Originaltitel | Körkarlen |
---|---|
Filmtyp | Långfilm |
Kategori | Spelfilm |
Regi | |
Manus | |
Förlaga |
|
Produktionsland |
|
Produktionsbolag | |
Utmärkelser |
|
Åldersgräns | Tillåten från 15 år |
Dialogspråk |
|
Sverigepremiär | 1958-09-18 |
Det är natt i en liten stad. Med gnisslande ljud i bakgrunden berättar en röst om en gammal, gammal kärra körd av en körkarl i tjänst hos en sträng herre som heter Döden....
Det var stor spännvidd mellan recensenternas uppfattning om Körkarlen. Staffan Tjerneld i Expr kallade filmen ett mycket vackert arbete, och Robin Hood i StT utnämnde den, trots vissa...
Originaltitel |
|
---|---|
Svensk premiärtitel |
|
Distributionstitel |
|
Regi | |
---|---|
Manus | |
Produktionsledare | |
Foto | |
Musik |
|
Arkitekt | |
Klippning | |
Ljudtekniker | |
Scripta | |
Inspelningsledare | |
B-foto | |
Stillbildsfoto | |
Musikarrangör | |
Kläder |
|
Maskör | |
Speaker |
Ulla Jacobsson | Edit, slumsyster | ||
Edvin Adolphson | Georges, en vandrare | ||
George Fant | David Holm | ||
Anita Björk | fru Holm | ||
Isa Quensel | Maria, slumsyster | ||
Maud Elfsiö | slumsyster | ||
Bengt Brunskog | Gustafson, frälsningssoldat | ||
Carl-Olof Alm | luffare på kyrkogården | ||
Bo Samuelson | David Holms bror | ||
Allan Edwall | luffare på kyrkogården | ||
Kotti Chave | hyttmästaren | ||
Olle Grönstedt | frälsningslöjtnant | ||
Maritta Marke | krögerskan | ||
Lennart Lindberg | fängelseprästen | ||
- | Ej krediterade: | ||
John Melin | fångvaktare | ||
John Norrman | krögaren | ||
Stefan Holte | pojken med fiol | ||
Dora Söderberg | doktorinnan från barnasylen | ||
Ellika Mann | dam från barnasylen | ||
Marianne Nielsen | fru Andersson, granne till Holms | ||
Meta Velander | granne till Holms | ||
Curt Löwgren | den blinde mannen | ||
Allan Frisk | luffare på glasbruket | ||
Herman Jonsson | luffare på glasbruket | ||
Thore Pihl | luffare på glasbruket | ||
Alvar Ståhl | luffare på glasbruket | ||
Alfred Wielk | luffare på glasbruket | ||
John Kilian | Holms son | ||
Ann-Mari Landqvist | Holms dotter | ||
Hedvig Lindby | en gammal gumma på krogen | ||
Tage Hellberg | glasblåsare | ||
Sigvard Törnqvist | stand-in för Edvin Adolphson som kusk | ||
Gunilla Roempke | drunknad flicka |
Produktionsbolag | Svenska AB Nordisk Tonefilm | ||
---|---|---|---|
Distributör i Sverige (35 mm) | Svenska AB Nordisk Tonefilm | 1958 | |
Distributör i Sverige (DVD) | Klubb Super 8 AB | 2014 | |
Laboratorium | FilmTeknik AB |
Det är natt i en liten stad.
Med gnisslande ljud i bakgrunden berättar en röst om en gammal, gammal kärra körd av en körkarl i tjänst hos en sträng herre som heter Döden. Körkarlen har en förfärlig syssla.
Syster Edit på Frälsningsarméns slumstation ligger svårt sjuk. Skicka efter David Holm, ber hon.
På stadens kyrkogård sitter David Holm vid en gravsten och super med två män. Han berättar en historia han hört av sin gamle vän Georges -- historien om körkarlen. Den som dör vid tolvslaget på nyårsnatten får ta över och under det följande året vara Dödens körkarl.
En frälsningssoldat, Gustafson, finner Holm på kyrkogården och ber honom följa med till syster Edit som ligger och dör. Holm svarar med hån. Han tänker inte följa med. Sedan Gustafson gått, kommer Holm i bråk med sina brännvinsbröder. Han faller ihop. Klockan börjar slå 12. Männen flyr. Och körkarlen kommer med sin gnisslande kärra in på kyrkogården.
Körkarlen ser på den man som nu ska ta över hans tunga arbete. Skåda en stund tillbaka! säger körkarlen till den olycklige.
David Holm är lycklig familjefar och duktig arbetare på ett glasbruk. Men han lär känna en alkoholiserad luffare, Georges, som en gång i livet studerat och som gör intryck på Holm med sin bildning. Holm börjar själv supa i accelererande takt. Han försummar sin fru och sina barn och missköter sitt arbete -- som han så småningom förlorar.
Holm drar också in sin bror i spritträsket, och denne dräper en annan människa i ett fylleslagsmål. Flera års fängelse väntar honom. Fängelseprästen anklagar Holm, som själv gripits i berusat tillstånd: Han borde ha fått fängelsestraffet i stället för sin bror.
Det är julafton, när Holm släpps, och han är mycket ångerfull. Men när han kommer hem, är lägenheten tom. Hans fru och barnen har flyttat. Han bestämmer sig för att hämnas på henne.
Holm har begett sig ut på luffen med Georges. Det är nyårsafton. De sitter i mörkret vid en bro och värmer sig vid en liten eld. Holm vill bjuda på en sup, men Georges tackar nej. Den här kvällen dricker han inte. Han är rädd för att dö och att tvingas köra dödskärran, och så berättar han historien om körkarlen.
Sedan Holm ensam dragit i väg till en krog, hör Georges gnisslet från den fruktade kärran.
På krogen spelar och sjunger Frälsningsarmén och hälsar alla välkomna till sin nyöppnade slumstation, och på natten, just när klockan slagit 12, kommer Holm dit. Han är stationens första nattgäst, och för Edit, en av slumsystrarna, är han därmed sänd av Gud.
Holm vaknar tidigt på morgonen och finner att hans trasiga rock blivit lagad. Det är Edits verk. Men han sliter genast sönder rocken. Jag är van att ha det så här, säger han.
När Holm kommer tillbaka till bron där han lämnat Georges, är denne försvunnen.
Holms fru söker upp syster Edit och berättar hur hon lämnat sin man. Hon stod inte ut. Men nu ångrar hon sig. Hon har sparat ihop till en symaskin och försörjer sig och barnen på att sy kläder åt en firma. Och hon har en bra lägenhet. Syster Edit lovar se till att Holm kommer hem igen till familjen.
Holm kommer hem till familjen i nya kläder och med ett arbete ordnat på ett bygge. Allt är syster Edits förtjänst. Men han tänker inte börja på bygget, säger han. Han ska utkräva hämnd -- och börjar med att bära ut symaskinen.
När syster Edit återser fru Holm, lever familjen i misär. Barnen ligger till sängs sedan tre veckor. De har inte riktiga kläder mot vinterkylan.
Syster Edit ligger svårt sjuk. Hon anklagar sig för att ha fört Holm tillbaka till hans familj och därmed orsakat svårt lidande. Men hon tror att allt kan bli bra, om hon får säga Holm att hon håller honom kär. Holm har skådat tillbaka. På kyrkogården ser han nu att körkarlen är -- Georges. Denne säger att han vet att allt är hans fel.
Körkarlen Georges för med sig Holm till syster Edits sjukbädd. Hon ser Georges och säger att hon inte vill dö innan David Holm blivit en annan människa. Holm går fram och tar Edits hand. Då sluter hon ögonen.
Sedan för Georges Holm hem till hans familj. Fru Holm förbereder sig för att med gift ta livet av både sig själv och barnen.
Det får inte ske! säger Holm till Georges, och åter på kyrkogården får Holm livet åter av Georges som ångrar vad han dragit in Holm i och som därför åtar sig att vara körkarl ett år till. Men nu måste Holm skynda sig hem.
Holm hinner hem i tid för att förhindra giftmorden. Gråtande säger han att han vill bättra sig. Hans fru säger att det är svårt att tro honom. Men jag tror dig, när du gråter.
Gud, låt min själ få komma till mognad, innan den ska skördas, säger Holm.
Censurnummer | 92608 |
---|---|
Datum | 1958-08-13 |
Åldersgräns | Tillåten från 15 år |
Originallängd | 2975 meter |
Kommentar | Aktlängder: 490-525-515-565-565-315 = 2975 meter - 109 minuter. Aktlängder: 490, 525, 515, 565, 565, 315. |
Bildformat | 2.35:1 (AgaScope) |
---|---|
Ljudtyp | Ljud |
Ljudsystem | Optisk mono |
Färgtyp | Svartvit |
Bärare | 35 mm |
Hastighet | 24 |
Längd i meter | 2975 meter |
Längd i minuter | 109 min |
Akter | 6 rullar |
Det var stor spännvidd mellan recensenternas uppfattning om Körkarlen. Staffan Tjerneld i Expr kallade filmen ett mycket vackert arbete, och Robin Hood i StT utnämnde den, trots vissa invändningar, till Mattssons mest vägande insats hittills. Andra var i varierande grad negativa, till stor del utifrån jämförelser med de tidigare filmatiseringarna av romanen. Höken i SvD kallade Mattssons verk ett stort, ambitiöst misslyckande.
StT (Robin Hood): "Första intrycket av den nya Körkarlen är:
-- Vad det är vackert! Filmen har inte färg i vanlig mening, men i Max Wiléns foto blir det svartvita som färg -- det svarta djupt, och mjukt som sammet, det vita vitt som nyfallen snö med sol över. (-)
Det har sagts att all djupare människoskildring omöjliggörs av den breda duken, som inte kan använda närbilder. Men -- som man kunde vänta -- lär sig b e g å v a d e regissörer snabbt att använda bredduken rätt.
Mattsson gör det här i sitt första försök med agascope. Han har närbilder. Då uppmärksamheten bör riktas på bara en eller ett par personer, åker kameran så att något skymmande mörkt -- en dörr, en vägg, ett träd -- kommer i vägen och 'avskärmar' duken, så att bara det begränsade fältet med personerna 'syns': i övrigt står duken svart. (-)
Det mest utmärkande för denna version är klarheten. Det betonas t ex tydligt att lilla syster Edith förälskat sig i den förfallne Holm.
I klarheten förflyktigas något av den legend-mystik, som Duvivier byggde s i n version på. I stället vinns en 'aktuell' slagkraft. Mattssons upplaga av boken är så att säga vår tids syn på Körkarlen. Filmen är mindre mystik än en psykologisk studie av alkoholisten och hustruplågaren, sådan han återfinns på tidningarnas sidor var eller varannan dag. (-)
Men synas personerna i fogarna med kalla ögon märker man, att filmens klarhet i den yttre strukturen inte alltid motsvaras av en lika stor klarhet i karaktärsteckningen. Det må nu vara Selma Lagerlöfs, Lindströms, personinstruktören Mattssons eller skådespelarnas 'fel'. Greppet på rollerna är alltid intressant och intensivt, ofta monumentalt, men ibland skär det sig i psykologin, tycker man. (-)
Dessa små bockar i marginalen bör inte skymma faktum, att Mattsson i Körkarlen gjort sin största, mest vägande filminsats hittills. Under de 30 filmer, han regisserat, har esteten och bildskaparen småningom utvecklats till mustig berättare, och berättaren till människoskildrare. I Körkarlen är han både bildskapare, berättare och människoskildrare -- av stort format."
DN (C B-n): "Selma Lagerlöf hade som bekant en alldeles bestämd avsikt med Körkarlen, det var om en färd i gränslandet mellan liv och död hon ville berätta. David Holm hörde hemma i verklighetens värld, i hennes eget Landskrona, vars tuberkulos, slum och frälsningssoldater hon sett på nära håll. Men Körkarlen, vars dödskärra på nyårsnatten rullade in på Landskrona kyrkogård, kom från Landet Hinsides där livets trådar ännu en gång löpt samman. (-)
För Körkarlens regissörer måste alltid problemet bli detsamma -- ett problem om skildringens balans, om balansen mellan David Holm och Körkarlen. När Victor Sjöström som den förste satte Körkarlen i scen och själv spelade David Holms roll blev det självfallet till David han lät huvudintresset knytas -- Svennbergs körkarl blev en andraplansfigur. Men i Duviviers regi kom åter körkarlen själv (Jouvet) i centrum, det blev en film om det överjordiska i Körkarlen, om dess dimlandskap -- man har från den filmen efter så många år ett starkt synminne av dödskärran själv, en fosforescerande dödskärra som knarrade fram på usla vägar genom något bretagniskt landskap i havets närhet. Och dimman slog oavbrutet in från kusten.
Felet med Arne Mattssons nya filmversion är att den inte låter det legendariska komma till sin rätt, att själva spökstämningen är borta, kärran rullar för sällan, det gåtfulla har försvunnit. Det finns inga hemligheter i filmen, ingen undran.
Uppslaget till romanen 'Körkarlen' fick Selma Lagerlöf som bekant från Nationalföreningen mot tuberkulos, men Arne Mattssons film verkar beställd av Länkarna. Och som sådan skall det gärna erkännas att den är ett utomordentligt omsorgsfullt arbete, den är en suparlever, en övertygande berättelse om alkoholens fördärv, en närgången studie i svensk slum före folkhemmets tid. Styrkan i denna film ligger i dess genomarbetade studium av den svenska fattigdomen; av dess tragedi -- och av den ömhet som kan blomma innanför dess ram. (-)
Artistiskt är Edvin Adolphson filmens största behållning."
SvD (Höken): "Man ville gärna ge Nordisk Tonefilm allt erkännande för kraft och mod, inte minst ekonomiskt sådant, att vilja åstadkomma något utöver det vanliga. Dock nödgas man konstatera att nyinspelningen av Selma Lagerlöfs 'Körkarlen' i Arne Mattssons sättning på ett underbart vis understryker Victor Sjöströms storhet. Filmen är ett stort ambitiöst misslyckande, tätt tryfferat med frågetecken.
Sålunda är det till exempel obegripligt att Folkrörelsernas eget filmbolag kunnat avstå från den mycket lilla vridning på prisman som behövts för att fylla denna skildring från ett förbrantingskt Sverige med social indignation och därmed göra den engagerande på åtminstone något sätt.
Selma Lagerlöf saknar sociala perspektiv på David Holms problem. För henne är det en fråga om ont och gott, synd, skuld och ett lidande som är betingat av synden i människan, inte av sociala missförhållanden. Hennes ståndpunkt är densamma som den katolska kyrkans sätt att i dag möta de sociala bristerna i Italien. (-)
Men Arne Mattsson är ingen nyansernas mästare. Han har klätt av berättelsen hela den lagerlöfska tonen. Den står där i bara skelettet och presenteras i den fyrkantiga realism som är Mattssons hallstämpel. Sålunda serverad blir historien osmältbar utan sociala förtecken. (-)
Arne Mattsson är en kunnig och skicklig filmman vad det gäller utanverken. Filmen är tekniskt ytterst välgjord och ofta vacker. Men Mattsson är grund. När bilden saknar andligt innehåll tillgriper han kameraåkningar för att få oss att tro att en ny blickpunkt betyder förändrat innehåll. Det finns filmer som exempelvis Damen i svart, där hans begränsning är betydelselös. I Körkarlen blir denna oandlighet fatal."
Nordisk Tonefilm begärde hos Statens biografbyrå nöjesskattebefrielse för Körkarlen. Biografbyrån beslutade dock avslå begäran, varpå bolaget överklagade hos regeringen. En notis i Svenska Dagbladet (29.8.1958) berättar om innehållet i bolagets skrivelse:
"Att visa filmen är enligt bolagets uppfattning ägnat att tjäna upplysnings-, undervisnings- och uppfostringssyfte. Visserligen kan det sägas, anför bolaget, att alkoholfrågan inte utgör det enda dominerande ämnet i filmen. Något sådant bör inte heller kunna fordras för att filmen skall anses upplysande och uppfostrande ur nykterhetssynpunkt. Frågans behandling på det sätt som sker i filmen Körkarlen i kombination med filmens kvalifikationer i övrigt gör att filmens helhetsintryck på åskådaren ur nykterhetssynpunkt blir så mycket starkare än om filmen i högre grad sysslat med alkoholproblemet, hävdar bolaget.
Den av Victor Sjöström gjorda versionen av filmen har under många år i stor utsträckning på grund av sina kvalifikationer i detta avseende visats i nykterhetslogerna landet runt. I en bilaga till framställningen har olika representanter för nykterhetsrörelsen m.fl. uttalat att filmen enligt deras bedömande måste anses tjäna uppfostrande syfte."
Bolagets skrivelse påverkade dock inte regeringen tillräckligt. 12.9.1958 fastställde regeringen Biografbyråns beslut.
Körkarlen var Sveriges bidrag vid filmfestivalen i Berlin 1959 utan att hemföra något pris.
Selma Lagerlöfs (1958-1940) roman "Körkarlen" utkom 1912.
Romanen finns i två tidigare filmversioner, dels den svenska klassikern Körkarlen (1921) regisserad av Victor Sjöström och producerad av Svensk Filmindus!tri, dels den franska Körkarlen (La charrette fantôme) från 1939 regisserad av Julien Duvivier och producerad av Transcontinental-Columbia.
I Duviviers film spelade den store franske skådespelaren Louis Jouvet körkarlen Georges, alltså samma roll som Tore Svennberg gjorde i Victor Sjöströms film. Den franska inspelningen fick därmed en tyngd och förtätning, som ytterligare underströks av de hårt spända känslosträngarna framför allt kring filmens frälsningsmöten. Trots att Sjöströms och Duviviers filmer inbördes var mycket olika, hade bägge ett primärt drag av legend och mystik, av overklighet och vision. Hos Sjöström tonade skildringen ut i en mild durklang, hos Duvivier var perspektivet genomgående mörkare. I det avseendet föll hans film väl in i det sena franska 30-talets "film noir".
(avslutades i slutet av januari 1958). | 1957-11-08 | 1958-01 | ||||
Svenska AB Nordisk Tonefilms ateljéer | Stockholm | Sverige | ||||
Metronome Studios | Stocksund | Sverige | ||||
Kyrkan | Mariefred | Sverige | ||||
Kyrkogården | Mariefred | Sverige | ||||
Rådhusbron | Söderköping | Sverige | ||||
Rådhustorget | Söderköping | Sverige | ||||
Rejmyre Glasbruk | Finspång | Sverige | ||||
Dombron | Uppsala | Sverige | ||||
Gammalt ostlager | Uppsala | Sverige | ||||
Vånsjöbro | Sverige | |||||
Sala | Sverige |
Sverigepremiär | 1958-09-18 | Grand | Stockholm | Sverige | 109 min | |
---|---|---|---|---|---|---|
Urpremiär | 1958-09-18 | Grand | Stockholm | Sverige | 109 min | |
TV-visning | 1970-03-29 | TV1 | Sverige | 104 min | ||
1989-08-17 | TV3 | Sverige | 104 min | |||
Dvd-release | 2014-12-19 | Sverige | (utgiven i samligen "Svenska Romanklassiker - Box") | |||
Cinemateksvisning, arkivkopia | 2024-02-24 | Bio Victor, Filmhuset | Stockholm | Sverige | ||
2024-03-05 | Bio Capitol | Göteborg | Sverige |
Originaltitel | Orgelpreludium (Olsson) | |
---|---|---|
Kompositör | Otto Olsson |
Originaltitel | Jesus ist gar ein süsser nam | |
---|---|---|
Textförfattare | Basilius Förtsch | (tysk text 1609 "Jesus ist gar ein süsser Nam) |
Håkan Ausius | (svensk text 1641) | |
Bearbetning | Jakob Boëthius | (svensk textbearbetning 1694) |
Originaltitel | Kväsarvalsen | |
---|---|---|
Textförfattare | Emil Norlander | (1899) |
Arthur Högstedt | (1898) | |
Bearbetning | Arthur Högstedt | (musikbearbetning 1898) |
Sångare | Bo Samuelson | |
Stefan Holte | ||
kör |
Originaltitel | Have You Any Room for Jesus | |
---|---|---|
Kompositör | C.C. Williams | (1878) |
Textförfattare | L.W.M. (okänd signatur) | (engelsk text 1878) |
El. Nathan | (engelsk textbearbetning 1878) | |
-lm- | (svensk text 1879) | |
Sångare | Ulla Jacobsson | |
kör |
Originaltitel | Framåt! Så ljuder vårt fältrop i dag | |
---|---|---|
Kompositör | August Storm | (1889) |
Sångare | kör |
Originaltitel | Kom igen, kom igen | |
---|---|---|
Kompositör | Erik Skogsbergh | |
Sångare | kör |
Originaltitel | En stridsman uti hären | |
---|---|---|
Kompositör | Otto Lundahl | |
Textförfattare | Otto Lundahl | |
Sångare | Isa Quensel | |
kör |
Filmbewertungsstelle (Wiesbaden) | Wiesbaden | (prädikat: wertvoll) |
---|
Alkoholmissbruk |
Arbetare |
Arbetslöshet |
Dråp |
Dödsfall |
Ekonomiskt obestånd |
Frälsningsarmén |
Frälsningssoldater |
Fängelse |
Fängelsepräster |
Förnedring |
Försoning |
Föräldrar och barn |
Glasarbetare |
Glasbruk |
Glashyttor |
Julafton |
Luffare |
Mariefreds kyrka |
Mariefreds kyrkogård |
Mordförsök |
Nyårsafton |
Präster |
Rejmyre/glasbruket |
Samvetskval |
Sjukdomar |
Självmordsförsök |
Självuppoffring |
Slumstation/Frälsningsarmén |
Slumsystrar |
Söderköping |
Sömmerskor |
Uppsala |
Uppsala/Dombron |
Uppsägningar |
Äktenskap |
Uppgifterna här avser filmmaterial i Svenska Filminstitutets arkiv. Arkivets bestånd tillgängliggörs på begäran främst för forskning, andra filmarkiv och rättighetsinnehavare. Vid frågor kontakta filmarkivet@filminstitutet.se
Typ | Kopia |
---|---|
Materialbas | Acetat |
Bärare | 35 mm |
Längd i meter | 2960 |
Typ | Kopia |
---|---|
Materialbas | Acetat |
Bärare | 35 mm |
Längd i meter | 2975 |
Typ | Kopia |
---|---|
Materialbas | Acetat |
Bärare | 35 mm |
Längd i meter | 2986 |
Typ | Kopia |
---|---|
Materialbas | Acetat |
Bärare | 35 mm |
Typ | Duplikatnegativ |
---|---|
Materialbas | Acetat |
Bärare | 35 mm |
Typ | Duplikatnegativ |
---|---|
Materialbas | Acetat |
Bärare | 35 mm |
Typ | Duplikatnegativ |
---|---|
Materialbas | Acetat |
Bärare | 35 mm |
Typ | Duplikatpositiv |
---|---|
Bärare | 35 mm |
Längd i meter | 2975 |
Typ | Originalnegativ bild |
---|---|
Materialbas | Acetat |
Bärare | 35 mm |
Typ | Tonnegativ |
---|---|
Materialbas | Acetat |
Bärare | 35 mm |
Typ | Tonnegativ |
---|---|
Materialbas | Acetat |
Bärare | 35 mm |
Typ | Tonnegativ |
---|---|
Materialbas | Acetat |
Bärare | 35 mm |
Typ | Tonnegativ |
---|---|
Materialbas | Acetat |
Bärare | 35 mm |
Uppgifterna här avser material i Svenska Filminstitutets arkiv. Vid frågor kontakta Bild- och affischarkivet, bildarkivet@filminstitutet.se
Storlek | Cirka 70 x 100 cm |
---|---|
Antal exemplar | 2 |
Affischtitel | Selma Lagerlöfs KÖRKARLEN |
Tryckeri | Allkopia |
Storlek | Mindre än 40 x 75 cm |
---|---|
Antal exemplar | 1 |
Affischtitel | Selma Lagerlöfs KÖRKARLEN |
Tryckeri | Robert E. Petersen offset-bogtryck |
Storlek | Cirka 60 x 80 cm |
---|---|
Antal exemplar | 1 |
Affischtitel | Selma Lagerlöfs KØRESVENDEN |
Tryckeri | A-S Rasmussen & Nilsson |
Affischdesign | [K.] Wenzel |
Uppgifterna här avser material i Svenska Filminstitutets arkiv. Vid frågor kontakta Biblioteket, biblioteksexpeditionen@filminstitutet.se
Typ | Pressklipp |
---|
Uppgifterna här avser material i Svenska Filminstitutets arkiv. Vid frågor kontakta Biblioteket, biblioteksexpeditionen@filminstitutet.se
Typ | Inspelningsmanus |
---|---|
Manustitel | Körkarlen. Efter Selma Lagerlöfs berättelse, bearbetad för filmen av Rune Lindström. |
Omfång | 165 s. |
Språk | Svenska |
Typ | Inspelningsmanus |
---|---|
Manustitel | Körkarlen. |
Omfång | 145 s. Miljölista (9 s.) ingår. |
Språk | Svenska |
Typ | Inspelningsmanus |
---|---|
Manustitel | Der Fuhrmann des Todes. |
Omfång | 145 s. Miljölista (9 s.) ingår. |
Språk | Tyska |
Typ | Inspelningsmanus |
---|---|
Manustitel | Körkarlen. |
Omfång | 145 s. Interiör- och exteriörlista (9 s.) ingår. |
Språk | Svenska |
Typ | Inspelningsmanus |
---|---|
Manustitel | Körkarlen. |
Omfång | 145 s. Interiör- och exteriörlista (9 s.) ingår. |
Språk | Svenska |
Typ | Kringmaterial |
---|
Uppgifterna här avser material i Svenska Filminstitutets arkiv. Vid frågor kontakta Bild- och affischarkivet, bildarkivet@filminstitutet.se
Svartvitt papper | SET |
---|---|
Bakombild papper | 8 |
Album | Nej |
Typ | Program/Reklamtryck |
---|---|
Språk | Danska |
Typ | Program/Reklamtryck |
---|---|
Språk | Svenska |
Typ | Övrigt tryck |
---|---|
Språk | Norska |
Typ | Program/Reklamtryck |
---|---|
Språk | Svenska |
Typ | Övrigt tryck |
---|---|
Språk | Svenska |
Typ | Övrigt tryck |
---|---|
Språk | Engelska |
Typ | Program/Reklamtryck |
---|---|
Språk | Svenska |