Originaltitel | Tystnaden |
---|---|
Filmtyp | Långfilm |
Kategori | Spelfilm |
Regi | |
Manus | |
Produktionsland |
|
Produktionsbolag | |
Utmärkelser |
|
Åldersgräns | Tillåten från 15 år |
Dialogspråk |
|
Sverigepremiär | 1963-09-23 |
Bergmanklassiker där Sven Nykvists signifikativa foto skildrar uppgörelsen mellan två systrar i incestuös relation i namnlöst land. Filmens explicita sexscener vållade...
Systrarna Anna och Ester tillsammans med den förras son Johan befinner sig på ett tåg på hemväg från semester. De längtar hem.Esters sjukdom...
Det kritiska mottagandet var till stor del präglat av det faktum att "Nattvardsgästerna" hade mottagits med tvekan. Detta avspeglas i Robin Hoods recension i StT, där det i rubriken sades...
Bergmanklassiker där Sven Nykvists signifikativa foto skildrar uppgörelsen mellan två systrar i incestuös relation i namnlöst land. Filmens explicita sexscener vållade censurdebatt och filmen blev SF:s dittills största succé.
Systrarna Anna (Gunnel Lindblom), Ester (Ingrid Thulin) och Annas elvaårige son Johan (Jörgen Lindström) är på väg hem med tåg genom ett namnlöst land. Då Ester är sjuk tvingas de avbryta resan och ta in på ett ödsligt sekelskifteshotell. Landet, vars språk de inte förstår, tycks nära krigsutbrottet och på väg in i staden passerar de en lång rad stridsvagnar. Kontaktlösheten mellan systrarna är total, där Thulins cerebrala Ester kontrasteras mot Lindbloms köttigt vällustiga Anna.
Medan Ester ligger ensam och sjuk på sitt rum och söker tröst i sprit och cigaretter upptäcker Anna staden. Efter att ha blivit vittne till ett kopulerande par på en varieté inleder hon en sexuell relation med en kypare (Birger Malmsten). Ester övervakar henne svartsjukt och drivs till förtvivlan av hennes utlevda begär. Den övergivne Johan ger sig av på upptäcktsfärd i hotellets vidsträckta korridorer där han möter en överårig kypare (Håkan Jahnberg) som både skrämmer och roar honom, liksom en grupp kortvuxna artister som verkar vara de enda övriga gästerna.
Då Tystnaden trots sina explicita scener undgick svensk censur vållade den debatt ända upp på riksdagsnivå. I Expressen ansågs Bergman bryta "sexvallen på film" och filmen blev mycket framgångsrik. Den internationella lanseringen tryckte hårt på det ekivoka ryktet och i Argentina dömdes filmens distributör till ett års villkorligt fängelse. Bergman själv talade om ”cinematografisk vällust” i relation till filmen och den utgör den sista delen i hans trilogi om Guds tystnad, inledd med Såsom i en spegel (1961) och Nattvardsgästerna (1963). Filmen guldbaggebelönades för bästa skådepelare (Ingrid Thulin), bästa regi och bästa film.
I Tystnaden ställs allt det som förknippas med en Bergmanfilm på sin spets, i tematiken i form av alienationen mellan människorna, barnets blick på världen och den förödande sexualiteten, liksom i stilen med förtätningen, ordkargheten och Sven Nykvists foto krönt av de emblematiska närbilderna av Thulin och Lindbloms ansikten. Det sistnämnda parafraserat i en mängd filmer, både i syfte att parodiera och hylla.
Anna Håkansson (2015)
Den här filmen finns i Filminstitutets distribution och finns tillgänglig att boka på dcp för visning på biograf. Filmerna bokas för slutna och öppna visningar till fasta priser.
Originaltitel |
|
---|---|
Svensk premiärtitel |
|
Internationell titel |
|
Distributionstitel |
|
Videotitel i Sverige |
|
Manustitel |
|
Regi | |
---|---|
Manus | |
Produktionsledare | |
Foto | |
Musik |
|
Arkitekt | |
Klippning | |
Ljudtekniker | |
Regiassistent | |
Scripta |
|
Inspelningsledare | |
B-foto | |
Elektriker | |
Rekvisita | |
Kläder |
|
Sömmerska | |
Smink |
|
Byggledare | |
B-ljud | |
Specialeffekter, ljud | |
Mixning |
Ingrid Thulin | Ester, översättare | ||
Gunnel Lindblom | Anna, Esters syster | ||
Birger Malmsten | barkyparen | ||
Håkan Jahnberg | våningskyparen | ||
Jörgen Lindström | Johan, Annas son | ||
- | Ej krediterade: | ||
Eduardinis | de sju dvärgarna | ||
Eduardo Gutiérrez | dvärggruppens impressario | ||
Lissi Alandh | kvinnan i varietélokalen | ||
Leif Forstenberg | mannen i varietélokalen | ||
Eskil Kalling | barägaren | ||
Carl Andersson | bargäst | ||
Karl-Arne Bergman | tidningsförsäljaren i baren | ||
Olof Huddén | tågkonduktören | ||
Claes Esphagen | mannen med stegen i hotellkorridoren | ||
Kotti Chave | ena officeren i tågkupén | ||
Kristina Olausson | stand-in för Gunnel Lindblom i nakenscenerna | ||
- | Bortklippta i den slutliga filmen: | ||
Nils Waldt | biografkassören | ||
Birger Lensander | biografvaktmästaren | ||
Olof Widgren | den gamle i hotellkorridoren |
Produktionsbolag | AB Svensk Filmindustri | ||
---|---|---|---|
Distributör i Sverige (35 mm) | AB Svensk Filmindustri | 1963 | |
Stiftelsen Svenska Filminstitutet | 1994 | ||
Distributör i Sverige (DCP) | Stiftelsen Svenska Filminstitutet | 2015 | |
Distributör i Sverige (hyrvideo) (fysisk) | Stiftelsen Svenska Filminstitutet | 1997 | |
Distributör i Sverige (köpvideo) | Stiftelsen Svenska Filminstitutet | 1997 | |
Distributör i Sverige (DVD) | SF Home Entertainment | 2004 | |
Laboratorium | FilmTeknik AB |
Systrarna Anna och Ester tillsammans med den förras son Johan befinner sig på ett tåg på hemväg från semester. De längtar hem.
Esters sjukdom tvingar dem att ta kvarter i ett hotell i ett främmande land, som inte kan lokaliseras geografiskt till något specifikt europeiskt land, men obestämt påminner om Östeuropa.
Ingen av systrarna förstår språket som talas i det främmande landet. Staden heter Timoka, den verkar hotfull. När tåget kör in mot stationen skymtar silhuetterna av pansarvagnar på tågsätt.
De tar in på ett hotell från sekelskiftet.
Utom de tre tycks hotellet bara härbärgera en trupp varietéartister. Systrarna känner sig övergivna och kan inte göra sig förstådda. Man talar ett språk som inte ens Ester, trots att hon är översättare, kan förstå.
Utanför hotellet är ett torg där det går livligt till. När Anna går ut förefaller människorna likna sömngångare. Deras ansikten är spända och tomma.
Det enda som intresserar dem tycks vara sexualiteten. En kypare på krogen hon besöker tar henne på knäna.
Anna går in på en varieté. Där uppträder varietéartisterna. I ett hörn kopulerar ett par utan att bry sig om föreställningen.
Också Anna grips av stämningen, uppsöker kyparen. De går tillsammans ut för att ligga med varandra.
När Anna kommer hem anar Ester vad som skett. Förhållandet mellan systrarna är spänt. Anna går sin väg, träffar kyparen, de går in på ett rum.
Ester vet att varken alkohol eller masturbation kan hjälpa henne, och att hon inte kan räkna med kärlek mer. Det enda hon vill är att inte dö i denna stad.
Johan kommer in till Ester, han har undersökt hotellet och gått i dess långa korridorer. Han berättar för Ester att han sett sin mor gå in på ett rum med en främmande man. Ester försöker trösta honom. Senare söker hon upp Anna, men ingen försoning uppstår. Anna tror på en annan kärlek än Esters. För Anna betyder sexualiteten allt. Hon vänder sig till sin namnlösa älskare.
Ester bryter samman. Samma dag reser Anna sin väg med Johan och utlämnar Ester till döden och ensamheten. Ester har skrivit upp några ord på det främmande språket och ger papperslappen till Johan. Hon tror att han kommer att förstå.
Men tystnaden härskar vidare.
Censurnummer | 100806 |
---|---|
Datum | 1974-04-24 |
Åldersgräns | Tillåten från 15 år |
Censurnummer | 100806 |
---|---|
Datum | 1968 |
Åldersgräns | Tillåten från 15 år |
Originallängd | 2610 meter |
Kommentar | Engelsktextad kopia. |
Censurnummer | 100806 |
---|---|
Datum | 1965 |
Åldersgräns | Tillåten från 15 år |
Originallängd | 2610 meter |
Kommentar | Engelsktextad kopia. Aktlängder: 0, 0, 0, 0, 0. |
Censurnummer | 100806 |
---|---|
Datum | 1964 |
Åldersgräns | Tillåten från 15 år |
Originallängd | 2610 meter |
Kommentar | Speltid: 95 minuter. Aktlängder: 0, 0, 0, 0, 0. |
Censurnummer | 100806 |
---|---|
Datum | 1963-07-04 |
Åldersgräns | Tillåten från 15 år |
Originallängd | 2610 meter |
Kommentar | Speltid: 95 minuter. Aktlängder: 0, 0, 0, 0, 0. |
Bildformat | 1.37:1 |
---|---|
Ljudtyp | Ljud |
Ljudsystem | AGA-Baltic |
Färgtyp | Svartvit |
Bärare | 35 mm |
Hastighet | 24 |
Längd i meter | 2610 meter |
Längd i minuter | 96 min |
Akter | 5 rullar |
Dialogspråk |
|
Det kritiska mottagandet var till stor del präglat av det faktum att "Nattvardsgästerna" hade mottagits med tvekan. Detta avspeglas i Robin Hoods recension i StT, där det i rubriken sades att "Tystnaden" var "Bergmans största film", och där kritikern gör jämförelsen med "Nattvardsgästerna": "'Tystnaden" är så olik "Nattvardsgästerna" som möjligt. Den senare var en ordrik film, där orden sade allt, bilderna ingenting. "Tystnaden" är (nästan) helt "olitterär". Det talas endast obetydligt. Det är bilderna som talar.
I "Nattvardsgästerna" försmådde Bergman alla estetiska verkningsmedel. Puritanism, primitivism driven till sin spets. I "Tystnaden" frossar han i stora, utomordentligt vackra närbilder (foto Sven Nykvist) och ett raffinerat montage.
Man har den befriande känslan att Bergman inte utgått från ett framkalkylerat schema, som han sedan med yrkesteknisk rutin förverkligat. Han har en grundidé - två systrar av speciell läggning i konflikt med varann och livet. På denna grundidé har han målat fritt och inspirerat."
Mauritz Edström i DN hävdade att Bergman alltjämt sysslade med Gudsproblem trots att han egentligen berättade om något annat: "Men det är likgiltigt om denna tolkning är riktig eller ej. Att Bergmans förmenta religiösa problematik ter sig så ihålig och att de mänskliga situationer han framställer verkar så svåråtkomliga, beror nämligen på att filmerna i själva verket i n t e handlar om religiösa ting. Det fundamentala konstnärliga misstag Bergman begår är att skildra sjuka människor och ge sken av att det rör sig om tro och tvivel. Den schizofrena låter han brottas med frågan om Guds existens, den erotiskt svultna förs fram i dramat om tron och kärleken, och över den dödsmärkta alkoholistens ensamhet faller till slut ljuset askgrått medan dombasunerna ljuder.
De mänskliga problem Bergman tar upp borde handläggas hos läkaren och psykiatern, men han drar dem inför prästen och Guds domstol, som är fel forum. Ett ögonblick i "Tystnaden" undrar man också om inte Bergman själv insett att det är pseudoreligiösa frågeställningar han rör sig med. Det är när han låter Ester säga att det är svällkroppar det är fråga om, "blodöverfyllnad och slem". Men efteråt talar hon om "makterna". Vilka makter, de övernaturliga?"
Kritikerna ägnade som vanligt stort utrymme åt analytiska innehållsreferat. Tolkningarna av innehållet skiftade. Därför kunde Stig Björkman i SvD nästan resignerat avsluta: "Och så är det bäddat för en ny Bergman-debatt. Uttolkarna får mycket att uttolka."
Lasse Bergström i Expressen fäste sig vid Bergmans intensiva inlevelse i kvinnors problematik: "Jag kan se den som ett svep in i ett väldigt kvinnoland, där plågan och lusten är systrar. I detta kvinnoland är mannen en resignerad gamling, en dvärg i ett sorgset förvandlingsnummer eller en liten pojke i kortbyxor som vandrar i långa korridorer med stängda dörrar mot könet, vuxenheten och rädslan att dö. Pojken tycks se allt men förstår ingenting.
Jag kan se filmen som ett äktenskapsdrama i förklädnad, skärande Strindbergskt. Systrarna är två människor låsta vid varandra i en uppbrottssituation med dörren öppen för grymheten. Den ena parten sliter sig loss och går ut i den främmande staden. Hon blir vittne till en böljande skamlös sexualakt mellan två främlingar och söker, hetsad av bilden, glömma ensamheten tillsammans med den första tysta partner hon kan hitta."
Jörn Donner i BLM försökte ge en helhetsbild av Bergmans trilogi, som en gång hade inrymt "Jungfrukällan", men nu enligt sin upphovsman omfattade "Såsom i en spegel", "Nattvardsgästerna" och "Tystnaden". Han menade också att den svenska upplevelsen, den svenska provinsialismen hade präglat någonting av filmens psykologi:
"Deras reaktion inför miljön i Timoka blir klarare om man tänker på den olikartade upplevelsebakgrunden, svenskarnas position att ha stått utanför alla de viktiga konflikterna i europeisk verklighet under detta århundrade. Miljön i Timoka får för åskådaren i Sverige ett drag av exotism som kanske kontinentens européer inte kommer att förnimma: för dem är det en hemvan värld."
Slutligen opponerade han sig också mot dem, som vägrade se kontinuiteten i utvecklingen från "Nattvardsgästerna" till "Tystnaden": "Till dem som låter Bergman rida upp och ner i tillfälliga värderingars ringdans vill jag säga, att utan "Nattvardsgästerna" hade "Tystnaden" inte kommit till. Bergmans filmer är inte isolerade bitar, de är också delar av ett helt."
Filmen inlämnades till Biografbyrån den 4 juli 1963. Censurchefen Erik Skoglund var då på semester, vilket senare ledde till vissa meningsbrytningar. Dels hävdade Skoglund i ett sammanhang att SF skulle ha meddelat att man inte ämnade skicka in filmen förrän till hösten, dels påstod Skoglund också att han dels skulle ha föreslagit klipp i den så kallade varietéscenen, dels inkallat granskningsrådet.
Filmen sågs i censuren av fru Viveca Barthel, som inte ansåg skäl för klippning föreligga. Dessutom sågs den av dr Per Nordenfelt och vikarierande censurchefen dr Torsten Eklund, som hade samma åsikt.
Redan före premiären skrevs rätt mycket om filmen. Bland annat påstod Alf Montán i Expressen (15.9) att Bergman "bryter sexvallen på film".
De offentliga visningarna ledde till en osedvanligt omfattande tidningsdebatt, några JO-anmälningar samt en riksdagsdebatt. Efteråt kan sägas att Tystnaden medverkade till att liberalisera den svenska filmcensuren. Den liberala pressen ansåg i likhet med Expressen i en ledare den 3 november att censuren genom sitt friande av filmen formligen avskaffat sig själv. Dr Eklund, som framträdde i olika sammanhang, hänvisade å sin sida till en nytillkommen paragraf i instruktionen för Statens Biografbyrå. Denna hade trätt i kraft den 1 juli 1963, alltså tre dagar innan Tystnaden nådde censuren. I denna paragraf sades bland annat att Biografbyrån inte utan vidare kunde företa klipp i en film "vilken vunnit erkännande såsom film av betydande konstnärligt värde eller som uppenbarligen kan antagas vinna sådant erkännande". Enligt Dr Eklund kunde man med hänsyn till Bergmans stora internationella rykte och det faktum att han utnämnts till chef för Dramaten inte tvivla på de konstnärliga avsikterna hos Bergman.
JO-anmälningarna ledde inte till några åtgärder, medan en fråga av högermannen Birger Isacson i riksdagen besvarades av statsrådet Ragnar Edenman, som hävdade att censuren handlat rätt och att avsikten med filmcensuren inte var att inskränka det fria ordet eller kringskära filmkonstens möjligheter. Ragnar Edenman ansåg för sin del att det inte behövdes filmcensur, medan Birgit Isacson hävdade mentalhygieniska synpunkter, som var dominerande hos alla dem som protesterade mot Tystnaden, inte bara i Sverige utan senare också i andra länder.
I samband med debatten om Tystnaden efterlystes för filmernas del samma regler om ansvariga utgivare som gällde för pressen.
I ett flertal andra länder blev Tystnaden antingen stoppad eller nedklippt. Det fanns en av Ingmar Bergman och SF godkänd internationell version, något mildrad i förhållande till den svenska.
1962-07-09 | 1962-09-19 | |||||
Filmstaden | Råsunda | Sverige | (ateljé och exteriörer) |
Sverigepremiär | 1963-09-23 | Fontänen | Stockholm | Sverige | 95 min | |
---|---|---|---|---|---|---|
1963-09-23 | Röda Kvarn | Stockholm | Sverige | 95 min | ||
Urpremiär | 1963-09-23 | Fontänen | Stockholm | Sverige | 95 min | |
1963-09-23 | Röda Kvarn | Stockholm | Sverige | 95 min | ||
TV-visning | 1977-03-05 | TV2 | Sverige | 91 min | ||
1984-09-22 | TV2 | Sverige | 91 min | |||
1991-12-15 | Kanal 1 | Sverige | 91 min | |||
Videorelease | 1997-11 | Sverige | 91 min | |||
TV-visning | 2003-08-17 | SVT2 | Sverige | 91 min | ||
Dvd-release | 2004-04-28 | Sverige | 91 min | |||
Cinemateksvisning, arkivkopia | 2014-01-14 | |||||
Cinemateksvisning | 2016-02-07 | Filmhuset | Stockholm | Sverige | ||
Cinemateksvisning, arkivkopia | 2016-02-07 | |||||
FIAF-visning | 2018-01-01 | British Film Institute | London | Storbritannien | ||
Annan visning | 2018-02-01 | Janus Films | New York | USA | ||
Utländsk biograf exkl FIAF | 2018-03-05 | CinematekET Pl Trondheim | Norge | |||
2018-04-12 | Beijing Film Festival | Peking | Kina | |||
2018-04-16 | Beyoglu | Istanbul | Turkiet | |||
FIAF-visning | 2018-04-23 | La Cinemathèque québécoise | Montreal | Kanada | ||
Utländsk biograf exkl FIAF | 2018-04-25 | Bio Sydväst | Pargas | Finland | ||
2018-05-15 | Edinburgh Filmhouse | Edinburgh | Storbritannien | |||
FIAF-visning | 2018-05-16 | Jerusalem Cinematheque | Jerusalem | Israel | ||
2018-05-30 | Cinema Orion | Helsingfors | Finland | |||
Utländsk biograf exkl FIAF | 2018-06-06 | Verdensteatret, Tromsø | Norge | |||
2018-06-12 | Shanghai Film Festival | Shanghai | Kina | |||
2018-06-28 | FJ Cines, CineSesc | São Paulo | Brasilien | |||
2018-07-13 | Babylon | Berlin | Tyskland | |||
TV-visning | 2018-08-17 | SVT2 | Sverige | |||
Utländsk biograf exkl FIAF | 2018-08-23 | Taipei Golden Horse Film Festival | Taipei | Taiwan | ||
2018-08-29 | HKIFF | Hong Kong | Kina | |||
2018-09-13 | Films by the sea | Vlissingen | Nederländerna | |||
2018-09-20 | Espaço Itaú de Cinema | Rio de Janeiro | Brasilien | |||
Cinemateksvisning | 2018-09-26 | Filmhuset | Stockholm | Sverige | ||
Cinemateksvisning, arkivkopia | 2018-09-26 | |||||
Utländsk biograf exkl FIAF | 2018-10-01 | HKIFF | Hong Kong | Kina | ||
2018-10-19 | MTÜ Must Käsi/Kino Sõprus | Tallinn | Estland | |||
2018-10-19 | MTÜ Must Käsi/ Tartu Elektriteater | Tartu | Estland | |||
FIAF-visning | 2018-11-02 | ENTE MOSTRA INT.LE DEL CINEMA LIBERO - CINEMA LUMIERE Ufficio spedizioni | Bologna | Italien | ||
2018-11-07 | Det Danske Filminstitut | Köpenhamn | Danmark | |||
TV-visning | 2022-05-15 | SF Kanalen | Sverige | |||
2022-05-23 | SF Kanalen | Sverige | ||||
2022-06-23 | SF Kanalen | Sverige | ||||
2022-10-14 | SF Kanalen | Sverige | ||||
2022-11-14 | SF Kanalen | Sverige | ||||
2022-12-22 | SF Kanalen | Sverige | 95 min | |||
2023-05-14 | SF Kanalen | Sverige | ||||
2023-05-22 | SF Kanalen | Sverige | ||||
2023-06-18 | SF Kanalen | Sverige | ||||
2023-06-22 | SF Kanalen | Sverige | ||||
2023-10-13 | SF Kanalen | Sverige | ||||
2023-11-13 | SF Kanalen | Sverige | ||||
2023-12-21 | SF Kanalen | Sverige |
Originaltitel | Coffee Bean Calypso | |
---|---|---|
Kompositör | Silvio Pinto |
Originaltitel | Mayfair Waltz | |
---|---|---|
Kompositör | Robert Mersey | (1960) |
Originaltitel | Sing, Baby, Sing | |
---|---|---|
Kompositör | Lew Pollack | (1936) |
Textförfattare | Jack Yellen | (1936) |
Originaltitel | Club Cool | |
---|---|---|
Kompositör | Robert Mersey |
Originaltitel | Jazz Club | |
---|---|---|
Kompositör | Robert Mersey |
Originaltitel | Rock in the Rough | |
---|---|---|
Kompositör | Robert Mersey |
Originaltitel | Goldbergvariationer. Variation nr 25 | |
---|---|---|
Kompositör | Johann Sebastian Bach | (1742) |
Bambi | 1965 | ||||
---|---|---|---|---|---|
Pris | 1965 | Ingrid Thulin | (årets bästa roll i brasilianska kritikernas omröstning) | ||
Filmbewertungsstelle (Wiesbaden) | Wiesbaden | 1964 | (prädikat: besonders wertvoll) | ||
Pris | London | 1964 | Ingrid Thulin | (brittiska kritikerförbundets pris för hennes roll) | |
Guldbagge | Stockholm | 1964 | Bästa regi | Ingmar Bergman | |
Stockholm | 1964 | Bästa skådespelerska | Ingrid Thulin | ||
Stockholm | 1964 | Högsta kvalitetspoäng | (Svenska Filminstitutet kvalitetspremie 422 211,35 kr) | ||
Chaplin-priset | Stockholm | 1963 | Ingmar Bergman | (även för Nattvardsgästerna) | |
Stockholm | 1963 | Ingrid Thulin | (roller i denna film samt i Nattvardsgästerna och Agostino) | ||
L'Étoile de Cristalle | Paris | 1963 | Ingrid Thulin | (roll) |
Från spex till sex (1971) | Citat ingår från | Tystnaden (1963) |
Ljuset håller mig sällskap (2000) | Citat ingår från | Tystnaden (1963) |
Dvärgar |
Hotell |
Krig |
Kypare |
Masturbation |
Semester |
Språk |
Stridsvagnar |
Tåg |
Översättare |
Uppgifterna här avser filmmaterial i Svenska Filminstitutets arkiv. Arkivets bestånd tillgängliggörs på begäran främst för forskning, andra filmarkiv och rättighetsinnehavare. Vid frågor kontakta filmarkivet@filminstitutet.se
Typ | Kopia |
---|---|
Materialbas | Acetat |
Bärare | 35 mm |
Längd i meter | 2603 |
Typ | Kopia |
---|---|
Materialbas | Acetat |
Bärare | 35 mm |
Typ | Kopia |
---|---|
Materialbas | Acetat |
Bärare | 35 mm |
Typ | Kopia |
---|---|
Bärare | 35 mm |
Typ | Kopia |
---|---|
Materialbas | Acetat |
Bärare | 35 mm |
Längd i meter | 2598 |
Typ | Kopia |
---|---|
Materialbas | Acetat |
Bärare | 35 mm |
Typ | Kopia |
---|---|
Materialbas | Polyester |
Bärare | 35 mm |
Längd i meter | 2603 |
Typ | Kopia |
---|---|
Materialbas | Polyester |
Bärare | 35 mm |
Längd i meter | 2602 |
Typ | Kopia |
---|---|
Materialbas | Polyester |
Bärare | 35 mm |
Längd i meter | 2601 |
Typ | Duplikatpositiv |
---|---|
Bärare | 35 mm |
Uppgifterna här avser material i Svenska Filminstitutets arkiv. Vid frågor kontakta Bild- och affischarkivet, bildarkivet@filminstitutet.se
Storlek | Cirka 60 x 80 cm |
---|---|
Antal exemplar | 2 |
Affischtitel | Ingmar Bergmans TYSTNADEN |
Storlek | Cirka 60 x 80 cm |
---|---|
Antal exemplar | 2 |
Affischtitel | "bergmans största film" TYSTNADEN |
Tryckeri | Kopia |
Storlek | Mindre än 40 x 75 cm |
---|---|
Antal exemplar | 2 |
Affischtitel | TYSTNADEN |
Tryckeri | Ewes Offsettryck |
Storlek | Cirka 60 x 80 cm |
---|---|
Antal exemplar | 2 |
Affischtitel | Ingmar Bergmans chokerende mestervaerk STILHEDEN Tystnaden |
Tryckeri | Ewes Offsettryck |
Affischdesign | [?] Stevenov |
Storlek | Cirka 60 x 80 cm |
---|---|
Antal exemplar | 2 |
Affischtitel | Das Schweigen |
Uppgifterna här avser material i Svenska Filminstitutets arkiv. Vid frågor kontakta Biblioteket, biblioteksexpeditionen@filminstitutet.se
Typ | Övrigt |
---|---|
Arkivalietitel | Tystnaden |
Typ | Pressklipp |
---|
Uppgifterna här avser material i Svenska Filminstitutets arkiv. Vid frågor kontakta Biblioteket, biblioteksexpeditionen@filminstitutet.se
Typ | Dialoglista |
---|---|
Manustitel | Le silence. Liste des sous-titres francais du film Tystnaden. |
Omfång | 10 s. |
Språk | Franska |
Typ | Dialoglista |
---|---|
Manustitel | English subtitle list. |
Omfång | 10 s. |
Språk | Engelska |
Typ | Dialoglista |
---|---|
Manustitel | Engelsk dialoglista. |
Omfång | 11 s. |
Språk | Engelska |
Typ | Inspelningsmanus |
---|---|
Manustitel | Opus 26. En film av Ingmar Bergman. |
Omfång | 115 s. + inklistrade anteckningsblad. |
Språk | Svenska |
Typ | Kringmaterial |
---|
Typ | Kringmaterial |
---|---|
Manustitel | Kringmaterial översänt från SF. |
Typ | Dialoglista |
---|---|
Manustitel | The silence |
Omfång | 9 s. |
Språk | Engelska |
Typ | Dialoglista |
---|---|
Manustitel | Svensk Filmindustri presenterar Tystnaden. En film av Ingmar Bergman. |
Omfång | 15 s. |
Språk | Svenska |
Typ | Dialoglista |
---|---|
Språk | Svenska |
Typ | Dialoglista |
---|---|
Språk | Engelska |
Uppgifterna här avser material i Svenska Filminstitutets arkiv. Vid frågor kontakta Bild- och affischarkivet, bildarkivet@filminstitutet.se
Svartvitt papper | SET |
---|---|
Bakombild papper | SET |
Dia | 1 |
Album | Ja |
Typ | Program/Reklamtryck |
---|
Typ | Övrigt tryck |
---|
Ljudtyp | Ljud |
---|---|
Färgtyp | Färg |
Bärare | DCP |
Längd i minuter | 96 min |
Dialogspråk |
|
Typ | Digitalt ljud |
---|---|
Bärare | WAV |
Typ | Digitalt ljud |
---|---|
Bärare | WAV |
Typ | Digitalt visningsmaterial |
---|---|
Bärare | DCP |
Typ | Digitalt arkivmaterial |
---|---|
Bärare | MAP |
Typ | Digitalt arkivmaterial |
---|---|
Bärare | MAP |
Typ | Digitalt visningsmaterial |
---|---|
Bärare | ProRes |
Typ | Digitalt visningsmaterial |
---|---|
Bärare | H264 |