Originaltitel | Det sjunde inseglet |
---|---|
Filmtyp | Långfilm |
Kategori | Spelfilm |
Regi | |
Manus | |
Förlaga |
|
Produktionsland |
|
Produktionsbolag | |
Utmärkelser |
|
Åldersgräns | Tillåten från 11 år |
Dialogspråk |
|
Sverigepremiär | 1957-02-16 |
Max von Sydow
riddaren Antonius Block
Gunnar Björnstrand
Blocks väpnare Jöns
Nils Poppe
gycklaren Jof
En medeltida korsfarare spelar schack med döden för att vinna respit i en pesthärjad tillvaro. En av Ingmar Bergmans mest svårsmälta filmpitchar blev ett av det sena 1950-talets mest...
Det är under digerdödens härjningar. På en strand möter riddaren Antonius Block Döden som har kommit för att hämta honom. På Antonius' förslag inleder de ett parti schack. Döden går...
Alla kritiker utom en såg Det sjunde inseglet som ett intressant verk av en stor filmskapare, ja enligt flera kritiker var filmen t o m ett mästerverk. Den som hävdade rakt motsatt...
En medeltida korsfarare spelar schack med döden för att vinna respit i en pesthärjad tillvaro. En av Ingmar Bergmans mest svårsmälta filmpitchar blev ett av det sena 1950-talets mest omtalade verk, Det sjunde inseglet.
Under 1950-talets början var Ingmar Bergman verksam vid Malmö stadsteater, en tid som kom att markera startpunkten inte bara för hans storhetstid som teaterregissör utan också som filmskapare. Åren 1953-54 skrev han pjäsen "Trämålning" som övning för skådespelareleverna. Vem hade kunnat tänka sig att denna enaktare, inspirerad av en trämålning av Albertus Pictor, skulle bilda utgångspunkt för en av 1950-talets mest ikoniska filmallegorier, Det sjunde inseglet (1957)?
"Trämålning" gavs för första gången som radiopjäs 1954, då med Bengt Ekeroth som riddaren och Gunnar Björnstrand som väpnaren Jöns. Björnstrand fick samma roll i filmen, medan Ekeroth drog på sig svart cape för att axla döden i en av historiens mest uppmärksammade fiktiva gestalter. I stället bereddes Max von Sydow sitt stora genombrott som den plågade riddaren Antonius Block. I filmens upptakt lyckas han få till stånd ett parti schack med döden, för att vinna lite respit på jorden.
1957 blev ett sällsynt märkesår i Bergmans karriär. Samma år som Det sjunde inseglet öppnade var det även premiär för Smultronstället. Dessa existentiella, symbolmättade dramer kom att bli väsentligt större internationella framgångar än de mer lättsamma komedierna från 50-talets första hälft. Behovet av andlig konfrontation i en tid av snabb sekularisering, atombombshot och ständig kapprustning bidrog sannolikt till framgången. En avgörande kvalitet ligger i dramats direkthet, modet att våga ställa frågor om Guds existens och livets mening utan kompromisser, utan att låta sig generas.
Sett till tid och rum är det annars stora avstånd mellan 1957 års filmer. Men de båda huvudpersonerna tycks vara samma andas barn. Den samtida Isak Borg har isolerat sig på sin kammare, stängt ute omvärlden, medan den medeltida korsfararen Antonius Block, enligt egen utsago, genom sin likgiltighet för människorna har ställts utanför dess gemenskap. Han säger sig leva i en spökvärld, innesluten i drömmar och fantasier. I omgivningen skördar pesten ständigt nya offer och Blocks förhoppning om svar och vetskap tycks allt mindre.
Vid sin sida har han Jöns, som grov i mun sätter ord på det huvudpersonen själv tiger om. Tillsammans är de på reträtt från det heliga landet, enligt Jöns ett korståg så dumt att bara verkliga idealister kan tro på det. Kontrast till dessa cyniska realister återfinns i gycklarparet Jof (Nils Poppe) och Mia (Bibi Andersson), med den unga sonen Mikael. Det är särskilt Jof som med sina syner och visioner står för filmens barnsliga optimism och livsbejakelse.
"Behöver man gå tillbaka till digerdöden för att erinra oss tanklösa nutidsvarelser om att vi skall dö, och att hela livet i grunden är en både makaber och löjeväckande dödsdans?", undrade Nils Beyer.
Gränsen mellan existentiellt tankestoff och allmän plumphet och plattityd är onekligen tunn. Någon kritiker liknande filmen vid en skräckfilm för barn men ännu fler tyckte att denna medeltida moralitet var Bergmans vackraste film. Utöver en del replikskiften är det framför allt bilderna som står ut i Bergmans drama, exteriörer legendariskt frambringade i Hovs hallar på Bjärehalvön med försorg av Gunnar Fischers kamera, skulpterade ansikten som för evigt etsat sig fast på den stora publikens näthinna.
Det är också dessa bilder som gjort filmen till en av de mest citerade: i en utpräglad auteurtradition eller i populärkulturens och reklamvärldens oräkneliga parafraser - som äreminne eller som drift och bild över den egna dödsskräcken.
Hela filmen kan ses som en iscensättning där människorna spelar sina roller efter bästa förmåga, inte bara skådespelarna som hoppas på det egna skråets undantagstillstånd. Det är i dessa maskers upprätthållande som Det sjunde inseglet hämtar sin tidlösa allmängiltighet.
Jon Asp (2015)
Den här filmen finns i Filminstitutets distribution och finns tillgänglig att boka på dcp för visning på biograf. Filmerna bokas för slutna och öppna visningar till fasta priser.
Originaltitel |
|
---|---|
Svensk premiärtitel |
|
Internationell titel |
|
Distributionstitel |
|
Videotitel i Sverige |
|
Inspelningstitel |
|
Regi | |
---|---|
Manus | |
Produktionsledare | |
Foto | |
Musik |
|
Koreograf | |
Arkitekt | |
Klippning | |
Ljudtekniker | |
Regiassistent |
|
Scripta |
|
Inspicient | |
Stillbildsfoto |
|
Fotoassistent |
|
Musikarrangör | |
Orkesterledare | |
Kläder | |
Maskör | |
B-ljud | |
Speaker |
Max von Sydow | riddaren Antonius Block | ||
Gunnar Björnstrand | Blocks väpnare Jöns | ||
Nils Poppe | gycklaren Jof | ||
Bibi Andersson | Mia, Jofs hustru | ||
Bengt Ekerot | Döden | ||
Åke Fridell | Plog, smeden | ||
Inga Gill | Lisa, Plogs hustru | ||
Erik Strandmark | Jonas Skat, gycklartruppens ledare | ||
Bertil Anderberg | Raval | ||
Gunnel Lindblom | den stumma flickan | ||
Maud Hansson | häxan | ||
Inga Landgré | Karin, Blocks hustru | ||
Gunnar Olsson | kyrkmålaren | ||
Anders Ek | munken som talar till de församlade byborna | ||
Lars Lind | den unge munken | ||
Benkt-Åke Benktsson | köpmannen på värdshuset | ||
Tor Borong | en bonde på värdshuset | ||
Gudrun Brost | pigan på värdshuset | ||
Harry Asklund | värdshusvärden | ||
Ulf Johanson | knektarnas anförare | ||
Sten Ardenstam | knekt | ||
Gordon Löwenadler | knekt | ||
Karl Widh | flagellant med kryckor | ||
Tommy Karlsson | Mikael, Jof och Mias son | ||
Siv Aleros | flagellant | ||
Bengt Gillberg | flagellant | ||
Lars Granberg | flagellant | ||
Gunlög Hagberg | flagellant | ||
Gun Hammargren | flagellant | ||
Uno Larsson | flagellant | ||
Lennart Lilja | flagellant | ||
Monica Lindman | flagellant | ||
Helge Sjökvist | flagellant | ||
Georg Skarstedt | flagellant | ||
Ragnar Sörman | flagellant | ||
Lennart Tollén | flagellant | ||
Caya Wickström | flagellant | ||
Catherine Berg | ung kvinna som knäböjer vid flagellantprocessionen | ||
Mona Malm | havande ung kvinna vid flagellantprocessionen | ||
Tor Isedal | en man | ||
Josef Norman | en gammal man på värdshuset | ||
Gösta Prüzelius | en man | ||
Fritjof Tall | en man | ||
Nils Whiten | gammal man som tilltalas av munken vid flagellantprocessionen | ||
Lena Bergman | en ung flicka som knäböjer vid flagellantprocessionen |
Produktionsbolag | AB Svensk Filmindustri | ||
---|---|---|---|
Distributör i Sverige (35 mm) | AB Svensk Filmindustri | 1957 | |
Stiftelsen Svenska Filminstitutet | 1994 | ||
Distributör i Sverige (DCP) | Stiftelsen Svenska Filminstitutet | 2017 | |
Distributör i Sverige (hyrvideo) | Stiftelsen Svenska Filminstitutet | 1997 | |
Distributör i Sverige (köpvideo) | Stiftelsen Svenska Filminstitutet | 1997 | |
Distributör i Sverige (DVD) | SF Home Entertainment | 2003 | |
Laboratorium | FilmTeknik AB |
Det är under digerdödens härjningar. På en strand möter riddaren Antonius Block Döden som har kommit för att hämta honom. På Antonius' förslag inleder de ett parti schack. Döden går med på att låta honom leva så länge han förmår bjuda motstånd i spelet.
Gycklaren Jof vaknar i sin vagn. Hans hustru Mia och deras lille son Mikael sover liksom Jonas Skat, gycklartruppens ledare. Jof ser en syn. Han väcker Mia och berättar om den. Han såg den Heliga jungfrun som lärde barnet att gå. Håll styr på dina syner, säger Mia, annars kan du bli betraktad som en dåre.
Antonius har med sin väpnare Jöns kommit till en kyrka. Medan Antonius biktar sig och vittnar om sin inre tomhet, talar Jöns med en kyrkmålare som håller på att måla en dödsdans och som berättar om pesten. Jöns talar om att han i tio år varit i det Heliga landet med sin herre -- ett dumt korståg.
I stocken utanför kyrkan sitter en ung kvinna -- en häxa. I morgon ska hon brännas. Farsoten anses vara hennes skuld, säger en munk.
Antonius och Jöns kommer till ett övergivet hus. Inne i huset överraskar Jöns en likplundrare, vars förehavanden också iakttas av en ung, förskrämd kvinna. Raval, säger Jöns igenkännande, från prästseminariet i Roskilde. Du lurade i väg oss på tio års korståg. Jag var i god tro, svarar Raval. Nu är du tjuv, säger Jöns och drar kniv -- men ångrar sitt hot. Jöns föreslår kvinnan att bli hans hushållerska. Hon svarar inget. Hon verkar stum. Men hon följer efter, när han går.
Mycket folk är samlat. På en enkel scen uppträder Jof och Mia. De sjunger. Deras föreställning avbryts av ett tåg flagellanter. En munk håller en straffpredikan, innan tåget drar vidare.
Under tiden inleder gycklarledaren Skat en het uppvaktning av smeden Plogs hustru Lisa. De äter kyckling i det gröna och försvinner sedan bakom några buskar.
Plog, som letar efter sin hustru, kommer in på krogen där Jof sitter vid ett bord. Som gycklare får Jof ta emot allt Plogs svartsjuka hat, och Raval, som också finns på krogen, sluter med dragen kniv upp vid Plogs sida. Jof räddas av Jöns som plötsligt kommer in på krogen.
Antonius samtalar med Mia vid gycklarvagnen, när Jof kommer stapplande. Senare kommer också Jöns. Mia bjuder på smultron och mjölk. Antonius berättar för Mia om sin maka som han lämnade, när de var nygifta. Tron är ett svårt lidande, säger han. Men han säger också att den här stunden ska han minnas -- smultron och mjölk hos Jof och Maria och deras lille son.
Antonius möter på nytt Döden vid schackbrädet. Ännu är inte spelet avgjort.
Jof och Mia slår följe med Antonius som sagt att han vet en säkrare väg för deras vidare färd. Jöns har låtit den förtvivlade Plog följa med.
I skogen får Plog syn på sin hustru och Skat. Hon är ångerfull, och Skat säger att han helst av allt vill dö -- och låtsas sticka en kniv i sig. När de övriga är borta, reser han sig ur sin spelade död och klättrar upp i ett träd för att få skydd mot nattens farligheter. Plötsligt upptäcker han att någon sågar i trädstammen. Din tid är ute, säger Döden och sågar vidare. Strax därpå faller trädet.
Antonius och hans följe kommer till en plats i skogen där man förbereder brännandet av häxan som tidigare satt utanför kyrkan. Antonius talar med henne. Han vill möta Djävulen för att fråga om Gud finns. En munk nära bålet visar sig vara Döden. Slutar du aldrig fråga? säger munken. Du får ju inget svar.
Antonius och hans följe har slagit läger för natten. Raval närmar sig lägret, skrikande. Han har pesten. Han faller ihop och dör.
Antonius och Döden fortsätter sitt schackparti. Jof ser dem spela och berättar det för Mia. Jag ser bara Antonius, säger Mia. Vi måste ge oss av, säger Jof.
Du är matt i nästa drag, säger Döden till Antonius. När vi möts nästa gång, är det slut för dig och dina följeslagare.
Jof och Mia och deras son är borta, när Antonius med följeslagare kommer till hans hem. Hans maka Karin tar ensam emot i borgen. Alla andra har flytt pesten.
Karin serverar morgonvard och läser ur Uppenbarelseboken om änglarna som blåser i basuner, när det knackar på porten.
Döden visar sig för de ätande. Antonius ber till Gud. Jöns förnekar bönens värde. Det är fullbordat, säger den hittills stumma kvinnan.
Morgonsolen skiner på Jof, Mia och deras lille son. Jag ser dem igen, säger Jof, alla. Döden bjuder dem till dans.
Vid horisonten ses Döden i täten för en långdans. Du med dina drömmar och syner, säger Mia.
Jof och hans familj fortsätter sin färd.
Granskningsnummer | 205193 |
---|---|
Datum | 2018-02-26 |
Åldersgräns | Tillåten från 11 år |
Beslutsmotivering | Framställningen innehåller inslag av hotfull stämning, en lidande fastkedjad kvinna, en man som misshandlas och förnedras, en man som skärs med med kniv i ansiktet samt en kvinna som binds fast för att brännas på bål vilket kan medföra stark rädsla och oro och bedöms kunna vara till skada för välbefinnandet för barn under 11 år. |
Censurnummer | 89285 |
---|---|
Datum | 1976-06-15 |
Åldersgräns | Tillåten från 15 år |
Originallängd | 2620 meter |
Kommentar | Aktlängder: 510-540-540-545-485 = 2620 meter - 96 minuter. Aktlängder: 510, 540, 540, 545, 485. |
Censurnummer | 89285 |
---|---|
Datum | 1963-03-26 |
Åldersgräns | Tillåten från 15 år |
Originallängd | 2620 meter |
Kommentar | Aktlängder: 510-540-540-545-485 = 2620 meter - 96 minuter. Aktlängder: 510, 540, 540, 545, 485. |
Censurnummer | 89285 |
---|---|
Datum | 1956-12-12 |
Åldersgräns | Tillåten från 15 år |
Originallängd | 2620 meter |
Kommentar | Aktlängder: 510-540-540-545-485 = 2620 meter - 96 minuter. Aktlängder: 410, 540, 540, 545, 485. |
Bildformat | 1.37:1 |
---|---|
Ljudtyp | Ljud |
Ljudsystem | AGA-Baltic |
Färgtyp | Svartvit |
Bärare | 35 mm |
Hastighet | 24 |
Längd i meter | 2620 meter |
Längd i minuter | 96 min |
Akter | 5 rullar |
Dialogspråk |
|
Alla kritiker utom en såg Det sjunde inseglet som ett intressant verk av en stor filmskapare, ja enligt flera kritiker var filmen t o m ett mästerverk.
Den som hävdade rakt motsatt uppfattning var Hanserik Hjertén i Arbetaren. Han kallade filmen ett misslyckande.
Expr (Staffan Tjerneld): "Det sjunde inseglet är inte bara Ingmar Bergmans vackraste film. Den har också det väsentliga konstverkets enkla men svårnådda skönhet.
Ingmar Bergman har alltid varit besatt av den medeltida moraliteten. Den har dykt upp i de mest omöjliga sammanhang. Men nu fann han formen. Med ett bildspråk där allt är lika självklart, och med ett barnsligt äkta anslag berättar han för oss Balladen om Döden. Finns det dramatik, intrig och spelbara scener? Sådana frågor verkar löjliga. Filmen är sig själv, den ä r. Det räcker. Och man blir helt gripen.
Men naturligtvis krävs det mycket för att nå ett sådant resultat och Ingmar Bergman är vid det här laget ohyggligt skicklig. Här arbetar han med några få vackra exteriörer -- de första scenerna på havsstranden är nästan outhärdligt sköna -- men för övrigt bara med människor. Det är sällan en film kan visa något som Max von Sydows riddare. Ändå är det ingen roll i vanlig mening, nästan inga repliker. Vi bara känner att här är människan som sett och frågat allt. Ljuset över hans ansikte säger oss mer än oändliga monologer.
Likadant är det med Nils Poppe. Ingen vet hur det gått till, men plötsligt är han människans oresonliga, barnsliga framtidstro. (-)
Kombinationen av bred bild och svartvitt är perfekt i Gunnar Fischers känsliga foto. Redan formatet har något av medeltida målningssvit. Men det bästa är att ingenting fått bli dekorativt självändamål. Filmen är gjord i de medeltida katedralbyggarnas anda av underkastelse."
MT (Nils Beyer): "I sin helhet är filmen onekligen en kraftprestation. Men det är som om den inte riktigt kunde bära upp sitt eget patos. Behöver man gå tillbaka till digerdöden för att erinra oss tanklösa nutidsvarelser om att vi skall dö, och att hela livet i grunden är en både makaber och löjeväckande dödsdans? Ja, kanske, men i så fall tycker man, att Ingmar Bergman sagt det både finare och enklare i sitt lilla radiospel, 'Trämålning', som utgör själva kärnan i filmen.
Fyndet i radiospelet var, att han översatt den gamla trämålningens troskyldiga naivitet till en modern spexton. Det hade verkligen blivit en liten raffinerad fars om döden. Men spextonen, som här och var går igen i filmens dialog, svär mot bildernas tunga, patetiska allvar -- och hindrar oss samtidigt att få den rätta medeltidsstämningen. Det blir utklädda skådespelare i ett jungfruligt landskap. Filmen når i fråga om miljöns och atmosfärens äkthet inte upp till Carl Th. Dreyers klassiska verk En kvinnas martyrium och Vredens dag, om vilka den eljest kunde erinra. Men samtidigt skall det ju sägas till Ingmar Bergmans heder, att det inte är vilken regissör som helst man har lust att jämföra med den gamle danske mästaren.
Vad man främst kommer att minnas från Det sjunde inseglet, är sannolikt skådespelarna eller rättare sagt deras masker. De är stiliserade figurer som på ett stick av Dürer och inte vad man kallar levande människor. Framför allt Max von Sydows korsriddare, som i ett slags upphöjt vemod rider genom landet för att söka meningen med livet och en Gud, som gömmer sig för honom, är otroligt suggestiv -- en blek, allvarlig don Quijote-gestalt med ett ansikte som skulpterat i trä. Hans väpnare Jöns, filmens överlägset ironiske resonör, är knappast mindre effektfull i Gunnar Björnstrands uppenbarelse. Ärret efter en kluven skalle är hans minne från Det heliga landet.
Bibi Andersson, som tycks målad i bleka vattenfärger men ändå kan utstråla så fina små glimtar av kvinnlig värme, gör den lilla gycklarfrun och bor i en tältvagn tillsammans med Nils Poppe, vilkens säregna komik denna gång hållits i strama tyglar. Till de mera anmärkningsvärda insatserna hör vidare Maud Hanssons lilla häxa vid bålet, gripande därför att hon ju bara är ett barn, Gunnar Olssons lustige trämålare och slutligen Benkt-Åke Benktssons gubbe på krogen."
Arbetaren (Hanserik Hjertén): "När man lämnar Ingmar Bergmans nya film, Det sjunde inseglet, är man nedstämd och grubblande. Man minns det artistiska fotot av Gunnar Fischer, Gunnar Björnstrands överlägsna skådespelarkonst och nyhetens behag hos Max von Sydow. Men bortsett från detta är allt ett misslyckande. (-)
Bergman har velat skapa ett drama fullt av frågor om döden och livets mening, om Guds existens och människans äckel inför sig själv. Han har iscensatt allt som ett slags yttersta domen på jorden. I lördagens radioeko meddelade han att han såg en parallell med vår tid, mellan medeltiden och vätebombstiden. Det är ett stimulerande uppslag, men filmen faller platt till marken. Varför? Jag kan inte se någon annan förklaring än att Bergman, i stället för en mogen exposé, har gjort en skräckfilm för barn, och att han själv fungerat som ett skräckslaget barn. Han har dundrat på med alla de undergångssyner som hör till de naiva mardrömmarna. (-)
För Sommarnattens leende valde Bergman parodins form, och de flesta kritikerna såg i den ett vattentätt alibi för all den gräsliga enfald som serverades. Som om 'parodi' vore ett magiskt ord som satte all kritik ur funktion! Det är på liknande sätt med Det sjunde inseglet. Skalar man ut kärnan, påminner den mycket om det gymnasiala i 40-talsfilmerna."
Inspelningen av Det sjunde inseglet påbörjades 2.7.1956 och avslutades 24.8.1956.
Ingmar Bergmans pjäs "Trämålning" skrevs säsongen 1953/54 för eleverna vid Malmö Stadsteaters elevskola. Det första offentliga framförandet, regisserat av författaren, kom i radio 21.9.1954. Scenpremiären skedde på Malmö Stadsteater 18.3.1955, åter i författarens regi, varpå Stockholms-premiären följde på Dramaten 16.9.1955 i regi av Bengt Ekerot.
I Stig Björkmans, Torsten Manns och Jonas Simas intervjubok "Bergman om Bergman" berättar Bergman om bakgrunden till filmens manus och om inspelningen:
"Jag var lärare på elevskolan i Malmö och där fanns en del ungdomar - åtta eller nio stycken - jag letade efter en pjäs som vi kunde spela, för det är det bästa när man undervisar. Jag hittade ingenting och då tog jag mig för att skriva någonting som hette "Trämålning", en ren övningspjäs som var uppspaltad på ett antal monologer. Utom för en elev, som skulle in på operettavdelningen, han hade bra sångröst och såg mycket stilig ut. Honom gjorde jag stum därför att han var så obegåvad att tvärt han öppnade munnen så var det katastrof. Saracenerna hade skurit tungan ur munnen på honom, det var alltså riddaren själv. Den där lilla pjäsen övade jag och eleverna in tillsammans och hade en föreställning.
Sen vill jag minnas att plötsligt en dag slog det mig att jag skulle göra en film på pjäsen och jag satte i gång att skriva manuskriptet. Det lindade upp sig ganska naturligt. Jag satt och skrev på Karolinska sjukhuset, där jag reparerade min mage som var dålig. Jag lämnade in det till SF, och SF slog ifrån sig. Sen kom då succén med Sommarnattens leende och jag fick lov att göra den så framt jag gjorde den på trettiofem dar - och jag gjorde den på trettiofem dar och väldigt billigt och väldigt enkelt. Nästan allting är gjort på gården här nere i Filmstaden, där nya laboratoriet är byggt nu."
Efter premiären på Det sjunde inseglet förklarade Vilgot Sjöman i radions Tidsspegeln att Bergman var en stor diktare och att denna film var det främsta historiska dramat i Sverige efter Strindbergs "Folkungasagan". Den senare delen av detta påstående å ena sidan, och Hanserik Hjerténs starkt negativa recension i Arbetaren (se Pressreaktion) å andra sidan, kom att framstå som ytterlighetsståndpunkterna i en följande, livlig pressdebatt med inlägg av bland andra Johan Landquist, Marianne Höök, Ivar Harrie, Hanserik Hjertén, Arne Ericsson och Paul Patera.
1956-07-02 | 1956-08-24 | |||||
Filmstaden | Råsunda | |||||
Hovs hallar, Torekov | Båstad | |||||
Östanå i Roslags-Kulla | Österåker | |||||
Viby by | Sigtuna | |||||
Skeviks grotta i Gustavsberg | Värmdö | |||||
Skytteholm | Ekerö |
Sverigepremiär | 1957-02-16 | Röda Kvarn | Stockholm | Sverige | 96 min | |
---|---|---|---|---|---|---|
Annan visning | 1959 | Warszawa | Polen | |||
TV-visning | 1977-02-05 | TV2 | Sverige | 92 min | ||
1982-04-04 | TV2 | Sverige | 92 min | |||
1989-07-24 | TV2 | Sverige | 92 min | |||
1995-11-03 | TV2 | Sverige | 92 min | |||
Videorelease | 1997-01 | Sverige | 92 min | |||
TV-visning | 1998-05-31 | SVT1 | Sverige | 92 min | ||
2000-02-02 | HTV-1 | Kroatien | ||||
2003-07-20 | SVT2 | Sverige | 92 min | |||
Dvd-release | 2003-11-26 | Sverige | 92 min | |||
TV-visning | 2005-04-09 | SVT2 | Sverige | 92 min | ||
Cinemateksvisning, arkivkopia | 2010-11-23 | |||||
TV-visning | 2011-01-02 | SVT1 | Sverige | 92 min | ||
2012-02-27 | SVT1 | Sverige | ||||
2016-07-05 | SVT1 | Sverige | ||||
2017-07-03 | SVT2 | Sverige | ||||
Annan visning | 2018-02-01 | Janus Films | New York | USA | ||
FIAF-visning | 2018-02-01 | British Film Institute | London | Storbritannien | ||
Utländsk biograf exkl FIAF | 2018-02-21 | Art-kino | Rijeka | Kroatien | ||
2018-03-04 | Bio Rex Verkatehdas | Tavastehus | Finland | |||
2018-03-05 | CinematekET Pl Trondheim | Norge | ||||
FIAF-visning | 2018-03-08 | Cinema Orion | Helsingfors | Finland | ||
Utländsk biograf exkl FIAF | 2018-04-04 | Bio Rex Verkatehdas | Tavastehus | Finland | ||
FIAF-visning | 2018-04-07 | La Cinemathèque québécoise | Montreal | Kanada | ||
Cinemateksvisning | 2018-05-02 | Filmhuset | Stockholm | Sverige | ||
Cinemateksvisning, arkivkopia | 2018-05-02 | |||||
Utländsk biograf exkl FIAF | 2018-05-07 | Kino Metso | Jyväskylä | Finland | ||
FIAF-visning | 2018-05-10 | Jerusalem Cinematheque | Jerusalem | Israel | ||
Utländsk biograf exkl FIAF | 2018-05-11 | Festival de Cannes | Cannes | Frankrike | ||
2018-05-13 | Kino Ritz | Vaasa | Finland | |||
2018-06-08 | Film Grain Foundation | Valetta | Malta | |||
2018-06-09 | HKIFF | Hong Kong | Kina | |||
Annan visning | 2018-06-14 | Carlotta Films | Paris | Frankrike | ||
Utländsk biograf exkl FIAF | 2018-07-10 | Broadway Cinematheque | Hong Kong | Kina | ||
2018-07-12 | Babylon | Berlin | Tyskland | |||
TV-visning | 2018-07-20 | SVT2 | Sverige | |||
Utländsk biograf exkl FIAF | 2018-07-21 | Kijkhuis | Leiden | Nederländerna | ||
FIAF-visning | 2018-08-04 | Det Danske Filminstitut | Köpenhamn | Danmark | ||
Utländsk biograf exkl FIAF | 2018-08-17 | Øst for Paradis | Aarhus | Danmark | ||
2018-08-23 | Taipei Golden Horse Film Festival | Taipei | Taiwan | |||
2018-09-12 | Doha Film Institute | Doha | Quatar | |||
2018-09-13 | Films by the sea | Vlissingen | Nederländerna | |||
2018-09-22 | LAB111 | Amsterdam | Nederländerna | |||
FIAF-visning | 2018-10-01 | Arc Cinema | Canberra | Australien | ||
Cinemateksvisning, arkivkopia | 2018-10-09 | |||||
FIAF-visning | 2018-10-10 | Greek Film Archive | Aten | Grekland | ||
Annan visning | 2018-10-11 | Cineteca di Bologna | Bologna | Italien | ||
Utländsk biograf exkl FIAF | 2018-10-19 | MTÜ Must Käsi/Kino Sõprus | Tallinn | Estland | ||
2018-10-19 | MTÜ Must Käsi/ Tartu Elektriteater | Tartu | Estland | |||
2018-10-26 | Bio Rex Kajaani | Kajaani | Finland | |||
2018-11-01 | Noordelijk Film Festival | Leeuwarden | Nederländerna | |||
2018-11-07 | Arthouse Cinema Niagara | Tampere | Finland | |||
2018-11-07 | Kolkata Film Festival | Kolkata | Indien | |||
2018-11-07 | Kolkata Film Festival | Kolkata | Indien | |||
2018-11-15 | Kino Ritz | Vaasa | Finland | |||
2018-12-05 | Verdensteatret, Tromsø | Norge | ||||
2018-12-07 | Savon Kinot | Joensuu | Finland | |||
TV-visning | 2020-03-09 | SVT1 | Sverige | |||
2020-03-10 | SVT1 | Sverige | ||||
Cinemateksvisning | 2020-11-06 | Filmhuset | Stockholm | Sverige | ||
Cinemateksvisning, arkivkopia | 2020-11-06 | |||||
TV-visning | 2022-02-01 | SVT1 | Sverige | |||
2023-08-04 | SVT1 | Sverige | ||||
VOD-release | 2023-08-04 | SVT Play | Sverige | Antal dagar på SVT Play 30 |
Originaltitel | Hållas mellan rona | |
---|---|---|
Kompositör | Erik Nordgren | (1957) |
Textförfattare | Ingmar Bergman | (1957) |
Sångare | Gunnar Björnstrand |
Originaltitel | Det sitter en duva | |
---|---|---|
Kompositör | Erik Nordgren | (1957) |
Textförfattare | Ingmar Bergman | (1957) |
Sångare | Nils Poppe |
Originaltitel | Ödet är en rackare | |
---|---|---|
Kompositör | Erik Nordgren | (1957) |
Textförfattare | Ingmar Bergman | (1957) |
Sångare | Gunnar Björnstrand |
Originaltitel | Hästen sitter i trädet | |
---|---|---|
Kompositör | Erik Nordgren | (1957) |
Textförfattare | Ingmar Bergman | (1957) |
Sångare | Nils Poppe | |
Bibi Andersson |
Originaltitel | Dies iræ, dies illa | |
---|---|---|
Textförfattare | Tomas av Celano | (latinsk text) |
Severin Cavallin | (svensk text 1882) | |
Bearbetning | Johan Bergman | (svensk textbearbetning 1920) |
Natanael Beskow | (svensk textbearbetning 1920) | |
Sångare | kör |
Originaltitel | Skats sång | |
---|---|---|
Kompositör | Erik Nordgren | (1957) |
Textförfattare | Ingmar Bergman | (1957) |
Sångare | Erik Strandmark |
Filmbewertungsstelle (Wiesbaden) | Wiesbaden | 1962 | (prädikat: besonders wertvoll) | ||
---|---|---|---|---|---|
Nastro d'Argento | 1961 | (bästa utländska film) | |||
Festivalpris | Valladolid | 1960 | (trofeo Federacion Nacional de Cineclubs) | ||
Silver Laurel Award | 1959 | (the Silver Laurel Medal) | |||
Grand Prix du Film d'Avantgarde | 1958 | ||||
Folket i Bild | Stockholm | 1957 | (silverstatyett) | ||
Stockholm | 1957 | Gunnar Björnstrand | (statyett) | ||
Fickjournalen | Stockholm | 1957 | (bästa film i Fickjournalens favoritomröstning) | ||
Prix Spécial du Jury (juryns specialpris) | Cannes | 1957 | (silverpalmen, t.m. Medan döden vänta /Polen/) | ||
Svenska Filmsamfundet | Stockholm | 1957 | (bästa film i kritikeromröstning i SFS:s årsbok) |
Under ett täcke av snö (2009) | Det sjunde inseglet (1957) |
Bikt |
Digerdöden |
Dödsfall |
Ekerö/Skytteholm |
Flagellanter |
Förklädnader |
Gudstro |
Gustavsberg/Skeviks grotta |
Gycklare |
Hovs hallar |
Häxbränningar |
Häxor |
Knektar |
Korståg |
Krogar |
Kyrkmålare |
Likplundring |
Munkar |
Pest |
Riddare |
Roslags-Kulla/Östanå |
Schackspel |
Sigtuna/Viby |
Skottkärror |
Smeder |
Svartsjuka |
Trostvivel |
Väpnare |
Uppgifterna här avser filmmaterial i Svenska Filminstitutets arkiv. Arkivets bestånd tillgängliggörs på begäran främst för forskning, andra filmarkiv och rättighetsinnehavare. Vid frågor kontakta filmarkivet@filminstitutet.se
Typ | Kopia |
---|---|
Bärare | 35 mm |
Typ | Kopia |
---|---|
Bärare | 35 mm |
Typ | Kopia |
---|---|
Materialbas | Polyester |
Bärare | 35 mm |
Längd i meter | 2630 |
Typ | Kopia |
---|---|
Materialbas | Acetat |
Bärare | 35 mm |
Längd i meter | 2619 |
Typ | Kopia |
---|---|
Materialbas | Polyester |
Bärare | 35 mm |
Längd i meter | 2625 |
Typ | Kopia |
---|---|
Materialbas | Polyester |
Bärare | 35 mm |
Längd i meter | 2624 |
Typ | Duplikatnegativ |
---|---|
Materialbas | Polyester |
Bärare | 35 mm |
Typ | Duplikatpositiv |
---|---|
Bärare | 35 mm |
Längd i meter | 2680 |
Typ | Tonnegativ |
---|---|
Materialbas | Polyester |
Bärare | 35 mm |
Typ | Originalnegativ bild |
---|---|
Materialbas | Acetat |
Bärare | 35 mm |
Typ | Tonnegativ |
---|---|
Materialbas | Acetat |
Bärare | 35 mm |
Typ | Bildnegativ |
---|---|
Bärare | 35 mm |
Typ | Bildnegativ |
---|---|
Bärare | 35 mm |
Typ | Duplikatnegativ |
---|---|
Bärare | 35 mm |
Typ | Duplikatpositiv |
---|---|
Bärare | 35 mm |
Typ | Duplikatpositiv |
---|---|
Bärare | 35 mm |
Typ | Duplikatpositiv |
---|---|
Bärare | 35 mm |
Typ | Duplikatpositiv |
---|---|
Bärare | 35 mm |
Typ | Duplikatpositiv Huvudtext |
---|---|
Bärare | 35 mm |
Typ | Slutmix |
---|---|
Bärare | 17,5 mm |
Typ | I-band |
---|---|
Bärare | 17,5 mm |
Typ | Kopia |
---|---|
Bärare | 35 mm |
Uppgifterna här avser material i Svenska Filminstitutets arkiv. Vid frågor kontakta Bild- och affischarkivet, bildarkivet@filminstitutet.se
Storlek | Cirka 60 x 80 cm |
---|---|
Antal exemplar | 1 |
Affischtitel | Ingmar Bergmans DET SJUNDE INSEGLET |
Tryckeri | Zetterlund & Thelanders boktryckeri AB |
Affischdesign | GöstaX Åberg |
Storlek | Cirka 70 x 100 cm |
---|---|
Antal exemplar | 2 |
Affischtitel | Ingmar Bergmans DET SJUNDE INSEGLET |
Tryckeri | J. Olsén litogr.anst. |
Affischdesign | GöstaX Åberg |
Storlek | Cirka 70 x 100 cm |
---|---|
Antal exemplar | 2 |
Affischtitel | Ingmar Bergmans DET SJUNDE INSEGLET |
Tryckeri | J. Olsén litogr.anst. |
Storlek | Cirka 70 x 100 cm |
---|---|
Antal exemplar | 1 |
Affischtitel | Ingmar Bergmans DET SJUNDE INSEGLET |
Tryckeri | J. Olsén litogr.anst. |
Affischdesign | Ranke Sandgren |
Storlek | Cirka 70 x 100 cm |
---|---|
Antal exemplar | 1 |
Affischtitel | EL SEPTIMO SELLO |
Tryckeri | Martin industria grafica |
Affischdesign | ? Jano |
Storlek | Cirka 70 x 100 cm |
---|---|
Antal exemplar | 2 |
Affischtitel | Réalisé par Ingmar Bergman LE SETIÈME SCEAU |
Affischdesign | Ranke Sandgren |
Storlek | Cirka 70 x 100 cm |
---|---|
Antal exemplar | 2 |
Affischtitel | Ingmar Bergmans DET SJUNDE INSEGLET |
Tryckeri | Uddeholms Offset |
Affischdesign | Ranke Sandgren |
Storlek | Cirka 60 x 80 cm |
---|---|
Antal exemplar | 1 |
Affischtitel | Ingmar Bergmans DET SYVENDE SEGL |
Tryckeri | Dyva & Jeppesens bogtryckkeri A/S |
Affischdesign | Ranke Sandgren |
Storlek | Mindre än 40 x 75 cm |
---|---|
Antal exemplar | 2 |
Affischtitel | Ingmar Bergmans DET SJUNDE INSEGLET |
Tryckeri | Zetterlund & Thelanders boktryckeri AB |
Affischdesign | GöstaX Åberg |
Storlek | Cirka 60 x 80 cm |
---|---|
Antal exemplar | 1 |
Affischtitel | Ingmar Bergmans DET SJUNDE INSEGLET |
Tryckeri | Fotopress |
Storlek | Cirka 60 x 80 cm |
---|---|
Antal exemplar | 1 |
Affischtitel | Ingmar Bergmans DET SJUNDE INSEGLET |
Tryckeri | Fotopress |
Storlek | Cirka 60 x 80 cm |
---|---|
Antal exemplar | 1 |
Affischtitel | Ingmar Bergmans DET SJUNDE INSEGLET |
Tryckeri | Fotopress |
Storlek | Cirka 60 x 80 cm |
---|---|
Antal exemplar | 1 |
Affischtitel | THE SEVENTH SEAL |
Tryckeri | Fotopress |
Storlek | Cirka 70 x 100 cm |
---|---|
Antal exemplar | 1 |
Affischtitel | THE SEVENTH SEAL |
Tryckeri | Litho |
Uppgifterna här avser material i Svenska Filminstitutets arkiv. Vid frågor kontakta Biblioteket, biblioteksexpeditionen@filminstitutet.se
Typ | Kostym |
---|---|
Arkivalietitel | Det sjunde inseglet |
Omfång | Dräkt stickad i rött o vitt med luva (3 delar) |
Typ | Pressklipp |
---|
Uppgifterna här avser material i Svenska Filminstitutets arkiv. Vid frågor kontakta Biblioteket, biblioteksexpeditionen@filminstitutet.se
Typ | Dialoglista |
---|---|
Manustitel | Det sjunde inseglet. En film av Ingmar Bergman. |
Omfång | 28 s. Rollista och produktionsuppgifter (1 s.) ingår. |
Språk | Svenska |
Typ | Dialoglista |
---|---|
Manustitel | Das siebente Siegel. Ein Film von Ingmar Bergman. |
Omfång | 34 s. Produktionsuppgifter och rollista (1 s.) ingår. |
Språk | Tyska |
Typ | Inspelningsmanus |
---|---|
Manustitel | Det sjunde inseglet. Film av Ingmar Bergman. 5.6.56. |
Omfång | 128 s. |
Språk | Svenska |
Typ | Inspelningsmanus |
---|---|
Manustitel | Det sjunde inseglet. Film av Ingmar Bergman. 5.6.56. |
Omfång | 128 s. + 6 s. tillägg och miljölista. |
Språk | Svenska |
Typ | Dialoglista |
---|---|
Manustitel | Det sjunde inseglet. English subtitles. The seventh seal. |
Omfång | 58 s. |
Språk | Engelska |
Typ | Kringmaterial |
---|---|
Språk | Svenska |
Typ | Dialoglista |
---|---|
Språk | Franska |
Typ | Dialoglista |
---|---|
Språk | Engelska |
Uppgifterna här avser material i Svenska Filminstitutets arkiv. Vid frågor kontakta Bild- och affischarkivet, bildarkivet@filminstitutet.se
Svartvitt papper | SET |
---|---|
Bakombild papper | SET |
Dia | 7 |
Album | Ja |
Typ | Program/Reklamtryck |
---|
Typ | Program/Reklamtryck |
---|---|
Språk | Franska |
Typ | Program/Reklamtryck |
---|---|
Språk | Svenska |
Typ | Program/Reklamtryck |
---|---|
Språk | Svenska |
Typ | Program/Reklamtryck |
---|---|
Språk | Svenska |
Typ | Program/Reklamtryck |
---|---|
Språk | Svenska |
Typ | Program/Reklamtryck |
---|---|
Språk | Svenska |
Typ | Program/Reklamtryck |
---|---|
Språk | Engelska |
Typ | Program/Reklamtryck |
---|---|
Språk | Engelska |
Typ | Program/Reklamtryck |
---|---|
Språk | Engelska |
Typ | Program/Reklamtryck |
---|---|
Språk | Engelska |
Typ | Program/Reklamtryck |
---|---|
Språk | Engelska |
Typ | Program/Reklamtryck |
---|---|
Språk | Japanska |
Typ | Program/Reklamtryck |
---|---|
Språk | Japanska |
Typ | Program/Reklamtryck |
---|---|
Språk | Tyska |
Typ | Program/Reklamtryck |
---|---|
Språk | Danska |
Typ | Program/Reklamtryck |
---|---|
Språk | Norska |
Typ | Program/Reklamtryck |
---|---|
Språk | Polska |
Ljudtyp | Ljud |
---|---|
Färgtyp | Svartvit |
Längd i minuter | 97 min |
Dialogspråk |
|
Typ | Digitalt ljud |
---|---|
Bärare | WAV |
Typ | Digitalt visningsmaterial |
---|---|
Bärare | ProRes |
Typ | Digitalt arkivmaterial |
---|---|
Bärare | MAP |
Typ | Digitalt visningsmaterial |
---|---|
Bärare | DCP |
Typ | Digitalt ljud |
---|---|
Bärare | WAV |
Typ | Digitalt arkivmaterial |
---|---|
Bärare | MAP |
Typ | Digitalt visningsmaterial |
---|---|
Bärare | ProRes |
Typ | Digitalt visningsmaterial |
---|---|
Bärare | DCP |
Typ | Digitalt visningsmaterial |
---|---|
Bärare | H264 |