Originaltitel | Aldrig i livet |
---|---|
Filmtyp | Långfilm |
Kategori | Spelfilm |
Regi | |
Manus | |
Produktionsland |
|
Produktionsbolag | |
Åldersgräns | Totalförbjuden |
Dialogspråk |
|
Sverigepremiär | 1956 |
Arne Ragneborn
Gunnar/skådespelare i farsen
Ingrid Thulin
Lily, sångerska, Gunnars syster
Lars Ekborg
Svampen/skådespelare
Sven-Eric Gamble
Nicke/skådespelare
Erik "Hampe" Faustman
Klämman, restaurangägare/filmregissör
Margareta Nordin
Margit Karlsson
Det pågår filminspelning i en ateljé. Framför kameran spelar militärklädda skådespelare buskis. Regissören bryter inspelningen för lunch, och alla lämnar lokalen -- utom en...
En usel film! var det dominerande kritikeromdömet om Aldrig i livet. Endast Anders Ehnmark i Expr och Gunnar Haag i Ny Dag visade lite vag välvilja. Expr (Anders Ehnmark): "Svårt att...
Originaltitel |
|
---|---|
Svensk premiärtitel |
|
Distributionstitel |
|
Censurtitel |
|
Andra censurtitel |
|
Tredje censurtitel |
|
Regi | |
---|---|
Manus | |
Produktionsledare | |
Foto | |
Musik |
|
Klippning | |
Ljudtekniker | |
Musikarrangör |
|
Arne Ragneborn | Gunnar/skådespelare i farsen | ||
Ingrid Thulin | Lily, sångerska, Gunnars syster | ||
Lars Ekborg | Svampen/skådespelare | ||
Sven-Eric Gamble | Nicke/skådespelare | ||
Erik "Hampe" Faustman | Klämman, restaurangägare/filmregissör | ||
Margareta Nordin | Margit Karlsson | ||
Keve Hjelm | Rabatten, pianist, Lilys man | ||
Peter Lindgren | Ärtan/sminkör | ||
Elof Ahrle | Manne Karlsson, nattvakt, Margits far | ||
Astrid Bodin | fru Karlsson, Margits mor | ||
Hjördis Petterson | portvaktsfru | ||
Åke Engfeldt | kamrer | ||
Stig Järrel | hälare | ||
John Melin | man med störd nattsömn | ||
Ulf Jensen-Carlén (som Ulf Carlén) | bartender | ||
Lars Burman | filmfotograf |
Produktionsbolag | Metronome Studios AB | ||
---|---|---|---|
AB Iris-Film | |||
Nyve Film | (anges som producent utomlands) | ||
Distributör i Sverige (35 mm) | AB Iris-Film | 1957 |
Det pågår filminspelning i en ateljé. Framför kameran spelar militärklädda skådespelare buskis. Regissören bryter inspelningen för lunch, och alla lämnar lokalen -- utom en skådespelare som lägger sig på en soffa och börjar läsa en bloddrypande deckare.
Bilden förflyttas till något som förefaller vara den läsandes fantasivärld. Här förekommer personer från filminspelningen i nya roller, bland annat den läsande själv under namnet Svampen.
Svampen sitter och läser en deckare, när telefonen ringer. Det är Gunnar som ringer för att påminna om förestående jobb.
Gunnar äter middag hos sin fästmö Margit och hennes föräldrar. Föräldrarna ser med uppenbar välvilja på sin dotters utvalde. Efter middagen berättar Margits far över kaffe och konjak för Gunnar om sitt jobb som nattvakt, om hur larm är placerade på hans arbetsplats osv.
Svampen och Gunnars syster Lily möter Nicke med bil, när han släpps ur fängelse. Jobb väntar, berättar Svampen.
Svampen sätter Nicke in i det planerade jobbet vid ett bord på en restaurang där Lily uppträder som sångerska. Nicke gör också ett besök på restaurangens kontor där restaurangägaren, Klämman, visar prov på sitt sortiment av knark. Nicke är mycket intresserad.
Gunnar och Margit förklarar varandra sin kärlek på en mörk parkbänk. Sedan skiljs de åt. Han söker upp en hälare. De diskuterar bland annat en båttransport från Sverige.
Efter en våt natt ägnar Nicke och Svampen nästa dag åt förberedelser. De besöker ett hus, där Svampen med hjälp av portvaktsfrun kan "kontrollera" larmfunktionen och där Nicke besöker ett kontor för "skrivmaskinsservice". Nicke börjar tala trav med kontorets kamrer och ger honom ett stalltips.
Kamrern utnyttjar Nickes tips, vinner stora pengar och bjuder till tack Nicke, Svampen och Lily på middag. Kamrerns kväll slutar i sängen hos Lily. När han somnat, tar hon en nyckelknippa ur hans byxficka och överlämnar sedan nyckeln till Nicke.
Det är natt. Gunnar, Nicke och Svampen har tagit sig in på kontoret där Nicke utförde "skrivmaskinsservice". De har öppnat kassaskåpet och tömt det på pengar, när nattvakten, Margits far, visar sig i dörren. Någon skjuter honom. Sedan flyr de tre inkräktarna.
Nicke och Svampen grälar om vem det var som sköt nattvakten. Gunnar försöker lugna dem. Han talar om en båt som ska föra dem till Sydamerika.
Gunnar söker upp Lily och visar henne första sidan av en tidning. Han berättar att de stora rubrikerna handlar om hans verk. Han talar om båten, som ska föra honom långt från Sverige, och ber henne följa med.
Gunnar uträttar ett ärende på apoteket Ripan.
En bil far genom natten. Gunnar kör. I baksätet sitter Nicke, påtänd av knark, och Svampen, full av alkohol. Plötsligt tuppar Nicke av. Han sover som en död, säger Svampen. Han är död, säger Gunnar. Svampen stirrar på den flaska han håller i handen och faller sedan själv ihop.
Den deckarläsande skådespelaren väcks på den soffa där han somnat in. Filminspelningen fortsätter.
Censurnummer | 91567 |
---|---|
Datum | 1958-02-13 |
Åldersgräns | Totalförbjuden |
Originallängd | 2135 meter |
Kommentar | Speltid: 78 minuter. Aktlängder: 0, 0, 0, 0, 0, 0, 0, 0, 0. |
Censurnummer | 89206 |
---|---|
Datum | 1956-11-30 |
Åldersgräns | Tillåten från 15 år |
Originallängd | 2130 meter |
Längd efter klipp | 2080 meter |
Kommentar | I akt 3: mordet på nattvakten förkortas. I akt 4: bilderna av Nickes strypaktion mot kamraten och Nickes stillande av knarkbegäret utgår. Speltid efter censurkllipp: 76 minuter. (Förtexterna ej slutgiltiga) Aktlängder: 0, 0, 0, 0. |
Censurnummer | 88933 |
---|---|
Datum | 1956-10-12 |
Åldersgräns | Totalförbjuden |
Originallängd | 2195 meter |
Kommentar | Speltid: 80 minuter. Aktlängder: 0, 0, 0, 0, 0. |
Bildformat | 1.37:1 |
---|---|
Ljudtyp | Ljud |
Ljudsystem | Optisk mono |
Färgtyp | Svartvit |
Bärare | 35 mm |
Hastighet | 24 |
Längd i meter | 2195 meter |
Längd i minuter | 80 min |
Akter | 4 rullar |
En usel film! var det dominerande kritikeromdömet om Aldrig i livet. Endast Anders Ehnmark i Expr och Gunnar Haag i Ny Dag visade lite vag välvilja.
Expr (Anders Ehnmark): "Svårt att förstå censurbråket kring denna oskyldiga och rätt tama svenska deckarparodi. Syftet är att skämta med Mickey Spillane-effekter i folkhemmet. Sensmoralen är att hur vi anstränger oss blir vi aldrig tuffare än 91 Karlsson. Att ställa till sedligt bråk om nakna flickor i sånt avsexualiserat sammanhang förefaller vara talanglös prydhet. Lars Ekborg har några durkdrivna sketcher, som väckte jubel."
SvD (E S): "Ja, aldrig i livet trodde man att så många goda svenska skådespelare skulle gå med på att medverka i en så snaskig historia utan mål och mening. De allra råaste scenerna var som bekant av den arten att de måste klippas bort för att filmen skulle tillåtas komma upp på repertoaren, men hela tonen i replikföringen är sådan att filmen borde fått totalförbud. En samvetslös spekulation trögt och tråkigt iscensatt."
DN (Ruter Tweed): "Gärningsmannen bakom Aldrig i livet, som ett slag var helt förbjuden av statens biografbyrå, har försökt sno sig med att filmen var parodi. När den nu brutit loss på sex biografer har de spelat in en ram som avser att stärka intrycket att det är ett skämt, ystra filmgeniers lek i en genre de velat skoja med. Det är uppenbart en glidflykt. Om denna film är avsedd att vara parodisk, är den i själva verket ännu sämre än om den varit avsedd att vara en thriller.
Vad regissör och de flesta medverkande nu har att skämmas för är att de till den grad saknar artisteri och talang. Det ska vara på den svenska filmens gökmassiv som dessa krafsiga begåvningar kan anförtros en film. Ta en scen där de vilda ungdomarna ska föreställas skratta under en orgie med filmvisning -- vi i salongen sitter och bevittnar yrkesskådespelare som är ur stånd att ge intryck av att det skrattas. Lars Ekborgs scen där han under läsning av en deckare hetsas att ett slag för sig själv parodiera en amerikansk filmgangster är en uddlös föreställning som man skulle bli generad inför om en amatör framträdde med den på en bjudning. Tror Ekborg att han med sina publikknipande kluck!skratt, upprepade tjugo gånger, ger en bild av en missanpassad ungdomsförbrytare? Eller är han inbegripen i en parodi? Då har han parodierat i alla sina tidigare roller i denna genre.
Arne Ragneborn, som själv svarar för en mycket dålig rollprestation, är 'regissör'."
Aldrig i livet presenterades först för Statens biografbyrå som Det händer i natt. Filmgranskningsrådet yttrade sig om denna första version 11.10.1956, och dagen därpå fattade biografbyrån sitt beslut: "Filmens offentliga förevisning i Sverige förbjudes jämlikt § 6 Biografförordningen ('förråande')."
I en osignerad artikel i Aftonbladet (13.10.1956) berättas om biografbyråns beslut:
"-- Det är inte enstaka vågade scener vi reagerat mot utan mot hela andan i filmen och dess benägenhet att syssla med det sexuella, med ungdomars sprit- och narkotikaorgier och den allmänna gangstermentaliteten, säger en av filmcensorerna, dr Allan Grönwald.
Det händer i natt är ett bottenrekord i sitt slag, och det var nödvändigt för oss att säga ifrån, betonar dr Grönwald."
Enligt artikeln skulle det vara ogörligt att "rädda" filmen genom att kapa de olämpligaste avsnitten. Det skulle skövla för mycket av filmens sammanhang. Det händer i natt blev den första svenska film som censurförbjöds sedan 1917, då samma öde drabbade Mysteriet natten till den 25:e (produktion: Hasselbladfilm, regi: Georg af Klercker).
Att döma av innehållsbeskrivningar av Det händer i natt skiljer sig denna version av filmen från Aldrig i livet i framför allt två avseenden; eventuella skillnader i tendens (råhet) låter sig inte bedömas lika lätt.
För det första har Aldrig i livet en prolog och en epilog, en filminspelning, som dels är skämtsamt utformade, dels gör det mellanliggande händelseförloppet, den hårdkokta huvudintrigen, till en dröm - en fantasi i en skådespelares hjärna.
För det andra avbryts gangsterintrigen tidigare i Aldrig i livet än i Det händer i natt. Där drömmen bryts i Aldrig i livet, med Nicke och Svampen förgiftade i baksätet på den av Gunnar förda bilen (se innehållsreferatet ovan), fortsätter händelseförloppet i Det händer i natt. Censurkortet skildrar slutet så här:
"(-) Gunnar antänder den bil, där de förgiftade kamraterna befinner sig. Gängets verklige ledare alarmeras. Mötet mellan honom och Gunnar vid den brinnande bilen slutar med bådas död, och bytet förtärs av lågorna." Den "gängets verklige ledare", som åsyftas på censurkortet, är restaurangägaren Klämman som i Aldrig i livet är mer allmänt skum och med oklar relation till gänget.
Aldrig i livet blev 65 m kortare än den föregående, censurförbjudna versionen av filmen, och den nya versionen färdigställdes snabbt. 30.11.1956, sju veckor efter beslutet om förbud, hade biografbyrån tagit ställning till filmen i sin nya utformning, sedan filmgranskningsrådet yttrat sig 28.11.1956. Filmen gavs beteckningen gul (barnförbjuden) efter förkortning med 50 m. Mordet på nattvakten förkortades, och bilderna av "Nickes strypaktion mot kamraten och Nickes stillande av knarkbegäret" utgick. Före premiären förkortades filmen med ytterligare 12 m av bolaget, vilket godkändes av biografbyrån.
I en artikel i StT av signaturen Heng (30.11.1956) återges filmgranskningsrådets yttrande om Aldrig i livet:
"Aldrig i livet utgör en omredigerad och starkt nedklippt version av den tidigare totalförbjudna Det händer i natt.
Sedan filmen starkt nedklippts och nu i sin intresselöshet och förvirrade komposition ej kan anses falla under censurparagraferna, har rådet ej velat motsätta sig filmens frisläppande, även om dess grundton fortfarande framstår som smaklös och ovärdig för svensk filmproduktion.
Rådet förutsätter dock att statens biografbyrå, som fattar det slutgiltiga avgörandet, företar ytterligare klipp, som byrån efter samråd med granskningsrådet finner nödvändiga."
Statens Biografbyrå fick drygt ett år senare åter ta ställning till Det händer i natt. Det var filmen i dess första version som efter förkortning med 60 m inlämnats till granskning. Efter yttrande av filmgranskningsrådet 12.2.1958 fattade biografbyrån 13.2.1958 än en gång beslutet: "Filmens offentliga förevisning i Sverige förbjudes jämlikt § 6 Biografförordningen ('förråande')."
Filmen exporterades i sin originalversion till flera länder, bland annat till Danmark. I ett programblad berättar den danska distributören, Dansk Svensk Film, att Det sker i nat också där mötte svårigheter på vägen till publiken:
"Det sker i nat er en hensynsløst stærk film, og den har voldt filmcensuren i de skandinaviske lande mange kvaler. I første omgang blev den forbudt alle steder og sværest gik det i Danmark, hvor filmen 3 gange blev totalt forbudt af censuren og først efter direkte henvendelse fra justitsminister Hækkerup gik filmen igennem uden klip fra censurens side."
I Sverige ingrep censuren även mot trailern till Aldrig i livet. Bort ur trailern klipptes texten "Filmen som censuren förbjöd" (censurnummer 89.457).
I filmen förekommer en lång sekvens från en filmvisning. Det som visas är en slapsticksekvens från filmen Drömsemester (1952) med Sten Meurk, Signe Horne-Rasmussen och Dirch Passer.
Aldrig i livet var Arne Ragneborns (1926-1978) sista regiuppgift inom film. Han hade regisserat totalt fem filmer. Nu återvände han till en sporadisk verksamhet som skådespelare i film och på Riksteaterturnéer.
1956 | 1956 | |||||
Metronome Studios | Stocksund | Sverige | (ateljé) | |||
Stockholm | Sverige | (exteriörer) |
Sverigepremiär | 1956 | Grand | Nyköping | Sverige | 76 min | |
---|---|---|---|---|---|---|
Stockholmspremiär | 1957-01-27 | Cameo | Stockholm | Sverige | 76 min | |
1957-01-27 | Caprice | Stockholm | Sverige | 76 min | ||
1957-01-27 | Gloria | Stockholm | Sverige | 76 min | ||
1957-01-27 | Karla | Stockholm | Sverige | 76 min | ||
1957-01-27 | Lido | Stockholm | Sverige | 76 min | ||
1957-01-27 | Lorry | Stockholm | Sverige | 76 min |
Originaltitel | Dans på Åsen | |
---|---|---|
Kompositör | Carl-Gösta Ahrné | |
Carl-Gösta Ahrné | ||
Carl-Gösta Ahrné |
Originaltitel | Hangover | |
---|---|---|
Kompositör | Frederick G. Charrosin |
Originaltitel | Home Town (marsch) | |
---|---|---|
Kompositör | Rocus van Yperen | (1947) |
Originaltitel | James Point (Dirty Shame Saloon) | |
---|---|---|
Kompositör | Anders Burman | (1949) |
Anders Windestam | (1949) | |
Charles Norman | (1949) |
Originaltitel | Strings in Soliloquy | |
---|---|---|
Kompositör | Denis Rycoth |
Originaltitel | Ung sympatisk man | |
---|---|---|
Kompositör | Ulf Carlén | |
Textförfattare | Ulf Carlén |
Originaltitel | La vie est brève | |
---|---|---|
Kompositör | Ulf Carlén | |
Textförfattare | Ulf Carlén |
Alkoholmissbruk |
Censurförbud |
Film i filmen |
Filminspelningar |
Filmregissörer |
Fängelser |
Förgiftning |
Hälare |
Inbrott |
Kamrerer |
Mardrömmar |
Mord |
Musiker |
Narkotikahandel |
Narkotikamissbruk |
Nattvakter |
Pianister |
Restauranger |
Restaurangägare |
Skådespelare |
Spel/hästar |
Stalltips |
Stockholm |
Sångerskor |
Ungdomsbrottslighet |
Uppgifterna här avser filmmaterial i Svenska Filminstitutets arkiv. Arkivets bestånd tillgängliggörs på begäran främst för forskning, andra filmarkiv och rättighetsinnehavare. Vid frågor kontakta filmarkivet@filminstitutet.se
Typ | Kopia |
---|---|
Materialbas | Acetat |
Bärare | 35 mm |
Typ | Kopia |
---|---|
Materialbas | Acetat |
Bärare | 35 mm |
Längd i meter | 2203 |
Uppgifterna här avser material i Svenska Filminstitutets arkiv. Vid frågor kontakta Bild- och affischarkivet, bildarkivet@filminstitutet.se
Storlek | Mindre än 40 x 75 cm |
---|---|
Antal exemplar | 2 |
Affischtitel | ALDTIG I LIVET |
Tryckeri | Robert E. Petersen offset-bogtryck |
Storlek | Cirka 70 x 100 cm |
---|---|
Antal exemplar | 1 |
Affischtitel | DET HÄNDER I NATT |
Storlek | Cirka 70 x 100 cm |
---|---|
Antal exemplar | 1 |
Affischtitel | ALDRIG I LIVET [Det händer i natt] |
Uppgifterna här avser material i Svenska Filminstitutets arkiv. Vid frågor kontakta Biblioteket, biblioteksexpeditionen@filminstitutet.se
Typ | Pressklipp |
---|
Uppgifterna här avser material i Svenska Filminstitutets arkiv. Vid frågor kontakta Bild- och affischarkivet, bildarkivet@filminstitutet.se
Svartvitt papper | SET |
---|---|
Album | Nej |
Typ | Program/Reklamtryck |
---|---|
Språk | Danska |
Typ | Program/Reklamtryck |
---|---|
Språk | Tyska |