Grundfakta

Media (2 st)

Originaltitel Värmlänningarna
Filmtyp Långfilm
Kategori Spelfilm
Regi
Manus
Förlaga
Produktionsland
Produktionsbolag
Åldersgräns Barntillåten
Dialogspråk
Sverigepremiär 1957-12-26

Medverkande

Busk Margit Jonsson
Anna Hansson

Per Myrberg
Erik Svensson

Adolf Jahr
Löpar-Nisse Jonsson

Sven Nilsson
Stor-Sven Ersson i Hult, nämndeman, Eriks far

Märta Dorff
Mor Lisa, Eriks mor

Olle Hilding
Jan Hansson, torpare, Annas far

Visa fler

Om filmen

En modern och färgfull tolkning av det populära lustspelet från 1846, i regi av Göran Gentele. I mitten av maj månad 1957 reste den produktionsansvarige...

Visa hela texten

Handling

Nära en vackert belägen sjö kommer Löpar-Nisse vandrande. Plötsligt är han omgiven av en hop glada barn, och samtidigt ser han ett hölass närma sig. Han får åka med på hölasset. Han...

Visa hela handlingen

Press

De i huvudsak eniga kritikerna tog emot Värmlänningarna med varierande, uppskattande ord. DN (Perpetua): "Göran Gentele som står för den senaste filmversionen av Dahlgrens och...

Visa all press

Om filmen

En modern och färgfull tolkning av det populära lustspelet från 1846, i regi av Göran Gentele.

I mitten av maj månad 1957 reste den produktionsansvarige Olle Brunaeus omkring i Värmland. Arbetsgivaren var filmbolaget Europafilm och ärendet i Värmland bestod i att rekognosera möjliga inspelningsplatser för en långfilm. På kontoret i Stockholm planerade man att producera en färgfilmsversion av det över hundra år gamla lustspelet "Värmlänningarna". Europafilm hade för avsikt att göra en modern tolkning av lustspelet, utan att för den skull förlora dramats själ.

Som regissör och manusansvarig engagerade Europafilm Göran Gentele som vid den tiden arbetade på Operan i Stockholm. Han hade debuterat som långfilmsregissör 1947 med kriminalfilmen Brott i sol, och genombrottet kom 1951 med komedin Leva på ”Hoppet”. För den hade Göran Gentele tilldelats Silverbjörnen i komediklassen vid Berlinfestivalen. Det var sannolikt Leva på ”Hoppet” som gjorde att man valde Gentele och hoppades på en framgång med Värmlänningarna.

Lustspelets handling är bekant för många: torparflickan Anna Hansson har anställts på en herrgård som piga åt patronens dotter Lotta. Anna förälskar sig i Erik Svensson, vars familj är nära vänner till Lottas familj. Gamla trätor mellan familjerna Hansson och Svensson står emellertid i vägen för Erik och Anna. Inte förrän familjernas fäder förmår skaka hand kan kärleken fortsätta blomstra.

Gentele introducerade flera nya, unga skådespelare i Värmlänningarna. Kritikerna tyckte att det skulle bli spännande att följa deras utveckling framöver och med tiden skulle de bli mycket efterfrågade. För Per Myrberg, 24 år gammal, blev rollen som studenten Erik Svensson entrén till flera filmer under 60-talet. Värmlänningarna var inte hennes debutfilm men Mona Malm, som gjorde rollen som Patrons dotter Lotta, var bara 22 år då. För hennes del blev rollen startpunkten för mer betydande insatser i filmer av såväl Ingmar Bergman som Bo Widerberg. Rollen som drängen Anders upplät Göran Gentele åt en 23-åring vid namn Björn Gustafson, som vad det led skulle göra flera minnesvärda avtryck i svenska filmkomedier.

Dåtidens filmrecensenter uppmärksammade inte oväntat Värmlänningarnas många vackra miljöer och filmfotografens Karl-Erik Alberts arbete. I de stora dagstidningarna framhölls de romantiska stämningar som landskapet skänkte dramat.

Det kostade Europafilm 1,2 miljoner kronor att producera färgversionen av Värmlänningarna och därmed var det den dyraste svenska film som haft premiär dittills. Filmen blev dock aldrig den framgång som bolaget hoppats på. Kanske var den lite för otidsenlig och schablonmässig för sin samtid.

Värmlänningarna har sedan den ursprungliga premiären varit populär bland filmbolagen. Före Genteles version hade den filmatiserats flera gånger, både lustspelet som helhet och delar ur det. Till det senare slaget hör några ljudfilmer, s.k. Biofonfilmer, från början av 1900-talet. De har speltider på omkring tre minuter och innehåller sånger ur spelet. Några sådana filmer producerades 1903 av Numa Petersons Handels & Fabriks AB, och 1910 producerades en, Jag sjunger och dansar, av Frans Lundberg, Malmö.

 

Hela spelet ligger till grund för två filmatiseringar från 1909 respektive 1910, båda med titeln Värmlänningarna, en producerad av Frans Lundberg i Malmö med Ernst Dittmer som regissör och en producerad av Svenska Biografteatern med Carl Engdahl som regissör. Drygt ett decennium senare kom produktionsbolaget Svea Film med en ny Värmlänningarna (1921), som även gick under titlarna Värmländingarna, Wermlänningarne och Wärmlänningarna. Erik A Petschler regisserade. Och på 1930-talet följde ytterligare en version (1932) producerad av Film AB Minerva och regisserad av Gustaf Edgren.

Sanjin Pejkovic (2015)

Boka filmen

Den här filmen finns i Filminstitutets distribution och finns tillgänglig att boka på dcp för visning på biograf. Filmerna bokas för slutna och öppna visningar till fasta priser.

Boka film i Filminstitutets biografdistribution

Titlar

Originaltitel
Svensk premiärtitel
Distributionstitel
Dvd-titel i Sverige

Filmteam

Regi
Manus
Foto
Musik
Koreograf
Arkitekt
Klippning
Ljudtekniker
Scripta
Inspelningsledare
B-foto
Musikarrangör
Orkesterledare
Kläder
Smink
Mixning

Medverkande

Busk Margit Jonsson Anna Hansson
Per Myrberg Erik Svensson
Adolf Jahr Löpar-Nisse Jonsson
Sven Nilsson Stor-Sven Ersson i Hult, nämndeman, Eriks far
Märta Dorff Mor Lisa, Eriks mor
Olle Hilding Jan Hansson, torpare, Annas far
Märta Arbin Mor Annika, Annas mor
Björn Gustafson Anders, dräng hos Annas föräldrar
Frank Sundström brukspatron
Marianne Aminoff Nådig frun
Gerard Lindqvist Wilhelm, brukspatrons son
Mona Malm Lotta, Wilhelms syster
Hans Strååt Rik-Ola i Gyllby
Kerstin Meyer Brita Olsdotter, Rik-Olas dotter
Claes Gill prosten
Tommy Nilson Per, dräng hos Stor-Sven i Hult
Irma Erixson Stina, piga hos Stor-Sven i Hult
- Ej krediterade:
Georg Skarstedt betjänt hos brukspatron
Fritiof Billquist patron på Aspsäter
Jessie Flaws flicka vid pojkarnas hemkomst
Birgitta Grönwald flicka vid pojkarnas hemkomst
Jeanette Gentele ung flicka som springer efter Löpar-Nisse
Operabaletten dansare
Jössehäringarna dansare
Ingvar Wixell Erik Svensson (röst, sångpartier)

Bolag

Produktionsbolag AB Europa Film
Distributör i Sverige (35 mm) Stiftelsen Svenska Filminstitutet 1994
AB Europa Film 1957
Distributör i Sverige (DCP) Stiftelsen Svenska Filminstitutet 2018
Distributör i Sverige (DVD) SF Home Entertainment 2011

Handling

Nära en vackert belägen sjö kommer Löpar-Nisse vandrande. Plötsligt är han omgiven av en hop glada barn, och samtidigt ser han ett hölass närma sig. Han får åka med på hölasset. Han ska till ett bröllop. Och nu börjar han berätta om den stora kärleken:

Tolvåriga torparflickan Anna Hansson kommer till en ståtlig herrgård där hon ska vara passopp till unga fröken Lotta som är ungefär jämnårig med Anna. Nådig frun tar emot och presenterar Anna för Lotta, hennes bror Wilhelm och dennes vän Erik Svensson som är så läsbegåvad. Nådig frun lovar att också Anna ska få lära sig att läsa och skriva.

Anna och Lotta får genast fin kontakt.

Det är flera år senare. På gården är det fest. Leven utbringas för studenterna, Wilhelm och Erik. Under dansen drar sig Erik åt sidan till Anna som inte suttit med vid bordet. Han vill dansa. Det passar sig inte, säger Anna. Men ensamma ute i parken går det an att dansa. Där kysser de också varandra.

Erik och Anna träffas på nytt i parken en solig dag. Men nu har de knappt tillfälle att tala ostört. Han undrar varför hon undviker honom. Hon hänvisar till nådig fruns närvaro. Förstår du inte att jag älskar dig, säger han. Hon påminner om ovänskapen mellan hennes och hans far.

En stund senare talar nådig frun med Anna om Erik. En trevlig pojke, säger nådig frun. Lotta är road av hans sällskap, och hon skulle inte vilja göra dig illa. Men hon förstår inte.

Nådig frun nästan faller ihop, som träffad av ett slag. Anna blir förskräckt. Men nådig frun ber henne bevara det hon sett som en hemlighet.

Anna kommer hem till sina föräldrar på besök. Med sig har hon en matkorg. Där träffar hon också drängen Anders som tar med henne till en dansbana.

Erik kommer till dansbanan för att träffa Anna. Anders börjar tala om Eriks far och vad han gjort Annas far, Jan Hansson. Eriks far får vara hur rik som helst, säger Anders, han är ohederlig ändå.

Erik och Anders börjar slåss.

Efter slagsmålet friar Erik till Anna. Hon svarar Ja.

Eriks föräldrar vägrar acceptera sonens giftermålsplaner. Och vad Jan Hansson beträffar, har Eriks far, Stor-Sven Ersson, gjort rätt för sig. Jag betalade 300 skilling banco, säger han. Ni köpte tillbaka er heder, säger Erik.

Eriks föräldrar försöker snabbt ordna ett gott parti åt Erik. De kommer överens med Rik-Ola och hans dotter Brita. Erik försöker säga ifrån, men först under själva trolovningsfesten ger han definitivt besked: Han vill inte. Det är Anna han älskar.

Patron på herrgården, Lottas far, som hör till gästerna på festen, blir upprörd. Vill Stor-Sven tvinga Erik? Är problemet Annas fattigdom, kan patron lösa det. Men Stor-Sven vill inte bli släkt med Jan Hansson. Därför tar han nu sin hand från Erik.

Erik tar farväl av Anna. Han måste resa bort en tid. Hon lovar vänta på honom.

Nådig frun dör. Anna återvänder hem till sina föräldrar.

I kyrkan hör Anna prästen meddela lysning för första gången mellan Erik och Brita. Du läser inte rätt, ropar Anna och faller ihop.

Prästen inser att han blivit förd bakom ljuset av Stor-Sven och försöker tala Anna till rätta. Men det är som om hon hade förflyttats till en annan värld där ingen kan nå henne. Och detta tillstånd vill inte förändras.

När Erik en tid senare söker Anna hemma hos hennes föräldrar, är hon försvunnen. Erik börjar leta och finner henne till sist, men hon känner inte igen honom. Hon talar om Näcken och springer i väg till en strid å där hon faller i. Erik är henne i hälarna och lyckas få tag i henne i vattnet. Tillsammans förs de bort av strömmen.

På en bro över ån står Eriks föräldrar. Där står också Jan Hansson som säger: Nu ligger de båda på sjöbottnen.

Men Erik lyckas ta sig och Anna upp på en berghäll. Hon verkar först livlös men vaknar strax. Erik! Erik! säger hon. Älskade! säger Erik och kysser henne. Erik bär bort Anna. På bron räcker Stor-Sven fram handen till Jan Hansson.

Anna och Erik firar bröllop på herrgården. Bland gästerna finns Löpar-Nisse. Alla är glada, även Annas och Eriks föräldrar.

På Löpar-Nisses uppmaning utbryter allmän sång: Ack Värmeland, du sköna . . .

Censur / granskning

Censurnummer 91304
Datum 1957-12-18
Åldersgräns Barntillåten
Originallängd 2540 meter
Kommentar Aktlängder: 515-475-525-485-540 = 2540 meter - 93 minuter. Aktlängder: 515, 475, 525, 485, 540.


Tekniska fakta

Bildformat 1.66:1
Ljudtyp Ljud
Ljudsystem Tobis Klangfilm
Färgtyp Färg
Färgsystem Eastman Color
Bärare 35 mm
Hastighet 24
Längd i meter 2540 meter
Längd i minuter 93 min
Akter 5 rullar


Kommentarer

Pressreaktion Svensk filmografi

De i huvudsak eniga kritikerna tog emot Värmlänningarna med varierande, uppskattande ord.

DN (Perpetua): "Göran Gentele som står för den senaste filmversionen av Dahlgrens och Randels lyckokast har åstadkommit en ovanligt tjusig sommarsaga, en fin hyllning till det svenska landskapet med lyrisk stämning över ängar och herrgårdspark. Färgen är ett poem för det mesta.

Gentele har inte lagt an på värmländskt tal, riktigt genuin dialekt förekommer knappast. Han har också varit återhållsam när det gällt folkdräkterna och inte låtit gula knäbyxor förvandla det hela till hembygdsafton på Skansen. Dessutom har han visat hälsosam respekt både för Löpar-Nisses skroderande -- Adolf Jahrs nytra uppsyn hinner i alla fall göra intryck -- och drängen Pers tokerier, väl medveten om att det inte är samma saker som går fram på en scen och på bio. (-)

Gentele har främst frossat i miljöer. Han låter storbondens välstånd skymta när Brita i Gyllby räknar igenom silverskedar och lakanspackar, han ger stilfulla interiörer från kyrka och torp, och han tröttnar inte att duka upp all världens härligheter när han vistas på herrgården.

Här vill man invända att det till att börja med är alldeles för sött, för mycket pastell. Herrgårdsdamerna ska väl inte vara idel tyll och volanger och älsk!lighet och lilla troskyldiga Anna bör niga måttligt.

Litet affekterat blir det också ibland. Den avundsjuka skaran som kastar sand och ungdomarna som hånar den finklädda Anna har tycke av kompakt operakör. Men till gengäld finns det också verkningsfulla, åtstramade masscener. Menigheten i kyrkan och de uppradade tjänarna på gårdsplanen har dirigerats av en säker hand. Dansinslagen är trevliga."

MT (Terje Wigen): "Visst är att Göran Genteles version är mycket olik sina föregångare. Han har diktat till åtskilligt men också kapat bort en del, och det har skett på ett mestadels lyckligt sätt. (-)

En händelse som Gentele gett ökad dramatik åt är drunkningstillbudet, då Anna är nära att omkomma men i sista stund blir räddad av Erik. Enligt pjäsen händer det ute på sjön men här är platsen en vild fors, vilket helt naturligt ökar spänningen. Den olycksaliga midsommarfesten hos Stor-Sven har dock tyvärr lockat Gentele tillbaka i rena operamaneren, ty något annat än en danstablå är det inte som dukas upp inför ens ögon.

Men det mesta är ganska gott och fotot i Eastmancolor låter det vackra landskapet komma till sin fulla rätt. Här har Karl-Erik Alberts gjort bra ifrån sig i sin lek med grönska och blåa vatten, skuggor och dagrar och skapat en stämningsfull ram kring den romantiska kärlekssagan."

StT (Robin Hood): "Värmlänningarna kommer att slå an på många, både i in- och utland. Göran Gentele har ett visst sinne för film, det har han visat tidigare. Och han har opererat bort det mest omöjliga i historien, t ex Löpar-Nisses (Adolf Jahr) långa monolog. Annas ofeliska vansinne avklaras hastigt. Man sjunger inte mer än en vers åt gången. Och Gentele har inte tillåtit några vidlyftigare stillbildsutsvävningar i det värmländska landskapet.

I stället har han byggt ut det som är filmiskt tacksamt. Halva filmen rör sig i högreståndsmiljö på brukspatron Frank Sundströms vackra empire-herrgård, där Anna tjänstgör som en kombination av lillpiga och sällskapsdam. (-)

Mycket att titta på, ej minst nya ansikten. 'Carmen' Kerstin Meyer som spotska Brita, Per Myrberg som bra och välsjungande Erik, Björn Gustafson som utmärkt dräng Anders. Anna (Busk Margit Jonsson) har en tillgång i silverrösten."

Kommentar Svensk filmografi

Robin Hood beskriver i sin recension av Värmlänningarna (se Pressreaktion) Per Myrberg som "välsjungande". Omdömet bör tillskrivas Ingvar Wixell som i sångpartierna lånat ut sin röst till Myrberg.

"Wermlenningarna" av Fredrik August Dahlgren (1816-1895) med musik av Andreas Randel (1806-1864) uruppfördes på Teatern i Operahuset i Stockholm 27.3.1846. Enligt vissa forskare är Andreas Randel endast arrangör av musiken (folkmusik) till "Värmlänningarna" och inte kompositör.

Det finns flera tidigare filmatiseringar av "Värmlänningarna", både av spelet som helhet och av delar ur det. Till det senare slaget hör några ljudfilmer, s.k. Biofonfilmer, från början av 1900-talet. De har speltider på omkring tre minuter och innehåller sånger ur spelet. Några sådana filmer producerades 1903 av Numa Petersons Handels & Fabriks AB, och 1910 producerades en, Jag sjunger och dansar, av Frans Lundberg, Malmö.

Hela spelet ligger till grund för två filmatiseringar från 1909/1910, båda med titeln Värmlänningarna, dels en producerad av Frans Lundberg i Malmö med Ernst Dittmer som regissör (premiär 1.5.1911), dels en producerad av Svenska Biografteatern med Carl Engdahl som regissör (premiär 9.1.1910). Drygt ett decennium senare kom produktionsbolaget Svea Film med en ny Värmlänningarna (1921), som även gick under titlarna Värmländingarna, Wermlänningarne och Wärmlänningarna. Erik A Petschler regisserade. Och på 1930-talet följde ytterligare en version (1932) producerad av Film AB Minerva och regisserad av Gustaf Edgren.

Förlaga

Originaltitel Wermlenningarne. Sorglustigt tal-, sång- och dansspel (Pjäs)
Författare Fredrek på Rannsätt (text)
Andreas Randel (musik och musikarrangemang)


Inspelning

(sommaren) 1957 1957
AB Europa Studio Sundbyberg Sverige
Sölje Arvika kommun Sverige
Parken vid Rottneros herrgård Sunne kommun Sverige
Ekerö kyrka Ekerö Sverige

Visningar

Sverigepremiär 1957-12-26 Folkan Borås Sverige 93 min
1957-12-26 Saga Gävle Sverige 93 min
1957-12-26 Aveny Göteborg Sverige 93 min
1957-12-26 Fyren Göteborg Sverige 93 min
1957-12-26 Saga Göteborg Sverige 93 min
1957-12-26 Kungsbio Karlskoga Sverige 93 min
1957-12-26 Grand Norrköping Sverige 93 min
1957-12-26 Saga Stockholm Sverige 93 min
1957-12-26 Palladium Trollhättan Sverige 93 min
1957-12-26 Grand Uppsala Sverige 93 min
1957-12-26 Grand Västerås Sverige 93 min
1957-12-26 Saga Örebro Sverige 93 min
Urpremiär 1957-12-26 Folkan Borås Sverige 93 min
1957-12-26 Saga Gävle Sverige 93 min
1957-12-26 Aveny Göteborg Sverige 93 min
1957-12-26 Fyren Göteborg Sverige 93 min
1957-12-26 Saga Göteborg Sverige 93 min
1957-12-26 Kungsbio Karlskoga Sverige 93 min
1957-12-26 Grand Norrköping Sverige 93 min
1957-12-26 Saga Stockholm Sverige 93 min
1957-12-26 Palladium Trollhättan Sverige 93 min
1957-12-26 Grand Uppsala Sverige 93 min
1957-12-26 Grand Västerås Sverige 93 min
1957-12-26 Saga Örebro Sverige 93 min
TV-visning 1986-06-21 TV1 Sverige 89 min
1992-06-16 TV2 Sverige 89 min
1997-06-22 SVT1 Sverige 89 min
Cinemateksvisning, arkivkopia 2010-04-14
Festivalvisning 2011-02-01 Capitol Göteborg Sverige 93 min 34:e Göteborg International Film Festival
Cinemateksvisning, arkivkopia 2011-02-01
2011-02-15
Dvd-release 2011-06-01 Sverige

Musikstycken

Originaltitel Ack, Värmeland du sköna
Textförfattare Anders Fryxell (1814)
Sångare Ingvar Wixell (dubbar Per Myrberg - avslutande sång)
kör


Originaltitel Lergöken
Kompositör Nathan Görling


Originaltitel O schöner Mai. Ur Prinz Methusalem
Kompositör Johann Strauss d.y. (1877)


Originaltitel Hej hoppsasa!
Kompositör Andreas Randel (1846)
Textförfattare Fredrek på Rannsätt (1846)
Sångare Björn Gustafson


Originaltitel Och gossen gav sig ut
Kompositör Andreas Randel (1846)
Textförfattare Fredrek på Rannsätt (1846)
Sångare Björn Gustafson
Busk Margit Jonsson


Originaltitel Jössehäradspolska
Bearbetning Andreas Randel
Dansare Jössehäringarna
Busk Margit Jonsson
Björn Gustafson


Originaltitel Farväl nu med lycka
Kompositör Andreas Randel (1846)
Textförfattare Fredrek på Rannsätt (1846)


Originaltitel Jag sjunger och dansar
Kompositör Andreas Randel (1846)
Textförfattare Fredrek på Rannsätt (1846)
Sångare Ingvar Wixell (dubbar Per Myrberg)
Framförs av Hans Andersson (repris - dubbar Per Myrbergs vissling)


Originaltitel O, du allersüsste Freude
Kompositör Johann Schop (1642)
Textförfattare Paul Gerhardt (tysk text 1647)
Haquin Spegel (svensk text 1686)
Sångare kör


Originaltitel Vingåkersdansen
Kompositör Anders Selinder (troligen)


Originaltitel Halling
Kompositör Andreas Randel
Dansare Operabaletten


Originaltitel Nu far jag bort så långt från dig
Kompositör Andreas Randel (1846)
Textförfattare Fredrek på Rannsätt (1846)
Sångare Ingvar Wixell (dubbar Per Myrberg)
Busk Margit Jonsson


Originaltitel Jag lyfter mina händer
Kompositör Melchior Teschner (1615)
Textförfattare Jakob Arrhenius (svensk text 1694)
Jesper Swedberg (svensk textbearbetning 1694)
Sångare kör


Originaltitel Godnatt nu min väna lilja
Kompositör Andreas Randel (1846)
Textförfattare Fredrek på Rannsätt (1846)
Sångare Busk Margit Jonsson


Originaltitel Nu haver jag tjänat
Kompositör Andreas Randel (1846)
Textförfattare Fredrek på Rannsätt (1846)
Sångare Olle Hilding


Originaltitel Jag sjungit har i dagar
Kompositör Andreas Randel (1846)
Textförfattare Fredrek på Rannsätt (1846)
Sångare Busk Margit Jonsson


Originaltitel Bruddans
Kompositör Andreas Randel
Dansare Busk Margit Jonsson
Per Myrberg
Jössehäringarna


Originaltitel Nu skål för Erik och skål för Anna
Textförfattare Fredrek på Rannsätt (1846)
Arrangör Andreas Randel (1846)
Sångare kör


Ämnesord

1800-tal
Bröllop
Bröllopsfester
Drängar
Dödsfall
Försoning
Föräldrar och barn
Klassmotsättningar
Nämndemän
Patroner
Rottneros herrgård/parken
Samvetskval
Sinnessjukdom
Sjukdom/psykisk
Släkthat
Torpare
Trolovningsfester
Värmland
Värmland/Sölje

Bestånd Film

Uppgifterna här avser filmmaterial i Svenska Filminstitutets arkiv. Arkivets bestånd tillgängliggörs på begäran främst för forskning, andra filmarkiv och rättighetsinnehavare. Vid frågor kontakta filmarkivet@filminstitutet.se

Typ Digitalt arkivmaterial
Bärare MAP


Typ Digitalt visningsmaterial
Bärare ProRes


Typ Digitalt visningsmaterial
Bärare ProRes


Typ Kopia
Materialbas Polyester
Bärare 35 mm
Längd i meter 2545


Typ Kopia
Materialbas Acetat
Bärare 35 mm


Typ Duplikatpositiv
Bärare 35 mm


Typ Originalnegativ bild
Materialbas Acetat
Bärare 35 mm


Typ Digitalt negativ
Materialbas Acetat
Bärare 35 mm


Typ Tonnegativ
Materialbas Acetat
Bärare 35 mm


Typ Tonnegativ
Materialbas Acetat
Bärare 16 mm


Typ Slutmix
Bärare 16 mm


Typ Videokopia digital
Bärare Digital Betacam (PAL)


Typ Videokopia digital
Bärare HDCAM


Typ Videokopia digital
Bärare HDCAM


Bestånd Affischer

Uppgifterna här avser material i Svenska Filminstitutets arkiv. Vid frågor kontakta Bild- och affischarkivet, bildarkivet@filminstitutet.se

Storlek Cirka 70 x 100 cm
Antal exemplar 2
Affischtitel VÄRMLÄNNINGARNA
Tryckeri Kopia
Affischdesign GöstaX Åberg


Storlek Cirka 70 x 100 cm
Antal exemplar 2
Affischtitel VÄRMLÄNNINGARNA
Tryckeri Kopia
Affischdesign GöstaX Åberg


Storlek Cirka 70 x 100 cm
Antal exemplar 1
Affischtitel VÄRMLÄNNINGARNA
Tryckeri Kopia
Affischdesign GöstaX Åberg


Storlek Mindre än 40 x 75 cm
Antal exemplar 2
Affischtitel VÄRMLÄNNINGARNA
Tryckeri Ewes O.B. -tryck


Bestånd Arkivalier

Uppgifterna här avser material i Svenska Filminstitutets arkiv. Vid frågor kontakta Biblioteket, biblioteksexpeditionen@filminstitutet.se

Typ Kostym
Arkivalietitel Värmlänningarna
Omfång Klänning i rosa bomull med volanger och svart dekorband


Typ Noter


Typ Noter


Typ Pressklipp


Bestånd Manuskript

Uppgifterna här avser material i Svenska Filminstitutets arkiv. Vid frågor kontakta Biblioteket, biblioteksexpeditionen@filminstitutet.se

Typ Dialoglista
Manustitel A song of true love. English sub-titles.
Omfång 17 s.
Språk Engelska


Typ Inspelningsmanus
Omfång 140 s.
Språk Svenska


Typ Inspelningsmanus
Omfång 141 s. rollista (1 s.) ingår.
Språk Svenska


Typ Dialoglista
Manustitel English subtitles. A song of true love.
Omfång 17 s.
Språk Engelska


Typ Dialoglista
Manustitel Sous-titres. Gens de Vermland.
Omfång 28 s.
Språk Franska


Typ Dialoglista
Omfång 13 s.
Språk Spanska


Typ Dialoglista
Manustitel Dialogue list. A tale of Sweden.
Omfång 32 s.
Språk Engelska


Bestånd Stillbild

Uppgifterna här avser material i Svenska Filminstitutets arkiv. Vid frågor kontakta Bild- och affischarkivet, bildarkivet@filminstitutet.se

Svartvitt papper SET
Färg papper 2
Bakombild papper SET
Album Ja


Bestånd PR-material

Typ Program/Reklamtryck
Språk Svenska


Typ Program/Reklamtryck
Språk Svenska


Andra utgåvor av verket

Digitaliserad

Tekniska fakta

Bildformat 1.37:1
Ljudtyp Ljud
Färgtyp Färg
Hastighet 24
Längd i minuter 93 min
Dialogspråk


Bestånd Film

Typ Digitalt arkivmaterial
Bärare WAV


Typ Digitalt arkivmaterial
Bärare WAV


Typ Digitalt visningsmaterial
Bärare DCP


Typ Digitalt arkivmaterial
Bärare MAP


Typ Digitalt visningsmaterial
Bärare ProRes


Typ Digitalt visningsmaterial
Bärare H264



Relaterat

    Kontakta redaktionen

    Har du frågor om Svensk Filmdatabas eller är det någon uppgift på den här sidan som inte är korrekt eller som saknas? Hör i så fall gärna av dig till oss på redaktionen. Obs! Vi vet inte om det går att få tag på en film för att se den, så fråga oss inte om det, men testa däremot gärna knappen Hitta filmen som du hittar längst upp i högra hörnet på alla databasens filmsidor.

    Vad gäller det?