Originaltitel | Sköna Helena |
---|---|
Filmtyp | Långfilm |
Kategori | Spelfilm |
Regi | |
Manus | |
Förlaga |
|
Produktionsland |
|
Produktionsbolag | |
Åldersgräns | Barntillåten |
Dialogspråk |
|
Sverigepremiär | 1951-12-26 |
Max Hansen
Menelaus, kung i Arkadien
Eva Dahlbeck
Helena, trojansk skönhetsdrottning
Per Grundén
Paris, prins av Lyrien
Åke Söderblom
Hercules, romersk Secret Service-man
Elisaveta
Läspia, modeexpert på Maison Lejanos
Stig Järrel
Hector, trojansk ambassadör
Inklämt mellan Österlandet och Västerlandet ligger det lilla neutrala, sorglösa kungadömet Arkadien. De bägge mäktiga grannarna tävlar om världsherraväldet. Österlandets maktlystne...
Anders Sandrew satsade ett aktningsvärt kapital för att få chansen att placera operettpublikens idol Max Hansen i sin filmateljé. Offenbachs "Sköna Helena" med gästspelande Hansen som...
Originaltitel |
|
---|---|
Svensk premiärtitel |
|
Distributionstitel |
|
Alternativtitel |
|
Regi | |
---|---|
Manus | |
Produktionschef | |
Foto | |
Musik | |
Koreograf | |
Arkitekt | |
Klippning | |
Ljudtekniker | |
Regiassistent |
|
Scripta |
|
Ej inspelat manus | |
Inspicient |
|
Musikarrangör | |
Orkester | |
Dirigent | |
Sångare |
|
Dekor | |
Kostymör | |
Maskör | |
Smink |
|
Övrig medarbetare |
|
Speaker |
Max Hansen | Menelaus, kung i Arkadien | ||
Eva Dahlbeck | Helena, trojansk skönhetsdrottning | ||
Per Grundén | Paris, prins av Lyrien | ||
Åke Söderblom | Hercules, romersk Secret Service-man | ||
Elisaveta | Läspia, modeexpert på Maison Lejanos | ||
Stig Järrel | Hector, trojansk ambassadör | ||
Carl-Gunnar Wingård | Calcas, premiärminister i Arkadien | ||
Åke Claesson | Marcellus, romersk ambassadör | ||
John Botvid | Caro, Menelaus hovlakej | ||
Keve Hjelm | Lager Myrten, femte kolonnledare | ||
- | Ej krediterade: | ||
Sigge Fürst | hovmästare i Fröjdernas Hus | ||
Arne Wirén | Achilles, arkadisk befälhavare | ||
Olav Riégo | hovmarskalk i pjäsen ''Gudinnornas strid'' | ||
Viveka Linder | Eris, fe i pjäsen "Gudinnornas strid" | ||
Ullacarin Rydén | Juno, gudinna i pjäsen "Gudinnornas strid" | ||
Anne-Marie Lagerborg | Venus, gudinna i pjäsen "Gudinnornas strid" | ||
Ann-Marie Wallin | Minerva, gudinna i pjäsen "Gudinnornas strid" | ||
Erik Hell | slavdrivare på trojanskt galärskepp | ||
Eric von Gegerfelt | kapten på galärskeppet | ||
Olle Ekbladh | ordningsvakt i Fröjdernas Hus | ||
Ernst Brunman | vaktchef hos Menelaus | ||
Gunnel Wadner | Esperia, arkadisk slavinna | ||
Ingrid Björk | arkadisk slavinna | ||
Jane Antoniazzi | arkadisk slavinna | ||
Sigyn Sahlin | arkadisk slavinna | ||
Britta Lindmark | arkadisk slavinna | ||
Bo Hederström | femtekolonnare | ||
Arne Mankowitz | femtekolonnare | ||
Björn Palmgren | femtekolonnare | ||
Tore Persson | femtekolonnare | ||
Kåre Santesson | vakt | ||
Gösta Holmström | hovmästare i Fröjdernas Hus | ||
Julius Mengarelli | dansare i pjäsen ''Gudinnornas strid'' | ||
Topsy Håkansson | dansös i pjäsen "Gudinnornas strid" | ||
Pat Brown | svart städslav på romerska ambassaden | ||
Jimmy Woode | svart städslav på romerska ambassaden | ||
James Sharp | svart städslav på romerska ambassaden | ||
Sven-Erik Jacobsson | Ajaxare | ||
Erik Sundquist | Ajaxare | ||
Ulf Qvarsebo | en prostituterad kvinna | ||
Olof Huddén | tjänsteman | ||
Monica Helmius | dansare | ||
Dagny Nilsson | dansare | ||
Annika Kreuger | dansare | ||
Uno Larsson | taxiförare | ||
Christian Bratt | gäst i Fröjdernas Hus | ||
Gunwer Bergkvist | gäst i Fröjdernas Hus | ||
Kari Sylwan | gäst i Fröjdernas Hus | ||
Sten Gester | gäst i Fröjdernas Hus | ||
Gösta Prüzelius | gäst i Fröjdernas Hus | ||
Alexandros Frangos | gäst i Fröjdernas Hus | ||
Hilding Gavle | (röst, ej krediterad) |
Produktionsbolag | AB Sandrew-Produktion | ||
---|---|---|---|
Distributör i Sverige (35 mm) | AB Sandrew-Bauman Film | 1951 | |
Laboratorium | AB Film-Labor |
Inklämt mellan Österlandet och Västerlandet ligger det lilla neutrala, sorglösa kungadömet Arkadien. De bägge mäktiga grannarna tävlar om världsherraväldet. Österlandets maktlystne härskare Trojanus har för kort tid sedan tagit flera småriken under sitt "beskydd", senast Lyrien vid Trojanska sjön. Den lyriske prinsen Paris är slagen i bojor och placerad som roddarslav på ett trojanskt skepp. Trojanus har insett att den arkadiska provinsen Thermopyle med sina bergspass bildar en gynnsam utfallsport mot väster och försöker genom intriger på fredlig väg tillskansa sig området. Han har sökt stöd hos Arkadiens rojalistiska parti, vilket bildat en förrädisk femte kolonn.
I Arkadien är man ovetande om planerna. Kung Menelaus förnöjer sig under antaget namn med sin ping-pongpartner, den förtjusande modeexperten Läspia. Bakom kungens rygg har den opportunistiske premiärministern Calchas träffat överenskommelse med Trojanus' ambassadör Hector om ett äktenskap för Menelaus' räkning. Utsedd gemål är den trojanska skönhetsdrottningen Helena. Då kungen underrättas om sitt förestående inträde i det äkta ståndet blir han bestört; utsikten att få en utländsk kvinna vid sin sida och behöva överge Läspia tilltalar honom inte.
Läspia, nu medveten om att hennes vän är ingen mindre än kungen själv men fortfarande förälskad, igångsätter en intrig för att manövrera bort den blivande drottningen. Vid Helenas ankomst tar hon plats som hennes kammartärna. Läspias strävanden stöds av Roms Förenta Stater, som vill förhindra att Trojanus genom giftermålet får makt över den arkadiske kungen. I det senare syftet sänds Secret Service-mannen Hercules till hennes hjälp. Hercules befriar Paris och ett möte ordnas på Fröjdernas Hus mellan Paris och Helena. Det slutar som Läspia och Hercules tänkt sig; Helena blir förälskad i den skönsjungande lyriske prinsen och avvisar kungen. Denne har dock av misstag i samma hus förtärt en kärleksdryck avsedd för Paris och åtrår häftigt Helena.
Trots Helenas kyliga bemötanden av den kärleks!kranke Menelaus pressar Hector henne att gifta sig med kungen. Den trojanske ambassadören är ute efter ett arrendekontrakt på Thermopyle och inför utsikterna till en bröllopsnatt med skönhetsdrottningen skriver Menelaus på då hon förelägger honom dokumentet.
Bröllopsnatten blir emellertid inte av p g a Läspias inträde i sängkammaren och påföljande natt slussar hon dit Paris. Genom att upprepade gånger räkna fötterna i sängen inser Menelaus till sist att hans hustru är otrogen.
Läspias intriger har lyckats. Helena flyr med Paris sedan hon lämnat tillbaka arrendekontraktet. Menelaus fattar äntligen den fara som hotar landet och skickar dels rojalistiska partiets femte kolonn till Österlandet, dels tiotusen soldater till Thermopyle för att försvara provinsen. Helena tvingas avbryta sin flykt för att skriva på en kunglig skilsmässa.
Åter fri kan Menelaus förena sig med Läspia och göra henne till Arkadiens nya drottning.
Censurnummer | 78798 |
---|---|
Datum | 1951-05-26 |
Åldersgräns | Barntillåten |
Originallängd | 2700 meter |
Kommentar | Aktlängder: 500-500-470-520-575-135 = 2700 m - 99 minuter. Aktlängder: 500, 500, 470, 520, 575, 135. |
Bildformat | 1.37:1 |
---|---|
Ljudtyp | Ljud |
Ljudsystem | AGA-Baltic |
Färgtyp | Svartvit |
Bärare | 35 mm |
Hastighet | 24 |
Längd i meter | 2700 meter |
Längd i minuter | 99 min |
Akter | 6 rullar |
Anders Sandrew satsade ett aktningsvärt kapital för att få chansen att placera operettpublikens idol Max Hansen i sin filmateljé. Offenbachs "Sköna Helena" med gästspelande Hansen som kung Menelaus hade på Operan i Stockholm blivit en stor succé men det politiska filmspex manusparet Edgren-Waldekranz gjort på operetten mottogs -- med ett undantag -- onådigt av stockholmstidningarnas recensenter. Det klagades på stillöshet, brist på inspiration och leklynne och en alltför hård uppknytning till öst-västliga motsättningar.
Att huvudrollsinnehavaren räddade underhållningsvärdet var en spridd åsikt -- "inte utan fasa tänker man på vad detta enkla spex skulle ha kunnat bli utan Max Hansen", skrev bl a signaturen Filmson i AB -- men även Elisaveta fick lovord för en väl demonstrerad, mycket allsidig begåvning. "Hennes Lesbia har verkligen liv, är ett älskvärt och vänligt stycke människa i en operettvärld där flertalet figurer är betänkligt konstgjorda", tyckte DNs kritiker.
Gunnar Oldin i Arbetaren ansåg att "Sandrews mångomtisslade Sköna Helena blivit en blandning av Offenbach och Kravtjenko [rysk avhoppare i USA 1944! och Eva Dahlbeck har den otrevliga uppgiften att i sig förena Ninotchka och Mans kvinna". "Det är f ö", skrev kritikern, "en av dessa fåtaliga filmer med för många gags, anakronismer och infall -- de sliter den röda tråden i stycken och förvandlar helheten till ett lappverk (om också gjord av roliga lappar)".
I DN tog Carl Björkman till hårda ord och kallade verket "en filmoperett med klumpfot": "Tung och oinspirerad lockar den inte till några leenden, knappast till några skratt -- ett och annat gapflabb var vad man hörde från salongen". Efter att ha beskrivit Max Hansen och Elisaveta som filmens tillgångar sammanfattade kritikern: "Över huvud taget är det just spontanitet som saknas i filmen, den är inte lätt, bekymmerslös och glad. Den är en tung fregatt som ideligen ligger i stiltje för slaka segel. Och operettens ljusa sensualism efterlyser man förgäves. Det verkar som om regin intresserat sig långt mer för de fula gubbarna än för de vackra flickorna."
En häftig politisk och estetisk avbasning utförde den kommunistiske riksdagsmannen och chefredaktören i Ny Dag Gustav Johansson (1895-1971): "Nu har t o m gamle Offenbach mobiliserats i Amerikas kalla krig mot fredsrörelsen, vilket ska förbereda det varma kriget mot Sovjetunionen. Det blågula av Max Hansen regerade Arkadien hotas av det farliga östliga Troja, där man tilltalar varann kamrat, där kedjans slavar piskas att sjunga fredssånger som förberedelse till lömska överfall, där gud och kärleken är förbjudna och där man bestrider den lycka och frihet som i väster skapats av marshalldollar." Om styckets publika förtjänster skrev Hjorvard att det verkade amatörteater och han slutade med att dra "en barmhärtighetens slöja över de medverkande i den amerikanska femte kolonnens klumpfotstramp i Offenbachs fjärilslätta operett".
I huvudsak positiv och generös i sina omdömen var filmens enda kvinnliga recensent, signaturen Lill i SvD. Hon menade att Edgren-Waldekranz -- den senare "bärare av det akademiska spexlynnets traditioner" -- "blandat till en alldeles ny operetthandling i den politiska satirens form": "Där finns gott om muntra uppslag, ibland kvicka och frivola, ibland enbart frivola, någon gång litet enkla -- och det slog förstås mest hörbart an vid premiären. Allt serverades i en för våra förhållanden elegant och påkostad ram, där uppfinningsrikedomen dock får ersätta överdådet och de små poängerna den obefintliga massverkan. Men det är verkligen ganska fiffigt gjort och filmen flyter utan skarvar, utan att besväras av den dekorativa apparaten, sångnumren faller osökt och behändigt in i dialogen." Lill var även intagen av Eva Dahlbeck som "grann, statuarisk och vällustig" slösade "sitt starka temperament på den trojanska skönhetsdrottningen, en avlägsen släkting till Ninotchka i denna upplaga".
Musikanten och komponisten Jacques Offenbach (1819-1880) föddes i Köln men utbildade sig i Paris, där han fick sitt genombrott som operettmakare. Han skrev ett stort antal verk, varav åtskilliga för sin egen Paristeater. "Orfeus i underjorden" (1860), "Sköna Helena" (premiär på Théâtre des Variétés i Paris 17.12.1864) och "Frihetsbröderna" (1869) har blivit hans mest kända och spelade. Operan "Hoffmans äventyr" (1881) tillhör likaledes den internationella repertoaren och har filmats.
Originalversionen av "Sköna Helena" ansluter sig i huvusak till antik mytologi, vilket innebär att en förklädd Paris i slutscenen enleverar Helena och grekerna inleder Trojanska kriget i syfte att återföra henne. Någon Läspia för kung Menelaus att trösta sig med och sätta på tronen finns inte i operetten.
Manusförfattarna Gustaf Edgren och Rune Waldekranz tillverkade ett spex på det kalla kriget. Arkadiens aningslösa idyll liknade den svenska och landet Lyrien måste hos publikens flertal väckt tankar på de baltiska staterna.
Galärerna, som förde "kamrat" Helena över havet till Menelaus' hov, var svenska frisksportare. De hade i samband med en sportutställning byggt ett vikinga!skepp - "Ormen Friske" - och avsåg att därmed segla till Paris. Skeppet var dock ej sjövärdigt och förliste med besättningen under en storm på Nordsjön efter inspelningen.
Komiska och crazyliknande effekter åstadkoms i filmen bl.a. med hjälp av anakronismer. Läspia var chef för ett modehus och spelade bordtennis i Fröjdernas Hus, där Sigge Fürst agerade överhovmästare i vit frack. Det talades om amerikanska cigaretter och galärerna sjöng Volgasången. Denna behandling av Offenbach togs illa upp av bl a signaturen G J H i Göteborgs-Posten (22.1.1952), som ansåg att upphovsmannen hamnat i rövarhänder och avslutade sin kommentar med ett känt citat: "Om denna pjäs över huvud taget skall anmälas borde det vara för polisen."
Inspelningen av Sköna Helena startade i mitten av maj 1950 och avslutades under första hälften av juli. En arkadisk hamn byggdes runt bryggan vid Stensunds frisksportargård (Trosatrakten); övriga uppställningar snickrades ihop i och utanför Sandrews ateljéer på Gärdet i Stockholm.
För filmprojektets tillkomst måste den populäre danske sångaren och skådespelaren Max Hansen (1897-1961) i hög grad göras ansvarig. Hans gästspel som Menelaus i Kungl. Operans uppsättning av operetten (premiär 28.4.1944) drog fulla hus. Stycket gavs enligt SvD (21.5.1950) 165 gånger. Sköna Helena spelades på Operan av Hjördis Schymberg och Paris av Einar Beyron. Staffan Tjerneld hade gjort pjäsbearbetningen och Harald Garmland ritat dekorer och kostymer.
I Sandrews operettspex framträdde Max Hansen för sista gången i svensk film. Även den svenske filmpionjären Gustaf Edgren (1895-1954), som inlett sin regissörsbana 1922 och iscensatt några av svensk films mest publikkära verk, bland vilka den operettliknande Ryska snuvan (1937/4) avslöjade hans dragning till uppsluppen politisk satir, utförde här sin sista regiuppgift.
Filmen hade annandagspremiär 1951 på ett dussintal orter i landet, förutom Stockholm bl a Eskilstuna (Royal), Falun (City), Kalmar (Centrum), Linköping (Royal), Nyköping (Grand), Nässjö (Saga), Strängnäs (Royal), Trelleborg (Grand), Östersund (Saga).
Originaltitel | La Belle Hélène (Operett) | |
---|---|---|
Kompositör | Jacques Offenbach | |
Författare | Henri Meilhac | |
Ludovic Halévy | ||
Libretto | Frans Hedberg | (svensk översättning) |
1950-05-05 | 1950-07-07 | |||||
AB Sandrew-Ateljéerna | Stockholm | Sverige | ||||
Trosa skärgård | Trosa | Sverige | ||||
Stensunds brygga | Trosa | Sverige |
Sverigepremiär | 1951-12-26 | Royalo | Eskilstuna | Sverige | 99 min | |
---|---|---|---|---|---|---|
1951-12-26 | Royal | Linköping | Sverige | 99 min | ||
1951-12-26 | Aveny | Norrköping | Sverige | 99 min | ||
Urpremiär | 1951-12-26 | Royal | Stockholm | Sverige | 99 min | |
1951-12-26 | Royal | Linköping | Sverige | 99 min | ||
1951-12-26 | Aveny | Norrköping | Sverige | 99 min | ||
TV-visning | 2018-01-03 | SVT2 | Sverige | |||
2020-03-02 | SVT1 | Sverige | ||||
2020-04-12 | SVT1 | Sverige |
Originaltitel | Hovmästarkupletten | |
---|---|---|
Kompositör | Jacques Offenbach | (1864) |
Textförfattare | Gustaf Edgren | (1951) |
Rune Waldekranz | (1951) | |
Sångare | Sigge Fürst |
Originaltitel | Negerkvartetten | |
---|---|---|
Kompositör | Stephen C. Foster | ("Oh, Susanna") |
Textförfattare | Gustaf Edgren | |
Rune Waldekranz | ||
Sångare | Pat Brown | |
Jimmy Woode | ||
James Sharp |
Originaltitel | Ljuva frihet | |
---|---|---|
Textförfattare | Gustaf Edgren | (1951) |
Rune Waldekranz | (1951) | |
Sångare | Per Grundén | |
Kungliga Operans kör |
Originaltitel | Femte kolonnens moral | |
---|---|---|
Textförfattare | Gustaf Edgren | (1951) |
Rune Waldekranz | (1951) | |
Sångare | Kungliga Operans kör |
Originaltitel | Ping pong-kupletten | |
---|---|---|
Kompositör | Jacques Offenbach | ("La Belle Hélène" 1864) |
Textförfattare | Gustaf Edgren | (1951) |
Rune Waldekranz | (1951) | |
Sångare | Elisaveta | (dubbad av ?) |
Originaltitel | Kärlek måste vi ha | |
---|---|---|
Kompositör | Jacques Offenbach | ("La Belle Hélène" 1864) |
Textförfattare | Gustaf Edgren | (1951) |
Rune Waldekranz | (1951) | |
Sångare | Max Hansen | |
Elisaveta | (dubbad av ?) | |
Kungliga Operans kör |
Originaltitel | Ajax-kupletten | |
---|---|---|
Kompositör | Jacques Offenbach | ("La Belle Hélène" 1864) |
Textförfattare | Gustaf Edgren | (1951) |
Rune Waldekranz | (1951) | |
Sångare | Sven-Erik Jacobsson | |
Erik Sundquist | ||
Arne Wirén | ||
Carl-Gunnar Wingård | ||
Max Hansen | ||
Kungliga Operans kör |
Originaltitel | Slavinnornas kör | |
---|---|---|
Kompositör | Jacques Offenbach | ("La Belle Hélène" 1864) |
Textförfattare | Gustaf Edgren | (1951) |
Rune Waldekranz | (1951) | |
Sångare | Kungliga Operans kör |
Originaltitel | Gudinnorna - balett | |
---|---|---|
Kompositör | Jacques Offenbach | ("La Belle Hélène" 1864) |
Dansare | Anne-Marie Lagerborg |
Originaltitel | Ja, ni är så skön | |
---|---|---|
Textförfattare | Gustaf Edgren | (bearbetning 1951) |
Rune Waldekranz | (bearbetning 1951) | |
Arrangör | Bertil Bokstedt | (1951) |
Sångare | Max Hansen |
Originaltitel | Au mont Ida | |
---|---|---|
Kompositör | Jacques Offenbach | (1864) |
Textförfattare | Henri Meilhac | (fransk text 1864) |
Ludovic Halévy | (fransk text 1864) | |
Palle Block | (svensk text 1865) | |
Sångare | Per Grundén | |
Ann-Marie Wallin | (dubbad av ?) | |
Ullacarin Rydén | (dubbad av ?) |
Originaltitel | Från himmelens höjd | |
---|---|---|
Kompositör | Jacques Offenbach | ("La Belle Hélène" 1864) |
Textförfattare | Gustaf Edgren | (1951) |
Rune Waldekranz | (1951) | |
Sångare | Per Grundén | |
Kjerstin Dellert | (dubbar Eva Dahlbecks sång) | |
Kungliga Operans kör |
Originaltitel | Can-can. Ur Orphée aux enfers | |
---|---|---|
Kompositör | Jacques Offenbach | (1858) |
Dansare | kör |
Originaltitel | Säg Venus ... | |
---|---|---|
Kompositör | Jacques Offenbach | ("La Belle Hélène" 1864) |
Textförfattare | Gustaf Edgren | (1951) |
Rune Waldekranz | (1951) | |
Sångare | Kjerstin Dellert | (dubbar Eva Dahlbecks sång) |
Originaltitel | Jag är sköna Helenas man | |
---|---|---|
Kompositör | Jacques Offenbach | ("La Belle Hélène" 1864) |
Textförfattare | Gustaf Edgren | (1951) |
Rune Waldekranz | (1951) | |
Sångare | Max Hansen |
Originaltitel | Det är en dröm | |
---|---|---|
Kompositör | Jacques Offenbach | ("La Belle Hélène" 1864) |
Textförfattare | Gustaf Edgren | (1951) |
Rune Waldekranz | (1951) | |
Sångare | Kjerstin Dellert | (dubbar Eva Dahlbecks sång) |
Per Grundén |
Anakronismer |
Antiken |
Balett |
Cancan |
Femte kolonn |
Greker |
Gudinnor |
Intriger/politiska |
Kalla kriget |
Kostymfilm |
Kungligheter |
Kärleksdryck |
Mytologi/grekisk |
Operetter |
Otrohet |
Satir/politisk |
Sköldpadda |
Slavar |
Spex |
Spionage |
Stensunds brygga |
Stormaktsblock |
Trosa skärgård |
Uppgifterna här avser filmmaterial i Svenska Filminstitutets arkiv. Arkivets bestånd tillgängliggörs på begäran främst för forskning, andra filmarkiv och rättighetsinnehavare. Vid frågor kontakta filmarkivet@filminstitutet.se
Typ | Kopia |
---|---|
Bärare | 35 mm |
Typ | Kopia |
---|---|
Materialbas | Acetat |
Bärare | 35 mm |
Typ | Duplikatpositiv |
---|---|
Bärare | 35 mm |
Uppgifterna här avser material i Svenska Filminstitutets arkiv. Vid frågor kontakta Bild- och affischarkivet, bildarkivet@filminstitutet.se
Storlek | Cirka 70 x 100 cm |
---|---|
Antal exemplar | 2 |
Affischtitel | SKÖNA HELENA |
Tryckeri | Ljunglöfs |
Affischdesign | Walter Bjorne |
Storlek | Mindre än 40 x 75 cm |
---|---|
Antal exemplar | 2 |
Affischtitel | SKÖNA HELENA |
Tryckeri | Robert E. Petersen offset-bogtryck |
Affischdesign | Walter Bjorne |
Storlek | Cirka 60 x 80 cm |
---|---|
Antal exemplar | 1 |
Affischtitel | DEN SKONNE HELENE PAA EVENTYR |
Tryckeri | Dyva & Jeppesens bogtryckkeri A/S |
Uppgifterna här avser material i Svenska Filminstitutets arkiv. Vid frågor kontakta Biblioteket, biblioteksexpeditionen@filminstitutet.se
Typ | Pressklipp |
---|
Uppgifterna här avser material i Svenska Filminstitutets arkiv. Vid frågor kontakta Biblioteket, biblioteksexpeditionen@filminstitutet.se
Typ | Inspelningsmanus |
---|---|
Manustitel | En filmoperett till Offenbachs melodier, sammanställd efter historiens senaste forskningsrön. Av Gustaf Edgren och Rune Waldekranz. |
Omfång | 139 s. + 1 s. personlista. |
Språk | Svenska |
Uppgifterna här avser material i Svenska Filminstitutets arkiv. Vid frågor kontakta Bild- och affischarkivet, bildarkivet@filminstitutet.se
Svartvitt papper | SET |
---|---|
Bakombild papper | 1 |
Album | Ja |
Typ | Reklamtryck |
---|---|
Språk | Svenska |
Typ | Program/Reklamtryck |
---|---|
Språk | Danska |