Grundfakta

Media (1 st)

Originaltitel Far till sol och vår
Filmtyp Långfilm
Kategori Spelfilm
Regi
Producent
Manus
Produktionsland
Produktionsbolag
Åldersgräns Barntillåten
Dialogspråk
Sverigepremiär 1957-10-28

Medverkande

Martin Ljung
Martin Wide, turistbyråchef/Martins morfar

Ann-Marie Gyllenspetz
Vera Boman, journalist och bussvärdinna

Douglas Håge
disponent Kattmar, juvelsmugglare

Git Gay
Tatjana, Kattmars partner

Erik "Bullen" Berglund
chefredaktören för Stockholms-Posten

Fritiof Billquist
Wexén, busspassagerare

Visa alla medverkande

Handling

Martin Wides morfar dör. I arv till Martin efterlämnar han en gammal buss som Martin rustar upp, förser med diverse egenhändigt tillverkade finesser och döper till Sommarpilen. ...

Visa hela handlingen

Press

Stockholmskritiken tog emot Far till sol och vår med uppenbar välvilja samtidigt som filmen lika genomgående kallades en bagatell eller något synonymt. Lill i Svenska Dagbladet var ensam om...

Visa all press


Relaterat

Titlar

Originaltitel
Svensk premiärtitel
Distributionstitel

Filmteam

Regi
Manus
Producent
Produktionsledare
Foto
Musik
Arkitekt
Klippning
Ljudtekniker
Scripta
Inspelningsledare
Inspicient
B-foto
Stillbildsfoto
Dirigent
Kläder
Maskör
B-ljud

Medverkande

Martin Ljung Martin Wide, turistbyråchef/Martins morfar
Ann-Marie Gyllenspetz Vera Boman, journalist och bussvärdinna
Douglas Håge disponent Kattmar, juvelsmugglare
Git Gay Tatjana, Kattmars partner
Erik "Bullen" Berglund chefredaktören för Stockholms-Posten
Fritiof Billquist Wexén, busspassagerare
Ragnar Arvedson doktor Alfonse Petitpoints, kirurg
Astrid Bodin fröken Lundbom, busspassagerare
Hanny Schedin fröken Brun, busspassagerare
Torsten Lilliecrona Lang, interpolagent
Åke Lindström Trent, interpolagent
Carl-Axel Elfving herr Andersson, busspassagerare
Ulla-Bella fru Andersson, busspassagerare
Sten Ardenstam kamrer Birger Böckling, busspassagerare
- Ej krediterade:
Arthur Fischer Anton, dräng
Helga Brofeldt bondmoran
Sven Holmberg reseledare för AB Lyxresor
Alexander von Baumgarten ägare till 7:e klassens restaurang i Paris
Marrit Ohlsson hans kökspiga
Ulla Nyrén nattklubbsdansös
Lee Caron nattklubbsdansör
Lydie Hervieu hotellmadame i Paris
Mille Schmidt den falske polisen på nattklubben i Paris
Birger Lensander Martins morfars bror
Signe Kolthoff Fia, Martins morfars piga
Claes Esphagen Henri, Petitpoints' assistent
Claude Lille fransk tjänsteman
Herman Greid tysk portier
John Vidborg holländsk portier
Leon Lidvall en man på nattklubben i Paris
Åke Engerstedt nyhetsuppläsaren - endast röst

Bolag

Produktionsbolag AB Knäppupp
Bulvan Film
Distributör i Sverige (35 mm) AB Fribergs Filmbyrå 1957
Distributör i Sverige (DVD) Studio S Entertainment 2015
Laboratorium AB Svensk Filmindustris filmlaboratorium

Handling

Martin Wides morfar dör. I arv till Martin efterlämnar han en gammal buss som Martin rustar upp, förser med diverse egenhändigt tillverkade finesser och döper till Sommarpilen.

Journalisten Vera Boman läser en annons i en tidning. Martin Wides turistbyrå söker en bussvärdinna. Hon rådgör med sin chef och beslutar söka platsen. Det här är ju ett utmärkt tillfälle att avslöja skojet i resebyråbranschen.

Martin känner omedelbart förtroende för Vera och anställer henne.

Det är dags för avfärd från det vintriga Sverige till sol och vår på kontinenten. Resenärerna anländer och tar plats. Bland dem finns direktör Kattmar och hans syster Tatjana som har en katt med sig, och de är oroliga att tullen ska ta katten ifrån dem.

Färden går genom Köpenhamn, inte dess centrala delar -- dessa kommer man att få skåda på återvägen, lovar Martin -- utan utkanterna. Här tillkommer två skäggiga passagerare, Trent och Lang, som kan inta två turligt nog lediga platser.

På väg mot Tyskland ljuder i bussradion nyheten att S:t Eriksdiamanten, Svea rikes stolthet, stulits av en internationell liga. Sedan leder Martin allsång med passagerarna.

Vid tyska gränsen blir samtliga resenärer utom Trent och Lang kroppsvisiterade. Men katten klarar gränspassagen. Martin har gömt den under bussens motorhuv.

Det blir uppehåll på hotell i Hamburg, men förtäringen på stället är den enklast tänkbara och någon cabaret bjuds inte så här års. Martin drar i gång en egen en-mans-underhållning för sina missnöjda resenärer. Och hela tiden för Vera anteckningar.

På vintriga vägar mot Holland blir bussen stående och måste bogseras av hästar 22 km till en verkstad för dyr reparation. Samtidigt berättar radion om värmebölja i Sverige: +29 grader i Vällingby.

På grund av telegrafiskt missförstånd finns inga rum bokade på nästa hotell. Inkvarteringen blir provisorisk.

Följande dag råkar bussen ut för punktering. När Martin ligger under bussen och ägnar sig åt hjulbytet, är direktör Kattmar framme med sin paraplykrycka för att rycka undan domkraften, men en fotograferande medpassagerare får honom att hålla inne med sitt illdåd.

Martin får tag i en svensk tidning där han läser en illasinnad artikel om en turistresa i buss skriven av signaturen Perfidia.

Före franska gränsen får bussen bensinstopp. Passagerarna får skjuta på några kilometer.

Framme i Paris anser Martin att det är dags att inviga en av bussens finesser -- soltaket. Efter en stund lossnar dock detta, och sedan faller också väggarna av.

Vera har under resan blivit allt mer fäst vid Martin, när hon sett hur oegennyttigt han arbetat för sina passagerares bästa, och då chefredaktören nu ringer för att få fler skandalartiklar, säger hon att det inte finns mer att skriva om.

Vera besöker Martin på hans hotellrum. Han ska inte vara ledsen, säger hon. Bussen kan han säkert laga.

Martin bjuder hela sällskapet på nattklubb. När han ska betala notan på 45 000 francs, får han tillsammans med pengarna fram -- S:t Eriksdiamanten. Direktör Kattmar och Tatjana ser att deras stöldgods fått en ny och inte alls önskvärd förvaringsplats. Men också Vera ser diamanten, och hon rycker den till sig.

Med Martin rusar hon genom lokalen, ner i en källare och befinner sig plötsligt i katakomberna. Kattmar och Tatjana har följt efter, liksom Trent och Lang. Jakten går vidare tillbaka till nattklubben där Martin uppe på scenen sväljer diamanten.

Med hjälp av en falsk polis får Kattmar och Tatjana Martin nedklubbad och försvinner med honom. De för honom till en läkare, Petitpoint, som strax är beredd att göra en buköppning. Men innan operationen påbörjats, lyckas Martin låsa in skurkarna.

En radioröst berättar att det bara är en imitation av S:t Eriksdiamanten som blivit stulen, och i nästa ögonblick kommer Vera inrusande tillsammans med Trent och Lang som avslöjat sig vara interpolagenter.

Martin har fått veta att den nidskrivande Perfidia är identisk med hans högt aktade Vera. Besviken uppsöker han ensamheten.

Vera blir uppsagd. Hon har missat nyheten om den hjältemodige Martin Wide som belönats med 10 000 kr, anklagar chefredaktören i telefon. Då slipper jag själv säga upp mig, svarar Vera.

Nu tar ett par busspassagerare, fröknarna Lundbom och Brun, saken i egna händer. De visar Martin vad Vera skrivit i sin anteckningsbok, sedan hon slutat med skandalartiklarna -- rena kärleksförklaringen till Martin.

Glad rusar Martin till bussen. Den är hel igen. Tacksamma passagerare har lagat den. Och de vill nu inte följa med på den vidare färden. De vill stanna i Paris.

När Martin stiger in i bussen, sitter Vera redan där. Vart ska vi fara? frågar han. Låt oss fara till sol och vår, säger hon. De kysser varandra.

Censur / granskning

Censurnummer 90195
Datum 1957-06-13
Åldersgräns Barntillåten
Originallängd 2260 meter
Kommentar Aktindelning: 565-555-560-580 = 2260 meter - 83 minuter. Aktlängder: 565, 555, 560, 580.


Tekniska fakta

Bildformat 1.37:1
Ljudsystem AGA-Baltic
Bredd 35 mm
Hastighet 24
Längd i meter 2260 meter
Längd i minuter 83 min
Akter 4 rullar


Kommentarer

Pressreaktion Svensk filmografi

Stockholmskritiken tog emot Far till sol och vår med uppenbar välvilja samtidigt som filmen lika genomgående kallades en bagatell eller något synonymt. Lill i Svenska Dagbladet var ensam om att ha haft tråkigt.

Expr (Pelle Ahrnstedt): "Varför har Knäppupp varit så rädd att ta upp den här filmen i Stockholm? Den är ju riktigt rolig -- inte så mycket Knäppupp utan mest lustspel. Visst är manuset lite tunt här och där, intrigen, som är en sällskapsresa till Paris med Martin Ljungs skrabbiga buss, har fått byggas ut med internationell förbrytarjakt.

Filmen spexar friskt med de resor som mer eller mindre skumma resebyråer ordnar, resor där varken mat eller rum finns. Filmen är ju givetvis helt och hållet Martin Ljungs, det är han som klarar både resans och filmens longörer. Så lös gärna en biljett till färden."

MT (Per Ahlmark): "Martin -- med honom har hela svenska folket lagt bort titlarna -- äger en fullkomligt enastående popularitet. Han behöver bara dyka upp på filmduken, likgiltigt i vilken situation, och publiken hojtar, jublar, applåderar. I går på Skandia gick det t o m så långt att man började skratta när Martin Ljungs namn blev synligt i förtexterna!

Är han värd denna otroliga uppskattning? Naturligtvis inte. Och man kan ju inte heller begära, att Martin Ljung ska nå upp till myten om sig själv. Men han är en utmärkt komiker, agerar med en spontan naivitet och med en robust och ursprunglig humor. En humor som ibland är obetalbar. Och det räcker för att få Far till sol och vår att bli, inte mer än en bagatell -- men en älskvärt avväpnande bagatell.

Nej, 'ny' är nog i stället regissören Lars-Eric Kjellgren, den gravallvarlige samvetsskildraren från Våld. D.v.s det är andra gången han är inne i sin nya stil, i höstas kom Nattens ljus, drömmen om den goda storstaden. Och den här filmen är lika fjärran verkligheten men kanske inte med samma betagenhet i det lyriska, i stämningarna. Och hans nya film är mera valhänt i sin utformning. Resultatet blir visserligen en bra bit över godkänt, men man får hoppas att poesin i nästa film inte kommer att ytterligare förtunnas."

SvD (Lill): "Farsen började visserligen ganska lovande med Martin Ljungs lantbrevbärare från norrländska obygden, som riggade upp en gammal ärvd skranglig och diminutiv buss för att etablera sig som resebyrådirektör och turistguide. Men resan blev långrandig och urbota tilltrasslad och de enstaka ljusglimtarna kunde inte lysa upp när 'Sommarpilen' efter sju mödor och åtta bedrövelser nådde Paris och personagerna rusade runt i något som skulle vara kriminalfilmsparodi men som blev rena mörkret. Inte gjorde det saken bättre att den beskedlige färdledaren invecklades i en romantisk historia med sin bussvärdinna, vilken startat som reporter för att avslöja det moderna resebyråskojet. Synd på Martin Ljung, denne geniale naturkomiker."

Kommentar Svensk filmografi

Inspelningen av Far till sol och vår påbörjades 1.2.1956 och avslutades 28.3.1956; därefter gjordes kompletterande exteriörtagningar i Paris i april 1956.

Pelle Ahrnstedt nämner i sin recension i Expressen (se Pressreaktion) Knäppupp som bolaget bakom Far till sol och vår. Detta är ett helt rimligt, konsumentupplysande klarspråk. Bulvan Film var namnet på en av Knäppupps verksamhetsgrenar.

Far till sol och vår var den andra film Olle Strandberg (1910-1956) skrev manus till. Han omkom i en drunkningsolycka, innan filmen var klar för premiär. Sitt första manus skrev Strandberg till Hoppsan! (1955).

Strandbergs ledstjärna, när han skrev Far till sol och vår, var improvisation. Så mycket som möjligt av skapande beslut skulle fattas på inspelningsplatsen. Om följden av detta berättar regissören Lars-Eric Kjellgren för Torsten Jungstedt i en artikel i Röster i Radio/TV (nr 12/1970):

"SF hade till slut lite av cementfabrik över sig, med hårt inrutade manus och smått akademiska överläggningar om manuskriptens utformning där Carl Anders Dymling höll noga reda på sina papper, säger Kjellgren. Här skulle vi således göra tvärtom, köra med lösa boliner. Olle Strandberg skulle vara med oss hela tiden och varje dag rita de repliker som behövdes. Manuskriptet var en ganska skissartad affär. Under inspelningen blev jag allt mindre övertygad om att detta var rätta sättet att göra komedi, för det hade allt behövts ett ordentligt manus i botten. Jag tror att Martin Ljung också kände det på det viset, för även om det verkar i Povel Ramels revyer som om han står där och hittar på repliker så är det ordentligt repeterat. Martin vill gärna ha ett manus i handen i god tid. Och Olle Strandberg var väl inte så enormt lyckad heller i denna nya form av arbete."

Som förspel vid premiären visades Kortknäpp, en kortfilm om Povel Ramels tältturné.

Inspelning

Frankrike (Paris) 1956-04-11 1956-04-21
Sverige (Sverige) 1956-02-01 1956-03-28
Filmstaden Råsunda Sverige (ateljé)
vägar kring Stockholm Stockholm Sverige
Råsta Gård Sundbyberg Sverige
Sundsvall Sverige
Champs Élysées Paris Frankrike
Rue Mouffetard Paris Frankrike
Champ-de-Mars Paris Frankrike
Avenue de la Grande Armée Paris Frankrike
Rue de Rivoli Paris Frankrike
Place de l'Étoile Paris Frankrike
Quai Montebello Paris Frankrike

Visningar

Stockholmspremiär 1958-02-22 Skandia Stockholm Sverige 83 min
Sverigepremiär 1957-10-28 Skandia Eskilstuna Sverige 83 min
1957-10-28 Röda Kvarn Helsingborg Sverige 83 min
1957-10-28 China Jönköping Sverige 83 min
1957-10-28 Skandia Norrköping Sverige 83 min
TV-visning 1970-03-17 TV2 Sverige 79 min
1984-01-08 TV2 Sverige 79 min
1998-12-25 SVT2 Sverige 79 min
2002-09-17 SVT1 Sverige 79 min
Urpremiär 1957-10-28 Skandia Eskilstuna Sverige 83 min
1957-10-28 Röda Kvarn Helsingborg Sverige 83 min
1957-10-28 China Jönköping Sverige 83 min
1957-10-28 Skandia Norrköping Sverige 83 min
Dvd-release 2015-05-04 Sverige Ingår i samlingen "Den stora Povel Ramel-boxen"
TV-visning 2017-08-15 SVT1 Sverige

Musikstycken

Originaltitel Far till sol och vår
Kompositör Charles Redland (1957)
Textförfattare Olle Strandberg (1957)
Sångare kör (busspassagerarna)


Originaltitel Flottarkärlek
Kompositör Hugo Lindh (1952)
Textförfattare Hugo Lindh (1952)


Originaltitel Trink, trink, Brüderlein trink
Kompositör Wilhelm Lindemann (1927)
Fritze Bollmann (tysk text 1927)
Textförfattare Karl-Ewert (svensk text)


Originaltitel Wiener Blut (vals), op. 354
Kompositör Johann Strauss, d.y. (1873)


Originaltitel Heideröslein/Sah' ein Knab' ein Roslein steh'n ...
Kompositör Franz Schubert (1815)
Textförfattare Johann Wolfgang von Goethe (tysk text 1789)
Carl Snoilsky (svensk text)
Sångare Astrid Bodin (här: Såg en pojk' en liten ros ...)


Originaltitel Hej dunkom, så länge vi levom
Sångare Douglas Håge
Martin Ljung


Originaltitel Burlatskaja/Svornik russkich narodnych psen/Éj uchnem'!
Textförfattare Miguel Torres (svensk text)


Ämnesord

Annonsering/ledig plats
Arv
Chefredaktörer
Diamanter
Direktörer
Dödsfall
Falska identiteter
Hamburg
Hotell
Interpol
Journalister
Kamrerer
Läkare
Nattklubbar
Paris (Frankrike)
Paris/katakomberna
Polis
Reseledare
Samvetskval
Solna/Råsta gård
Stockholm
Stölder
Sundsvall
Sällskapsresor
Tull
Tullkontroll
Turistbyråer
Turistresor
Uppsägningar

Bestånd Film

Uppgifterna här avser filmmaterial i Svenska Filminstitutets arkiv. Arkivets bestånd tillgängliggörs på begäran främst för forskning, andra filmarkiv och rättighetsinnehavare. Vid frågor kontakta filmarkivet@filminstitutet.se

Typ Kopia
Bredd 35 mm


Typ Kopia
Materialbas Acetat
Bredd 35 mm
Längd i meter 2257


Typ Kopia
Materialbas Acetat
Bredd 35 mm


Typ Originalnegativ bild
Bredd 35 mm
Längd i meter 2260


Typ Tonnegativ
Bredd 35 mm
Längd i meter 2260


Typ I-band
Bredd 16 mm


Typ Videokopia digital
Bredd Digital Betacam (PAL)


Bestånd Affischer

Affischtitel FAR TILL SOL OCH VÅR
Tryckeri Ewes O.B. -tryck


Storlek Mellan 850 x 700 och 850 x 1100
Affischtitel FAR TILL SOL OCH VÅR
Tryckeri Bok-lito AB
Affischdesign H. Gullberg


Bestånd Manuskript

Typ Inspelningsmanus
Manustitel Far till sol och vår.
Omfång 182 s. Rollista (1 s.) ingår.
Språk Svenska


Typ Inspelningsmanus
Omfång 22 s.
Språk Svenska


Typ Kringmaterial
Språk Svenska


Typ Dialoglista
Manustitel Far till sol och vår.
Omfång 32 s.
Språk Svenska


Bestånd Stillbild

Svartvitt papper SET
Album Nej


Bestånd PR-material

Typ Program/Reklamtryck


Kontakta redaktionen

Har du frågor om Svensk Filmdatabas eller är det någon uppgift på den här sidan som inte är korrekt eller som saknas? Hör i så fall gärna av dig till oss på redaktionen. Obs! Vi vet inte om det går att få tag på en film för att se den, så fråga oss inte om det, men testa däremot gärna knappen Se filmen som du hittar längst upp i högra hörnet på alla databasens filmsidor.

Vad gäller det?