Grundfakta

Media (1 st)

Originaltitel Barabbas
Filmtyp Långfilm
Kategori Spelfilm
Regi
Manus
Förlaga
Produktionsland
Produktionsbolag
Åldersgräns Tillåten från 15 år
Dialogspråk
Sverigepremiär 1953-05-05

Medverkande

Ulf Palme
Barabbas, rövare

Gordon Löwenadler
soldat vid fängelset i Jerusalem

Tor Bergner
soldat vid fängelset i Jerusalem

John Fischer
soldat vid fängelset i Jerusalem

Ulf Johanson
Josef från Arimatea, sörjande vid Jesu kors

Visa alla medverkande

Handling

Vid påskhögtiden friger den romerska ockupationsmakten i Jerusalem rövaren Barabbas. Samtidigt låter den på judarnas begäran korsfästa en predikare som kallar sig Jesus och utger sig...

Visa hela handlingen

Press

Premiären i Stockholm föregicks av det delvis mycket negativa mottagandet vid festivalvisningen i Cannes tolv dagar tidigare, och flera av huvudstadstidningarnas recensenter refererade till...

Visa all press


Relaterat

Titlar

Originaltitel
Svensk premiärtitel
Distributionstitel

Filmteam

Regi
Manus
Produktionschef
Foto
Musik
Arkitekt
Klippning
Ljudtekniker
Regiassistent
Scripta
Dialog
Inspelningsledare
B-foto
Stillbildsfoto
Orkester
Orkesterledare
Kläder
Smink
B-ljud
Förtexter

Medverkande

- Rollista i den ordning de framträder i filmens slutliga version: (2885 meter)
Ulf Palme Barabbas, rövare
Gordon Löwenadler soldat vid fängelset i Jerusalem
Tor Bergner soldat vid fängelset i Jerusalem
John Fischer soldat vid fängelset i Jerusalem
Olof Lindholm Jesus (dubbad av Olof Widgren)
Ulf Johanson Josef från Arimatea, sörjande vid Jesu kors
Birgitta Valberg Veronika från Cyrene, sörjande vid Jesu kors
Barbro Hiort af Ornäs Maria av Magdala, sörjande vid Jesu kors
Segol Mann Johannes, sörjande vid Jesu kors
Eva Dahlbeck den sörjande modern vid Jesu kors
Gabriel Rosén soldaten med svampen på lansen
Gregor Dahlman rövaren på vänstra korset
Gösta Holmström soldat på Golgata
Holger Kax sörjande vid Jesu kors
Hans Strååt Simon från Cyrene, sörjande vid Jesu kors
Inge Wærn den harmynta
Sif Ruud den feta, innehavarinna av glädjehus i Jerusalem
Holger Löwenadler medlem av Barabbas rövarband
Lissi Alandh sköka i glädjehuset
Yvonne Lombard sköka i glädjehuset
Hariette Garellick sköka i glädjehuset
Stig Olin medlem av Barabbas rövarband
Erik Strandmark Petrus
Albin Erlandzon en gammal man som samtalar med Petrus i Jerusalem
Erik Hell en man i Jerusalem
Erik Forslund hans åldrige följeslagare
Jarl Kulle den spetälske i Dödens dal
Hugo Björne den blinde i Dödens dal
Olle Hilding äldre krukmakare i Jerusalem
Jan-Olof Strandberg yngre krukmakare
Gregor Dahlman arbetare i krukmakeriet
Gunnar Hellström arbetare i krukmakeriet
Adèle Lundvall kivnnan vid brunnen i krukmakeriet
Per Oscarsson ynglingen som visar vägen till Lazarus
Georg Årlin Lazarus
Tom Walter mannen i cellfönstret som pekar ut Barabbas
Gösta Holmström man i Krukmakaregränd som pekar ut Barabbas
Olof Sandborg åklagaren i templet
Fritz Udén en skriftlärd i templet
John W. Björling en skriftlärd i templet
Sven Magnusson den hänryckte på de kristnas möte
Eric Gustafsson man på de kristnas möte
Elisabeth Dejou kvinna på de kristnas möte
Anna Sjöholm kvinna på de kristnas möte
Palle Granditsky man på de kristnas möte
Emy Storm kvinna på de kristnas möte
Anna-Lisa Fröberg kvinna på de kristnas möte
Göthe Grefbo man på de kristnas möte
Tor Isedal man på de kristnas möte
Alexander Taikon man på de kristnas möte
Karin Högsten kvinna på de kristnas möte
Svenerik Perzon man på de kristnas möte
Helga Brofeldt den harmyntas mor
Sture Ericson den harmyntas far
Gösta Gustafson eremiten i öknen
Peter Lindgren en soldat som överfalls av rövarbandet
Rune Stylander medlem av Barabbas rövarband - bågskytt
Gösta Prüzelius medlem av Barabbas rövarband
Mats Björne medlem av Barabbas rövarband
Olof Nissmar medlem av Barabbas rövarband
Margaretha Krook en kvinna i rövarnas grotta
Olof Widgren Sahak, slav på Cypern
Gunnar Sjöberg uppsyningsman i koppargruvan på Cypern
Torsten Lilliecrona uppsyningsman i koppargruvan på Cypern
Kolbjörn Knudsen uppsyningsman i koppargruvan på Cypern
Alexander von Baumgarten uppsyningsman i mjölkvarnen på Cypern
Manne Grünberger blind slav i kvarnen på Cypern
Toivo Pawlo den enögde slaven i kvarnen på Cypern
Anders Henrikson den romerske prokuratorn på Cypern
Henrik Schildt prokuratorns ceremonimästare
Charles White den svarte slaven hos prokuratorn
Olof Thunberg en soldat vid Sahaks kors
Alexander von Baumgarten präst i Isistemplet i Rom
Segol Mann kristen i slavkällaren i Rom
Sven-Eric Gamble kristen i slavkällaren i Rom
Georg Skarstedt nattvakten i slavkällaren i Rom
Åke Grönberg fångvaktaren i Rom
Palle Granditsky kristen i fängelset i Rom
Ellika Mann kristen i fängelset i Rom
Carl Ericson kristen i fängelset i Rom (OBS! Ej Nils Hultgren)
Martha Colliander kristen i fängelset i Rom
Ulf Qvarsebo kristen i fängelset i Rom
Emy Storm kristen i fängelset i Rom
Lillemor Biörnstad kristen i fängelset i Rom
Åke Lindström kristen i fängelset i Rom
Gösta Prüzelius kristen i fängelset i Rom
Gustaf Hiort af Ornäs kristen i fängelset i Rom
Eva Dahlbeck en gammal kvinna vid Barabbas kors
Ulla Smidje en ung kvinna vid Barabbas kors
- Tillkommer medverkande i filmens långa version:
Astrid Bodin Barabbas mor
Maria Sjöstrand en sköka
Hans Strååt mannen i skökornas hus
Åke Fridell Eliahu, rövare, Barabbas far
Birger Åsander rövare
Gustaf Malmgren rövare
Harry Dahlgren rövare
Tor Isedal rövare
Jan-Olof Rydqvist rövare
Gunnel Wadner kvinna i rövarbandet
Torgny Anderberg anföraren av soldaterna

Bolag

Produktionsbolag AB Sandrew-Produktion
Distributör i Sverige (35 mm) AB Sandrew-Bauman Film 1953
Laboratorium AB Film-Labor

Handling

Vid påskhögtiden friger den romerska ockupationsmakten i Jerusalem rövaren Barabbas. Samtidigt låter den på judarnas begäran korsfästa en predikare som kallar sig Jesus och utger sig för att vara Guds son. Barabbas blir vittne till den dödes lidande och ser ett mörker sänka sig över trakten i dödsögonblicket. Upplevelsen skakar honom. Vännerna menar att han sett i syne och råder honom att fira livet, som en nådig slump plötsligt skänkt honom.

Hos Den feta på glädjehuset försöker han glömma vad han sett, men nästa morgon beger han sig ut i staden för att ta reda på vem den korsfäste var. Han träffar Petrus, en av den dödes närmaste, och Den harmynta, som i Jesus mött en god människa och därefter vigt sitt liv åt att sprida hans kärleksbudskap. Bland de spetälska i Dödens dal vittnar hon om sin tro.

Barabbas söker upp krukmakarna för att få veta något om den nya läran. Framför allt vill han veta om den döde kunde göra under. Man sänder honom till den by där Lazarus lever, mannen som Jesus återkallade från dödsriket. Men Lazarus svarar bara att "dödsriket är ingenting". Besviken återvänder Barabbas till Jerusalem.

Den harmynta grips av den romerska tempelvakten och åtalas för spridande av villoläror och hädelse. Hon döms att stenas. Barabbas följer hopen till avrättningsplatsen och blir, utan att kunna ingripa, vittne till hennes död. En blind utväljs att kasta den första stenen men träffar inte. Det gör i stället åklagaren. Barabbas sticker ned honom bakifrån med sin dolk och försvinner i tumultet kring stengropen.

I skymningen återvänder han för att hämta den döda. Han bär henne genom öknen, och under den långa vandringen minns han den tid de levde tillsammans. Hon gömde honom undan förföljare, skötte hans sår, älskade honom och blev havande. Men en dag är Barabbas försvunnen. I ensamhet föder hon ett barn som dör. Nu för Barabbas hennes kropp till Eremiten och begraver den intill barnet. Skulden för hennes död lägger han på Jesus.

Fredlös efter mordet på åklagaren blir han medlem av ett rövarband i bergen och snart dess ledare. I strid med romerska tempelvakter visar han en skoningslöshet som skrämmer till och med bandets mest härdade medlemmar. De tror sig veta att han är son till en moabitisk kvinna. Hon togs till fånga och såldes sedan till ett glädjehus i Jerusalem. Fadern är sannolikt bandets förre ledare, han som gav Barabbas hugget under ögat och senare blev dödad av denne. Modern dog på gatan vid förlossningen, uttalande en förbannelse över barnet. En natt är Barabbas plötsligt borta, som uppslukad av mörkret.

Långt senare, fängslad i Rom, berättar han för Petrus om sitt förflutna, hur han tillfångatogs av romarna och placerades i koppargruvorna på Cypern. På denna plats blir han vän med den kristne slaven Sahak; de två kedjas ihop. Sahak försöker värva sin medfånge för den nya läran, men Barabbas förmår inte tro. Han deltar dock i bönen och låter rista in Jesu namn på sin slavbricka.

En kristen uppsyningsman erbjuder Sahak arbete ovan jord. Denne vill inte skiljas från sin kamrat, och så kommer även Barabbas upp i ljuset. De två sätts i arbete i en stor sädeskvarn, där en enögd, tjuvaktig slav, som sett dem be, förråder dem. Kallade till förhör inför den romerske ståthållaren (prokuratorn) förnekar Barabbas Jesus, medan Sahak håller fast vid sin tro och blir dömd att korsfästas.

Efter vännens död får Barabbas följa ståthållaren till Rom. Han finner ingen mening i sitt liv men fortsätter ett planlöst sökande efter gemenskap. I katakombernas labyrint möter honom inga kristna, bara hans egna förtvivlade rop och de dödas ben. På återvägen till Rom ser han en brinnande byggnad. Det ryktas att de kristna satt eld på staden. Han inbillar sig att den korsfäste återvänt för att förgöra den onda världen. Äntligen finns en uppgift för honom, ett sätt att i handling visa sin solidaritet. Med en fackla hjälper han till att sprida elden.

Anklagade av kejsaren för att ha anlagt branden, fängslas de kristna överallt. Som fångar i väntan på döden återser Barabbas och Petrus varandra. Barabbas får nu veta sanningen. Det är kejsaren själv som beordrat antändningen av staden och låtit pöbeln kasta skulden på de kristna. De andra fångarna vill inte kännas vid missdådaren, som tillika frigavs i stället för deras frälsare. Förgäves vädjar Petrus till deras medkänsla: "Det är en olycklig människa och vi har ingen rätt att döma honom."

De kristna förs till avrättningsplatsen, sammansvetsade i trons gemenskap. Barabbas förblir ensam och korsfästs vid sidan av de andra. Några kvinnor hör hans sista ord, liksom riktade ut mot mörkret: "Till dig överlämnar jag min själ."

Censur / granskning

Censurnummer 82025
Datum 1953-03-10
Åldersgräns Tillåten från 15 år
Originallängd 3360 meter
Kommentar Granskningskopians aktlängder: 580-545-565-570-535-565 = 3360 m - 123 minuter. Kopior nedklippta efter första stämplingen till 3260 m (4 april) (aktlängder: 580-545-565-540-520-510 = 3260 m - 119 minuter), 3015 m (1 juni) (aktlängder: 555-525-480-485-505-465 = 3015 m - 110 minuter) och 2885 m (17.10.1953) (aktlängder: 555-505-470-385-505-465 = 2885 m - 105 minuter) som blev filmens slutliga längd. Alla nedklippningar tillkom på producentens initiativ. Aktlängder: 580, 545, 565, 570, 535, 565.


Tekniska fakta

Bildformat 1.37:1
Ljudsystem Intensitetston
Bredd 35 mm
Hastighet 24
Längd i meter 3360 meter
Längd i minuter 123 min
Akter 6 rullar


Kommentarer

Pressreaktion Svensk filmografi

Premiären i Stockholm föregicks av det delvis mycket negativa mottagandet vid festivalvisningen i Cannes tolv dagar tidigare, och flera av huvudstadstidningarnas recensenter refererade till detta bakslag. Även hemmakritiken förhöll sig övervägande kallsinnig, även om man erkände den konstnärliga satsningens mäktighet och Alf Sjöbergs höga ambitioner.

Helt enig var kritikerkåren i fråga om fotograferna Sven Nykvists och Göran Strindbergs insatser. "Där finns en våldsamt visionär kraft i uttrycksmedlen, en furiös brottning med det omöjliga materialet, lika grandiosa som desperata attacker mot filmens andliga mörker", skrev Harry Schein (BLM) i en för övrigt hård vidräkning med Sjöbergs tolkning av Lagerkvists text. Av skådespelarna gavs Inge Waern i rollen som Den harmynta de vackraste lovorden, men också Olof Widgren, Erik Strandmark och Anders Henrikson fick erkännsamma omdömen. Om Inge Waern skrev exempelvis Lasse Bergström (Arbetaren): "Hon ger denna tunga, intelligenta och på många sätt märkliga film dess enda klara återspegling av verkligt liv. När hon är med mister skönheten sin kyla."

Samstämmigheten beträffande huvudrollen var inte lika stark. Pelle Fritz-Crone i AT tröttnade så småningom på Ulf Palmes "stora rullande ögon" och ansåg att rollfiguren bevittnade "korsfästningsscener med samma försagda, nyfikna gluttande som en genomsnittsturist ser på tjurfäktningar i Spanien". I MT betraktade Nils Beyer med undran Palmes "välfödda lekamen" och ifrågasatte om "den sökande människoanden" skulle se ut som Ulf Palme, "i orientalisk mantel och med polisonger som en välbeställd onkel i mormors fotografialbum". Negativa var även Ny Dags recensent och Harry Schein.

Till majoriteten, som uppskattade Palmes tolkning och Sjöbergs rollinstruktion, hörde Carl Björkman: "Ulf Palme gestaltar denna förunderligt aktuella, osäkra människa med många nyanser -- finast kanske i sin blyga nyfikenhet var gång någon i hans närhet för Kristus eller Golgata på tal, fin också i sitt ängsliga vänlighetstiggeri", skrev kritikern.

Staffan Tjerneld (Expr) menade att filmen lämnade "en vanlig åskådare fullständigt likgiltig då den inte direkt tråkar ut honom" men ville undanta den "kanske inte övertygande, men i alla fall något så när sammanhängande" bilden av "den tvivlande och sökande Barabbas"; "Ulf Palme är något av en urmänniska som plötsligt stigit ut ur snårskogen och står där och blinkar i solljuset. Han är utan tvekan filmens stora tillgång vid sidan av Inge Waern, hon är mycket suggestiv som den harmynta flickan."

Övervägande positiva, med mer eller mindre uttalade reservationer, var skribenterna i AB, StT och SvD. "Bäst att säga genast: jag för min del tycker mycket, mycket om filmen", skrev Robin Hood (StT) och fortsatte: "Jag hade väntat mig något annat, något annorlunda, det medges, men Barabbas är ett storartat filmarbete. Filmen, sådan man möter den med egna ögon efter allt man läst och hört om den, gör ett intryck som inte går att skaka bort. Barabbas förföljer en timmar, dagar efter det man första gången sett den. Jag för min del skall nog aldrig glömma den, jag kommer att minnas den bild för bild, och jag är övertygad om att den en dag skall räknas till de stora verken i filmhistorien, producenterna Sandrew och Rune Waldekranz till ära och festivalen i Cannes till skam och nesa." Robin Hood kunde dock förstå att Alf Sjöbergs återblicksteknik -- utan klara markeringar -- kunde "verka förvirrande på åskådare, som saknar förmågan att uppleva spontant med ögonen och först efteråt söka 'förstå' varje detalj".

Lill i SvD karaktäriserade Sjöbergs iscensättning som en "ödmjuk återgivning av Lagerkvists roman, utan tillägg eller fråndragande, den bemödar sig att följa bokens episkt flytande handling och söker ärligt reproducera dess stämning och mening". Men hon ville samtidigit på ett annat plan "möjligen instämma i den franska kritiken: Barabbas saknar känsla". "Utan att ha tillgripit enkla eller vulgära medel kunde en annan iscensättare ha skapat en rymd av medkännande ömhet kring mannens ödsliga vandring, han kunde starkare ha accentuerat den varma sammanhållningen och den trosvissa glädjen i de kristnas krets, han kunde till och med ha tänt ett mildare och hoppfullare stjärneljus över Barabbas sista stunder. Men Alf Sjöberg är nu en gång ingen 'känslomänniska' och vi får vara tacksamma för att vi har honom sådan han är, en stilsäker, målmedveten, artistiskt beräknande regikonstnär. Och en bildskapare med få likar i den internationella filmproduktionen!"

Kommentar Svensk filmografi

Av Pär Lagerkvists (1891-1974) rika och skiftande litterära verk har hittills endast prosalegenden "Barabbas" filmats. Den utkom på Bonniers Förlag 1950. Ledamot av Svenska Akademien sedan 1940 tilldelades Lagerkvist 1951 Nobelpriset av nämnda församling, varvid valet säkerligen påverkades av den uppmärksamhet "Barabbas" rönt såväl i Sverige som utomlands.
Filmbolaget Sandrews försäkrade sig tidigt om filmrätten och Alf Sjöberg kontrakterades för manuskriptbearbetning och regi. Lagerkvist skrev själv en pjäsversion för Dramatiska Teaterns räkning. Den hade premiär 30.1.1953 i Olof Molanders regi och med Anders Ek i rollen som Barabbas. Kritiken var övervägande negativ.

Efter filmens premiär i Stockholm ifrågasatte flera recensenter berättelsens lämplighet för andra medier än det rent litterära.
I MT skrev Nils Beyer: "Han [åskådaren] undrar i sitt stilla sinne, om Pär Lagerkvists bok verkligen är så märkvärdig, att den kan bära upp allt detta enorma intresse för rövaren Barabbas. Först läste man den och lät sig villigt suggereras av diktarens vidunderliga sagostil och mytskapande kraft. Så långt var allting bra, och även om en och annan tyckte att Pär Lagerkvist nått högre i ett par av sina tidigare böcker, så var det dock ingen som missunnade honom vare sig nobelpriset eller den världsframgång, som han fick med sin bok. Men att sedan få se alltsammans på teatern igen, nu tillrättalagt som ett stycke kristendomskunskap för en publik på Barabbas' egen andliga nivå, det var en överloppsgärning. Ämnet började bli överansträngt. Man hade redan hunnit bli ganska trött på den israelitiske rövaren, då nu filmen kommer och för tredje gången vill påkalla vår uppmärksamhet för hans besynnerliga öde. Känslan av en uppskruvad entusiasm hade gjort oss skeptiska i förväg."

Efter ett år av förberedelser igångsattes inspelningen av filmen under senare hälften av mars 1952 med exteriörtagningar i Israel. I slutet av april förflyttade sig truppen till Rom där man tillbringade tio dagar. Tagningarna i Sverige startade i början av maj och huvuddelen av arbetet var avslutat vid mitten av augusti. Under hösten gjordes kompletteringar, några så sent som i december. Fotografen Sven Nykvist ersatte på utlandsresan Göran Strindberg, som insjuknat i gulsot.
Med Nobelpriset som säkring och med en produktionsinsats på över miljonen kronor hoppades Anders Sandrew kunna upprepa framgången från 1951, då bolagets film Fröken Julie (1951) i Alf Sjöbergs regi fick dela Cannesfestivalens stora pris. Denna gång blev emellertid presentationen i Cannes ett svårt bakslag, och svensk press citerade bl.a. - kanske inte utan en viss skadeglädje - kritikern Max Favalellis kommentar (Paris Presse): "Föreställ er en burlesk opera, iscensatt av en regissör med patos och spelad av en samling gubbstruttar från någon enklare stadsteater. Det är faktiskt det mest påfrestande jag har varit med om sedan jag flydde från Paris inför den tyska ockupationen."
Anders Sandrew hade spelat högt och förlorat, men förlusten kompenserades av den världspublik Arne Sucksdorff drog till biografen med Det stora äventyret (1953), för vars fullbordande och distribution Sandrews också svarade.
Filmrätten till "Barabbas" övergick senare till den italienske producenten Dino De Laurentiis, sannolikt via det amerikanska bolaget Columbia Pictures. Denne svarade 1961 för en ny inspelning i regi av Richard Fleischer och med Anthony Quinn i titelrollen. På italienska skrevs titeln Barabba.

Förlaga

Originaltitel Barabbas (Roman)
Författare Pär Lagerkvist


Originaltitel Barabbas (Pjäs)
Författare Pär Lagerkvist


Inspelning

(kompletteringar under hösten 1952) 1952-09 1952-12
(exteriörer och ateljéinspelningar i Sverige) 1952-05-06 1952-08-08
(exteriörer i Israel och Rom) 1952-03 1952-04
Acre (Akko) Israel
Safed (Safad) Israel
Negevöknen Israel (södra delarna)
Experimentgruvan hos Atlas Diesel (Atlas Copco) Nacka Sverige
Palatinen Rom Italien
Trajanus forum Rom Italien
Viktor Emanuelmonumentet Rom Italien
Via Appia Rom Italien
Villa d'Este Tivoli Italien
Stenhamra Ekerö Sverige
Halmsjön vid Arlanda Sigtuna Sverige
Tel Aviv Israel
Jerusalem Israel
Nasaret Israel
AB Sandrew-Ateljéerna Stockholm Sverige

Visningar

Sverigepremiär 1953-05-05 Royal Stockholm Sverige 119 min
Urpremiär 1953-05-05 Royal Stockholm Sverige 119 min
Festivalvisning 1953-04-24 Cannes Frankrike 119 min Filmfestivalen i Cannes
TV-visning 2016-03-25 SVT2 Sverige

Musikstycken

Originaltitel Musik i urval


Ämnesord

Apostlar
Avrättningar
Bibelmyter
Dödsstraff
Eldsvådor
Eremiter
Fängelse
Glädjehus/antika
Golgata
Grottekvarn
Gruvor
Israel
Italien
Jerusalem/antikens
Judar
Katakomber
Korsfästelse
Kristendom
Kvarn/antik sädes-
Lazarus
Lyte
Martyrer/kristna
Militär
Missfall
Palats
Palestina
Piskstraff
Prostitution
Religion
Religion/egyptisk
Religion/judisk
Religion/kristendom
Rom
Rövare
Slavar
Slavarbete
Spetälska
Öknar

Bestånd Film

Uppgifterna här avser filmmaterial i Svenska Filminstitutets arkiv. Arkivets bestånd tillgängliggörs på begäran främst för forskning, andra filmarkiv och rättighetsinnehavare.

Typ Kopia
Bredd 35 mm
Längd i meter 2854


Typ Kopia
Bredd 35 mm
Längd i meter 2854


Typ Kopia
Bredd 35 mm


Typ Kopia
Materialbas Polyester
Bredd 35 mm
Längd i meter 2857


Typ Duplikatnegativ
Bredd 35 mm
Längd i meter 2854


Typ Duplikatpositiv
Bredd 35 mm
Längd i meter 3329


Typ Tonnegativ
Bredd 35 mm
Längd i meter 2854


Bestånd Affischer

Storlek Mellan 850 x 700 och 850 x 1100
Affischtitel Pär Lagerkvists BARABBAS
Tryckeri Uddeholms Offset
Affischdesign Gösta Åberg


Storlek Mindre än 850 x 400
Affischtitel BARABBAS
Tryckeri Ewes O.B. -tryck


Bestånd Manuskript

Typ Inspelningsmanus
Manustitel Film av Alf Sjöberg efter Pär Lagerkvists roman.
Omfång 145 s.
Språk Svenska


Typ Inspelningsmanus
Manustitel Film av Alf Sjöberg efter Pär Lagerkvists roman.
Omfång 145 s.
Språk Svenska


Typ Inspelningsmanus
Manustitel Film av Alf Sjöberg efter Pär Lagerkvists roman.
Omfång 145 s.
Språk Svenska


Typ Dialoglista
Manustitel "dialoglista"
Omfång 27 s.
Språk Svenska


Typ Inspelningsmanus
Manustitel Barabbas. Film av Alf Sjöberg efter Pär Lagerkvists roman.
Omfång 145 s. + Ca 50 s. anteckningsblad + 9 s. lösa blad.
Språk Svenska


Typ Dialoglista
Manustitel Svensk dialoglista. Barabbas.
Omfång 33 s.
Språk Svenska


Typ Dialoglista
Manustitel Barabbas, eng.
Omfång 26 s.
Språk Engelska


Bestånd Stillbild

Svartvitt papper SET
Album Nej


Bestånd PR-material

Typ Program/Reklamtryck
Språk Svenska


Typ Program
Språk Svenska


Typ Program
Språk Danska


Typ Program
Språk Franska


Typ Övrigt tryck
Språk Norska


Typ Reklamtryck
Språk Svenska


Typ Reklamtryck
Språk Engelska


Typ Övrigt tryck
Språk Tyska


Typ Övrigt tryck
Språk Tyska


Kontakta redaktionen

Har du frågor om Svensk Filmdatabas eller är det någon uppgift på den här sidan som inte är korrekt eller som saknas? Hör i så fall gärna av dig till oss på redaktionen. Obs! Vi vet inte om det går att få tag på en film för att se den, så fråga oss inte om det, men testa däremot gärna knappen Se filmen som du hittar längst upp i högra hörnet på alla databasens filmsidor.

Vad gäller det?