Grundfakta

Media (1 st)

Originaltitel Marianne
Filmtyp Långfilm
Regi
Manus
Produktionsland
Produktionsbolag
Åldersgräns Tillåten från 15 år
Dialogspråk
Sverigepremiär 1953-09-24

Medverkande

Margit Carlqvist
Marianne Ekman, gymnasist

Gunnar Hellström
Birger Wessel, flickfotograf

Eva Stiberg
Andelius, lektor i svenska

Jan Malmsjö
Jojje, Mariannes klasskamrat

Isa Quensel
Mariannes mor

Olle Hilding
Erik Ekman, f.d. sjökapten, Mariannes far

Visa alla medverkande

Handling

Marianne och Jojje går i sista ringen i en stockholmsskola. Jojje är utan gensvar förtjust i sin begåvade, känsliga klasskamrat. De två gymnasisterna kommer från olika miljöer. Jojjes...

Visa hela handlingen

Press

Fyra tidningar -- AB, DN, MT och StT -- förhöll sig övervägande positiva till Olle Hellboms och Egil Holmsens ungdomsskildring. Ny Dags recensent kallade den "ett stort pekoral som...

Visa all press


Relaterat

Titlar

Originaltitel
Svensk premiärtitel
Distributionstitel

Filmteam

Regi
Manus
Produktionsledare
Foto
Musik
Arkitekt
Klippning
Ljudtekniker
Scripta
Scenario
Inspicient
B-foto
Stillbildsfoto
Musikarrangör
Exekutör
Smink
B-ljud

Medverkande

Margit Carlqvist Marianne Ekman, gymnasist
Gunnar Hellström Birger Wessel, flickfotograf
Eva Stiberg Andelius, lektor i svenska
Jan Malmsjö Jojje, Mariannes klasskamrat
Isa Quensel Mariannes mor
Olle Hilding Erik Ekman, f.d. sjökapten, Mariannes far
Olav Riégo rektor
Meg Westergren Birgitta, Mariannes klasskamrat
Börje Mellvig John, f.d. skådespelare, Birgers kompis
Lissi Alandh Elisabeth, narkoman
Märta Dorff Birgers mor
Göran Lundquist Lasse, Mariannes lillebror
Catrin Westerlund Annika, Johns flickvän
Ove Kant Stickan, mekaniker, Birgittas pojkvän
Yvonne Collin "Trollet", bohemisk flicka
Torkel Hedenvind-Eriksson "Kurre", Trollets pojkvän
Börje Nyberg kemilärare
Lars Burman lärare i franska
Verner Edberg Bosse, Mariannes klasskamrat
Barbro Hörberg Barbro, självstyrelsens ordförande, Mariannes klasskamrat
Håkan Serner Mariannes klasskamrat
Leif Hedberg Jerka, arbetslös sjöman, Johns vän
Sangrid Nerf Birgers fotomodell
Karl-Erik "Cacka" Israelsson klubbmästare på "Atomen", knarklangare
Jan Bark trombonist
Carl-Gunnar "Pops" Lemcke sopransaxofonist
Sven-Åke Lindholm basviolonist
Jan Tryggve trumpetare
Svante Thuresson trummis i "Atomens Bass"
Kerstin Tidelius flickan på "Atomen"
Paul Andersson reciterande poet på "Atomen"
Arne Axelsson "Skägget" på "Atomen"
Åke Karlung yogapraktikant på "Atomen"
Katarina Taikon Mariannes klasskamrat
Bengt Ekerot hennes kavaljer på "Atomen"
Thore Johansson pojke på "Atomen"
Anita Magnusson hennes kille på "Atomen"
Rosa Taikon flicka på "Atomen"
Marianne Rosenlöf flicka på "Atomen"
Hans Dahlberg Mariannes klasskamrat
Barbro Ericson Mariannes klasskamrat
Gunnar Hedberg Mariannes klasskamrat
Bengt Martin Mariannes klasskamrat
Irène Masseglia Mariannes klasskamrat
Gunnel Sporr Mariannes klasskamrat
Else-Marie Sundin Mariannes klasskamrat
Olle Teimert Mariannes klasskamrat
Key Möllergren flicka i Birgers ateljé
Arne Åkermark full gubbe
Solveig Jäder ej identifierad roll

Bolag

Produktionsbolag AB Europa Film
Distributör i Sverige (35 mm) AB Europa Film 1953
Laboratorium AB Film-Labor

Handling

Marianne och Jojje går i sista ringen i en stockholmsskola. Jojje är utan gensvar förtjust i sin begåvade, känsliga klasskamrat. De två gymnasisterna kommer från olika miljöer. Jojjes föräldrar är välbärgade; Mariannes familj lever i små omständigheter. Hennes far är hjärtsjuk och modern måste därför ensam klara försörjningen. Förhållandet mellan mor och dotter är spänt. Modern låser in Marianne på kvällarna av rädsla för att flickan skall missköta sina studier och hamna "i dåligt sällskap".

Jojje bestämmer själv över sin fritid. Han brukar trumma i ett dixielandband på källaren "Atomen" i Gamla Stan, ett trångt men populärt tillhåll för yngre poeter, trubadurer, existentialister, yogapraktikanter och knarkare.

En kväll smiter Marianne hemifrån och träffar på Atomen den tuffe fotografen Birger Wessel, känd för att handskas vårdslöst med flickor. Attraherad av hans upproriska hållning och skenbart orubbliga självtillit lämnar Marianne föräldrarna och flyttar in i Birgers torftiga lya, sedan hon förgäves sökt tak över huvudet hos Jojje.

Birger gör snabbt Marianne till sin älskarinna. För henne börjar nu en tid av otrygg lycka. Under ytan visar sig kvinnodomptören vara en svag och splittrad personlighet, som fått sparken från sitt pressjobb och försörjer sig på flickfotografering. Obalanserad i sina känslolägen växlar han från råhet över självömkan till verklig ömhet. Marianne får ensam svara för ordningen och hemkänslan. Hon sköter sina studier och håller kontakten med familjen genom sin lillebror, som i hemlighet besöker henne.

Mariannes mor går till skolan och klagar hos rektorn över dotterns uppförande. Denne överväger att relegera flickan, men klassföreståndarinnan Andelius, lektor i svenska, tar sin elev i försvar och lovar att engagera sig i ärendet. Bakom lärarinnans intresse och medkänsla döljer sig ett annat motiv: Hon känner en erotisk dragning till de unga flickorna.

Birgers och Mariannes samliv försämras under vintern. Han umgås med misslyckade och alkoholiserade existenser och förödmjukar henne i deras närvaro. Vid årsskiftet har han tröttnat på hennes ansträngningar att skapa ett hem åt dem. Med sin mors samtycke och på hennes bekostnad förbereder han en utrikesresa. Modern lovar att "bulta livet ur" honom om han inte sköter sig.

Plötsligt står Marianne övergiven; Birger har givit sig av utan ett ord. Lektor Andelius tar emot sin hemlösa elev med öppen famn och stora förväntningar men möter inget gensvar på sina djupare känslomässiga behov. Det dröjer inte länge förrän Marianne finner sig insnärjd i samma tvångströja av krav och förbud som i föräldrahemmet.

Än en gång bryter hon upp. Jojje tar chansen. Hans föräldrar har rest till Frankrike, och nu vågar han erbjuda henne att bo hos sig. Besviken i sin kärlekshunger vänder sig Andelius mot Marianne, försöker få henne bort från skolan och trakasserar henne på lektionerna. Men klassen ställer upp på Mariannes sida, saboterar med "spökerier" undervisningen och driver lärarinnan mot en nervkris. Rektorn tvingas ingripa och rekommendera Andelius tjänstledighet, sedan hon erkänt sina privata bevekelsegrunder i uppträdandet mot Marianne.

Marianne gör ett sista försök att återknyta kontakten med Birger, som kommit hem från sin utlandsresa och är fullt sysselsatt med "poseringsbilder" i sin lya. Hans brutala uppträdande övertygar henne om att deras förhållande oåterkalleligen tillhör det förflutna.

Trots sin klandervärda vandel får Marianne stanna i skolan till terminens slut. Jojje hjälper henne att klara den sista svåra tiden. Hennes känslor för honom vaknar med vårens ankomst, och mellan dem uppstår en kärlek som bygger på ömsesidig omsorg och trygghetskänsla.

Dagen för studentexamen infaller. Mariannes mor väntar på skolgården och omfamnar stolt sin dotter. Birger försöker tvinga sig fram till festvagnen för att lyckönska sin f d väninna men avvisas av Jojje. När tåget dragit bort ligger en ros kvar på gatan. Birger tar upp den och sticker den i kavajuppslaget.

Censur

Censurnummer 82936
Datum 1953-09-18
Åldersgräns Tillåten från 15 år
Kommentar Speltid: 103 minuter. Aktlängder: 0, 0, 0, 0, 0.


Tekniska fakta

Bildformat 1.37:1 (Normalbild)
Ljudsystem Tobis Klangfilm
Bredd 35 mm
Hastighet 24
Längd i meter 2820 meter
Längd i minuter 103 min
Akter 5 rullar


Kommentarer

Pressreaktion Svensk filmografi

Fyra tidningar -- AB, DN, MT och StT -- förhöll sig övervägande positiva till Olle Hellboms och Egil Holmsens ungdomsskildring. Ny Dags recensent kallade den "ett stort pekoral som ingenting kan rädda"; Mauritz Edström i Arbetaren tyckte att filmen som helhet saknade uttryckskraft, "mer resonabel och måttlig än Hets men också likgiltigare". Lill i SvD tyckte historien var "olustig och svår att smälta", medan Staffan Tjerneld (Expr) fruktade att filmen genom sin enkelspåriga beskrivning av lärare och föräldrar skulle bli en sorts sympatiförklaring till ungdomarnas "ledlösa gråsuggsliv".

Margit Carlqvist fick genomgående starka lovord; pressen var över lag positiv till skådespelarnas insatser. I DN skrev Carl Björkman om titelrollen:

"Margit Carlqvist -- den bästa skådespelerskan i sin generation och den mest representativa -- är naturligtvis helt övertygande som den unga flickan, på en gång en helt vanlig 'brallis' av idag och en Tintomara i läroverket vid Sveaplan [eg Gullmarsplan!. Hon är verkligen förtjusande i sin blandning av frisk, återhållen sensualism och barnsligt allvar, lika brådmogen när det gäller kärleksleken som när hon lyssnar till vers."

Björkman var övertygad om att Marianne var en sann och uppriktig framställning av decenniets stockholmsungdom: "Den skildras så varsamt, och med mycken finess får filmen fram sanningskravet, frihetsbehovet, den juvenila hederligheten och hyggligheten bakom en yta som måste förskräcka den konventionella betraktaren. Vad Egil Holmsen tecknar i sin film är ungdom på kant med konventionen och förljugenheten -- det finns en god portion 80-tal i denna 50-talsradikalism. I rika variationer återger filmen dessa ungdomars register av glädje, sensualism, ruelse och bussig kamratanda."

Även Jurgen Schildt (MT) deklarerade att han, trots filmens uppenbara brister, tyckte om den och accepterade den som en trovärdig återgivning av stockholmsungdom 1953: "Ämnet är ju i och för sig inte direkt originellt och erbjuder givetvis en del klichémässiga fallgropar. Men Egil Holmsen har i sin regi undvikit de flesta av dem, hans berättelse har fångat mycket av dagens puls, och ungdomsporträtten är tecknade med en fin nyansering och inlevelse."

Kritiska reflektioner riktade Schildt mot "det suspekta kapitel som heter Svensk Syndfullhet -- suspekt inte bara på Dramatiska Teatern utan i lika hög grad i svensk film": "Vad man än må säga om brunst- och brännvinsorgierna i fotografen Birger Wessels lya -- inte är de precis naturalistiska med sin pliktskyldiga anhopning av tomglas, fimpar, hårdkokta brudar och slocknade fyllon utströdda över golvet. Över huvudtaget: den svenska filmens ansträngda brösttoner när det gäller förtappelse tyder närmast på en seglivad och svårövervunnen puritanism."

Robin Hood (StT) var medveten om att ungdomsproblem "stötts och blötts i tidigare tekniskt bättre filmer", men här visades de på ett annat och riktigare sätt: "Marianne är som film långt ifrån fullkomligheten, den är överlastad i mer än en bemärkelse, den gapar över mera stoff än den förmår smälta. Men den visar å andra sidan s k friska tag och frisk blick för vad som gör sig i film. Den har humor och självironi, och roller där de unga kommer till sin rätt. Då och då kommer en detalj, en scen, ett minspel, en replik som gör en glad: här finns otvivelaktigt spontan filmtalang."

Ensam bland kritikerna undrade ATs Karl Ekwall om inte skildringen var en satir: "Jag har svårt att tro att Olle Hellbom gör anspråk på att bli tagen på allvar för sin Marianne. Snarare verkar det som om han dels ville ironisera på tidigare svenska filmer om ungdom, och dels se den borgerliga medelåldern chockad genom att visa upp dessa depraverade kasperfigurer precis som småpojkar tycker om att skriva fula ord på plank, och sedan se effekten hos äldre. "I bilderna av ungdomarnas källarförströelser tyckte sig Ekwall finna "en häpen medelålders människas synintryck av en sak den inte begriper och inte vill begripa". "Är det gjort på allvar", skrev kritikern, "är det sorgligt, är det ett skämt, har det en så vass ironisk spets att man blir imponerad av Olle Hellbom."

Kommentar Svensk filmografi

Egil Holmsens fyra spelfilmer i långfilmsformat tillkom samtliga under 1950-talet. Efter debuten på temat "ungdom och speedway" i Farlig kurva (1952) återkom han 1953 med två ungdomsskildringar - Marianne och Fartfeber (1953) - iscensatta efter varandra och till någon del samtidigt. Bägge produktionerna premiärsattes på hösten inspelningsåret med två månaders mellanrum.

Olle Hellbom (1925-1982) kom här för första gången med ett eget manuskript. Han och Vladimir Semitjov hade tidigare svarat för scenariot till den av Arne Mattsson regisserade När kärleken kom till byn (1950), och en liknande partiell insats från Hellboms sida förelåg beträffande det svenska inslaget i den internordiska episodfilmen Kvinnan bakom allt (1951). Episodens regissör Hampe Faustman var i detta fall den tredje samarbetspartnern.

Hellboms synopsis om en flicka "på glid", som klarar sig, accepterades av Europa Film, vars direktör - Gustav Scheutz - satte den unge filmförfattaren att skriva ett komplett manuskript. Enligt Egil Holmsen var detta inte färdigt då inspelningen startade, varför regissören själv levererade det erforderliga underlaget för ateljéarbetet till en början. Han var också ansvarig för filmens avvikelser från det tryckta manuskriptet.

Hellboms väsentliga insats i svensk film skulle så småningom förläggas till barnfilmens område.

Egil Holmsen tog de första scenerna till Marianne i början av maj 1953. Arbetet var huvudsakligen genomfört vid utgången av juni. En exotisk miljö fann upphovsmännen på jazzkällaren "Gazell Club" (1951-1970) vid Österlånggatan i Gamla Stan - filmens "Atomen". Flera senare legendariska ungdomsorkestrar spelade här, och miljön hade året före utnyttjats av fotografen Sten Dahlgren (1918-1978) i dennes Gazell Club (censurerad 19.12.1952, nr 81.640, 375 m).

På "Atomen" staterade, förutom ett antal stamgäster från den äkta källaren, regissören och skådespelaren Bengt Ekerot, poeten Paul Andersson och konstnären och experimentfilmaren Åke Karlung.

Filmjournalen publicerade under juli-augusti 1953 ett reportage från inspelningen, ända fram till den slutliga kostnadsberäkningen 390 100 kronor.

Försök att distribuera filmen i Finland stoppades av den inhemska censuren.

Inspelning

1953-05 1953-06
AB Europa Studio Sundbyberg Sverige
Enskede läroverk, Gullmarsplan Stockholm Sverige
Jazzkällaren Gazell Club, Gamla stan Stockholm Sverige
Gamla stan Stockholm Sverige
Skeppsbron Stockholm Sverige
Södermalm Stockholm Sverige

Visningar

Sverigepremiär 1953-09-24 Anglais Stockholm Sverige 103 min
Urpremiär 1953-09-24 Anglais Stockholm Sverige 103 min

Musikstycken

Originaltitel Dramatique
Kompositör Frederick G. Charrosin


Originaltitel Metronome Boogie
Kompositör Charles Norman (1949)


Originaltitel Smooth Breeze
Kompositör Lars Gullin (1953)


Originaltitel Sjungom studentens lyckliga dag
Kompositör G***** (1851)
Textförfattare Herman Sätherberg


Originaltitel Ja, må han leva!


Gazell - en underjordisk jazzrörelse (2003) innehåller Marianne (1953)
Taikon (2015) Marianne (1953)

Ämnesord

Alkoholmissbruk
Bohem
Dans
Elevdemonstration
Ensamhet
Existentialister
Fotograf/flick-
Förnedring
Föräldrar och barn
Generationsmotsättning
Gymnasister
Homosexualitet/kvinnlig
Jazz Dixie
Jazzklubb
Lärare
Läroverk
Narkotika
Nyårsafton
Poeter
Rektorer
Sadism
Självmordstankar
Skola
Stockholm/Enskede Läroverk
Stockholm/Gamla Stan
Stockholm/Gazell Club
Stockholm/Söder
Stockholm/biografen Astoria
Studentexamen
Trakasserier

Bestånd Film

Uppgifterna här avser filmmaterial i Svenska Filminstitutets arkiv. Arkivets bestånd tillgängliggörs på begäran främst för forskning, andra filmarkiv och rättighetsinnehavare.

Typ Kopia
Materialbas Polyester
Bredd 35 mm
Längd i meter 2316


Typ Duplikatpositiv
Materialbas Polyester
Bredd 35 mm
Längd i meter 2306


Typ Originalnegativ bild
Materialbas Acetat
Bredd 35 mm


Typ Tonnegativ
Materialbas Acetat
Bredd 35 mm


Bestånd Affischer

Storlek Mellan 850 x 700 och 850 x 1100
Affischtitel Marianne
Tryckeri Uddeholms Offset
Affischdesign [?] Holmström


Storlek Mindre än 850 x 400
Affischtitel Marianne
Tryckeri Ewes O.B. -tryck


Bestånd Manuskript

Typ Inspelningsmanus
Manustitel Originalmanus av Olle Hellbom.
Omfång 141 s.
Språk Svenska


Typ Inspelningsmanus
Omfång Ca. 300 s. Kläd-, miljö-, kron. komplex- och miljölista m. koncentrat av händelseförlopp (ca 20 s.)
Språk Svenska


Typ Dialoglista
Omfång 26 s.
Språk Franska


Typ Inspelningsmanus
Manustitel Originalmanus av Olle Hellbom.
Omfång 142 s. Rollista (1 s.) ingår.
Språk Svenska


Typ Inspelningsmanus
Manustitel Originalmanus av Olle Hellbom.
Omfång 146 s.
Språk Svenska


Typ Dialoglista
Manustitel Manuscript: Olle Hellbom.
Omfång 22 s. Produktionsuppgifter (1 s.) ingår.
Språk Engelska


Typ Dialoglista
Manustitel Manuskript: Olle Hellbom.
Omfång 22 s. Produktionsuppgifter (1 s.) ingår.
Språk Tyska


Typ Dialoglista
Manustitel Trailer.
Omfång 1 s.
Språk Svenska


Typ Dialoglista
Manustitel Trailer.
Omfång 1 s.
Språk Engelska


Typ Dialoglista
Manustitel Manus: Olle Hellbom.
Omfång 26 s. Produktionsuppgifter (2 s.) ingår.
Språk Svenska


Bestånd Stillbild

Svartvitt papper SET
Album Nej


Bestånd PR-material

Typ Program
Språk Svenska


Typ Program
Språk Svenska


Kontakta redaktionen

Har du frågor om Svensk Filmdatabas eller är det någon uppgift på den här sidan som inte är korrekt eller som saknas? Hör i så fall gärna av dig till oss på redaktionen. Obs! Vi vet inte om det går att få tag på en film för att se den, så fråga oss inte om det, men testa däremot gärna knappen Se filmen som du hittar längst upp i högra hörnet på alla databasens filmsidor.

Vad gäller det?