. Operans uppsättning av operetten (premiär 28.4.1944) drog fulla hus. Stycket gavs enligt SvD (21.5.1950) 165 gånger. Sköna Helena spelades på Operan av Hjördis Schymberg och Paris av Einar Beyron. Staffan Tjerneld hade gjort pjäsbearbetningen och Harald Garmland ritat dekorer och kostymer.

I Sandrews operettspex framträdde Max Hansen för sista gången i svensk film. Även den svenske filmpionjären Gustaf Edgren (1895-1954), som inlett sin regissörsbana 1922 och iscensatt några av svensk films mest publikkära verk, bland vilka den operettliknande Ryska snuvan (1937/4) avslöjade hans dragning till uppsluppen politisk satir, utförde här sin sista regiuppgift.

Filmen hade annandagspremiär 1951 på ett dussintal orter i landet, förutom Stockholm bl a Eskilstuna (Royal), Falun (City), Kalmar (Centrum), Linköping (Royal), Nyköping (Grand), Nässjö (Saga), Strängnäs (Royal), Trelleborg (Grand), Östersund (Saga).

Förlaga

Originaltitel La Belle Hélène (Operett)
Kompositör Jacques Offenbach
Författare Henri Meilhac
Ludovic Halévy
Libretto Frans Hedberg (svensk översättning)


Inspelning

1950-05-05 1950-07-07
AB Sandrew-Ateljéerna Stockholm Sverige
Trosa skärgård Trosa Sverige
Stensunds brygga Trosa Sverige

Visningar

Sverigepremiär 1951-12-26 Royalo Eskilstuna Sverige 99 min
1951-12-26 Royal Linköping Sverige 99 min
1951-12-26 Aveny Norrköping Sverige 99 min
Urpremiär 1951-12-26 Royal Stockholm Sverige 99 min
1951-12-26 Royal Linköping Sverige 99 min
1951-12-26 Aveny Norrköping Sverige 99 min

Musikstycken

Originaltitel Hovmästarkupletten
Kompositör Jacques Offenbach (1864)
Textförfattare Gustaf Edgren (1951)
Rune Waldekranz (1951)
Sångare Sigge Fürst


Originaltitel Negerkvartetten
Kompositör Stephen C. Foster ("Oh, Susanna")
Textförfattare Gustaf Edgren
Rune Waldekranz
Sångare Pat Brown
Jimmy Woode
James Sharp


Originaltitel Ljuva frihet
Textförfattare Gustaf Edgren (1951)
Rune Waldekranz (1951)
Sångare Per Grundén
Kungliga Operans kör


Originaltitel Femte kolonnens moral
Textförfattare Gustaf Edgren (1951)
Rune Waldekranz (1951)
Sångare Kungliga Operans kör


Originaltitel Ping pong-kupletten
Kompositör Jacques Offenbach ("La Belle Hélène" 1864)
Textförfattare Gustaf Edgren (1951)
Rune Waldekranz (1951)
Sångare Elisaveta (dubbad av ?)


Originaltitel Kärlek måste vi ha
Kompositör Jacques Offenbach ("La Belle Hélène" 1864)
Textförfattare Gustaf Edgren (1951)
Rune Waldekranz (1951)
Sångare Max Hansen
Elisaveta (dubbad av ?)
Kungliga Operans kör


Originaltitel Ajax-kupletten
Kompositör Jacques Offenbach ("La Belle Hélène" 1864)
Textförfattare Gustaf Edgren (1951)
Rune Waldekranz (1951)
Sångare Sven-Erik Jacobsson
Erik Sundquist
Arne Wirén
Carl-Gunnar Wingård
Max Hansen
Kungliga Operans kör


Originaltitel Slavinnornas kör
Kompositör Jacques Offenbach ("La Belle Hélène" 1864)
Textförfattare Gustaf Edgren (1951)
Rune Waldekranz (1951)
Sångare Kungliga Operans kör


Originaltitel Gudinnorna - balett
Kompositör Jacques Offenbach ("La Belle Hélène" 1864)
Dansare Anne-Marie Lagerborg


Originaltitel Ja, ni är så skön
Textförfattare Gustaf Edgren (bearbetning 1951)
Rune Waldekranz (bearbetning 1951)
Arrangör Bertil Bokstedt (1951)
Sångare Max Hansen


Originaltitel Au mont Ida
Kompositör Jacques Offenbach (1864)
Textförfattare Henri Meilhac (fransk text 1864)
Ludovic Halévy (fransk text 1864)
Palle Block (svensk text 1865)
Sångare Per Grundén
Ann-Marie Wallin (dubbad av ?)
Ullacarin Rydén (dubbad av ?)


Originaltitel Från himmelens höjd
Kompositör Jacques Offenbach ("La Belle Hélène" 1864)
Textförfattare Gustaf Edgren (1951)
Rune Waldekranz (1951)
Sångare Per Grundén
Kjerstin Dellert (dubbar Eva Dahlbecks sång)
Kungliga Operans kör


Originaltitel Can-can. Ur Orphée aux enfers
Kompositör Jacques Offenbach (1858)
Dansare kör


Originaltitel Säg Venus ...
Kompositör Jacques Offenbach ("La Belle Hélène" 1864)
Textförfattare Gustaf Edgren (1951)
Rune Waldekranz (1951)
Sångare Kjerstin Dellert (dubbar Eva Dahlbecks sång)


Originaltitel Jag är sköna Helenas man
Kompositör Jacques Offenbach ("La Belle Hélène" 1864)
Textförfattare Gustaf Edgren (1951)
Rune Waldekranz (1951)
Sångare Max Hansen


Originaltitel Det är en dröm
Kompositör Jacques Offenbach ("La Belle Hélène" 1864)
Textförfattare Gustaf Edgren (1951)
Rune Waldekranz (1951)
Sångare Kjerstin Dellert (dubbar Eva Dahlbecks sång)
Per Grundén


Ämnesord

Anakronismer
Antiken
Balett
Cancan
Femte kolonn
Greker
Gudinnor
Intriger/politiska
Kalla kriget
Kostymfilm
Kungligheter
Kärleksdryck
Mytologi/grekisk
Operetter
Otrohet
Satir/politisk
Sköldpadda
Slavar
Spex
Spionage
Stensunds brygga
Stormaktsblock
Trosa skärgård

Bestånd Film

Uppgifterna här avser filmmaterial i Svenska Filminstitutets arkiv. Arkivets bestånd tillgängliggörs på begäran främst för forskning, andra filmarkiv och rättighetsinnehavare.

Typ Kopia
Bredd 35 mm


Typ Kopia
Materialbas Acetat
Bredd 35 mm


Typ Duplikatpositiv
Bredd 35 mm


Bestånd Affischer

Storlek Mellan 850 x 700 och 850 x 1100
Affischtitel SKÖNA HELENA
Tryckeri Ljunglöfs
Affischdesign Walter Bjorne


Storlek Mindre än 850 x 400
Affischtitel SKÖNA HELENA
Tryckeri Robert E. Petersen offset-bogtryck
Affischdesign Walter Bjorne


Storlek Mellan 850 x 400 och 850 x 690
Affischtitel DEN SKONNE HELENE PAA EVENTYR
Tryckeri Dyva & Jeppesens bogtryckkeri A/S


Bestånd Manuskript

Typ Inspelningsmanus
Manustitel En filmoperett till Offenbachs melodier, sammanställd efter historiens senaste forskningsrön. Av Gustaf Edgren och Rune Waldekranz.
Omfång 139 s. + 1 s. personlista.
Språk Svenska


Bestånd Stillbild

Svartvitt papper SET
Bakombild papper 3
Album Ja


Bestånd PR-material

Typ Reklamtryck
Språk Svenska


Typ Program
Språk Danska


Kontakta redaktionen

Har du frågor om Svensk Filmdatabas eller är det någon uppgift på den här sidan som inte är korrekt eller som saknas? Hör i så fall gärna av dig till oss på redaktionen. Obs! Vi vet inte om det går att få tag på en film för att se den, så fråga oss inte om det, men testa däremot gärna knappen Se filmen som du hittar längst upp i högra hörnet på alla databasens filmsidor.

Vad gäller det?