Grundfakta

Media (1 st)

Originaltitel Säg det med blommor
Filmtyp Långfilm
Kategori Spelfilm
Regi
Manus
Förlaga
Produktionsland
Produktionsbolag
Åldersgräns Barntillåten
Dialogspråk
Sverigepremiär 1952-01-28

Medverkande

Annalisa Ericson
Gertrud Blomkvist, kallad Peggy

Stig Järrel
Hasse, signaturen Hans Nåd, kåsör

Gunnar Björnstrand
Oskar Blomkvist, korkfabrikör, Peggys man

Naima Wifstrand
fru Lagerberg

Elisaveta
Gun, fru Lagerbergs dotter

Mimi Nelson
Monica, Hasses fru

Visa alla medverkande

Handling

Kirre uppvaktar sin söta fästmö Gun med en blomma på årsdagen av deras förlovning. Guns mor, en illusionslös äldre dam, menar att denna uppmärksamhet kommer att försvinna då de gift...

Visa hela handlingen

Press

Fyra tidningar -- AT, DN, MT och SvD -- ägnade halva spaltutrymmet åt Arne Sucksdorffs internationellt prisbelönade kortfilm Indisk by, vilken av SF satts som förspel på premiärbiografen...

Visa all press


Relaterat

Titlar

Originaltitel
Svensk premiärtitel
Distributionstitel

Filmteam

Regi
Manus
Produktionsledare
Foto
Musik
Arkitekt
Klippning
Ljudtekniker
Scripta
Inspelningsledare
Inspicient
B-foto
Stillbildsfoto
Musikarrangör
Orkesterledare
B-ljud

Medverkande

Annalisa Ericson Gertrud Blomkvist, kallad Peggy
Stig Järrel Hasse, signaturen Hans Nåd, kåsör
Gunnar Björnstrand Oskar Blomkvist, korkfabrikör, Peggys man
Naima Wifstrand fru Lagerberg
Elisaveta Gun, fru Lagerbergs dotter
Mimi Nelson Monica, Hasses fru
Sif Ruud Helena Blomkvist, Oskars f.d. hustru
Elsa Ebbesen-Thornblad Hulda, hushållerska hos Blomkvists
Gunwer Bergkvist Bojan, hembiträde hos Monica och Hasse
Karl-Arne Holmsten Kirre, Guns fästman
Elof Ahrle Karlsson, skärslipare och fyllerist
Ragnar Klange poliskommissarien
Carl-Axel Elfving vaktmästaren på Katarina Ungkarlshôtel
Magnus Kesster poliskonstapel
Wiktor "Kulörten" Andersson vaktmästare på Mosebacke
- Ej krediterade:
Arne Källerud trafikpolis
Yvonne Lombard Greta, Peggys väninna
Gunnar Ekwall polis
Gustaf Färingborg polis
Ingemar Jacobsson polis
Sven Bertil Norberg Erik Holmer, disponent, Peggys kusin
Georg Adelly portier på Park Avenue Hôtel
Hanny Schedin föreståndarinna på badavdelningen
Astrid Bodin Anna, baderska
Karla Wiberg baderska
Solveig Lagström fru Blomkvist, dam i badkar på Park Avenue Hôtel
John Melin tjock herre i Katarinahissen
Wilma Malmlöf dam i Katarinahissen
Arne Lindblad damfrisör
Mary Gräber lyssnande dam i frisörhytt
Sven-Axel "Akke" Carlsson cykelbud
Björn Näslund cykelbud
Sten Mattsson cykelbud
Tord Stål tjänsteman på Radiotjänst
Anna-Lisa Fröberg Oskar Blomkvists sekreterare
Millan Olsson dam i Katarinahissen
Claes Falkenberg man i Katarinahissen
Olof Frenzel ung man i Katarinahissen
Bo Teddy Ladberg påannonsör i radio (röst)/professor Wilhelm Hammarberg (röst)
- Bortklippt i den slutliga filmen:
Sigge Fürst Sigge Fürst på Radiotjänst (bortklippt)

Bolag

Produktionsbolag AB Svensk Filmindustri
Distributör i Sverige (35 mm) AB Svensk Filmindustri 1952
Laboratorium AB Svensk Filmindustris filmlaboratorium
Smink Firma Carl M. Lundh AB

Handling

Kirre uppvaktar sin söta fästmö Gun med en blomma på årsdagen av deras förlovning. Guns mor, en illusionslös äldre dam, menar att denna uppmärksamhet kommer att försvinna då de gift sig, för sådana är männen.

Hon tycks få rätt. Samma dag firar nämligen Hasse, känd tidningskåsör under signaturen "Hans Nåd" och vän till Kirre, bröllopsdag med sin fru Monica. Det gör också korkfabrikanten Oskar Blomkvist och hans hustru Gertrud, på intim nivå kallad "Peggy".

Hasse och Oskar är självupptagna äkta män och har glömt bort evenemanget. Oskar har händelsevis köpt en revolver åt sin fru för att hon inte skall känna sig så ensam då han är borta, och Hasse har passat på att skaffa sig ett par nya manschettknappar från juveleraren.

Den festmiddag med vin och fisk Monica planerat för sin man visar sig vara ett misstag. Hasse tål inte vin, hatar fisk och känner sig hotad av det uppstudsiga unga hembiträdet Bojan. Än värre blir det när hustrun antyder att han kanske inte är så rolig och värst när hennes väninna Gun kommer på besök. Kirre infinner sig också och råkar i gräl med Gun.

De två männen drar sig kränkta tillbaka och kommer överens om att ge kvinnorna en läxa. Hasse får låna en våning av Kirre på ett ungkarlshotell och tänker stanna där över natten. Kirre har själv lånat den av sin vän disponenten Holmer medan hans egen repareras.

Även Peggy har beslutat sig för att "flytta ut", sedan hon träffat Helena -- Oskars f d fru -- i damturken och sett den ohämmat vulgära exhustrun kyssa maken. Oskar har tagit upp jakten på Peggy, driven dels av en blodtörstig svartsjuka, dels av oro att hon skall "skjuta sig" med revolvern.

Holmer är en släkting till Peggy, och hon passar på att utnyttja dennes ungkarlsvåning, okunnig om att Hasse redan installerat sig där, skickat bort sina kläder till pressning över natten och förberett sänggående. När de slutligen inser att det finns två personer i våningen vägrar båda att ge sig av. Peggy har då hunnit ta av sig det mesta i klädväg, beställa upp en wienerschnitzelsupé samt en skål till hunden Topsy att äta ur.

Den till en början spända atmosfären lättar, sedan de hittat champagne i Holmers barskåp, och hungern besegrat Hasses moraliska betänkligheter mot en måltid på tu man hand med Peggy. En angenäm nattlig samvaro synes utveckla sig.

De störs emellertid av Guns och Oskars uppdykande på hotellet.

Gun, som haft ett samtal med Peggy medan Hasse legat gömd under sängen, misstänker att hon är en av Kirres tillfälliga förbindelser, och Oskar tror att hust!run antingen blivit skjuten eller skjutit en våldsman; ett skott har hörts från lägenheten. Skottet kommer från Peggys revolver, som gått av under ett mindre handgemäng med Hasse.

Kirre anländer med nyckel och öppnar, men lägenheten är tom. De tillfälligt "sammanboende" har funnit för gott att fly genom balkongfönstret.

Tillkallad polis transporterar de inblandade till stationen. Dit har även Peggy och Hasse förts, den senare i en allt annat än värdig kostymering. Hasse vägrar att uppge sin identitet, men avslöjas av den likaledes haffade, starkt överförfriskade skärsliparen Karlsson. I en skur av anklagelser och motanklagelser försöker kommissarien förgäves utreda vad som egentligen förevarit.

Plötsligt tågar Monica in i galaklänning, deklarerar att Hasse är en av landets mest egocentriska varelser och lovar att i framtiden inte finna sig i hans regemente. Kommissarien finner damerna oskyldiga och sänder hem dem, varvid Karlsson passar på att slå följe med Guns mor. De tre övriga kavaljererna överräcker efter nattens kalabalik blommor till sina kvinnor och får, sedan de gjort avbön, syndernas förlåtelse.

Censur / granskning

Censurnummer 79725
Datum 1951-11-15
Åldersgräns Barntillåten
Originallängd 2100 meter
Kommentar Aktlängder: 520-515-560-505 = 2100 meter - 77 minuter. Aktlängder: 520, 515, 560, 505.


Tekniska fakta

Bildformat 1.37:1
Ljudsystem AGA-Baltic
Bredd 35 mm
Hastighet 24
Längd i meter 2100 meter
Längd i minuter 77 min
Akter 4 rullar


Kommentarer

Pressreaktion Svensk filmografi

Fyra tidningar -- AT, DN, MT och SvD -- ägnade halva spaltutrymmet åt Arne Sucksdorffs internationellt prisbelönade kortfilm Indisk by, vilken av SF satts som förspel på premiärbiografen Spegeln. Denna kombination ogillades i högsta grad av Carl Björkman i DN, en av demonstranterna mot den efterföljande komedin. Han skrev:

"Arne Sucksdorffs film är ett poem med de känsligaste valörer. Och det är en ofattbar smaklöshet att SF velat koppla ihop den med den huvudfilm som sedan följde (-), ett eländigt mischmasch, ett evinnerligt kravlande i själva den svenska filmhumorns bottensump. Allt det man verkligen avskyr av svenska filmatiska uselheter hade här koncentrerats i en fars om uteblivet bröllopsdagsfirande, resulterande i bortblandade äktenskap, äkta par i och under fel sängar, halvnakna brudar (Annalisa Ericson bland andra), orimliga klichéherrar (Stig Järrel och Gunnar Björnstrand) och en Elof Ahrle som spelade knallfull från första scenen till den sista."

Björkman slutade med frågan hur det kändes att "spela med i sånt där": "Kan folk verkligen så helt förlora sinnet för människans naturliga värdighet!"

Den mänskliga värdigheten berördes inte i övriga recensioner, men Mauritz Edström (Arbetaren) och Jurgen Schildts (MT) omdömen var lika hårda. Den förre, som visserligen tillerkände filmen "en och annan poäng och en medelmåttig lustighet", skrev: "Om inte fattigdom så i varje fall närapå tomma byxfickor är första associationen efter denna film. Att göra lustspel på ett knappt halvdussin medelmåttiga kåseriuppslag på temat om mannen som glömde hustrun på bröllopsdan kan knappast avsätta något mera lysande resultat. Så inte här i varje fall: ibland känner man sig mer generad över plattheterna än road av lustigheterna." Jurgen Schildt hänvisade till vad han redan sagt om En fästman i taget 1952/7: "Det är en förvecklings- och sängkammarkomedi som är hjälplöst fången i sina stereotypier, i sitt grovkalibriga publikfrieri, i den tungfotade humorfrihet med vilken den serverar sina kvickheter."

Mildare tongångar fanns bl a i AB, där Filmson tyckte sig ha sett "en föga originell men i all sin enkelhet rapp och rolig förströelsefilm". I likhet med ett par andra recensenter utpekade han Martin Bodins foto som en tillgång och hävdade att bifigurer som Naima Wifstrand, Elof Ahrle, Sif Ruud och Carl-Axel Elfving räddade "åtskilliga skrattpoänger".

Robin Hood (StT) anlade historiskt perspektiv. Han antog att det fanns situationer som var komiska redan för 2000 år sedan -- t ex när en man och en kvinna som inte känner varandra tvingas tillbringa natten i samma säng -- och det var inte "fel att använda klassiska situationer och lustigheter ifall man kan servera dem som nya d v s fylla dem med nytt liv, med charm och värme, leka fram dem med barnsligt skämtlynne". Men i det fallet hade manusförfattaren och regissören misslyckats. Kommandostaven i Kjellgrens hand blev "inte ett trollspö, som ger skimmer och luftighet åt berättelsen och tjusighet åt skådespelarna, utan en energisk piska, som tvingar fram en väldig yttre rörelse, men ingen inre".

Kommentar Svensk filmografi

Förberedelserna för filmens inspelning går tillbaka till 1945, då en fars, "Scared Cats" (ung "Dö-rädd"), av de amerikanska författarna Margaret Mayo (1882-1951) och Aubrey M. Kennedy (1887-1953) hade premiär i Köpenhamn under titeln "Sig det med blomster" (urpremiären skedde på Playhouse Theatre i New York City, New York 1920-06-17).

Svensk Filmindustri köpte samma år filmrätten genom förmedling av den danske teaterförläggaren Folmer-Hansen. Man hade emellertid svårt att hitta någon som var intresserad av att bearbeta pjäsen för svenskt filmbruk och gav därför i juni 1948 den danske författaren Martin Glanner i uppdrag att framställa en synopsis på grundval av originalpjäsen och den danska bearbetningen, som gjorts av Gunnar Brandt, f.ö. ej känd. Glanner hade tidigare arbetat åt SF med manuskripten till Den osynliga muren (1944) och Dreyers i Sverige inspelade, olycksaliga Två människor (1945).

Kort tid efter det att Glanner levererat sin bearbetning dog han och materialet blev åter liggande. Slutligen tog Gösta Stevens, inom ramen för sitt anställningsavtal med SF, hand om de olika förlagorna och skrev ett scenario, som snabbt godkändes och vars inspelning började en vecka efter manuskriptets fullbordan.

Säg det med blommor spelades in under de två sista månaderna 1950. Exteriörer synes ha tagits i Stockholmstrakten. När man startade ansågs manuskriptet för omfattande och det befarades att filmen skulle bli för lång. Tagningarna gjordes därför mycket snäva. Resultatet blev att när filmen i februari 1951 förelåg i grovklippt skick, hade den blivit för kort. Endast ca 1850 m skulle den inte komma att klassas som "långfilm" (och således inte bli berättigad till återbäring av nöjesskatt). Kompletteringar företogs därför, först i april, sedan ytterligare några dagar i början av maj 1951, så att filmen i slutligt skick med 100 m överskred erforderliga 2000 m.

En och annan recensent tog för givet att porträttet av den inbilske kåsören "Hans Nåd" föreställde SvD:s berömde Kar de Mumma (Erik Zetterström), men likheten till originalet i utseende och uppträdande var inte påfallande.

Förlaga

Originaltitel Seeing Things/Scared Cats (Pjäs)
Författare Margaret Mayo
Aubrey M. Kennedy


Inspelning

1950-10-13 1950-12-13
Filmstaden Råsunda Sverige (ateljé)
Stockholm med omnejd Sverige (exteriörer)

Visningar

Stockholmspremiär 1952-07-21 Spegeln Stockholm Sverige 77 min
Sverigepremiär 1952-01-28 Palladium Helsingborg Sverige 77 min
1952-01-28 Röda Kvarn Linköping Sverige 77 min
TV-visning 1989-06-23 TV2 Sverige 74 min
1993-06-09 Kanal 1 Sverige 74 min
1995-07-06 Kanal 1 Sverige 74 min
1998-03-31 SVT1 Sverige 74 min
Urpremiär 1952-01-28 Palladium Helsingborg Sverige 77 min
1952-01-28 Röda Kvarn Linköping Sverige 77 min

Musikstycken

Originaltitel Säg det med blommor
Kompositör Kai Gullmar (1950)
Textförfattare Gardar (1950)
Sångare Mimi Nelson (första repris)
Elof Ahrle (andra repris)
Naima Wifstrand (andra repris)
Framförs av Sven-Axel "Akke" Carlsson (visslar)
Björn Näslund (visslar)
Sten Mattsson (visslar)


Originaltitel Late for School
Kompositör Charles Williams


Originaltitel Amours divins, ardentes flammes. Ur La belle Hélène
Kompositör Jacques Offenbach (1864)
Textförfattare Henri Meilhac (fransk text 1864)
Ludovic Halévy (fransk text 1864)
Palle Block (svensk text 1865)
Sångare Naima Wifstrand


Originaltitel Strings in the Mood
Kompositör Walter Collins


Originaltitel Majestic
Kompositör Walter Collins


Originaltitel Caprice on Tiptoe
Kompositör Ludo Philipp


Originaltitel Nu ska vi opp, opp, opp
Kompositör Jules Sylvain (1937)
Textförfattare Gösta Stevens (1937)
Sångare Elof Ahrle


Originaltitel Sophisticated Comedy
Kompositör Norman Demuth


Originaltitel Pizzicato Misterioso
Kompositör Edgar Martell


Originaltitel Autumn Breezes
Kompositör Norman Demuth


Originaltitel Là ci darem la mano. Ur Don Giovanni
Kompositör Wolfgang Amadeus Mozart (1787)
Textförfattare Herbert Sandberg (svensk text 19--?)
Lorenzo Da Ponte (1787)
Carl Gustaf Nordforss (svensk text 1813)
Erik Lindegren (svensk text 1961)
Wilhelm Bauck (svensk text 1856)
Sångare Naima Wifstrand
Karl-Arne Holmsten


Originaltitel Che gelida manina. Ur La Bohème
Kompositör Giacomo Puccini (1896)
Textförfattare Giuseppe Giacosa (italiensk text 1896)
Luigi Illica (italiensk text 1896)
Sven Nyblom (svensk text 1901)
Sångare Elof Ahrle


Ämnesord

Badinrättning
Bröllopsdagar
Förväxlingar
Hembiträden
Hund
Kåsör
Massage
Polis
Polisstationer

Bestånd Film

Uppgifterna här avser filmmaterial i Svenska Filminstitutets arkiv. Arkivets bestånd tillgängliggörs på begäran främst för forskning, andra filmarkiv och rättighetsinnehavare.

Typ Kopia
Bredd 35 mm


Typ Duplikatnegativ
Bredd 35 mm
Längd i meter 2163


Typ Duplikatpositiv
Bredd 35 mm
Längd i meter 2163


Bestånd Affischer

Storlek Mindre än 850 x 400
Affischtitel SÄG DET MED BLOMMOR


Storlek Mellan 850 x 700 och 850 x 1100
Affischtitel SÄG DET MED BLOMMOR
Tryckeri J. Olsén litogr.anst.


Storlek Mellan 850 x 400 och 850 x 690
Affischtitel Gunnar, Stig och Karl-Arne i SÄG DET MED BLOMMOR
Tryckeri Esselte


Storlek Mellan 850 x 400 och 850 x 690
Affischtitel Elisaveta, Annalisa och Mimi i SÄG DET MED BLOMMOR
Tryckeri Esselte


Storlek Mellan 850 x 400 och 850 x 690
Affischtitel Annalisa och Stig i SÄG DET MED BLOMMOR
Tryckeri Esselte


Bestånd Manuskript

Typ Inspelningsmanus
Manustitel En filmberättelse av Gösta Stevens efter en pjäs av Margaret mayo och Aubery Kennedy.
Omfång 187 s.
Språk Svenska


Typ Synopsis
Omfång 1 s.
Språk Svenska


Typ Dialoglista
Manustitel Trailer.
Omfång 2 s.
Språk Svenska


Typ Kringmaterial


Bestånd Stillbild

Svartvitt papper SET
Album Ja


Bestånd PR-material

Typ Program/Reklamtryck
Språk Svenska


Typ Program/Reklamtryck
Språk Svenska


Kontakta redaktionen

Har du frågor om Svensk Filmdatabas eller är det någon uppgift på den här sidan som inte är korrekt eller som saknas? Hör i så fall gärna av dig till oss på redaktionen. Obs! Vi vet inte om det går att få tag på en film för att se den, så fråga oss inte om det, men testa däremot gärna knappen Se filmen som du hittar längst upp i högra hörnet på alla databasens filmsidor.

Vad gäller det?