Innehållsförteckning

Grundfakta

Media (1 st)

Originaltitel Aldrig i livet
Filmtyp Långfilm
Kategori Spelfilm
Regi
Manus
Produktionsland
Produktionsbolag
Åldersgräns Totalförbjuden
Dialogspråk
Sverigepremiär 1956

Medverkande

Arne Ragneborn
Gunnar/skådespelare i farsen

Ingrid Thulin
Lily, sångerska, Gunnars syster

Lars Ekborg
Svampen/skådespelare

Sven-Eric Gamble
Nicke/skådespelare

Erik "Hampe" Faustman
Klämman, restaurangägare/filmregissör

Margareta Nordin
Margit Karlsson

Visa alla medverkande

Handling

Det pågår filminspelning i en ateljé. Framför kameran spelar militärklädda skådespelare buskis. Regissören bryter inspelningen för lunch, och alla lämnar lokalen -- utom en...

Visa hela handlingen

Press

En usel film! var det dominerande kritikeromdömet om Aldrig i livet. Endast Anders Ehnmark i Expr och Gunnar Haag i Ny Dag visade lite vag välvilja. Expr (Anders Ehnmark): "Svårt att...

Visa all press


Relaterat

Titlar

Originaltitel
Svensk premiärtitel
Distributionstitel
Censurtitel
Andra censurtitel
Tredje censurtitel

Filmteam

Regi
Manus
Produktionsledare
Foto
Musik
Klippning
Ljudtekniker
Musikarrangör

Medverkande

Arne Ragneborn Gunnar/skådespelare i farsen
Ingrid Thulin Lily, sångerska, Gunnars syster
Lars Ekborg Svampen/skådespelare
Sven-Eric Gamble Nicke/skådespelare
Erik "Hampe" Faustman Klämman, restaurangägare/filmregissör
Margareta Nordin Margit Karlsson
Keve Hjelm Rabatten, pianist, Lilys man
Peter Lindgren Ärtan/sminkör
Elof Ahrle Manne Karlsson, nattvakt, Margits far
Astrid Bodin fru Karlsson, Margits mor
Hjördis Petterson portvaktsfru
Åke Engfeldt kamrer
Stig Järrel hälare
John Melin man med störd nattsömn
Ulf Carlén bartender
Lars Burman filmfotograf

Bolag

Produktionsbolag Metronome Studios AB
AB Iris-Film
Nyve Film (anges som producent utomlands)
Distributör i Sverige (35 mm) AB Iris-Film 1957

Handling

Det pågår filminspelning i en ateljé. Framför kameran spelar militärklädda skådespelare buskis. Regissören bryter inspelningen för lunch, och alla lämnar lokalen -- utom en skådespelare som lägger sig på en soffa och börjar läsa en bloddrypande deckare.

Bilden förflyttas till något som förefaller vara den läsandes fantasivärld. Här förekommer personer från filminspelningen i nya roller, bland annat den läsande själv under namnet Svampen.

Svampen sitter och läser en deckare, när telefonen ringer. Det är Gunnar som ringer för att påminna om förestående jobb.

Gunnar äter middag hos sin fästmö Margit och hennes föräldrar. Föräldrarna ser med uppenbar välvilja på sin dotters utvalde. Efter middagen berättar Margits far över kaffe och konjak för Gunnar om sitt jobb som nattvakt, om hur larm är placerade på hans arbetsplats osv.

Svampen och Gunnars syster Lily möter Nicke med bil, när han släpps ur fängelse. Jobb väntar, berättar Svampen.

Svampen sätter Nicke in i det planerade jobbet vid ett bord på en restaurang där Lily uppträder som sångerska. Nicke gör också ett besök på restaurangens kontor där restaurangägaren, Klämman, visar prov på sitt sortiment av knark. Nicke är mycket intresserad.

Gunnar och Margit förklarar varandra sin kärlek på en mörk parkbänk. Sedan skiljs de åt. Han söker upp en hälare. De diskuterar bland annat en båttransport från Sverige.

Efter en våt natt ägnar Nicke och Svampen nästa dag åt förberedelser. De besöker ett hus, där Svampen med hjälp av portvaktsfrun kan "kontrollera" larmfunktionen och där Nicke besöker ett kontor för "skrivmaskinsservice". Nicke börjar tala trav med kontorets kamrer och ger honom ett stalltips.

Kamrern utnyttjar Nickes tips, vinner stora pengar och bjuder till tack Nicke, Svampen och Lily på middag. Kamrerns kväll slutar i sängen hos Lily. När han somnat, tar hon en nyckelknippa ur hans byxficka och överlämnar sedan nyckeln till Nicke.

Det är natt. Gunnar, Nicke och Svampen har tagit sig in på kontoret där Nicke utförde "skrivmaskinsservice". De har öppnat kassaskåpet och tömt det på pengar, när nattvakten, Margits far, visar sig i dörren. Någon skjuter honom. Sedan flyr de tre inkräktarna.

Nicke och Svampen grälar om vem det var som sköt nattvakten. Gunnar försöker lugna dem. Han talar om en båt som ska föra dem till Sydamerika.

Gunnar söker upp Lily och visar henne första sidan av en tidning. Han berättar att de stora rubrikerna handlar om hans verk. Han talar om båten, som ska föra honom långt från Sverige, och ber henne följa med.

Gunnar uträttar ett ärende på apoteket Ripan.

En bil far genom natten. Gunnar kör. I baksätet sitter Nicke, påtänd av knark, och Svampen, full av alkohol. Plötsligt tuppar Nicke av. Han sover som en död, säger Svampen. Han är död, säger Gunnar. Svampen stirrar på den flaska han håller i handen och faller sedan själv ihop.

Den deckarläsande skådespelaren väcks på den soffa där han somnat in. Filminspelningen fortsätter.

Censur / granskning

Censurnummer 91567
Datum 1958-02-13
Åldersgräns Totalförbjuden
Originallängd 2135 meter
Kommentar Speltid: 78 minuter. Aktlängder: 0, 0, 0, 0, 0, 0, 0, 0, 0.


Censurnummer 89206
Datum 1956-11-30
Åldersgräns Tillåten från 15 år
Originallängd 2130 meter
Längd efter klipp 2080 meter
Kommentar I akt 3: mordet på nattvakten förkortas. I akt 4: bilderna av Nickes strypaktion mot kamraten och Nickes stillande av knarkbegäret utgår. Speltid efter censurkllipp: 76 minuter. (Förtexterna ej slutgiltiga) Aktlängder: 0, 0, 0, 0.


Censurnummer 88933
Datum 1956-10-12
Åldersgräns Totalförbjuden
Originallängd 2195 meter
Kommentar Speltid: 80 minuter. Aktlängder: 0, 0, 0, 0, 0.


Tekniska fakta

Bildformat 1.37:1
Ljudsystem Optisk mono
Bredd 35 mm
Hastighet 24
Längd i meter 2195 meter
Längd i minuter 80 min
Akter 4 rullar


Kommentarer

Pressreaktion Svensk filmografi

En usel film! var det dominerande kritikeromdömet om Aldrig i livet. Endast Anders Ehnmark i Expr och Gunnar Haag i Ny Dag visade lite vag välvilja.

Expr (Anders Ehnmark): "Svårt att förstå censurbråket kring denna oskyldiga och rätt tama svenska deckarparodi. Syftet är att skämta med Mickey Spillane-effekter i folkhemmet. Sensmoralen är att hur vi anstränger oss blir vi aldrig tuffare än 91 Karlsson. Att ställa till sedligt bråk om nakna flickor i sånt avsexualiserat sammanhang förefaller vara talanglös prydhet. Lars Ekborg har några durkdrivna sketcher, som väckte jubel."

SvD (E S): "Ja, aldrig i livet trodde man att så många goda svenska skådespelare skulle gå med på att medverka i en så snaskig historia utan mål och mening. De allra råaste scenerna var som bekant av den arten att de måste klippas bort för att filmen skulle tillåtas komma upp på repertoaren, men hela tonen i replikföringen är sådan att filmen borde fått totalförbud. En samvetslös spekulation trögt och tråkigt iscensatt."

DN (Ruter Tweed): "Gärningsmannen bakom Aldrig i livet, som ett slag var helt förbjuden av statens biografbyrå, har försökt sno sig med att filmen var parodi. När den nu brutit loss på sex biografer har de spelat in en ram som avser att stärka intrycket att det är ett skämt, ystra filmgeniers lek i en genre de velat skoja med. Det är uppenbart en glidflykt. Om denna film är avsedd att vara parodisk, är den i själva verket ännu sämre än om den varit avsedd att vara en thriller.

Vad regissör och de flesta medverkande nu har att skämmas för är att de till den grad saknar artisteri och talang. Det ska vara på den svenska filmens gökmassiv som dessa krafsiga begåvningar kan anförtros en film. Ta en scen där de vilda ungdomarna ska föreställas skratta under en orgie med filmvisning -- vi i salongen sitter och bevittnar yrkesskådespelare som är ur stånd att ge intryck av att det skrattas. Lars Ekborgs scen där han under läsning av en deckare hetsas att ett slag för sig själv parodiera en amerikansk filmgangster är en uddlös föreställning som man skulle bli generad inför om en amatör framträdde med den på en bjudning. Tror Ekborg att han med sina publikknipande kluck!skratt, upprepade tjugo gånger, ger en bild av en missanpassad ungdomsförbrytare? Eller är han inbegripen i en parodi? Då har han parodierat i alla sina tidigare roller i denna genre.

Arne Ragneborn, som själv svarar för en mycket dålig rollprestation, är 'regissör'."

Kommentar Svensk filmografi

Aldrig i livet presenterades först för Statens biografbyrå som Det händer i natt. Filmgranskningsrådet yttrade sig om denna första version 11.10.1956, och dagen därpå fattade biografbyrån sitt beslut: "Filmens offentliga förevisning i Sverige förbjudes jämlikt § 6 Biografförordningen ('förråande')."

I en osignerad artikel i Aftonbladet (13.10.1956) berättas om biografbyråns beslut:

"-- Det är inte enstaka vågade scener vi reagerat mot utan mot hela andan i filmen och dess benägenhet att syssla med det sexuella, med ungdomars sprit- och narkotikaorgier och den allmänna gangstermentaliteten, säger en av filmcensorerna, dr Allan Grönwald.

Det händer i natt är ett bottenrekord i sitt slag, och det var nödvändigt för oss att säga ifrån, betonar dr Grönwald."

Enligt artikeln skulle det vara ogörligt att "rädda" filmen genom att kapa de olämpligaste avsnitten. Det skulle skövla för mycket av filmens sammanhang. Det händer i natt blev den första svenska film som censurförbjöds sedan 1917, då samma öde drabbade Mysteriet natten till den 25:e (produktion: Hasselbladfilm, regi: Georg af Klercker).

Att döma av innehållsbeskrivningar av Det händer i natt skiljer sig denna version av filmen från Aldrig i livet i framför allt två avseenden; eventuella skillnader i tendens (råhet) låter sig inte bedömas lika lätt.

För det första har Aldrig i livet en prolog och en epilog, en filminspelning, som dels är skämtsamt utformade, dels gör det mellanliggande händelseförloppet, den hårdkokta huvudintrigen, till en dröm - en fantasi i en skådespelares hjärna.

För det andra avbryts gangsterintrigen tidigare i Aldrig i livet än i Det händer i natt. Där drömmen bryts i Aldrig i livet, med Nicke och Svampen förgiftade i baksätet på den av Gunnar förda bilen (se innehållsreferatet ovan), fortsätter händelseförloppet i Det händer i natt. Censurkortet skildrar slutet så här:

"(-) Gunnar antänder den bil, där de förgiftade kamraterna befinner sig. Gängets verklige ledare alarmeras. Mötet mellan honom och Gunnar vid den brinnande bilen slutar med bådas död, och bytet förtärs av lågorna." Den "gängets verklige ledare", som åsyftas på censurkortet, är restaurangägaren Klämman som i Aldrig i livet är mer allmänt skum och med oklar relation till gänget.

Aldrig i livet blev 65 m kortare än den föregående, censurförbjudna versionen av filmen, och den nya versionen färdigställdes snabbt. 30.11.1956, sju veckor efter beslutet om förbud, hade biografbyrån tagit ställning till filmen i sin nya utformning, sedan filmgranskningsrådet yttrat sig 28.11.1956. Filmen gavs beteckningen gul (barnförbjuden) efter förkortning med 50 m. Mordet på nattvakten förkortades, och bilderna av "Nickes strypaktion mot kamraten och Nickes stillande av knarkbegäret" utgick. Före premiären förkortades filmen med ytterligare 12 m av bolaget, vilket godkändes av biografbyrån.

I en artikel i StT av signaturen Heng (30.11.1956) återges filmgranskningsrådets yttrande om Aldrig i livet:

"Aldrig i livet utgör en omredigerad och starkt nedklippt version av den tidigare totalförbjudna Det händer i natt.

Sedan filmen starkt nedklippts och nu i sin intresselöshet och förvirrade komposition ej kan anses falla under censurparagraferna, har rådet ej velat motsätta sig filmens frisläppande, även om dess grundton fortfarande framstår som smaklös och ovärdig för svensk filmproduktion.

Rådet förutsätter dock att statens biografbyrå, som fattar det slutgiltiga avgörandet, företar ytterligare klipp, som byrån efter samråd med granskningsrådet finner nödvändiga."

Statens Biografbyrå fick drygt ett år senare åter ta ställning till Det händer i natt. Det var filmen i dess första version som efter förkortning med 60 m inlämnats till granskning. Efter yttrande av filmgranskningsrådet 12.2.1958 fattade biografbyrån 13.2.1958 än en gång beslutet: "Filmens offentliga förevisning i Sverige förbjudes jämlikt § 6 Biografförordningen ('förråande')."

Filmen exporterades i sin originalversion till flera länder, bland annat till Danmark. I ett programblad berättar den danska distributören, Dansk Svensk Film, att Det sker i nat också där mötte svårigheter på vägen till publiken:

"Det sker i nat er en hensynsløst stærk film, og den har voldt filmcensuren i de skandinaviske lande mange kvaler. I første omgang blev den forbudt alle steder og sværest gik det i Danmark, hvor filmen 3 gange blev totalt forbudt af censuren og først efter direkte henvendelse fra justitsminister Hækkerup gik filmen igennem uden klip fra censurens side."

I Sverige ingrep censuren även mot trailern till Aldrig i livet. Bort ur trailern klipptes texten "Filmen som censuren förbjöd" (censurnummer 89.457).

I filmen förekommer en lång sekvens från en filmvisning. Det som visas är en slapsticksekvens från filmen Drömsemester (1952) med Sten Meurk, Signe Horne-Rasmussen och Dirch Passer.

Aldrig i livet var Arne Ragneborns (1926-1978) sista regiuppgift inom film. Han hade regisserat totalt fem filmer. Nu återvände han till en sporadisk verksamhet som skådespelare i film och på Riksteaterturnéer.

Inspelning

1956 1956
Metronome Studios Stocksund Sverige (ateljé)
Stockholm Sverige (exteriörer)

Visningar

Stockholmspremiär 1957-01-27 Cameo Stockholm Sverige 76 min
1957-01-27 Caprice Stockholm Sverige 76 min
1957-01-27 Gloria Stockholm Sverige 76 min
1957-01-27 Karla Stockholm Sverige 76 min
1957-01-27 Lido Stockholm Sverige 76 min
1957-01-27 Lorry Stockholm Sverige 76 min
Sverigepremiär 1956 Grand Nyköping Sverige 76 min

Musikstycken

Originaltitel Dans på Åsen
Kompositör Carl-Gösta Ahrné
Carl-Gösta Ahrné
Carl-Gösta Ahrné


Originaltitel Hangover
Kompositör Frederick G. Charrosin


Originaltitel Home Town (marsch)
Kompositör Rocus van Yperen (1947)


Originaltitel James Point (Dirty Shame Saloon)
Kompositör Anders Burman (1949)
Anders Windestam (1949)
Charles Norman (1949)


Originaltitel Strings in Soliloquy
Kompositör Denis Rycoth


Originaltitel Ung sympatisk man
Kompositör Ulf Carlén
Textförfattare Ulf Carlén


Originaltitel La vie est brève
Kompositör Ulf Carlén
Textförfattare Ulf Carlén


Ämnesord

Alkoholmissbruk
Censurförbud
Film i filmen
Filminspelningar
Filmregissörer
Fängelser
Förgiftning
Hälare
Inbrott
Kamrerer
Mardrömmar
Mord
Musiker
Narkotikahandel
Narkotikamissbruk
Nattvakter
Pianister
Restauranger
Restaurangägare
Skådespelare
Spel/hästar
Stalltips
Stockholm
Sångerskor
Ungdomsbrottslighet

Bestånd Film

Uppgifterna här avser filmmaterial i Svenska Filminstitutets arkiv. Arkivets bestånd tillgängliggörs på begäran främst för forskning, andra filmarkiv och rättighetsinnehavare. Vid frågor kontakta filmarkivet@filminstitutet.se

Typ Kopia
Materialbas Acetat
Bredd 35 mm


Typ Kopia
Materialbas Acetat
Bredd 35 mm
Längd i meter 2203


Bestånd Affischer

Storlek Mindre än 850 x 400
Affischtitel ALDTIG I LIVET
Tryckeri Robert E. Petersen offset-bogtryck


Storlek Mellan 850 x 700 och 850 x 1100
Affischtitel DET HÄNDER I NATT


Storlek Mellan 850 x 700 och 850 x 1100
Affischtitel ALDRIG I LIVET [Det händer i natt]


Bestånd Stillbild

Svartvitt papper SET
Album Nej


Bestånd PR-material

Typ Program/Reklamtryck
Språk Danska


Kontakta redaktionen

Har du frågor om Svensk Filmdatabas eller är det någon uppgift på den här sidan som inte är korrekt eller som saknas? Hör i så fall gärna av dig till oss på redaktionen. Obs! Vi vet inte om det går att få tag på en film för att se den, så fråga oss inte om det, men testa däremot gärna knappen Se filmen som du hittar längst upp i högra hörnet på alla databasens filmsidor.

Vad gäller det?