Grundfakta

Media (1 st)

Originaltitel Trots
Filmtyp Långfilm
Kategori Spelfilm
Regi
Manus
Förlaga
Produktionsland
Produktionsbolag
Åldersgräns Tillåten från 15 år
Dialogspråk
Sverigepremiär 1952-09-15

Medverkande

Anders Henrikson
Uno Thörner, läroverkslektor

Per Oscarsson
Rolf, abiturient, Unos son

Harriet Andersson
Siv, kallad "Sivan", fabriksarbetare

Eva Dahlbeck
lärarinna

John Elfström
Sivs far, förtidspensionerad arbetare

Marianne Löfgren
Lisa, Rolfs mor, innehavare av Lisas blomsterhandel

Visa alla medverkande

Handling

Lektor Uno Thörner undervisar i engelska vid ett stockholmsläroverk och bor tillsammans med sin enda son Rolf i en våning på Kungsholmen. Det är vårvinter och Rolf skall delta i...

Visa hela handlingen

Press

Omdömen som kultiverad, jämn, säker, sober och försiktig tilldelades även denna gång Gustaf Molanders regi, men enligt presskommentarerna var Trots framför allt en skådespelarnas...

Visa all press


Relaterat

Titlar

Originaltitel
Svensk premiärtitel
Distributionstitel

Filmteam

Regi
Manus
Produktionsledare
Foto
Musik
Arkitekt
Klippning
Ljudtekniker
Scripta
Ej inspelat manus
Inspicient
B-foto
Stillbildsfoto
Musikarrangör
Orkesterledare
B-ljud

Medverkande

Anders Henrikson Uno Thörner, läroverkslektor
Per Oscarsson Rolf, abiturient, Unos son
Harriet Andersson Siv, kallad "Sivan", fabriksarbetare
Eva Dahlbeck lärarinna
John Elfström Sivs far, förtidspensionerad arbetare
Marianne Löfgren Lisa, Rolfs mor, innehavare av Lisas blomsterhandel
Hugo Björne pater Gérard de Blaye, katolsk präst
Hjördis Petterson lärarinna
Stig Järrel rektor vid läroverket
Viveca Serlachius Inga, fabriksarbetare, Sivs väninna
Jarl Kulle Jerka, Sivs f.d. kavaljer
Christina Lundquist Marianne, Rolfs flickvän
- Ej krediterade:
Hans Lindgren Ove, Rolfs kamrat, Mariannes bror
Renée Björling Mariannes och Oves mor
Ernst Brunman Ärtan, Sivs fars suparkompis
Kaj Hjelm Benke
Åke Hylén Benkes kompis
Anders Andelius Rolfs skolkamrat
Fritjof Hellberg lärare i kollegiet
Ragnar Klange lärare i kollegiet
Segol Mann lärare i kollegiet
Mauritz Strömbom lärare i kollegiet
Björn Berglund lärare i kollegiet
Yvonne Eriksson Berit, springflicka i Lisas blomsterhandel
Wiktor "Kulörten" Andersson taxichaufför
Mona Åstrand flicka på dansrestaurangen
Erna Groth flicka på dansrestaurangen som dansar med Benke
Sten Mattsson ordningsman i Thörners klass
Björn Bjelfvenstam Sundman, elev i Thörners klass
Lasse Sarri Bengtsson, elev i Thörners klass
Tage Severin Nils Bengtsson, elev i Thörners klass
Per Sjöstrand Waller, elev i Thörners klass
Elsa Ebbesen-Thornblad grannfrun med blombuketten
Björn Montin Gunnar, skolpojken i korridoren
Anders Nyström skolpojke i aulan
Lena Brogren flicka vid studentuppvaktningen på skolgården
Annalisa Wenström postkassörskan
- Ej identifierade (sannolikt bortklippta):
Göthe Grefbo ung man
Sune Högberg ung man
Karl-Erik Forsgårdh flygkadett

Bolag

Produktionsbolag AB Svensk Filmindustri
Distributör i Sverige (35 mm) AB Svensk Filmindustri 1952
Distributör i Sverige (16 mm) AB Svensk Filmindustris avdelning för skolfilm m.m. 1954
Laboratorium AB Svensk Filmindustris filmlaboratorium
Smink Firma Carl M. Lundh AB

Handling

Lektor Uno Thörner undervisar i engelska vid ett stockholmsläroverk och bor tillsammans med sin enda son Rolf i en våning på Kungsholmen. Det är vårvinter och Rolf skall delta i studentskrivningarna. Förhållandet mellan far och son är fruset. Lektorns livsprincip -- ordning, pliktuppfyllelse och försakelse -- har gjort honom till en främling för sin omgivning.

En lördagskväll, då fadern är bortrest och Rolf blivit besviken på sin flickvän Marianne, som uteblivit från ett avtalat möte, går han på ett danshak, där han träffar arbetarflickan Siv. Hon följer med honom hem och Rolf upplever, fast inte särskilt lyckosamt, för första gången den fysiska kärleken.

Deras samvaro avbryts oväntat av faderns återkomst. Han ser Sivs kappa och förstår genast vad som försiggår bakom den stängda dörren till sonens rum. Siv smugglas ut ur våningen och tvingas återvända till ett trångt kyffe på Söder, som hon delar med sin försupne far. Nästa morgon försöker Thörner förgäves förmå sonen att berätta om nattens händelser. Det slutar med ett uppträde; Rolf får en örfil av sin far.

I skolan utövar lektorn ett hårt regemente och är både fruktad och hatad som lärare. Eleverna i en klass strejkar i protest mot hans fordringar. Ärendet föredras på ett extra kollegium, där Thörner får en anmärkning av skolans rektor för sina auktoritära pedagogiska principer. Förståelse och medkänsla möter han bara hos en ung lärarinna, som inte har några samarbetsproblem med sina elever.

Skakad av situationen och inför risken att helt förlora Rolf vänder sig Thörner till en god vän, den katolske patern de Blaye. Denne råder honom att visa sonen sitt verkliga, undertryckta jag.

Siv har blivit med barn och vill ha pengar till en abort av Rolf, vilket hon också får. Efter ingreppet, som sker illegalt, blir Siv svårt sjuk och måste tas in på sjukhus. Rolf anförtror sig nu i sin förtvivlan och hjälplöshet till fadern, som svarar med att berätta hur Rolf kommit till.

Hans mor är inte, som fadern inbillat honom, död utan driver en frukt- och blomsterhandel i Stockholm. Då hon fick barnet var hon servitris och Thörner upptagen av studier. Han ansåg henne inte fin nog att gifta sig med men övertalade henne att lämna ifrån sig barnet så att det skulle kunna få en ståndsmässig uppfostran. Genom att överge modern avstod han också från ömheten, från allt det mjuka och levande som hon representerade. Hans liv blev arbete och ensamhet.

Efter det förtroendefulla mötet med fadern uppsöker Rolf Siv på sjukhuset för att förmå henne att gifta sig med honom. Hon förstår att han handlar av plikt, inte av kärlek, och avvisar honom. Däremot accepterar hon pengar till en rekreationsresa när hon kommit på benen.

Rolf klarar studentexamen och firar den med fadern. Underrättad av Thörner uppvaktar modern med blommor, dock utan att ge sig till känna.

Värnplikten väntar. Vid avfärden från Stockholm dyker Marianne upp, och utsikterna till en försoning mellan Rolf och henne tycks goda.

Siv träffar på stan sin f d kavaljer, sol- och vårcharmören Jerka. Han föreslår att de skall hålla ihop, och i brist på alternativ går Siv med på erbjudandet, varefter han raskt tar hand om familjen Thörners utbetalda semesterbidrag.

Censur / granskning

Censurnummer 80995
Datum 1957-09-17
Åldersgräns Tillåten från 15 år
Originallängd 1040 meter
Kommentar Aktindelning (16 mm 1957): 520-520 = 1040 m - 95 minuter. Aktlängder: 520, 520.


Censurnummer 80995
Datum 1954-10-08
Åldersgräns Tillåten från 15 år
Originallängd 1040 meter
Kommentar Aktindelning (16 mm 1954): 410-460-170 = 1040 m - 95 minuter. Aktlängder: 410, 460, 170.


Censurnummer 80995
Datum 1952-08-25
Åldersgräns Tillåten från 15 år
Originallängd 2610 meter
Kommentar Aktindelning: 485-545-570-575-435 = 2610 m - 95 minuter. Aktlängder: 485, 545, 570, 575, 435.


Tekniska fakta

Bildformat 1.37:1
Ljudsystem AGA-Baltic
Bredd 35 mm
Hastighet 24
Längd i meter 2610 meter
Längd i minuter 95 min
Akter 5 rullar


Kommentarer

Pressreaktion Svensk filmografi

Omdömen som kultiverad, jämn, säker, sober och försiktig tilldelades även denna gång Gustaf Molanders regi, men enligt presskommentarerna var Trots framför allt en skådespelarnas triumf. Anders Henrikson, Per Oscarsson och Harriet Andersson lovordades för sina insatser.

Om den förstnämnde skrev Carl Björkman i DN: "Men bäst är i alla fall Anders Henrikson. Han är den av filmens figurer som rikast nyanserar sin roll -- man märker redan på ett tidigt stadium hur ihålig hans auktoritet i själva verket är, hur löst masken sitter. Det är det fina detta med hans prestation att man redan i hans första betvingande och kommenderande scener märker hur tilltvingad denna pose är -- både mot hans skolelever och mot hans egen pojke. När han sedan så småningom upphör att kräva lydnad kommer förvandlingen därför inte plötsligt. Det är något som Henrikson låtit oss ana hela tiden."

Lill i SvD hade föreställt sig "en mera ansträngt tillknäppt, mera torr och förbenad, kanske också litet voluminösare person som den fruktade lektor Thörner" men ville ändå utnämna skådespelaren till "filmens dramatiska centralgestalt". Om sonen skrev signaturen: "Per Oscarsson 'spelar' mindre men ä r allt i ynglingarollen, knuten, dolsk, stumt förtvivlad, intill döden osäker men just därför bejakad av vild självhävdelsedrift. Den unge aktören överdriver ingenting -- annat än vad manuskriptet (-) erbjuder honom att göra -- men hans personliga utstrålning är anmärkningsvärd."

Äktheten och naturligheten framhävdes i kommentarerna till Harriet Anderssons rollskapelse. Björkman kallade henne "en Söders Askunge, på en gång busjänta och sagoprinsessa under barnavårdsnämndens kontroll", medan Robin Hood i StT utan att darra på handen konstaterade: "Bäst är Harriet Andersson. Jag tycker för min del att hon var bra -- filmbra -- redan i Ubåt 39, här är rollen mycket större och hon mycket bättre. Rollen kanske passar henne precis -- denna världserfarna, slängiga, karaktärsfasta fabriksflicka från Barnängen, på vilken ingenting imponerar och som i allt förfall bevarat sin mänskliga stolthet och ett stycke fast moral. Alltnog, hennes naturlighet är helt enkelt mirakulös, hennes sätt att säga repliker, och den äkta lidelse som bor på djupet i sammetsögonen."

Staffan Tjerneld (Expr) kände sig uttråkad av Molanders regi och Ingrid Arvidsson i BLM häpnade över att den digra romanen "blivit ett så tunt stoff, knappast mer än en mödosamt utdragen novell". Orsaken är", fortsatte kritikern, "att filmen inte uppehåller sig vid den psykologiska problematiken utan nöjer sig med de yttre händelserna och den tämligen stillastående spänningen mellan fadern och sonen, fastlåsta på var sin sida om östermalmsvåningens matbord i sina fixerade positioner av trots och irritation".

Kommentar Svensk filmografi

I tidningen Arbetarens recension av filmen gjorde Mauritz Edström några reflektioner kring titeln och innehållet: "Hets och Trots - enstavigt skall det vara om ungdom, pubertetshårt och halsstarrigt. Man tycker att det borde ha undvikits, även om det är tacksamt att slussa in filmen på ett för publiken lätt igenkännligt spår. Men titelvalet är väl en fingervisning om något mer: att filmen efter Vilgot Sjömans Lektorn flyttat tyngdpunkten från den gamle mannen, lektorn, och hans problem - till sonen, gymnasisten. Om hur film och roman härvidlag korresponderar måste jag bekänna min okunnighet."

Edströms förmodan var riktig; tyngdpunkten i problematiken hade förflyttats. Å andra sidan fanns det ett närmare samband mellan Ingmar Bergmans skolskildring Hets (1944) och Sjömans litterära verk än kritikern föreställde sig.

Utgångspunkten för romanen "Lektorn" var en ej publicerad pjäs av Vilgot Sjöman (1924-2006), skriven under hans sista gymnasieår 1945. Han var då påverkad av de fransk-katolska författarnas idévärld, bland dem François Mauriac (1885-1970). Pjäsens titel - "Det heliga ansiktet" - var ett citat hämtat från Mauriac.

Debutromanen arbetades fram under de följande åren och utkom på Norstedt & Söners Förlag i Stockholm 1948. Porträttet av lektor Thörner, som till sist undfår nåden att träda ut ur sin ensamhet, var tänkt som en motbild till den sadistiska, undergångsdömda Caligula-figur Ingmar Bergman skapat i sitt manus till Hets.

Gardar Sahlberg på Svensk Filmindustri rekommenderade romanen som underlag för en film. Ett första manuskript, utformat av Gustaf Molander och Gösta Stevens, förkastades av Sjöman, som under Ingmar Bergmans handledning skrev och i ett par versioner bearbetade ett eget manus.

Men ingen av versionerna fann nåd inför SF:s och Carl Anders Dymlings ögon. Vilgot Sjöman uppfattades som motspänstig och oresonabel, och när de många turerna fram och tillbaka inte ledde till något, som SF ville acceptera, skrev Dymling i sin med ojämna mellanrum återkommande krönika "Var 14 dag" i SF:s programblad "Filmnyheter" den 9.10.1950 efter att ha refererat förhistorien bl a:

"Efter en rad nya försök att förena författarens önskemål med filmfackmännens krav måste producenten ge upp: den sista version av manuskriptet, som författaren underställde producenten, visade att alla diskussioner varit förgäves: denna var i hela sin uppläggning så gott som exakt lika med det första utkastet!"

Dymlings uttalande föranledde författaren Stig Dagerman till ett mycket skarpt genmäle, publicerat i Arbetaren 25.10.1950 under rubriken "Författaren, filmen och producenten". Dagerman namnger därvid Sjöman och hans roman "Lektorn", vilket Dymling inte gjort, och sammanfattar till sist synpunkterna i sin flera spalter långa kritik av de svenska filmproducenterna i allmänhet och hr Dymling i synnerhet i orden:

"Om denne författare [Sjöman] inte låtit producenten veta varför det hela gick i stöpet skall det på hans och egnas vägnar sägas här:

Vi trivs inte med att skriva för filmen. Vi trivs inte med atmosfären i filmens verkstad. Vi stöts bort av den sluga beräkningen, av den falska entusiasmen och den falska sentimentaliteten. Vi misstror producen!ternas goda vilja och vi känner oss hämmade av att själva vara misstrodda. Filmarbetet i sin nuvarande form skänker oss ingen glädje utan trötthet och i sämsta fall äckel."

Nu accepterade Sjöman i alla fall till sist mer eller mindre motvilligt SF:s sista "kompromissmanuskript", daterat 13 månader senare, men både Dymlings långa krönika med andra (anonyma) exempel och Dagermans nästan vitglödgade ilska i hans svar ger tillsammans en bra bild av maktförhållandena inom SF under Dymlings chefstid.

Inspelningen av Trots ägde rum från mitten av december 1951 - bolagens produktionsstrejk var slut - till utgången av januari 1952 och som autentisk skolmiljö utnyttjades läroverket i Solna. Det stod från början klart att romantiteln inte skulle användas och manuskriptet saknade titel. Efter ateljéarbetet enades man om Trots.

Gustaf Molander (1888-1973) regisserade här sin 44:e film. Vilgot Sjömans författardebut i svensk filmproduktion mottogs med växlande kritik. Gerd Osten trodde i tidningen Vi att "Sjöman själv, filmintresserad och med erfarenhet från manusarbete, borde ha stora förutsättningar med en originalidé". Det skulle dock dröja till början av 60-talet - Älskarinnan (1962) - innan han fick möjlighet att helt göra sina egna filmer.

Förlaga

Originaltitel Lektorn (Roman)
Författare Vilgot Sjöman


Inspelning

1951-12-11 1952-01-30
Filmstaden Råsdunda Sverige (ateljé)
Stockholm Sverige (exteriörer)
Solna läroverk Solna Sverige (exteriörer - kollegie- och skolscener)

Visningar

Sverigepremiär 1952-09-15 Röda Kvarn Stockholm Sverige 95 min
TV-visning 1986-05-08 TV1 Sverige 91 min
1999-09-13 SVT1 Sverige 91 min
Urpremiär 1952-09-15 Röda Kvarn Stockholm Sverige 95 min

Musikstycken

Originaltitel En afton i Paris
Kompositör Olle Johnsson (1952)


Originaltitel Zanzibar
Kompositör Olle Johnsson (1952)


Originaltitel Palais
Kompositör Olle Johnsson (1952)


Originaltitel Gräsänklingsblues
Kompositör Povel Ramel (1952)
Textförfattare Povel Ramel (1952)
Sångare Povel Ramel


Originaltitel Bubble and Squeak
Kompositör Jose Norman


Originaltitel Skepp som mötas
Kompositör Fred Winter (1922)
Textförfattare Valdemar Dalquist (1922)
Sångare Marianne Löfgren


Originaltitel Sjungom studentens lyckliga dag
Kompositör G***** (1851)
Textförfattare Herman Sätherberg
Sångare kör


Originaltitel Den blomstertid nu kommer
Textförfattare Israel Kolmodin (1694)
Johan Olof Wallin (1819)
Britt G. Hallqvist (1979)


Ämnesord

Abort
Alkoholism
Arbetare
Barnängens Tekniska Fabrik/Alvik
Danssalonger
Ensamhet
Frukt- och blomsterhandel
Främlingskap
Föräldrar och barn
Gymnasister
Lärare
Präst/katolsk
Skola
Skolpedagogik
Sol- och vårare
Solna Läroverk
Student
Studentexamen

Bestånd Film

Uppgifterna här avser filmmaterial i Svenska Filminstitutets arkiv. Arkivets bestånd tillgängliggörs på begäran främst för forskning, andra filmarkiv och rättighetsinnehavare.

Typ Kopia
Bredd 35 mm
Längd i meter 2577


Typ Kopia
Materialbas Acetat
Bredd 35 mm


Typ Duplikatpositiv
Bredd 35 mm


Typ Duplikatpositiv
Bredd 35 mm


Typ Tonnegativ
Materialbas Acetat
Bredd 35 mm


Bestånd Affischer

Storlek Mindre än 850 x 400
Affischtitel TROTS
Tryckeri Zetterlund & Thelanders boktryckeri AB


Storlek Mellan 850 x 700 och 850 x 1100
Affischtitel TROTS Efter Vilgot Sjömans roman "Lektor"


Storlek Mellan 850 x 400 och 850 x 690
Affischtitel Anders Henrikson - Per Oscarson i "TROTS"
Tryckeri Esselte


Storlek Mellan 850 x 400 och 850 x 690
Affischtitel Per Oscarson - Harriet andersson - John Elfström i "TROTS"
Tryckeri Esselte


Storlek Mellan 850 x 400 och 850 x 690
Affischtitel Harriet Andersson - Per Oscarson i "TROTS"
Tryckeri Esselte


Storlek Mellan 850 x 400 och 850 x 690
Affischtitel EN TILFÆLDIGE PIGE
Tryckeri Dyva & Jeppesens bogtryckkeri A/S


Bestånd Manuskript

Typ Inspelningsmanus
Manustitel Efter Vilgot Sjömans roman Lektorn.
Omfång 148 s. Rollista och redogörelse för filmens tidsskeenden (2 s.) ingår.
Språk Svenska


Typ Inspelningsmanus
Omfång 146 s.
Språk Svenska


Typ Dialoglista
Manustitel Efter Vilgot Sjömans roman "Lektorn". Manuskript: Vilgot Sjöman.
Omfång 28 s. + 1 s. produktionsupplysningar.
Språk Svenska


Typ Dialoglista
Manustitel Efter Vilgot Sjömans roman "Lektorn". Manuskript: Vilgot Sjöman.
Omfång 29 s. + 1 s. produktionsuppgifter.
Språk Svenska


Typ Dialoglista
Manustitel Spite. Based on Vilgot Sjöman's novel "Lektorn".
Omfång 22 s. +2 s. produktionsuppgifter och synopsis.
Språk Svenska


Bestånd Stillbild

Svartvitt papper SET
Album Ja


Bestånd PR-material

Typ Program/Reklamtryck
Språk Svenska


Typ Program/Reklamtryck
Språk Svenska


Typ Program/Reklamtryck
Språk Norska


Typ Program/Reklamtryck
Språk Danska


Kontakta redaktionen

Har du frågor om Svensk Filmdatabas eller är det någon uppgift på den här sidan som inte är korrekt eller som saknas? Hör i så fall gärna av dig till oss på redaktionen. Obs! Vi vet inte om det går att få tag på en film för att se den, så fråga oss inte om det, men testa däremot gärna knappen Se filmen som du hittar längst upp i högra hörnet på alla databasens filmsidor.

Vad gäller det?