Originaltitel | Rätten att älska |
---|---|
Filmtyp | Långfilm |
Kategori | Spelfilm |
Regi | |
Manus | |
Produktionsland |
|
Produktionsbolag | |
Åldersgräns | Tillåten från 11 år |
Dialogspråk |
|
Sverigepremiär | 1956-02-27 |
Stig Järrel
Bernhard Borg, docent
Märta Dorff
Margareta Borg, Bernhards hustru
Pia Skoglund
Berit Borg, paret Borgs dotter
Ingemar Pallin
Lennart Borg, paret Borgs son
Sten Gester
Arne Lindgren, studerande, Berits pojkvän
Carin Cederlund
Lilly Sund, medicine studerande
Präster som kallar sexualkunskap för djävulens påfund rasar mot progressiv läkare vars bigotta hustru får ångra sig när tonårsdottern kommer hem och vill ha abort....
Docenten och läkaren Bernhard Borg är en förkämpe för modern sexualupplysning, såväl i hemmet som i skolorna. Han sätter hela sin auktoritet -- som läkare och som människa -- bakom...
Rätten att älska är ett debattinlägg och som sådant väl värt att tillgodogöra sig, slogs det fast. Däremot lämnar den filmiskt berättade gestaltningen en del övrigt att önska,...
Präster som kallar sexualkunskap för djävulens påfund rasar mot progressiv läkare vars bigotta hustru får ångra sig när tonårsdottern kommer hem och vill ha abort. Förebilden för doktor Borg var "samhällsomstörtaren" Torsten Wickbom, som ville ha ämnet på schemat.
På Radiotjänst glöder telefonerna. Stig Järrel är Bernhard Borg, läkaren som talar så milt och lugnt om att allt det naturliga han tycker vi ska förklara för våra barn och unga. Nu är han i radio, och lyssnarna är så indignerade att de sitter klistrade vid apparaterna.
Ämnet för Mimi Pollacks enda långfilm var kontroversiellt. Förebilden för doktor Borg var den rikskända Katrineholms-lektorn Torsten Wickbom, som stred för modern sexualupplysning i skolan och familjen. Filmen inleds med en bild av Stadshuset och texten "En film av Sölve Cederstrand och Gösta Stevens". Det är manusförfattarna. Sist i förtexterna kommer "Regi: Mimi Pollak".
Skådespelaren som 1948 blev Dramatens första kvinnliga regissör satte upp sextio pjäser och var en av teaterns mest betydelsefulla dramapedagoger. Hon gjorde två kortfilmer före långfilmsdebuten; Mamma gör revolution (1950) där en hemmafru kastar förklädet, och Malin går hem (1953), där Naima Wifstrand får nog av ålderdomshemmet. Båda filmerna producerades av Kooperativa Förbundet.
Av alla långfilmer som hade premiär under 1950-talet hade två kvinnliga regissörer. Barbro Bomans gjorde relationsdramat Det är aldrig för sent och Mimi Pollak debattinlägget Rätten att älska.
För ett debattinlägg är den, filmen om den kloka doktor Borgs kamp mot skuld, skam och okunskap. Men om budskapet är radikalt så är rollfigurernas kvinnosyn fast förankrad i femtiotalet. När den nytänkande läkarens stockkonservativa fru – den majestätiska Märta Dorff – på en föreläsning går till rasande attack mot sin man, ler han bara ömt mot "lilla mamma". Lilla mamma har inte lärt sin dotter någonting, så pappas "lilla flicka" blir gravid fortare än man kan säga preventivmedel. Man kan undra hur det kändes för Mimi Pollak att filma scenen där dottern deklarerar att hon vill göra abort för att pojkvännen ska kunna avsluta sina studier. Eller den där unge herr Borgs läkarstuderande flickvän studerar kaninfoster i mikroskop och hennes blivande svärfar säger att "inte får små söta flickor som du se på sådant där!"
Att Stig Järrel är sexupplysningssprofet går knappt att omfatta. Till denna djupt oroande föreställning läggs scener som den där han tröstar en ensam mor vars barn "håller på med sånt där" genom att deklamera Karin Boyes dikt "Små ting": Orkar du inte ett steg mer/inte lyfta ditt huvud,/dignar du trött under hopplös gråhet/tacka då nöjd de vänliga, små tingen,/tröstande, barnsliga./Du har ett äpple i fickan,/en bok med sagor där hemma […]
Den käcka familjen Borg bor i en trivsam funkisvilla med trotjänarinna och foxterrier; dörrarna på pensionatet där dottern blir gravid har ängsblommor i stället för rumsnummer; Meg Westergrens stendumma Lajsa slår i sig en halvpanna och tio kinakapslar när hon går över tiden, den hysteriska Max von Sydow (som gör vad som måste vara den sämsta prestationen i sin karriär) får släpas ut talarstolen och doktorns lugnande råd illustreras betydligt sakligare än väntat.
I reklammaterialet till Rätten att älska påpekas det att filmen, "som inspelats av Europa Film i samarbete med medicinska och pedagogiska myndigheter, går direkt tillbaka på ett uppslag av lektor Wickbom. […] 'Den moderna sexualupplysningen beskylls ofta för att vilja göra människan till ett djur, som bara måste leva ut sina drifter. Ingenting kan vara felaktigare. Endast under hänsyn och ansvar får vi rätten att älska. Detta vill denna film försöka skildra.' De citerade orden emanerar från lektor Torsten Wickbom i Katrineholm, den omtvistade, orädde och stridsglade mannen bakom skolornas sexualupplysning, och de kunde också vara mottot för filmen Rätten att älska."
Nina Widerberg 2020
Den här filmen finns i Filminstitutets distribution och finns tillgänglig att boka på dcp för visning på biograf. Filmerna bokas för slutna och öppna visningar till fasta priser.
Originaltitel |
|
---|---|
Svensk premiärtitel |
|
Internationell titel |
|
Distributionstitel |
|
Regi | |
---|---|
Manus | |
Idé | |
Foto | |
Musik |
|
Arkitekt | |
Klippning | |
Ljudtekniker | |
Rådgivare |
|
Scripta |
|
Musikarrangör | |
Mixning |
Stig Järrel | Bernhard Borg, docent | ||
Märta Dorff | Margareta Borg, Bernhards hustru | ||
Pia Skoglund | Berit Borg, paret Borgs dotter | ||
Ingemar Pallin | Lennart Borg, paret Borgs son | ||
Sten Gester | Arne Lindgren, studerande, Berits pojkvän | ||
Carin Cederlund | Lilly Sund, medicine studerande | ||
Catrin Westerlund | Ulla Winge, kontorist | ||
Anna-Lisa Baude | Maria Larsson, hembiträde | ||
Sven-Eric Gamble | Julle Larsson, Marias son | ||
Meg Westergren | Julles fästmö | ||
Max von Sydow | Bergman, kamrer | ||
Börje Mellvig | Wallin, pastor | ||
Hans Strååt | Söderberg, kyrkoherde | ||
Nancy Dalunde | förälder | ||
Eivor Landström | förälder | ||
Else Marie Lundin | förälder | ||
Gösta Prüzelius | förälder | ||
Torsten Lilliecrona | biologilärare | ||
Britta Brunius | daghemsföreståndarinna | ||
Åke Engerstedt | hallåman | ||
Helga Brofeldt | hyena | ||
Mona Geijer-Falkner | hyena | ||
Magnus Kesster | radiolyssnande kommunalpamp | ||
Anna-Stina Wåglund | kommunalpampens hustru | ||
Peggy Flora Häggqvist (som Peggy Sundel) | Ullas dotter |
Produktionsbolag | AB Europa Film | ||
---|---|---|---|
Distributör i Sverige (35 mm) | AB Europa Film | 1956 | |
Laboratorium | AB Film-Labor |
Docenten och läkaren Bernhard Borg är en förkämpe för modern sexualupplysning, såväl i hemmet som i skolorna. Han sätter hela sin auktoritet -- som läkare och som människa -- bakom sin förkunnelse. Hans åsikter och hans sätt att framföra dem har skaffat honom många anhängare och beundrare. Men han har också fått kritiker och fiender.
En som starkt opponerar mot Borgs uppfattning om kärlek och sexualitet är hans egen hustru Margareta. Hon tar till och med helt öppet parti mot honom vid ett offentligt diskussionsmöte. Trots detta verkar deras äktenskap vara harmoniskt i övrigt.
Bernhard och Margareta har två barn, Berit och Lennart, som håller på att växa in i vuxenvärlden.
En dag reser Berit och pojkvännen Arne i väg till ett idylliskt beläget, herrgårdsliknande pensionat. Här blir Berit med barn.
När Berit upptäcker att hon är havande, funderar hon på att göra illegal abort. Något sådant kan naturligtvis inte hennes far tänka sig. Han hjälper henne i stället att förbereda sig för ett nytt liv tillsammans med Arne och det icke planerade barnet. (Bearbetning av censurkort, reklammaterial och recensioner.)
Censurnummer | 94911 |
---|---|
Datum | 1959-11-05 |
Åldersgräns | Tillåten från 11 år |
Originallängd | 2150 meter |
Kommentar | Filmen godkännes för förevisning som "grön" efter den 1 jan. 1960. Speltid: 79 minuter. Aktlängder: 600, 570, 645, 335. |
Censurnummer | 87389 |
---|---|
Datum | 1955-12-14 |
Åldersgräns | Tillåten från 15 år |
Originallängd | 2040 meter |
Kommentar | Granskningskopians speltid: 75 minuter. 17.1.1956 godkände Statens Biografbyrå förlängning av filmen med 30 m, till 2070 m (600-570-565-335) - 76 minuter, och 8.3.1956 förlängning med ytterligare 80 m, till 2150m (600-570-645-335) - 79 minuter. Aktlängder: 580, 570, 555, 335. |
Bildformat | 1.37:1 |
---|---|
Ljudtyp | Ljud |
Ljudsystem | Optisk mono |
Färgtyp | Svartvit |
Bärare | 35 mm |
Hastighet | 24 |
Längd i meter | 2150 meter |
Längd i minuter | 79 min |
Akter | 4 rullar |
Rätten att älska är ett debattinlägg och som sådant väl värt att tillgodogöra sig, slogs det fast. Däremot lämnar den filmiskt berättade gestaltningen en del övrigt att önska, anfördes det på flera håll.
MT (Christer Topelius): "Idén till denna lektion i sexualvett stammar från lektor Torsten Wickbom, vars namn i dessa sammanhang borgar för tolerans och stridbarhet.
Filmen har huvudsakligen tagit fasta på den första av dessa båda goda egenskaper. Den låter alla parter komma till tals och man har gjort docent Borg, förkämpen för de nya sunda idéerna, till en idealmänni!ska utrustad med mängder av varm, mänsklig förståelse. Som alla idealmänniskor har han svårt att fängsla en, man får i stället koncentrera sig på hans med vänlig auktoritet framförda budskap om ungdomens rätt att under ansvar och med hänsyn till motparten ordna sitt sexualliv. Det hade nog inte skadat med litet mer av den andra egenskapen, stridbarhet. Filmen hade vunnit i dramatisk skärpa och en närkamp med motståndarna och alla gamla konventioner hade gett filmen en slagkraft som den nu saknar. Nu övervinns för lätt alla svårigheter som möter filmens sympatiska ungdomar, man får ingen klarhet om problemets räckvidd och djupgående känsloengagemang.
Fullt riktigt har människorna fått komma i bakgrunden för resonemangen -- det är ju upplysning det gäller -- men Mimi Pollak har gjort sitt bästa för att skapa atmosfär kring huvudpersonerna och hon har förlänat de korta spelscenerna en viss trovärdighet."
AB (O K-man): "En titt i veckopressens insändarspalter ger den här filmens stora värde i ett nötskal. Okunnigheten och hemlighetsmakeriet i sexuella frågor är fortfarande så skrämmande, att varje försök att behandla dem öppet och ärligt är ett väsentligt initiativ. På film har dessa svårsagda saker aldrig sagts så vettigt och sensationsfritt som här. Europafilm och Torsten Wickbom är förtjänta av en stor publik.
Sedan är det en annan sak att filmen är mer lyckad till innehållet än till formen. Sakligheten och den vidfamnande ambitionen tar nämligen så lätt kål på det levande och friskt medryckande. Det är först i filmens sista hälft som berättelsen får flykt och dramatiskt liv. I den första hälften talas det ibland så mycket att handlingen drunknar i orden. (-)
Frånsett en viss scenisk kantighet och bundenhet vid manuskriptet avslöjar Mimi Pollaks regi en lovande filmisk känsla, som framför allt kommer fram i närbilderna och personinstruktionen. Stig Järrel tar sig en del friheter i hurtigt rättfram faderlighet, medan Pia Skoglund, Märta Dorff, Meg Westergren och Catrin Westerlund är desto följsammare i fint tecknade porträtt. Meg Westergren är helt enkelt strålande."
Expr (Staffan Tjerneld): "Man förstår att ledningen på Europafilm, ett företag känt för sina sociala intressen, länge drömt om att få slå ett slag för sexualundervisningen i Sverige.
Då dessa drömmar nu kunnat förverkligas har tiden tyvärr hunnit rinna förbi. Det som sägs i filmen om offentliga och privata diskussionsinlägg återfinns ord för ord i praktiskt taget varje tidnings rådgivningsspalt. Och frågan är om inte budskapen gör sig bättre där än framsagda av Stig Järrel, som det under alla förhållanden är svårt att riktigt ta på allvar.
Det gäller ju att vara naturlig vid behandling av sexualfrågor, men med så mycket onatur som regissören, Mimi Pollak, lyckats framlocka ur repliker, rörelser, belysningar och inredningar verkar även det enklaste påpekande tvetydigt."
I reklammaterialet för Rätten att älska påpekas att filmen, "som inspelats av Europa Film i samarbete med medicinska och pedagogiska myndigheter, går direkt tillbaka på ett uppslag av lektor Wickbom".
I reklammaterialet står det vidare:
"'Den moderna sexualupplysningen beskylls ofta för att vilja göra människan till ett djur, som bara måste leva ut sina drifter. Ingenting kan vara felaktigare. Endast under hänsyn och ansvar får vi rätten att älska. Detta vill denna film försöka skildra.'
De citerade orden emanerar från lektor Torsten Wickbom i Katrineholm, den omtvistade, orädde och stridsglade mannen bakom skolornas sexualupplysning, och de kunde också vara mottot för filmen Rätten att älska."
Rätten att älska kan sägas vara en uppföljning av publikintresset för den av SF även med biträde av Malcolm Tottie inspelade Möte med livet (1952).
Rätten att älska är den enda långfilm Mimi Pollak har regisserat. (Se dock vidare Kommentar till filmen Mamma tar semester 1957.)
Under hela 1950-talet gjordes totalt två svenska långfilmer som regisserades av kvinnor. De hade premiär med mindre än en veckas mellanrum. Den ena är Rätten att älska, den andra Det är aldrig för sent (1956) i regi av Barbro Boman.
1955 | 1955 | |||||
AB Europa Studio | Sundbyberg | Sverige |
Sverigepremiär | 1956-02-27 | Grand | Eskilstuna | Sverige | 76 min | |
---|---|---|---|---|---|---|
Urpremiär | 1956-02-27 | Grand | Eskilstuna | Sverige | 76 min | |
Stockholmspremiär | 1956-03-23 | Saga | Stockholm | Sverige | 79 min | |
Cinemateksvisning, arkivkopia | 2013-10-19 | |||||
2013-10-19 | Som förfilm till Rätten att älska. MR | |||||
Festivalvisning | 2020-02-02 | Capitol | Göteborg | Sverige | Göteborg Filmfestival 2020 | |
TV-visning | 2020-06-15 | SVT1 | Sverige | |||
2022-06-28 | SVT1 | Sverige |
Originaltitel | Etyd, piano, op. 10. Nr 3, E-dur | |
---|---|---|
Kompositör | Frédéric Chopin | (1832) |
Originaltitel | Invitation Waltz | |
---|---|---|
Kompositör | Richard Addinsell |
Originaltitel | Melody for Lovers | |
---|---|---|
Kompositör | Cecil Milner |
Originaltitel | Smoke Room Boogie | |
---|---|---|
Kompositör | Howard Shaw | (1954) |
Diskussionsmöte |
Docenter |
Föräldrar och barn |
Graviditeter |
Hembiträden |
Kamrerer |
Kontor |
Läkare |
Lärare |
Offentligt diskussionsmöte |
Pensionat |
Präst |
Sexualupplysning |
Student |
Äktenskap |
Uppgifterna här avser filmmaterial i Svenska Filminstitutets arkiv. Arkivets bestånd tillgängliggörs på begäran främst för forskning, andra filmarkiv och rättighetsinnehavare. Vid frågor kontakta filmarkivet@filminstitutet.se
Typ | Kopia |
---|---|
Materialbas | Polyester |
Bärare | 35 mm |
Längd i meter | 2163 |
Typ | Kopia |
---|---|
Materialbas | Polyester |
Bärare | 35 mm |
Längd i meter | 108 |
Typ | Duplikatnegativ |
---|---|
Materialbas | Polyester |
Bärare | 35 mm |
Typ | Duplikatpositiv |
---|---|
Materialbas | Polyester |
Bärare | 35 mm |
Typ | Duplikatpositiv |
---|---|
Materialbas | Polyester |
Bärare | 35 mm |
Typ | Duplikatpositiv |
---|---|
Materialbas | Polyester |
Bärare | 35 mm |
Typ | Originalnegativ bild |
---|---|
Materialbas | Acetat |
Bärare | 35 mm |
Typ | Originalnegativ bild |
---|---|
Materialbas | Acetat |
Bärare | 35 mm |
Typ | Tonnegativ |
---|---|
Materialbas | Acetat |
Bärare | 35 mm |
Typ | Tonnegativ |
---|---|
Materialbas | Acetat |
Bärare | 35 mm |
Typ | Slutmix |
---|---|
Bärare | 35 mm |
Uppgifterna här avser material i Svenska Filminstitutets arkiv. Vid frågor kontakta Bild- och affischarkivet, bildarkivet@filminstitutet.se
Storlek | Cirka 70 x 100 cm |
---|---|
Antal exemplar | 2 |
Affischtitel | RÄTTEN ATT ÄLSKA En film om ungdomens möte med kärleken |
Tryckeri | J. Olsén litogr.anst. |
Affischdesign | Auguste Rodin |
Storlek | Cirka 70 x 100 cm |
---|---|
Antal exemplar | 2 |
Affischtitel | RÄTTEN ATT ÄLSKA En film om ungdomens möte med kärleken |
Tryckeri | Uddeholms Offset |
Storlek | Mindre än 40 x 75 cm |
---|---|
Antal exemplar | 2 |
Affischtitel | RÄTTEN ATT ÄLSKA |
Tryckeri | Ewes O.B. -tryck |
Uppgifterna här avser material i Svenska Filminstitutets arkiv. Vid frågor kontakta Biblioteket, biblioteksexpeditionen@filminstitutet.se
Typ | Pressklipp |
---|
Uppgifterna här avser material i Svenska Filminstitutets arkiv. Vid frågor kontakta Biblioteket, biblioteksexpeditionen@filminstitutet.se
Typ | Inspelningsmanus |
---|---|
Manustitel | En film av lektor Torsten Wickbom i samarbete med Sölve Cederstrand. Scenario: Sölve Cederstrand. |
Omfång | 117 s. + 3 s. tillägg löst. Miljölista och handskriven spelplan (2 s.) ingår. |
Språk | Svenska |
Typ | Inspelningsmanus |
---|---|
Manustitel | En film av Torsten Wickbom i samarbete med Sölve Cederstrand. Scenarion: Sölve Cederstrand. |
Omfång | 116 s. Rollista (1 s.) ingår. |
Språk | Svenska |
Typ | Dialoglista |
---|---|
Språk | Engelska |
Uppgifterna här avser material i Svenska Filminstitutets arkiv. Vid frågor kontakta Bild- och affischarkivet, bildarkivet@filminstitutet.se
Svartvitt papper | SET |
---|---|
Album | Ja |
Typ | Program/Reklamtryck |
---|---|
Språk | Svenska |
Typ | Program/Reklamtryck |
---|---|
Språk | Tyska |
Bildformat | 1.37:1 |
---|---|
Ljudtyp | Ljud |
Färgtyp | Svartvit |
Hastighet | 24 |
Längd i minuter | 80 min |
Dialogspråk |
|
Typ | Digitalt arkivmaterial |
---|---|
Bärare | WAV |
Typ | Digitalt arkivmaterial |
---|---|
Bärare | WAV |
Typ | Digitalt visningsmaterial |
---|---|
Bärare | DCP |
Typ | Digitalt arkivmaterial |
---|---|
Bärare | MAP |
Typ | Digitalt arkivmaterial |
---|---|
Bärare | MAP |
Typ | Digitalt visningsmaterial |
---|---|
Bärare | ProRes |
Typ | Digitalt visningsmaterial |
---|---|
Bärare | H264 |